Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.

Translate

onsdag, maj 30, 2012

Världs MS dag i dag

Fick information från läkemedelsföretaget Amirall
varav detta var speciellt intressant bild tycker jag om vanligheten av spasticitet
























Övrigt kan du hitta här





När man inte tål mat



Inspirerat från Medscape undervisning.
Matallergi är när immunsystemet reagerar för viss mat. Man kallar många tillstånd för matintolerans men bara en del av dem är allergiska reaktioner. Man måste skilja matintolerans som inte går via immunsystemet från allergier. Sådana tillstånd är exempelvis brist på enzymet laktas vid laktosintolerans, när man saknar detta enzym kan man inte bryta ned mjölksocker. Detta är ett tillstånd som är normaltillstånd hos mänskligheten. Det är betydligt färre som klarar att bryta ned laktos.
Patienter som har antikroppar typ immunglobulin E mot ett protein i maten exempelvis mot mjölk- eller sojaprotein reagerar med nässelutslag, svullnader i hud exempelvis kring ögon samt luftrörssymtom. Detta kan ske mycket akut. Detta är vad man vanligen menar med matallergier.
Glutenintolerans är kopplat till immunsystemet på annat sätt. Det är en autoimmun sjukdom, där antikropparna angiper slemhinnan i tunntarm. Antikropparna produceras av plasmaceller och är av typ Ig A och Ig G. När man tar prov från tarmslemhinnan finner man en typisk bild av förändringar. I tunntarmens slemhinna finns små fingerliknande utskott som kallas villus ( plural villi). Dessa gör att näringsämnen i födan tas upp och kommer in i blodet.  

Personer med celiaki har en förändrad slemhinna där villi har tillbakabildats genom en immunologisk reaktion och det finns inflammatoriska förändringar i slemhinnan med bland annat lymfocyter. Du kan se en typisk bild här. Följden av angreppet på slemhinnan av antikropparna blir att den förlorar en stor del av förmågan att ta upp olika födoämnen med avmagring, bristsjukdomar och följden blir också besvär från tarmen i form av knip, smärtor, diarréer osv. I boken Hur tänker läkare , en bok som kom ut tämligen nyligen (2009 i Sverige) beskrivs en kvinna som i många år vandrade in och ut bland läkare och fick diagnosen anorexia nervosa, men efter ett femtontal år kom hon till en läkare Myron Falchuk, och det mötet resulterade i diagnosen glutenintolerans, något som revolutionerade och troligen räddade hennes liv.


Glutenintolerans kan också ge symtom från andra organ, neurologiska symtom är ingen ovanlighet. Jag har själv träffat en kvinna som i stort sett var totalförlamad och behövde hjälp med det mesta. Hon utreddes grundligt på universitetklinik och det enda man fann var glutenintolerans. Man trodde kanske inte så mycket på det som orsak till hennes besvär men efter kostomläggning blev hon långsamt bättre, för att efter något år bli helt återställd. Hon hade en perifer neuropati på grund av glutenintolerans, men det finns även kopplingar till andra neurologiska sjukdomar. Vid den här undersökningen fann man att sju procent av alla nyupptäckta fall av glutenintolerans upptäcktes just för att de hade neurologiska symtom.Andra neurologiska symtom kan vara epilepsi, ataxi, demens mm.
Vid celiaki finns en ökad koppling till olika autoimmuna sjukdomar, typ I diabetes, autoimmun thyreoidit, reumatoid artrit, primär biliär cirrhos, Addisons sjukdom, SLE. Det finns även misstankar om koppling MS och glutenintolerans , en liten undersökning av 72 MS patienter visade att åtta (9 %) av dessa hade celiaki mot en procent i normalbefolkningen.
Ungefär 10 procent av patienter med magsjukdomen coeliaki har hudbesvär. Under 1960-talet fann man att hudsjukdomen dermatitis herpetiformis berodde på glutenintolerans. När jag läste medicin hörde jag inget om detta och det stod inte i min bok om hudsjukdomar. Mina egna hudbesvär som debuterade 2004 blev borta då jag började med glutenfri kost två ett halvt år senare.


Först trodde jag att besvären berodde på för mycket sol plus uttorkning av för mycket badande. Jag fick intensiva utslag som kliade dag och natt. Det var lokaliserad till benen och där jag gav mig mina injektioner av interferon. (Kunde inte ge det i buken pga att jag fick ordentliga blåmärken där). Inget hjälpte i form av olika mycket starka kortisonkrämer eller högdos i tablettform ( förutom att jag blev mycket bättre av mina MS symtom). Till slut fick jag dock en salva som innehöll ren heparin (Menaven) och med det gick det tillbaka temporärt. Det hjälpte också en andra gång men tredje gången fungerade det inte. Då var också allmäntillståndet ganska dåligt. Jag ville helst ligga. Men på något sätt lyckades jag dra slutsatsen att det i stort sett bara var där jag gav injektionerna som det fanns utslag. Sedan jag slutat med interferon försvann det på cirka en vecka. Vad jag inte hade tänkt på att området var svullet, att i stort sett all hårväxt där hade försvunnit mm. Dessutom hade det faktiskt börjat komma på ena benet ett halvår tidigare.
Senare började jag med Copaxone. Men bara efter en månad fick jag ånyo besvär. Jag slutade med medicinen men besvären kvarstod länge . Till en början mycket intensivt. Jag genomgick en del testning men man kom inte till något utslag vid exempelvis hud test. Lite syntes det för något ämne. Besvären minskade och tillslut fanns det bara kvar en klåda som kom vid 16 tiden på kvällen och den var dessutom kopplad till en sorts allmänreaktion där jag upplevde en viss frossa. Jag provade mängder av saker som tvättmedel, färger i kläder, olika sorters mat men kom inte till något resultat förrän jag provade glutenfri kost- då försvann utslag,klåda och frossan inom någon dag. Jag trodde det var en tillfällighet men efter en månad testade jag gluten i kosten igen och då återkom klådan efter 1½-2 dagar. Sedan dess äter jag glutenfritt. Ett blodprov sedan jag ätit glutenfritt i 15 månader tydde inte på glutenallergi, men det brukar ju inte dessa prover göra efter så lång tid.
Om jag tar gluten någon enstaka gång märker jag inga hudsymtom.
Tyvärr försvann inte alla tarmsymtom jag haft med glutenfri diet.






