Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.

Translate

måndag, april 29, 2013

Apropå bloggen

Jag tror jag gör så att det som jag tycker passar under flikarna försöker jag lägga dit. Annat låter jag vara kvar utan hänvisning. Många saker kommer det om och om igen om. Det finns nog 500 inlägg om D vitamin känns det som och det behövs ju inte, speciellt som MS-sällskapet nu börjat svänga avseende D-vitamin och i det närmaste rekommenderar det.

Kost har jag också skrivit mycket om och jag tror att det går att begränsa antalet inlägg avseende detta. Jag har något ändrat mig under resans gång. Då jag började med bloggen åt jag i stort allt men ganska mycket var grönt. Sedan kom min glutenallergi och med det följde att jag började titta på mer och mer  på kost och hälsa. Vad jag kan förstå idag finns det kost som är bra för alla men samtidigt är vi inte alla lika. Alla är till exempel inte glutenkänsliga osv. Nu försöker jag äta vad som anses nyttigt för alla enligt Healthy Eating Pyramid det vill säga äta nyttiga fetter ur växtvärlden, nyttiga kolhydrater, fullkorn och fibrer. Nyttiga proteiner med en hel del ur växtvärlden. Swanks och Jelineks dieter ligger mycket nära vad till exempel Walter Willett rekommenderar. Jag har nyligen läst Willetts bok Eat, Drink and be Healthty och finner att den mat jag äter passar bra in för vad han rekommenderar. Undantaget är väl att Jelinek rekommenderar att man skall ligga lågt avseende omega-6. Jag skall fråga Jelinek om detta om jag kommer att tala med honom i sommar i Brighton. Just nu håller jag på med Jonathan Safran-Foers bok Att äta djur. Efter den vill man ännu mindre äta så mycket djur, speciellt kyckling.

 Något som går väl ihop med vad man kunde läsa om i  DN mfl media  om  att  all närproducerad mat är inte miljövänlig.



Fysisk aktivitet är också en viktig pelare i att måväl. Skall försöka plocka ut det viktigaste.

Sedan har vi detta med att må psykiskt bra. Jag tror mycket på mindfulness i det fallet och skall försöka plocka fram om jag hittar några bra inlägg om detta.

I framtiden skulle jag vilja skriva mer utförligt och grundligt och då är kanske inte blogg det rätta mediet.

söndag, april 28, 2013

Hjärnans fantastiska förmåga att läka


Detta handlar om constraint therapy-  jag har tidigare skrivit om detta
Nu har det kommit en ny studie där man 

fredag, april 26, 2013

Med detta inlägg finns här 1677 inlägg. Jag börjar tycka att det är nog nu, men funderar på hur jag skall avveckla bloggen. Tack alla som läst och skickat kommentarer. Började att gå igenom den från juli 2005 då den började och det fanns egentligen inte så mycket jag ville spara. Jag får fundera på hur jag skall göra. Skall jag spara de mest populära inläggen- en del av dem är sådana jag tycker är bra och informativa men inte alla. Skall jag spara annat???

Lite om inflammation

Håller på och läser om den inflammatoriska processen och då är arterioskleros (åderförfettning) och dess utveckling intressant. Här en video som skisserar vad arterioskleros är, dess effekter på hjärtat och också behandlingsalternativ>

torsdag, april 25, 2013

Om att resa och ha MS

Om att resa och ha MS. Intressant artikel här. Jag känner igen mycket från de åren då min MS var som besvärligast ( då reste jag mycket begränsat). Jag skulle kunna berätta en del dråpliga situationer jag hamnade i men jag avstår.
Man får en del bra tips i artikeln.
Min närmaste resa blir till Brighton. Där skall jag bl a lyssna på George Jelinek när han berättar om sina ideer om MS. Det skall också bli intressant.

måndag, april 22, 2013

Två drastiska exempel på hur miljöfaktorer kan inverka på hälsan

I Polen var framtill 1990 animalisk föda som mjölkprodukter och kött subventionerat. Efter att kommunistregimen störtades försvann detta och människor började äta annorlunda. Konsumtionen av smör och kött minskade kraftigt medan intaget av fleromättade fetter i bland annat margariner ( obs utan transfetter) och grönsaker och frukt ökade i samma utsträckning. Mellan 89 till 2008 minskade smörkonsumtionen från 7 kg till 3,8kg per skalle och biffkonsumtionen minskade 75 procent.
Man har studerat vad detta haft för följder på hälsan och speciellt dödligheten i hjärtsjukdomar. År 2005 var det 26200 färre fall på grund av kranskärlssjukdom ( hjärtinfarkt och relaterade tillstånd) än det var 1991. Man beräknade att cirka 37 procent ökade på grund av förändrad behandling medan 54 procent beräknades bero på gynnsamma förändringar avseende riskfaktorer. Det har skett en minskning av medelvärdet för kolesterol och även avseende blodtrycket. Tyvärr anges inte vilka kolesterolvärden som förändrats men det bör vara LDL värden som sjunkit vilket brukar ske då man minskar på animaliskt och mättat fett och ersätter det med fleromättat.
Denna studie är ett kraftfullt indicium på att miljöfaktorer har inverkan på hälsotillståndet och i detta fall på hjärtsjukdom-och vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.