Vid celiaki finns en ökad koppling till olika autoimmuna sjukdomar, typ I diabetes, autoimmun thyreoidit, reumatoid artrit, primär biliär cirrhos, Addisons sjukdom, SLE. Det finns även misstankar om koppling till MS och glutenintolerans , en liten undersökning av 72 MS patienter visade att åtta (9 %) av dessa hade celiaki mot en procent i normalbefolkningen.



Hudtester och blodtester: Ett positivt test för ett ämne är inte allergi.
Om man finner en reaktion för ett ämne eller exempelvis en frukt vid allergi betyder det inte att man har en allergi. Testen är utformade för att upptäcka en antikropp riktad mot ett speciellt födoämne, och det visar om det är positivt att man har en antikropp Ig E- detta kallas sensitisering, men det är inte samma sak som allergi. Det finns massor av människor som går omkring och är sensitiserade mot olika ämnen men de har inga symtom. Allergi betyder att man inte bara är sensitiserad, utan man skall också ha symtom då man äter eller ha en viss typ av sjukdomsmönster. Man måste alltid se ett sammanhang i vilket man testar. Test i sig ger ingen diagnos.












tisdag, maj 29, 2012

Högre halter av D vitamin gav färre nya lesioner på magnetkamera

På 469 personer gjordes 2362 magnetkamerascanningar, dvs cirka 5 gånger per person. Man tog också prover på deras halter av 25-OH D. Givetvis följdes de också med kliniskt status, dvs hur de fungerade avseende handikapputveckling. Undersökningen gjordes av Ellen Mowry med flera vid UCSF Multiple Sclerosis Research Center. Man fann att stigande halt av D3 i blodet minskade risken för att få nya lesioner på magnetkameran. För varje ökning med 10ng/mL av 25-OH D minskade risken med 15% att få nya T2 lesioner. Varje 10 ng/mL ökning av D vitamin var också förknippat med lägre åtföljande handikapputveckling. Man fann också att risken för nya skov tenderade minska men detta var inte statistiskt signifikant.
Studie.
Här  om en studie av bl a Mowry där man fann att låga halter av D vitaminer ökar riskerna för skov.

söndag, maj 27, 2012

Kur mot allt


Hurra! HuRRAH! Hurra
Hurra!
Nu är den här, dunderkuren! Jag har läst boken Stoppa Alzheimer nu! Undvik,förebygg och bromsa demenssjukdomar.

 Men det är inte bara demenssjukdomar som kan botas utan läs här. Citat från boken: Men misströsta inte. Till dig som har någon vän eller anhörig som drabbas av Alzheimer eller vill förhindra att du själv utvecklar den här förödande sjukdomen vill jag säga att det finns hopp. Du behöver inte äta mediciner eller genomgå riskabla hjärnoperationer. Lösningen har att göra med rätt sorts kost och vissa hjärnförbättrande medicinska livsmedel som kan stoppa sjukdomen i dess linda och i de flesta fall medverka till betydande förbättringar, vilket är något som inget läkemedel eller någon terapi lyckas göra.

Här är ett råd om läkemedel från boken: Undvik de läkemedel som nämns i det här kapitlet och välj i stället säkrare mediciner. Om det är möjligt kan det vara bättre att välja en “naturmedicin” i stället för ett farmaceutiskt läkemedel. Naturmedicin betyder i det här fallet örter, vitaminer, homeopatiska medel, kost, motion och liknande.
Har man exempelvis ADHD skall man kanske ta någon ört eller homeopatmedicin i stället för ritalin eller har man Alzheimer skall man inte ta någon bromssmedicin utan kokosolja, kanske går det lika bra med kokosbullar?

Det står en del om kolesterol i kapitlet, kolesterolmyten. Där avfärdas i stort sett allt om att höga kolesterol värden kan ge sjukdomar, istället verkar det ge skydd mot Alzheimer och kanske också ALS och andra neurodegenerativa sjukdomar. Personer med låga kolesterolvärden utvecklar Parkinson. Författaren Fife talar om Pritkin som lanserade en lågfettsdiet, men det gick inte så bra för honom själv, han fick leukemi, depression och suiciderade. En annan lågfettförespråkare dog vid 79 av ALS. Fife skriver också om Ancel Keys studie om koppling mellan fett och hjärtsjukdom. ( Han glömmer för övrigt att skriva att Key följde sin egen diet och blev 100 år. Även Swank med en diet med låga mättade fetter för MS följde denna diet och blev 99 år. Jag skriver detta som exempel på att man väljer att skriva vad passar in den teori man har och ibland också i plånboken)
.
På sidan 260 läser man att de medellånga fettsyror som utvinns ur kokosolja har studerats noggrant som möjliga antimikrobiella tillsatser. Studier visar att de är effektiva och kan döda bakterier som orsakar magsår, bihåleinflammation, gonorré, urinvägsinfektion, tandköttssjukdom, karies, svar och jäst som revorm, fotsvamp, virus som orsakar influesa, mässlingen, herpes, körtelfeber, hepatiti C, de är så effektiva att de till och med kan död HIV. Tony V hade fullt utvecklat AIDS men lyckades bekämpa den med kokosolja.

Och det är så skriver Fife att förmågan att bekämpa infektioner har betydelse för de som har neurodegenerativa sjukdomar eftersom dessa ofta har infektioner i hjärnan. I 90 procent av alla Alzheimer fall hittar man infektioner i hjärnan, även parkinson och andra sjukdomar är förknippade med infektioner... …. och alla infektioner som huvudsakligen förknippas med neurodegenerativa sjukdomar elimineras med medellånga fettsyror ( från kokoolja). Dr Eliza Perez Fransisco vid St Lukes Medical Centre anävnder kokoolja för att bekämpa fysiologiskt åldrande som försämrat minne, tand och tandkättsproblem, magproblem, viktproblem.... ,,,,

och så har vi gifterna i miljön, där det inte är så konstigt att kokosolja hjälper till att omintetgöra effekterna av gifter, kokosoljan har detoxifierande egenskaper.... man känner inte till den exakta mekanismen men det kan delvis tillskorvas antioxidant- antiinflammatorisk, immunstärkande egenskaper( sid 271)
och diabetes där kokosoljan mildrar symtom som hör ihop med diabetes och insulinresistens, och eftersom diabetes är en riskfaktor för degenerativa sjukdomar hjälper det på det sättet också som ett skydd mot dessa sid274 )

Egentligen finns det kanske inget som inte kokoolja eller kokosbullar hjälper mot. Bra va?

lördag, maj 26, 2012

Kan LCHF vara vad som helst??