Det andra exemplet är Iran och den revolution som skedde avseende klädvanorna 1979. Det innebar att kvinnor blev tvungna att ta på sig kläder som dolde det mesta av deras kroppar med resultatet givetvis att de fick mindre kontakt med sol och ultraviolett sol och deras D-vitaminhalter sjönk med stor säkerhet. Man har tittat på vad detta haft för följder avseende MS.
1989 var incidensen 0.68/100 000 och 2008 hade den stigit till 4.58/100 000. På de 20 åren har alltså incidensen stigit bortåt sex gånger. Ytterligare ett indicium på att miljöfaktorer inverkar på hälsotillståndet- i detta fall solsken och MS.
Detta är huvudsakligen D-vitamin men det är troligen så att det inte bara D-vitaminet som är avgörande. För kanske ett år sedan kom en svensk studie som sade att det inte bara var D-vitaminet. Nu har ytterligare en rapport publicerats som antyder att det är inte bara D-vitminet som påverkar MS.

fredag, april 19, 2013

Jämförelser mellan olika tabletter nuvarande el eventuella mot MS

Bilden en bearbetning från MSology. Se länk i marginalen. Den skall bara ge en antydning och information från alla studier som ligger bakom ansökningar finns inte med. Kontroller till exempel blodkontroller står för att man hittat biverkningar  avseende olika blodvärden och blodsjukdomar

Rodnar står för "flushing" vilket kanske också kan översättas med blodvallningar. Hårbiverkan är att man kan tappa hår, få tunnare hår.

torsdag, april 18, 2013

onsdag, april 17, 2013

Vegetarisk tofuröra från innestället Jam on Hawthorn i Portland


 Vegetarisk mat alltmer inne i USA. Kanske inspirerat av Bill Clinton
Vegetarisk mat har blivit inne i New York och USA skriver journalisten Jeff Gordiner i NY Times-artikeln Making Vegan Normal. I Portland Oregon finns en populär frukost och brunchrestaurang som heter Sylt på havtornsbär- Jam on Hawthorne, där bland annat vegetarianer samlas. /alternativ förklaring ligger på Hawthorne Street- jag skulle tro att det är en kombination. Jag hittade ett recept på tofuröra där ( på nätet alltså)- en tofuröra som jag åt i går. Om jag nånsin kommer till Portland igen skall jag göra ett ( minst ett) besök på Sylt på havtornsbär.
Här är receptet:
2 matskedar olivolja
½ hackad röd lök
skivad svamp- välj själv sort och hur mycket
1 block fast tofu, avrunnen
knappt en matsked torkad oregano ( obs en amerikansk matsked som kokboksmått är en aning mindre än en svensk matsked)
knappt en tesked torkad basilika
1-1/2 tesked kumminpulver
salt och peppar efter behag.
Hur gör man :
Tag en stor stekpanna och häll i oljan och hetta upp till medelhög värme. Lägg i löken, salta och peppra. Sautera ( jag blandar vatten och olivolja eftersom jag tror hettan påverkar oljan en del och förstör en del av nyttigheten i den, när det är klart kan man hälla på mer olivolja eller om man så vill olja rik på omega-3 till ex raps eller linfröolja).
Sedan i med svampen och sautera ytterligare någon minut. Sedan spenaten tills den torkat ihop och peppra mer.
Tag tofun och smula den ner i kastrullen och tillred till den är brynt. På med kryddorna och rör om tofun tills den är brynt runtom och fortsätt att steka ytterligare en minut. Lägg till salt och peppar efter smak. Servera varmt. Till detta serverades hash browns- en potatisrätt.
Om tofu:
Hur går tofu ihop med att man bör undvika processade produkter? Dessa är ju klart kopplade till öka ohälsa ( bl a på grund av att där finns ofta dåliga fetter och olika tillägg som skall göra att de håller sig länge). Vad är tofu?

Det hela smakade bra. Jag har tillagat det tre gånger och även använt hash browns- gjord på "fullkornspotatis"-dvs med skal. Steker detta i olivolja- just här fungerar inte vatten bra.

Här tillreder kocken Thomas Christakos på Jam on Hawthorne tofuröran.



tisdag, april 16, 2013

Att väga för mycket och sjukdomar


Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
vill du äta det här? 
 Enligt denna studie är snacks den största orsaken till ökningen av fetma i USA
Det finns ett stort antal sjukdomar som kopplas till övervikt och fetma. På sajten forskning.se, bakom vilken står en rad myndigheter och institutioner, skriver nutritionisten Katrin Bergström att bland annat följande sjukdomar kan kopplas till fetma och övervikt:
• Hjärt-kärlsjukdom
• Typ 2-diabetes
• Muskel- och skelettsjukdomar
• Livmodercancer
• Bröstcancer
• Tjocktarmscancer
• Njurcancer
• Matstrupscancer
Detta är bland de vanligaste orsakerna till sjukdom och dödsfall i Sverige och i västvärlden. Hur kan för hög vikt kopplas till detta ? Det tycks vara så att fettvävnaden inte bara lagrar energi utan också insöndrar en stor mängd ämnen som tillväxtfaktorer, cytokiner och hormoner. Fettvävnaden är även en stor aktör i immunförsvaret som skall skydda mot infektioner och sjukdom. Det tycks som om för mycket fettvävnad kan göra att detta system störs och därmed fungera sämre med påföljden att riskerna för diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer ökar.

Forskarna Prof Gema Frühbeck och Dr Ricardo Ribeiro har studerat fetma och prostatacancer.
Prostatacancer som är en vanlig dödsorsak hos män tenderar att bli mer aggressiv om man har övervikt eller fetma. Övervikt hos män tycks påverka genernas aktivitet i den fettväv som omger prostatan, bland annat gener som har med immunitet och inflammation att göra. Genen LED kodar proteinet leptin som har bland annat funktionen att vara proinlammatorisk signalsubstans. Möss som har brist på leptin har visat sig vara motståndskraftiga mot autoimmuna sjukdomar. Genen ANGPT1 kodar proteinet angiopoietin vars effekter är bland annat kärlskyddande.

Om leptin
Vad är leptin- leptin är ett protein, ett hormon som produceras i fettcellerna, som går runt i blodet och dess halt i blodet läses av i hjärnan. Det är ett sätt för fettcellerna att tala om för hjärnan att energiomsättningen- tillgången är rätt inställd. Leptin signalerar om du har tillräckligt med energi lagrat i dina fettceller för att kunna de olika biologiska processerna skall kunna fortgå i kroppen.
När leptinhalten kommer till en viss nivå i blodet- olika för olika personer- när leptin är över den nivån säger det till hjärnan att du har tillräckligt med energi, för de olika processer som sker i kroppen t.ex om du motionerar och liknande.
När människor drar ned på födan, när de, svälter, bantar förlorar de fettceller med påföljden att leptinhalten minskar eftersom leptinet produceras i fettcellerna. Då sjunker leptinhalten och går under tröskelvärdet och då tror hjärnan att man svälter. Det sätts igång flera processer i kroppen för att återställa leptinvärdet. Man blir hungrig och stimuleras att börja äta.
Tillsammans kan effekten av leptin och angiopoetin bidra till att fettvävnaden tillväxer, att kontrollen minskas över immunsystemet och stimulera till bildning av nya blodkärl enligt Prof Gema Frühbeck och därigenom skapa en gynnsam miljö för cancertumörer att tillväxa. Cancerceller i prostatan hade också receptorer för både hormonet leptin och för angiopoetin vilket kunde bidra till att tillväxten ökade hos cancern.

Det finns också kopplingar mellan multipel skleros och övervikt. Forskaren Kassandra Munger m fl publicerade i januari 2013 en studie som visade att övervikt hos barn och unga ( speciellt flickor) hade en relation till MS och ju kraftigare övervikten var desto större var risken att utveckla MS. För kraftig fetma i ungdomen ökade risken 3-4 gånger vilket är en rejäl riskökning. Vad som är orsaken till detta är inte klart säger Munger. Det kan vara samma orsaker som i fallet med ökad aggressivitet hos prostatacancer-dvs att immunsystemet påverkas och börjar fungera felaktigt vid fetma. Det kan ha med vitaminfaktorer att göra. Fetma ökar risken att ligga lågt i D vitamin  vilket i sin tur ökar risken för MS. Det har  kommit en tidigare studie också av K Munger som visade att de kvinnor som varit överviktiga vid 18 års ålder hade ökad MS risk. På flera sätt tycks finnas samband mellan miljöfaktorer och MS. Sol, D-vitamin, vissa infektioner, rökning, övervikt och kost eller fysisk aktivitet... ... ...







torsdag, april 11, 2013

Att äta grönt var inte så lätt men jag ger inte upp.