Det här säger kostdoktorn i en kommentar på magazine fitnessbloggen. Inlägget heter något i stil med är mättade fetter så nyttiga eller?

LCHF innebär bara att man kraftigt minskar intaget av socker och stärkelse – och ersätter energin med fetare mat. Det går också utmärkt att välja omättade fetter om man vill: fet fisk, mycket olivolja, avokado osv. osv. Då får man en spännande korsning, ett slags medelhavskost med lite kolhydrater som väldigt få har några invändningar mot.

Det är lite intressant, här börjar ju Andreas Eenfeldts diet likna min diet- jag har inget emot olivolja, avokado, valnötter. Jag anser att man skall ligga lågt med framförallt snabba kolhydrater, vilket ibland är ett problem då man skall minska så ordentligt på mättade fetter som jag vill göra.


Stôlliheta i Vala

I ska vänje er å mä te skratt,

för en lever bar för te dö,
ôm dan ska en tänke på natt,
i sol ska en tänke på snö,
du ska gråte, når live ä glatt,
å int ska du vell dä du vell,
dä ä allt så stôllit, satt
en allt vell skratte lell.

        Gustaf Fröding (omkr. 1896)


Om riskerna med Gilenya och hjärtat


På medskape finns nu ett program där man diskuterar tabletterna mot MS. Främst Gilenya men även andra medel. Man räknar med att ytterligare två tabletteer kommer under närmaste året men främstg handlar det om Gilenya.
S1P(sfingosin-1-fosfat) är ett naturligt förekommande ämne som har en roll i immunförsvaret bland annat.

S1P funktion
Om man liknar S1P vid en nyckel så finns på olika membran i kroppen ett nyckelhål (en receptor) där nyckeln passar. Sådana nyckelhål, S1P- receptorer finns bland annat på T-celler och fäster S1P på sin receptor möjliggör det för T-cellerna att lämna lymfsystemets lymfknutor och bege sig ut i kroppen för att bekämpa infektioner och liknande.
Gilenyas funktion:
FTY720 eller Fingolimod eller som det heter som färdigt läkemedel Gilenya är ett ämne som liknar det naturliga ämnen S1P. Det kan också fästa vid S1P receptorerna i kroppen, och i och med det skall det hindra det naturliga S1B från att fungera och därigenom stänga in T-cellerna i lymfknutorna, så att de inte skall komma åt att angripa myelinet vid MS sjukdomen. Man säger att Gilenya nedreglerar S1P receptorns funktion.
Vid autoimmuna sjukdomar angriper en del T-celler kroppens egna vävnader, vid MS gäller angreppet myelinet.

Vad handlar problemet med Gilenya och hjärtfrekvensen om?
Gilenyas påverkan på hjärtat
Ett av problemen med Gilenya (F-mod, FTY720) är att det finns receptorer även på andra ställen i kroppen. Ett av de ställen Gilenya verkar på är hjärtats retledningssystem där det kan få hjärtat att gå långsamt. S1P har förmågan att påverka hjärtats retledningssystem och hur snabbt hjärtat går, och denna förmåga har också Gilenya.
Emellertid försvinner denna förmåga att sänka hjärtats hastighet då alla receptorer ockuperats (när S1P receptorn nedreglerats) av Gilenya, hjärtats retledningssystem anpassar sig till de nya förhållandena och efter några timmar ( vanligen fyra) påverkar Gilenya inte längre hjärtrytmen hos de flesta.Hjärtat återgår till sin normala rytm.

Vanligen pågår Gilenyas effekt med förlångsamning av hjärtat fyra timmar men den kan i undantagsfall pågå längre.

Enligt medscape skall nu EKG övervakning ske av alla patienter de första sex timmarna.
Om hjärtfrekvensen då är lägre än vid 6 timmar än tidigare skall övervakningen fortsätta.
Vad säger MS sällskapet?
Efter första Gilenyadosen kommer
hjärtfrekvensen tillfälligt sänkas med ca 10 slag/minut. Man skriver också om det fallet med en patient som dog inom ett dygn efter att han/hon tagit medicinen se nedan*. Cirka 10 dödsfall utreds som dött sedan de påbörjat behandling.
Man skall dessutom göra en noggrann utredning och bedömning av risker avseende hjärtat innan behandling påbörjas. Se MS sällskapets sida

Hos patienter med någon form av problem med hjärtat vid övervakningen skall denna fortsätta till problemen försvunnit
Hur skall man göra med övervakning enligt MS sällskapet?
Rutiner vid behandlingsstart:
Före behandlingsstart: Elektrolytstatus och EKG
EKG övervakning i minst 6 tim inkluderande första dosen av Gilenya.
Övervakningen skall ske på ett sådant vis att kardiologisk expertis finns tillgänglig
för tolkning och bedömning innan patienten lämnar sjukhuset om sådant behov
bedöms föreligga


Om patienten som dog:
På MS sällskapets sida med riktlinjer om behandling av Gilenya står det att patienten var 60 år och stod bland annat på två blodtryckssänkande mediciner av vilka den ena var metoprolol, som är en medicin som just verkar genom att förlångsamma hjärtrytmen.
Om metoprolols verkningsmekanism :I kroppens blodkärl och i hjärtat finns mottagare för adrenalin och noradrenalin, så kallade betareceptorer, som hjälper till att reglera blodtrycket. Betablockerande läkemedel blockerar dessa mottagare så att hormonerna inte kan utöva sin fulla effekt på dem. På så sätt dämpas hormonernas naturliga effekter i kroppen. Patienten stod dessutom på ytterligare ett blodtryckssänkande medel amlodipin.

Receptorn som påverkar hjärtats retledningsssystem är inte exakt lika som den som verkar i Tcellerna och det finns nu nya ämnen som har den gynnsamma effekten på immunsystemet men som inte verkar på retledningsystemet och ger långsam hjärtrytm. Ett sådant ämne är nu i FAS II studie.

Det här var bra att läsa för mig. Jag kan nu se att den långsamma hjärtrytm jag låg inne för för nu rätt många år sedan inte är någon kontraindikation mot Gilenya. Gilenya skulle vara tänkbart för mig. Men just nu förefaller inte sjukdomen aktiv sedan ett antal år och jag är ingen kandidat. Men man vet ju aldrig. Det här gör i alla fall att jag känner mig säkrare avseende riskerna för hjärtat avseende Gilenya.

fredag, maj 25, 2012

Enkät om besvär av MS?

Vilket är ditt mest besvärande MS symtom? Enkät i marginalen. Enkäten ursprungligen på MS Research blogg.
Nu förändras naturen med stormsteg. För en vecka sedan samsades pärlhyacint, gullviva och kirskål i gräset här

onsdag, maj 23, 2012

Ngt mer symtom?

jag tänkte inspirerad av MS Research blog lägga ut en enkät med frågor om vilka symtom som man besväras mest av, handikappas mest av vid MS.
Min undran är om du saknar något handikappande eller besvärande symtom. Titta helst inte efter resultatet på MS Research blog om du tänker svara, då kan du påverkas av svaret. ( Fast det är klart detta är ingen vetenskaplig undersökning, men det vore kul med två oberoende resultat).
Följande symtom har man frågat om där:
Urinblåsa
Tarmfunktion
Gång
Syn
Balans
Stämningsläge
Sexuell funktion
Kognition (minne etc)
Hörande
Svälja
Smärta
Dålig sömn
Restless legs
Fysisk trötthet
Psykisk trötthet
Emotionell labilitet
Annat

Fysisk träning kan få biologiskt åldrande att gå tillbaka!!




Då man blir äldre förlorar man muskler och blir svagare.
När man blir äldre är det vanligt att man förlorar muskelmassa med påföljden att man får svårare att röra sig, ramlar lättare osv. Till en del förklarar man det med att cellernas energicentraler, mitokondrierna fungerar sämre, varför?
Träning gör att man återfår muskelstyrka och även generna föryngras
Forskare vid the Buck Institute for Research of Aging har undersökt hur träning inverkar på hur de gener som är involverade i mitokondriernas funktion. Man undersökte friska äldre och jämförde dem med en grupp friska yngre innan de äldre satte i gång att träna.
Resultaten visade att de genetiska uttrycken för mitokondriefunktionen sjönk med åldrande men fysisk träning gjorde att det blev en klara återgång till de värden som sågs hos yngre. '
Man mätte också muskelstyrka. Innan träning var de äldre 59% svagare än de yngre men efter träning blev de 50% starkare och var då bara 38 procent svagare.

Styrketräning
Vilken typ av träning gällde det? Resistensträning- styrketräning två ggr per vecka. Efter studien gjorde man en uppföljning. De äldre hade vanligen inte fortsatt gå på gym men de hade fortsatt med styrketräning hemma, tränat med mjölkpaket, soppburkar som vikter eller gummiband och liknande och de var fortsatt lika starka. Forskaren Tarnolsky säger enligt Arthritis Foundation att “ det är aldrig för sent att börja motionera och man behöver inte pumpa järn på ett gym för att njuta av frukterna av träning.”

Fysiskt träning välgörande om man har kroniska sjukdomar, kanske ännu mer att än om man är frisk. Dessutom hjälper det till för att man skall fortsätta vara frisk.
Denna forskning har betydelse för de som har ledsjukdomar skriver man på Arthritis Foundation. Träning gör inte bara att man får en bättre vikt och minskar risken för handikapp på grund av detta utan träningen kan också få biologiskt åldrande att gå tillbaka.

tisdag, maj 22, 2012

Motion påverkar genernas funktion


prof Juleen Zierath
När man gör något aktivt fysiskt påverkas generna. En studie vid bland annat Karolinska Institutet undersökte inaktiva personer som fick göra något fysiskt ansträngande under några minuter. Ansträngningen gjorde att genernas DNA molekyler befriades från kemiska ämnen, metylgrupper som var bundna till dem. Juleen Zierath vid Karolinska säger att man nu funnit en mekanism som bekräftar use it or loose it-använd musklerna eller förlora dem.
När metylgrupperna frigörs från DNA molekylerna blir DNA molekylerna tillgängliga för att kunna medverka i uttrycket av sina proteiner. Detta går till så att de påpverkas av ämnen som kallas transkriptionsfaktorer, som “ låser” upp dem för att börja fungera. Så länge metylgrupperna sitter fastklistrade på DNA kan inte transkriptionsfaktorerna verka.



Bara en kort stunds motion gjorde att antalet metyllrester på generna blev färre speciellt på platser som har stor betydelse vid musklernas anpassning vid fysisk aktivitet.
Sedan tidigare är det känt att fysisk aktivitet förändrar musklerna, säger Juleen Zierath i pressmeddelandet, det gäller omsättningen av socker och fett. Denna studie visar att avmetyleringen kommer först.

måndag, maj 21, 2012

En aktiv livsstil skyddar mot kronisk sjukdom och inflammationer- jag låter lättviktarn stå kvar på logen



och plockar fram cykeln


En aktiv livsstil är viktig för att kunna balansera energiintaget och motverka fetma, men en aktiv livstil har ytterligare positiva effekter skriver den danske professorn Bente Klarlund Pedersen i en artikel i Journal of Experimental Biology från januari 2011. Det kommer alltmer bevis från epdemiologisk forskning, skriver hon, att ett fysiskt aktivt liv skyddar mot kroniska sjukdomar som diabetes typ II. Hjärt-kärlsjukdomar, cancer, demens och depression oberoende av fetma eller inte.