Vid avresan till Tenerife vid nyår var jag fast besluten att försöka äta så vegetariskt jag kunde. Det visade sig inte så lätt. När jag åkte härifrån åt jag kanske vegetariskt två ggr i veckan i genomsnitt och min plan var att öka det. Varför? Framför allt för att forskning visar att den vegetariska kosten har visat sig klart överlägsen beträffande hjärt och kärlsjukdomar, cancersjukdomar och även sjukdomar i hjärnan som stroke, degenerativa sjukdomar som Alzheimer, Parkinson och jag är ganska övertygad om att MS inte är en totalt väsenskild sjukdom från nästan alla andra sjukdomar- miljön har visat sig påverka MS starkt- ett exempel är D-vitaminet men också rökning, övervikt som ung ökar kraftigt risken för MS. Så för min del känns det som ”tonterias” att inte äta försöka äta så mycket ”grönt” som möjligt. Det finns bland annat en stor studie på sjundedagsadventister som visar att man får färre och färre kroniska sjukdomar ju mindre animaliskt inslag det finns i dieten. Men det har visat sig lättare att säga än att göra det.
Magen i uppror
Min mage gjorde uppror då jag ökade inslaget av vegetariskt. Det blev ju nödvändigt att äta mer baljväxter och det kanske är det största orsaken. En annan orsak var att jag hade sämre tillgång till blåbär därnere. Visserligen hade jag med mig 6 paket Vasaloppsoppa men det var ändå betydligt mindre än vad jag äter här hemma i Svedala.
Jag fick också minska på sojainslaget. Därnere finns en god chokladdessert av soja samt dessutom sojayoghurt med bifidusbakterier. Jag fick börja med lågfettsyoghurt, och en dessert med lågfett också. Jag fick också sluta med linssopporna mm en period för att sedan försöka börja lite försiktigt igen- smyga in det vegetariska igen.
Jag fick en fråga om jag inte trodde jag fick för lite fett när jag drar in på mättade fetter men faktum är att man får öka på med de nyttiga fetterna från växtvärlden i stället. Walter Willet (kallad legendariske Willet av kostdoktorn) som är en av de främsta auktoriteterna på kostområdet säger, att man skall inte vara rädd för fetter men man skall välja de nyttiga. ( Här talar Willet om kost november 2012.) Om man skall byta ut mättade fetter skall man göra det mot fetter från växtvärlden som är mindre kopplade till hjärtsjukdomar än vad mättade fetter är. Däremot skall man inte byta ut dem mot kolhydrater.
En orsak till ökade problem med magen  då man äter grönt och frukt tros vara fibrer, men samtidigt är det också en viktig del av nyttan. En nyligen publicerad metastudie visade att för varje tillskott av 7 g fibrer i födan minskade risken att insjukna i stroke med 7 procent. Samtidigt är också fibrer viktigt för tarmfunktionen och en del medel mot förstoppning som ges är just sådant som ger samma effekter på tarmmotoriken som då man äter fibrer.

Kött är den nya tobaken,- heter en artikel i Huffington post. Det var därifrån jag hämtade videon i förra inlägget om hur man såg på rökning på 40 talet. Då var rökning avkopplande, sexigt och gud vet vad. I den här artikeln kan man se en intervju med bl a Bill Clinton som övergått till i stort sett vegetarisk diet bl annat för att kunna få uppleva sina barnbarn mm. Nyligen fanns också en artikel om rött kött i DN och en eventuell mekanism bakom de risker som finns med att äta rött kött. Som vanligt uttalar man sig ganska tvärsäkert baserat bara på en enstaka studie men det är ju så tidningar fungerar.Fyndet var: mänskor som regelbundet äter rött kött har en ökad mängd av tarmbakterier som bryter ned karnitinet i rött kött till ett ämne, trimethylamine-N-oxide (TMAO), som stimulerar inlagringen av kolesterol i artärväggarna och ger således ökad åderförfettning med hjärtinfarkt och andra kärlsjukdomar som följd, Detta publicerades i Nature Medicine den sjunde april i år. Förutom rött kött kan energidrycker innehålla karnitin. Man har tidigare visat att cholin och lecitin ger samma nedbrytningsprodukter och kan leda till arterioskleros. Dessa har ibland betraktats som nyttiga medel och sålts som hälsokost.
Bakom tobaken fanns en penningstark industri som så sent som 94 uttalade sig i den amerikanska riksdagen att man trodde tobaken inte var tillvänjande. I Huffington Post drar man jämförelsen med kött och matindustrin. Det finns enorma pengar bakom köttindustrin och processad matindustri som säger att det finns mängder av gamlingar som äter kött, samtidigt som man ignorerar de skyhöga siffrorna på cancerfall, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, diabetes II med mera skriver man i artikeln. Det finns nu ganska mycket forskning om att vegetarisk kost är överlägsen. DN hade en artikel om hjärthälsan och veg kost i januari, i mars handlade det om vegetarisk kost och hur man mår psykiskt.
Enligt artikeln i Huffington Post säger American Institute for Cancer Research att om man minskar på köttkonsumtionen plus börjar motionera minskar man risken för cancer lika mycket som om man slutat röka.

Så nu är jag alltså tillbaka ungefär vid två helt vegetariska dagar i veckan men för mig finns starka skäl att gå vidare. Jag är i det läget att jag nu tycker mig behärska lite av konsten att laga god vegetarisk mat. Men sen gäller det att tåla den också. Jag skall nu försöka med att blötlägga mera av baljväxter, byta vatten samt koka dem en kort stund först och sedan hälla av vattnet och sedan koka igen. Det finns dessutom kryddor man kan försöka (skall pröva med anis ett tag nu) samt även vissa grönsaker exvis morot som är tillagad och inte rå.
Det här var en del av vad som pågått under min tid på Teneriffa. Här något annat:

tisdag, april 09, 2013

Ny extern länk-MSology

Har hittat en sajt med en bra rapportering årets AAN, dvs amerikanska neurologers förenings årsmöte.
Jag lägger till länken.
Nu återvänt från Tenerife. Mycket vandringar denna säsong

Här finns en sammanfattning av orala medel mot MS- och jämförelse  mellan de olika medlen.
Det är intressant speciellt att det nu finns medel som visats ha effekt mot handikapputveckling- den så kallade progressionen.
Sammanfattning om MS piller.
Dessutom finns serie om CCSVI- som utvärderar vad som hänt hittills i form av utvärdering. Det är ingen speciellt uppmuntrande läsning för de som ställer sitt  hopp  till detta.
Om CCSVI

Slutligen - jag höll på att avveckla min behandling med statin då jag läste en rapport om studie om statiner och eventuell effekt mot progressionen vid  progredierande MS. Det ledde till att jag avbröt avvecklingen.
Jag har vid åtminstone tre tillfällen i efterhand noterat att statin kanske verkat positivt för mig. Då jag satt ut det har jag misstänkt att jag fått skov och dessutom var jag i ett stabilt läge efter ett skov sedan 16 månader då jag började att äta  statin igen och efter det tog det en månad och så återfick jag rörligheten i min högra axel:  tillfällighet-- det kan det vara. Men kanske var det inte det.  Jag har beskrivit det här i vår bok : Ta åran i egna händer.
 Undersökning om statin.

söndag, april 07, 2013

Föreläsning om hjärnan

Föreläsning om hjärnan

Jag har hållit en föreläsning om hjärnan på skandinaviska klubben i Puerto. De som lyssnade var mellan 35 och 95 år. Det är mycket intressant att tala för en sådan grupp för efteråt kommer det fram personer som berättar sina egna erfarenheter som bekräftar vad man just talat om, till exempel om hjärnans förmåga att återhämta sig efter skador-neuroplasticitet. Det var mycket roligt. Här är föreläsningen.
Man brukar börja sådana här berättelser med de gamla grekerna. Och det var så att Aristoteles såg hjärnan som ett organ som kylde ned hjärtat om detta blev för upphettat. Hjärtat uppfattades som det viktigaste organet, där tankar och känslor fanns. Man kan förstå det bland annat av olika uttryck och citat. Någonstans i bibeln står det att “Maria gömde och begrundade detta i sitt hjärta”- det var inte i hjärnan hon begrundade det utan i hjärtat. Det symboliska språket är fyllt av sådana uttryck där man säger hjärtat i stället för det som skulle vara mer adekvat : hjärnan. Men det finns gamla kulturer där man kunde mer om hjärnan. I exempelvis gamla Egypten har man hittat verktyg som användes för att operera inne i skallgropen.

Om hjärna och nervsystem i grova drag.
Hjärna och ryggmärg utgör centrala nervsystemet. Därifrån utgår nerver till olika delar av kroppen och instruerar om hur vi skall röra oss och liknande. Det går också in nervsignaler från kroppen med information om känsel, balans, syn, hörsel och lukt mm. Hjärnan styr också på andra sätt : hormonsystemet dirigeras till stor del från hjärnan. Även immunsystemet har kopplingar till hjärnan.




Om man tittar på hjärnan uppifrån består den av två hemisfärer som har förbindelser med varandra. Hjärnhalvorna har delvis en likartad funktion men hjärnhalvorna är också specialiserade. Till en del är det också så att nervbanor från höger hjärnhalva styr vänster del av kroppen och vice versa. Det gäller exempelvis rörelser- motorik.


Vad som skiljer vår hjärna från djurens är bland annat hjärnbarken, de nyaste yttre lagren av hjärnan. Vi skall titta på en bild av hur hjärnan ser ut under utvecklingsgången. Man ser hur hjärnbarken-cortex på latin- tillväxer. Det som skiljer oss från primaterna, chimpanserna, gorillorna är inte minst framloben som är betydligt större hos människan. 