Myokiner
Forskare har sökt en motionsfaktor, något som kanske frisattes från skelettmuskler och som ger upphov till metaboliska förändringar i andra organ. Bente Klarlund Pedersen leder Centrum för inflammation och metabolism vid Rigshospitalet i Köpenhamn, där man föreslår att den faktorn kan vara signalsubstanser som frisätts av muskelfibrerna och som sedan påverkar cellerna (autokrint) som frisätter ämnena, påverkar cellerna (parakrint) i närheten och via blodet påverkar celler (endokrint) och vävnader på andra ställen i kroppen. Alltså en form av hormonliknande substanser.
Man kallar dessa proteiner myokiner.
Det är kanske dessa ämnen myokinerna som gör att fysisk aktivitet skyddar mot åtskilliga kroniska sjukdomar.

Vad vet man om samband fysisk inaktivitet och kronisk sjukdom.
Enl Bente KP har fysiskt inaktiva personer fem års kortare livstid än fysiskt aktiva personer, och dessutom är den förväntande livstiden utan långvarig sjukdom reducerad med ungefär åtta år för fysiskt aktiva personer. Referens.


BDNFtycks öka vid motion.
Bente KP tar upp flera signalsubstanser som kan produceras i form av myokiner. Det proinflammatoriska IL-6, är ett exempel. Emellertid tycks det inte ha samma proinflammatoriska roll då det produceras vid motion.
En annan signalsubstans är BDNF (Brain Derived Neurotrophic Factor) en cytokin som är viktig för nervsystemet och bland annat myelinisering. BDNF tycks öka vid motion. Man har funnit låga värden på cirkulerande BDNF vid depressin, Alzheimer, vid diabetes II, vid övervikt.
BDNF produderas också i skelettmuskulatur men detta tycks inte komma ut i cirkulationen.

Fysisk inaktivitet ger kronisk inflammation som ger kroniska sjukdomar.
Sammanfattningsvis tror Bente KP att fyndet av myokinerproduktion kommer att visa sig vara en viktig faktor i förståelsen av hur fysisk aktivitet påverkar hälsa. Fysisk inaktivitet ger tror hon ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd som ger allvarliga kroniska sjukdomar.


söndag, maj 20, 2012

Det goda kolesterolet HDL-är inte det så bra??


A fallen angel


Att skriva det här är nästan som att svära i kyrkan, och det jag läser på Medscape är absolut inte det sista jag läser i frågan.
HDL – en fallen ängel är rubriken på Medscape, där jag läser på Medscape att man undersökt patienter som har en genetisk förändring som medför att de har höga värden på HDL- det goda kolesterolet. Man undersökte en sådan grupp och man lyckades inte påvisa någon god effekt av frekvensen av hjärtinfarkter jämfört med en grupp utan sådan genitisk förändring. Undersökningen kom i Lancet on line 16 maj 2012. Du kan läsa om det här.

Hur säker är en sådan här genetisk undersökning? Det är en sorts av naturen designad randomiserad studie säger Dr Sekar Kathiresan vid Massachusetts General Hospital i Boston. Här finns nämligen bakåt en gräns för orsakande faktorer, det finns inga bakomliggande orsaker till de resultat man får. Det är genetiken som påverkar halten av HDL i detta fall.

Däremot vid andra undersökningar av HDL där man funnit att höga värden verkar vara skyddande kan det vara sådana bakomliggande faktorer som ligger bakom. Till exempel att man får låga värden på HDL av motion, vilket i sin tur är den verkligen skyddande faktorn. Eller att man inte röker, eller att man har höga LDL världen, fel på andra faktorer i blodet.

En annan sak som talar om HDL är att man vid några studier avseende mediciner som höjer HDL inte verkar vara skyddande mot hjärtinfarkt.

Däremot, det dåliga kolesterolet, LDL, där fann man vid genetiska förändringar ökade mängden av detta att risker för hjärtinfarkt var ökade.




lördag, maj 19, 2012

om populära inlägg

Jag har gjort så att man kan se de populäraste inläggen, och det som förundrar mig mest är att inlägget
  1. "skulle handla om coeliaki men kom att handla om varför jag inte äter gluten är det klart populäraste för jag tycker det är ett ganska dåligt inlägg. Men jag tror att det går via bilden av mina utslag från 2004 som visar urtikaria. Vad som inte syns på bilden att det var en h-lv-tisk klåda. Jag har tänkt att jag skulle ta bort bilden eller inlägget eftersom det irriterar mig att det i mitt tycke ganska dåliga inlägget är det mest läst ( eller påtittade) I stället visar jag bilden igen. De här utslagen gjorde att jag så småningom slutade med gluten och egentligen till att jag började intresserar mig för kost överhuvudtaget.


  • De andra populära inlägget handlar om opticus neurit och det inlägget tycker jag fortfarande är bra.
  • Även inlägget om lumbalpunktion tycker jag också är bra.
  • Ett annat inlägg handlar om Marshallprotokollet. Jag är kritisk till detta men på något sätt lästes inlägget  så att det verkade som människor blev intresserade av MP. Det var dock en del trevliga kommentarer och intressanta diskussioner i anslutning till inlägget. Inläggen om 
  • Gilenya och 
  • Tysabri är  också populära.

fredag, maj 18, 2012

Vill du delta i en internationell undersökning om livsstilsfaktorer och MS?

Saint Vincent's sjukhus i Melbourne, Australien
Läser på George Jelineks website om att man nu startar en undersökning av livsstilfaktorer och MS. Man kommer att följa deltagarna med emailenkäter under 5 år. Undersökning betalas av donerade medel, leds från St Vincent's Hospital i Melbourne, är godkänd av deras etiska kommitté.

vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

6000 kvinnor över 65 fyllde i ett utförligt formulär om vad de åt och även andra faktorer som kan påverka hälsa. Det är en del av den 40 000 personer stora material Women's Health Study från vilket mängder av olika undersökningar gjorts. Sedan fick de svara på kognitiva test i tre omgångar med två års mellanrum.
Resultat: De kvinnor som åt mest mättade fetter  och transfetter hade signifikant sämre utveckling beträffande minne än kvinnor som använde mycket enkelomättat fett, ffa olivolja.
Studien finns beskriven  här.