Under senaste decennierna har det kommit en explosion av kunskaper om hjärnan. Det beror på digitalisering och de därmed nya metoder att undersöka hjärnan som kommit. Där finns bl a datortomografi som är en röntgen, som bland annat gjorde det möjligt att undersöka blödningar och tumörer på ett enklare sätt än tidigare.
Magnetkameran- och speciellt funktionell MRI- det vill säga en magnetkameraundersökning där man kan studera under tid vad som händer i hjärnan, genom att följa cirkulationen och energiförbrukningen. Jag förmodar många av er har genomgått en magnetkameraundersökning, men för de som inte gjort det skall vi se en bild. Datortomografi och magnetkamera blev vanligt under slutet av 80-talet och har tillfört mycket. Det är en ganska enkel undersökning att genomgå om man inte har anlag för klaustrofobi-rädsla för tvånga utrymmen. Vi har en bild av en magnetkamera här:
.
Hjärnan ett nätverk
På nästa bild vi ska se har man studerat i magnetkamera vilka områden som var aktiva när man lyssnade på musik. Ett antal personer fick höra musik från sina tonår och tidiga ungdom under tiden som de undersöktes i en magnetkamera och man såg vilka områden som blev aktiva medan de lyssnade. Efteråt intervjuades personerna och fick berätta vad de tänkt på, om de kände igen melodierna och liknande och då fick man fram denna bild. Bild f. Vi ser gröna områden – dessa aktiverades om man var bekant med melodin. Blå områden aktiverades om man tyckte om musiken. Röda områden aktiverades om musiken väckte speciella minnen från då man lyssnade på musiken. Gula områden där associerade man vidare och kanske kom att tänka på människor, böcker eller liknande då man lyssnade. Detta är alltså en magnetkamera bild. Bilden visar att stora delar av hjärnan är involverade då vi lyssnar på musik. Hjärnans olika delar tycks samarbeta i nätverk. Som vi ser så aktiverar musik centra för minnen från förr i framloben. Framloben är ofta bevarad länge då man har Alzheimer och förklarar varför Alzheimer patienter ofta kan tillgodogöra sig musik som de känner igen.
 



Hjärnans olika centra
Att hjärnan samarbetar i nätverk har man inte alltid trott utan man har mera sett det som att hjärnan har olika centra – synen ett centrum, hörseln ett annat och så vidare. Och det är så det finns olika centra i hjärnan men de olika delarna samarbetar också.
Tidigare var det svårare att få kunskaper om hjärnan. Det var mest undersökningar efter döden där man kunde utgå från att någon hade fått en skada under livet och haft det ena eller andra symtomet- till exempel svårt att tala eller lyfta en arm och så kunde man sedan efter döden se hur det såg ut i hjärnan.
Phineas Gage var en ung skötsam järnvägsarbetare,, arbetledare, familjefar som 1848 råkade ut för en olycka där ett järnspett genomborrade hjärnans främre del- pannloben. Han överlevde den allvarliga olyckan men blev efteråt helt förändrad. Han började bete sig ibland förargelseväckande, han började dricka, han kunde inte sköta ett arbete. Han förlorade kontrollen över sin personlighet och även hur han skulle bete sig socialt. Genom hans skada lärde man mycket om hjärnan och speciellt framlobens funktioner- man såg att den var mycket viktig för den personliga kontrollen, för tänkande, planering och organisation samt minne- så kallade kognitiva funktioner. Phineas Gage tillförde vetenskapen om hjärnan mycket i fråga om anatomi, fysiologi, psykologi mm men själv dog han försupen 12 år senare. Vi kan se en bild på Phineas Gage och järnspettet här:



Andra vägar att undersöka var under och efter operationer. Det har förekommit operationer av hjärnan under större delen av 1900-talet. Man opererade bland annat psykiatriska tillstånd som svåra tvångssyndrom, men man visst inte alltid vad man gjorde. Man hade ganska diffusa kunskaper om vad hjärnans alla delar hade för funktioner. De som sett en serie om familjen Kennedy vet att en av presidentens systrar opererades och förlorade en stor del av sin personligheten. Presidentmodern Rose Kennedy förlät aldrig sin man för att han tvingat fram operationen enligt denna film. Man opererade också epilepsi. Henry Molaison fick efter att han cyklat omkull en svår epilepsi. Detta var under femtiotalet. Den var mycket svår och mediciner fungerade dåligt. Man beslöt sig för att operera honom och man tyckte att epilepsin kom från ett område i det inre av hjärnan då man bl a undersökte honom med EEG- ett område som kallas hippocampus- latin för sjöhäst. Man trodde på den tiden att hippocampus inte hade någon funktion. Operationen lyckades -avseende epilepsin- men Henry Molaison fick en mycket svår skada- hans förmåga att minnas nya saker från operationen och framåt var helt borta. Han kunde möta samma människa varje dag och tala med denne men lärde sig aldrig känna igen personen ifråga. Henry Molaison ställde upp för olika forskningsprojekt och hans fall har lärt hjärnforskare mycket om minnet. Man fick klart för sig hippocampus viktiga roll för minnet. Hippocampus är ett av de områden som drabbas tidigt då man insjuknar i Alzheimers sjukdom. Vi skall se en bild av hippocampus: vi ser att det faktiskt liknar en sjöhäst i viss utsträckning.


På dessa och en hel del andra sätt har man kommit fram till var olika centra finns i hjärnan. Vi skall titta på bilder av detta. Om man tittar på hjärnans yta kan man grovt säga att det ser ut så här.

Och ser man till de inre delarna ser det ut så här. Man kan där se centra för minne, men också centra för hormonsystem mm.


Neuroplasticitet
Något som är ganska nytt inom hjärnforskningen är neuroplasticitet- dvs hjärnans förmåga att utvecklas och också att läka efter skador. Förr betraktade man hjärnan som en lång utförsbacke där man förlorade 10 000 nervceller om dagen och att detta skulle vara något katastrofalt. Idag vet man att det inte bara är så. Troligen är det inte så många nervceller som förloras och dessutom bildas i vissa delar av hjärnan nya nervceller. Det finns i hippocampus stamceller från vilka nya celler bildas. Vi har också stora reserver. Vi har 100 miljarder neuron och om vi förlorar 10 000 per dag så återstår ändå drygt 99, 5 miljarder neuron efter 100 år. 



En nervcell ser ut så här. Fast i verkligheten ser den inte ut så. Bilden visar ett snitt som visar att det finns enstaka utskott, trådar från nervcellen- neuronet- men i själva verket om man ser hela nervcellen finns det från början 10-15000 utskott -nervtrådar som har förbindelser med andra neuron. En nervcell har en nervkropp med nervkärna i vilken finns bland annat arvsanlagen DNA. En enda nervcell tar emot information från 1000-tals andra nervceller. Allt detta bearbetas i nervcellskroppen och resultatet skickar nervcellen vidare genom ett enda utskott som kallas axon. Det tycks ske ett enormt arbete bara i en enda nervcell, där signaler från mängder av andra celler resulterar i information som kan skickas vidare bara genom ett enda utskott. Detta utskott delar sedan på sig och ger signaler till flera olika nervceller eller också andra celler typ muskelceller.
Nervkroppen har således 10 000-tals nervutskott från början. Efter hand blir de färre men det är inte en följd av att de blir sämre och fungerar sämre utan snarare att hjärnan effektiviseras och hanterar sina uppgifter bättre. Detta är en del av neuroplasticiteten. Allra mest sker denna utveckling i barndomen och speciellt i tonåren under tillväxtspurten. Då tillväxer och utvecklas hjärnan som mest. Man kallar detta utvecklingsplasticitet. Det har betydelse för bland annat skolan. Då puberteten kommer olika tidigt för olika personer kan det i en och samma skolklass och åldersgrupp finnas ungdomar som har en 18 årings hjärna och andra som har 12 åringars hjärnor.
Neuroplasticiteten fortsätter under en lång tid till 30-35 års ålder.


Men neuroplasticitet fungerar också då man utvecklar en skada. Det kan dels ske en läkning men det är också så att hjärnan är flexibel. Om ett område blir oanvänt tex om en människa blir blind så kan andra funktioner ta sin plats där. Det finns en del filmer på youtube som visar hur människor som blivit blinda kan utnyttja ljud för att lokalisera sig. Jag har sett en video där en man cyklar. Han klickade med munnen och lyssnar sedan av ljuden - precis som en fladdermus orienterar sig. Man uppfattar ekon av ljudet och kan då höra hinder och liknande. Med MRI har man funnit att detta äger rum just i synbarken. Det finns också personer som föds med olika hjärndefekter. En kvinna föddes med i stort sett endast en hemisfär- men hon har lärt sig att fungera bra. Den resterande hjärnhalvan har utvecklat funktioner som normalt sitter i andra hjärnhalvan. Ett annat exempel : Man behandlar fantomsmärtor med hjälp av neuroplasticitet. Då man opererar bort ett ben inträffar det ofta att man får smärtor som tycks komma från det bortopererade benet. Smärtan sitter i hjärnan-i den del där känselinformation för det borttagna benet fanns.. Med en finurlig spegelanordning kan man lura hjärnan att tro att man har kvar benet eller armen medan det i själva verket är den andra armens spegelbild man ser. Man får medan man tittar på bilden uppmaningar att röra armen och liknande och när spegelbilden rör sig uppfattar man det som att det är den borttagna armen som rör sig. Detta fungerar så att man får mindre fantomsmärtor efter behandlingar. Hjärnan har fått ny information till området i fråga.
I Lund har man också börjat att behandla människor med försämrad känsla i fötter. Man antog att man har en del reservkapacitet i det område som omfattar underbenet och beslöt sig för att bedöva underbenet med bedövningsalva. Detta fick vara kvar under några timmar och det fungerade faktiskt. Man fick bättre känsel i fötterna som satt kvar en stund och efter ett antal behandlingar satt det i längre och längre. Professorn i handkirurgi Göran Lundborg har intresserat sig en del för detta. Det pågår ett antal olika försöksverksamheter med neuroplasticitet.