Vad kan man äta av Atkins diet, medelhavsdiet och lågfettsdiet

Jag har läst en studie från Israel där man jämförde de tre kosterna. Jag fann dels hela studien samt också upplagt förslag till de olika kosterna och dessutom  hur respektive "kostpyramid" såg ut. Jag roade mig med att markera vad i de olika dieterna jag kunde eller snarare vill äta. ( Det blir lite extra eftersom jag är glutenallergiker) I övrigt vill jag ligga under  20 helst 15 g med mättade fetter, inga mjölkprodukter eftersom det finns misstankar att visa proteiner i mjölk kan vara något som spelar en roll i MS sjukdomen. Jag säger inte att det gör det, för egentligen har jag ingen aning om vad som är orsak till MS, vad det beror på och jag vet ingen bot. Däremot tror jag D-vitamin brist håller på att platsa som en viktig faktor, men 100 procentigt vet man ju inte.
Det var lite roligt att titta på Atkindietens matpyramid- alla viktigast verkade proteiner som fisk, kyckling, biff, ägg, sojaprodukter vara.  Allt det där kan jag äta helst ägg utan gulan, men man får ju i sig proteinerna ( äggvitan)- biffen om den kommer från vilt djur eller helt betande djur, men just detta bör vara ganska sällan.
På nästa plan kom grönsakerna broccoli, sparris, spenat etc
Sedan kom frukt och bär....etc


Lågfett däremot hade först enligt pyramiden  vitt bröd, ris och pasta även om man i rekommendationerna skrev fullkorn vete. Det stämmer inte alls överens med min lågfettsdiet. Jag tror att det blev en del vitt bröd i dieten. Då jag jobbade i Israel i min ungdom var det brödet jag åt oftast vitt.



Snarast liknar min kost medelhavskosten.
Jag har markerat med grönt vad jag kan äta från matplanerna i studien och med rött det jag inte vill äta.
.



Lågfetts diet LCHF Medelhavsdiet
Frukost
2 skivor lätt fullkornsvetebröd ( glutenfritt för min del)
Cottage Cheese (5% fat) 75 g
4 procentig keso innehåller
Protein12g
Kolhydrater2.1g
Vatten80.4g
Fett4g

1 tomat medium

Gräddfil 15%
obegränsat

Protein 3.1g
Kolhydrater 4.4g
Vatten79.8g
Fett 15 g
Kaffe med 1 % mjölk
lätt fullkornsvetebröd vitt
lätt ost 2 skivor
Gurka och tomater, några skivor av varje
Någon frukt
Mellan mål persika



Lunch
Stekt*kycklingbröst 150 g
Stekt potatis potatis 2 medium (240g ) Kokt går bra men bara en
Kål sallad 100 g


* stekt i vatten går bra möjligen med lite olivolja
Fisk eller kyckling, stekt eller grillad, inte panerad med bröd fritt intag

Aubergine ½ kopp
vad innehåller då aubergine eftersom det är begränsat?
Protein1.1g
Fibrer2.5g
Kolhydrater3.7g
Vatten92g
Fett0.1g
Aska0.6g
Mindre kolhydrater än gräddfil och dessutom mycket vatten.
Av vitaminer och mineraler är den rik på selen och kalium.

Stekt* squash med örter. ½ kopp
Squash innehåller 95% vatten,fibrer 1g övriga kolhydrater 2.2 g samt 0.1 g fett.



Grillad fisk en portion 150g
Kokta kikärtor 1 kopp
Sallad på färska eller kokade grönsaker
Fresh and cooked vegetable salad 1 kopp med olivolja



Kl 1600
Lågfett yoghurt 1.5 % fett 150 g
plus energi bar
Energy bar
Energibars kan innehålla upp till hälften av mättat fett av vad jag äter dessutom en del snabba kolhydrater
Kaka gjord på mandel och ägg (helst på bara äggvita och mandel)
Lågfett yoghurt
frukt, 150cc
Några skivor färska grönsaker


middag
Bröd av vete 2 skivor ( jag äter gluten fritt
Hårdost (9% ) 1 skiva 20 g.
Innehåll
protein 32 g
Kolhydrater1.5g
Vatten51.3g
Fett10g
Morots sallad, lågfettsdressing dressing 200 g

Färskost 250g
Philadelphia 27 % innehåller
Protein 6.1g
Kolhydrater2.4g
Vatten63.1g
Fett27.3g
Aska1.1g
Gott om kalcium. Fosfor, vitamin B 2 samt vitamin A

Broccoli och svamp panerat med ägg (helst äggvita) en halv kopp

Tonfisk fritt intag
Oliver

Dessutom en diet yoghurt med fruktsmak
svårt att säga vad den motsvarar, den fetaste fruktyoghurten?
Protein3.3g
Fibrer0.5g
Kolhydrater15g
Vatten78g
Fett2.5g
Aska0.7g
Innehåller i så fall mer kolhydrater än fett
Lätt fullkornsvete bröd (baguette)
låg fett ost
Två skivor
Färsk grönsaks sallad en kopp
med olivolja
och 5 valnötter

Kvällen Vattenmelon Valnötter och Äpple En frukt
Färska grönsaker






 Det kan noteras att livsmedelsverkets rekommendationer ganska väl stämmer med vad jag kan äta med undantag av att jag knappast använder margarin.  SLV skriver: 
Om man ska få i sig alla näringsämnen kroppen behöver, utan att gå upp i vikt, finns det inte plats för särskilt mycket läsk, godis, bakverk, glass och snacks. I dag äter genomsnittssvensken ungefär dubbelt så mycket av dessa ”tomma” kalorier som det egentligen finns plats för.


Livsmedelsverkets fem råd:

  • Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker.
  • Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
  • Välj gärna nyckelhålsmärkta* livsmedel.
  • Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan.
  • Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.

*Nyckelhålet står för:
  • mindre och/eller nyttigare fett
  • mindre socker
  • mindre salt
  • mer kostfiber och fullkorn

onsdag, maj 16, 2012

Om kroppen- korsetten på väg tillbaka

Läser i NY Times att en typ av korsett, fajas, är populär igen speciellt hos spanskamerikanskor. Det började med att kvinnor som fettsugits fick denna korsett för att kunna visa upp en timglasform, nu har den spritt sig till andra- stjärnor och vanliga människor.
En av följderna är faktiskt viktnedgång, korsetten drar åt så mycket att kvinnorna inte får någon matlust och går ned i vikt.