Det finns också inlärningsplasticitet. När man lär sig något och när det fastnar i långtidsminnet innebär det att det har bildats en ny förbindelse mellan två olika nervceller. Det har bildats en ny synaps- som förbindelser mellan nervceller eller mellan nervcell och exempelvis muskler heter. Eric Kandel fick Nobelpriset för denna upptäckt. Man har funnit att de som kör taxi i London har en förstorad del av det område i hippocampus som rör hur man orienterar sig i rummet. Man har också studerat musiker och funnit att till exempel pianister får större områden i hjärnan där fingrarnas rörelser är lokaliserade, speciellt gäller detta om man börjat spela före 8 års ålder.

Det är inte allt som försämras då man blir äldre. I stället är det så att vissa banor är redan etablerade- förbindelser skapade som gör att den äldre löser en del uppgifter snabbare. Med andra ord vad man kallar erfarenhet och det finns alltså korrelat hjärnan för hur det fungerar. Det är heller aldrig för sent att lära sig nya saker. Det bildas nya synapser även i den äldre hjärnan- vill man hålla den i gång är det klokt att påbörja nya saker. Korsordslösning är bra men allra helst skall man variera det med andra saker och börja med nya saker.

Olika former av demens
Det område som Phineas Gage skadade- pannloben kan skadas av en speciell demens- pannlobsdemens. Hippocampus området drabbas tidigt av Alzheimer. Det finns också vaskulär demens- som innebär att man får småproppar kanske som följd av förkalkade kärl men det kan också bero på förmaksflimmerattacker i hjärtat. Förmaken fungerar inte och där kan bildas proppar(embolier) som lossnar och ger sig ut i kroppen till bland annat hjärnan. Detta kan man förebygga med mediciner av typ Waran och liknande.

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
Man har mer och mer kommit fram till att de faktorer som gör att man blir sjuk i hjärtat och kärlen också är de faktorer som gör att man får sjukdomar i hjärnan. Man brukar säga att det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan. Man tror inte längre att det är ärflighet som till största delen ligger bakom varför man får hjärtinfarkt och liknande. Det är livsstilsfaktorer som rökning, motion, stillasittande liv,( vilket är två olika faktorer) Det finns människor som motionerar flitigt men sedan sitter stilla resten av dagen. Det är ganska riskfyllt, Sedan har man kosten. Det finns flera stora undersökningar som visar att de faktorer som fanns i medelhavskost tidigare är bra för hjärtat men också för hjärnan:
fibrer, fullkorn, fisk/kyckling, grönsaker, frukt, olivolja, nötter. Litet med rött kött, litet med mättade fetter och absolut inget med konstgjorda transfetter samt litet med mjölkprodukter. En stor del av mänskligheten klarar sig utan mjölk. Vatten är en bra dryck. Läskedrycker, coca cola men också rikligt med juicer har en stor skuld i den överviktsproblematik vi ser. De innehåller socker. Alkohol har för och nackdelar. Dels löper en stor del av oss risk att utveckla missbruk och dessutom finns i alkohol snabba kolhydrater-socker. Vidare är det små mängder som visat sig vara nyttigt. Ett glas rött vin per dag för män under 65, för kvinnor och män över 65 gäller ett halvt glas om dagen. När läkare ger rekommendationer till sina patienter brukar de säga att något glas rött vin per dag är nyttigt. Detta är inte helt i linje med vad forskningen kommit fram till.
Sen är det också det att vi äter och dricker för mycket oavsett vad vi äter.

Man kan sammanfatta det här med : vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.

Till sist bilder som illustrerar hur informationkanalerna i hjärnan går. Man har funnit att det är ett verkligt nätverk där nervsignalerna går nästan som gator i hjärnan med både upp och ner och åt sidorna.



måndag, april 01, 2013

George Ebers får AAN:s pris för sin MS forskning

Forskaren George Ebers har tilldelats priset John Dystel Prize for MS Research av amerikanska sammanslutningen för neurologer AAN. George Ebers forskar i genetik och omgivningsfaktorer avseende MS. Han var gäst på NHR konferens i GBG för ngt år sedan.

Han säger följande:
Vi har funnit att riskfaktorerna för MS som tidigare ansetts genetiska kan förändras beroende på omgivningen vilket starkt implikerar  en interaktion mellan arv-miljö. Våra studier fokuserar hur klimat och diet förhåller sig till MS, som kan ses som en i stort förebyggbar sjukdom. Exposition för vitamin D tycks vara den huvudsakliga faktorn som bestämmer geografiska risken. Denna belöning har gjorts m¨jllig genom ett speciellt bidrag  från John Dystel Multiple Sclerosis Research Fund vid NMSS.
We have found that MS risk factors previously considered to be genetic can be changed based on environment, strongly implicating gene-environment interaction. Our studies highlight how climate and diet relate to factors leading to MS, which can be views as a largely preventable disease. Vitamin D exposure appears to be the main factor determining geographical risk” said Ebers. This award is made possible through a special contribution from the John Dystel Multiple Sclerosis Research Fund at the National Multiple Sclerosis Society. “John Dystel was an MS patient I saw while I was working in New York, so it is very gratifying to receive this award in his honor,” said Ebers.

Källa:  AAN