När jag läser detta och ser bilderna kommer jag att tänka på min farmors album, bilder från hennes ungdom. Har gjort ett montage av bilder därifrån:




Tidigare har jag skrivit om skor som egentligen bara duger till att sitta med, de påminner lite om Barbiedockorna. Och kanske är det det som finns där omedvetet hos många unga kvinnor, de vill se ut som sin barndoms Barbie dockor.  Jag såg  inslag på TV med Victoria Beckham, och hur hon gick ut på en grusplan iklädd sådana skor, då såg hon mera ut som en plastdocka än en levande människa. Jag ser programledaren Marilou i Manana Uno- ett program ( ett bra program) som handlar mycket om hälsa- hon har alltid dessa skor, även då hon går med krycka och behöver någon som leder henne, dessa skor måste hänga med. Även då programmet handlar om gången med just sådana skors inverkan på knäleder. Vilket budskap ger detta till unga flickor? Vad kommer det att betyda för deras framtida hälsa?

Och nu korsett? Hur mycket ökar det på stillasittandet  som man funnit är ödeläggande för en framtida god hälsa.

Ock vad har sittskorna, korsetten för påverkan på kroppskännedomen. Säger dom inte att man skall nonchalera signalerna från kroppen. Varningssignalerna?

tisdag, maj 15, 2012

Frukt nyttigt? Fettindoktrinering i Sverige?


Lyssnade på kropp och själ. Där intervjuades Tord Lyseving som ätit enbart frukt i 25 år. Han var nu 68 år och ganska pigg. Han har inte en uns extrafett enligt programmet. Omslaget på hans bok My path to freedom tycks bekräfta det. Det var ett reportage om honom i Aftonbladet för två-tre år sedan. På bilden där ser han oförskämt frisk ut.






Här kan programmet Kropp och Själ höras. Det handlade om åldrande, att alltfler blir äldre och äldre.

Lyssna: Kropp & själ
Personligen vill jag må bra medan jag lever, ett eländigt liv i 100 år känns mindre attraktivt än att ha levt ett bra liv i tjugofem år. Ett bra liv i 100 år känns inte fel men det här inlägget  handlar inte om att leva längre utan hur är det med frukt, är det skadligt? Det har ju varit mycket aktuellt i LCHF debatten. Andreas Eenfeldt skriver att man kan äta en frukt ibland om man vill.Men man skall inte trycka i sig mer än nödvändigt, i tron att det skulle vara otroligt nyttigt, eller att man behöver vitaminer från dem.Vidare, vill man gå ner i vikt eller har diabetes är det kanske bäst att helt enkelt äta så lite frukt som möjligt? Det där stämmer i varje fall inte med Tord Lysevings erfarenheter. Det kanske inte är samma sak att äta frukt som att äta socker trots allt. 

 När man googlar på Annika Dahlquist och frukt, kommer man till artikeln i DN av Christer Enkvist att man blir fet av frukt, den artikel där han stödjer sig på studien där man gav råttor fruktos i mängden 25 äpplen om dagen. A. D tror nämligen inte på multifaktoriella studier där man funnit att frukt är nyttigt men däremot tycks studier på råttor gå bra där man trycker in fruktos motsvarande 25 äpplen.  Det finns stora metastudier som visar att medelhavsdiet med frukt och grönsaker förebygger ohälsa och sjukdom, bland annat neurodegenerativa sjukdomar. (citat adhering to the Mediterranean diet in terms of protection against overall mortality and incidences of various chronic degenerative diseases, with an extension of the findings to some other health outcomes such as stroke and mild cognitive impairment.)

Varför skriver jag det här? Därför att jag tror att det faktiskt finns studier som visar att frukt och grönt är bra. Det finns studier som visar att man skall äta måttligt av kött, måttligt av fett.
Det är sant och det är pedagogiskt att säga att snabba kolhydrater inte är så lyckat, att lösgodis inte är bra etc  och skippar man det finns stor chans att man går ner i vikt.

Jag tror inte att det är så att övervikten har kommit hos de som följt livsmedelsverkets råd utan enligt min erfarenhet rör det sig mera om de som bland annat ätit mycket sött, kakor, men också feta produkter som pastejer, aladåber och liknande, snabbmat som mycket pizza, hamburgare med feta såser etc.
Just  nu kanske pågår en fettindoktrinering i Sverige. Det har visat sig att man börjat att äta mycket mer feta produkter efter som fett är SÅÅ nyttigt, däremot grönt och frukt har minskat. Det tror inte jag är bra.
Grönt ljus för att varna för snabba kolhydrater tycker jag, men
rött ljus för hur mycket fett som helst.

Hälsorelaterad livskvalitet (HRQL ) Många bäckar små... … ...



En översikt av studier där man mätt hälsorelaterad livskvalitet (HRQL) hos mänskor med MS.
Syften med översikten var att studera om vilka åtgärder som gav bäst HRQL. Man tittade på fysisk träning, kognitiv terapi, alternativ medicin och mediciner som påverkade symtom men inte på bromsmediciner. Efter sökningar på olika medicinska sökmotorer fann man mer än 500 studier men efter olika utrensingar återstod bara 39 randomiserade studier som uppfyllde de ställda kraven på godtagbar kvalitet (sammanlagt 2952 personer).

I studien skriver man att mänskor med MS har lägre livskvalitet än friska befolkningen, även de med en mild variant av sjukdomen, och även jfr med andra kroniska sjukdomar typ Parkinsons sjukdom. Mätning av HRQL ger en bild av patientens upplevelse av sin hälsa.
Vid MS finns en mängd olika symtom från svårigheter med rörelser, smärtsamma upplevelser, problem med tarm och urinfunktion, synpåverkan, psykisk påverkan som depression och kognitiva problems som försämrad simultankapacitet och minnessvårigheter. MS-trötthet är också ett symtom som kan ge stor påverkan på livskvalitet.

Man plockade ut sex olika typer av åtgärder mot symtom för en bättre hälsa.
Alternativ
medicin
Att själv göra egna insatser för en bättre hälsa (self-efficacy)
Fysisk träning/
rehabilitering
Kognitiv träning
Mediciner mot
symtom
Psykologisk
behandling
för humöret

Forskarna kom fram till att det fanns positiva effekter av de olika interventionerna. Minst effekt fann man för att själv göra egna insatser och alternativ medicin, sedan kom medicinering mot symtom, sedan fysisk träning, därefter kognitiv träning sedan psykologiska insatser för att förbättra humöret ( psykoterapi) Man såg bland annat en god effekt av mindful meditation.
( Man får inte glömma att placeboeffekten i sig har en positiv effekt på MS / jag tror jag såg en siffra på 6-7 procent)

Min slutsats: många bäckar små blir en stor, stor å. Ju mer insatser man gör så får man nytta av det från olika håll.


kan IL-17 förutspå om man svarar bra på betainterferonbehandling??

För någon vecka sedan skrev jag om att en studie från Stanford visade att bestämning av halten av signalsubstansen IL-17 som produceras av lymfocyten Th17 kunde förutspå om man svarade på betainterferonbehandling

  • cirka 30 procent svarar bra på betainterferonbehandling.Kan man genom ett prov bestämma vilka som svarar bra skulle det givetvis vara en vinst för patienten, biverkningar, injektionerna och också rent ekonomiskt för samhället och patienten
  • ett prov för att avgöra vilken medicin som fungerar bra för den enskilde patienten är att se fram emot. Detta är en form av biomarkör.
Tyvärr visar en ny studie inte samma resultat: Man var oförmögen att visa att IL 17 halt kunde kopplas till om man svarade bra eller inte bra på behandling.

måndag, maj 14, 2012

Träning vid MS har positiv effekt


En genomgång av studier med progressiv styrketräning, där man successivt ökar vikten på tyngder man tränar med, har nu gjorts i Danmark. Man gick igenom 16 studier. Man fann starkt belägg för att styrkan ökade, men även allmänfunktion, balans förbättrades. Personerna rapporterade även att de blev mindre trötta, fick bättre livskvalitet och humöret blev bättre.

Skov kan ge hjärtpåverkan men det är mycket ovanligt




              2001 på våren svimmade jag en dag av ett flertal gånger i följd. Det började med att plötsligt bar inte ett av benen och jag ramlade till, sedan hände det igen och sedan kom svimningarna. Det här var det första då MS på något sätt påverkade hur jag fungerat. Jag hade ett ganska stort antal år  haft diffusa neurologiska symtom både vad gäller att tankarna blev långsammare, svårt att hitta ord, till att jag kände krypningar i olika delar av kroppen samt att rörelserna påverkades- men egentligen var det milda och snabbt övergående symtom och jag kan inte säga att det påverkade mitt liv.

             Egentligen kom det här inte heller att påverka mitt liv, men i efterhand kan man se att det under en period kom ett antal skov med ungefär fyra månaders mellanrum och det här var nummer två i den raden av skov. Men det var ett ganska ovanligt MS symtom och det har varit tveksamt om det berodde på MS. Jag låg på intensivvårdsavdelning under nån dag på grund av att hjärtat gick långsamt ( bradycardi). Någon säker orsak till bradycardin fann man inte men nu i efterhand har jag starkt misstänkt att den hör till MS sjukdomen. inte minst därför intressant då jag nu läser om ett fall med långsam hjärtverksamhet vid ett akut skov- det gäller en 20 årig kvinna som i samband med ett skov fick långsam hjärtfrekvens. Man skriver i artikeln om flera möjliga mekanismer bakom detta. Själv kopplar jag det som hände mig var att jag har en lesion i pons,



 där det finns centra som är viktiga för reglering av olika biologiska mekanismer, bland annat reglering av hjärtrytm. Jag hade känt av enstaka extraslag under några månader innan det här hände, men efteråt har jag inte haft någon som helst känning. Men jag bör nog inte pröva Gilenya som har som biverkan en förlångsamning av hjärtfrekvensen vid första intaget av medicinen.

söndag, maj 13, 2012

Är det bra med stegräknare?

 Jag har brutit med en av mina principer, jag har nämligen skaffat mig en stegräknare.
Det är ungefär som att svära i kyrkan.
Något som jag tror är viktigt för är att känna sin kropp väl, kroppskännedom. Förnimma signaler som säger att nu är man trött, nu bör man vila eller det här går lätt som en plätt ( vad nu en plätt är?). Jag tror att man skall känna att nu har man rört sig tillräckligt för att man man skall fortsätta må bra. Man skall kunna känna att man har ansträngt sig så mycket att man förbättrar sin kondition eller underhåller, känna att man är andfådd, blivit lätt svettig, hjärtat går lite fortare. Att behöva använda teknisk apparatur för att bedöma sådana saker gör att man i viss mån blir mindre människa och lite mer av en robot.
Kroppskännedom är viktig även ur psykologisk synvinkel; att känna i kroppen att det här är något som jag egentligen inte gillar. I själva verket går mycket av meditation och yoga ut på att lära sig känna sin kropp, att slappna av- men nu har jag alltså skaffat mig en maskin för att se om jag rör mig tillräckligt.

Jag gick samma sträcka i dag som i går, fast igår gick jag med stavar och idag utan. Jag ville kolla om stegräknaren på något sätt förvirrades av stavarna, men resultatet blev ganska lika så man kan alltså använda den vid stavgång i varje fall om man använder stavarna som jag gör.


Det bana i skogen jag brukar ta blir cirka 5.500 steg. Nu är den ganska ansträngande första biten efter som 2 km  är en rejäl stigning och man är lite svett och andfådd då man kommit högst upp, så jag räknar med att ansträngningen motsvarar kanske 7.500 steg mera plan mark.
I varje fall hamnar jag på mellan 8000-10000 steg per dag de dagar jag mätt. Men då har jag inte använt stegräknaren vid yogan som delvis kan vara ansträngande men delvis också är avslappande.
Jag skall använda stegmätaren tills jag fått en känsla för vad jag bör göra i stegväg per dag.

Jag har ett problem, jag sitter och läser och skriver ganska mycket. Så egentligen är det vardagsrörelserna som kan vara ett problem eftersom jag nog kommer att lägga ned mycket tid på det en period nu. Man kan ju vara en soffpotatis som har ökade hälsorisker även om man rör på sig en hel del.