Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.




Min bok, Dimman lättar—att leva med MS, har kommit


Ur boken:

Hjärndimma finns vid många former av ohälsa, exempelvis järnbrist, låg ämnesomsättning, cancersjukdomar, depression, neurologiska tillstånd, utmattningssyndrom, allvarliga och långvariga infektioner. Vid multipel skleros är hjärndimma inte ovanligt och kan kännas som om förmågorna att tänka, förstå och minnas är bristfälliga. Förnimmelserna kan kännas mer diffusa och hjärnverksamheten trögare. Man kan till och med uppleva att tillvaron är som beslöjad. Man använder ofta det engelska ordet för hjärndimma, brain fog, även på svenska.





START


Translate

torsdag, april 30, 2009

Om cladribine från AAN:s möte i Seattle

Källa: MSRCnews: se länk i marginalen


På AAN mötet har Merck visat data som avseende Cladribine effekter, och man har funnit att antalet skov minskat, progressionen har minskat och antalet lesioner har minskat i hjärnan hos patienter som har MS och deltagit i Cladribinestudier.

Men, det finns ett men man har funnit en handfull fall med cancrar, vilket väl torde innebära cirka fem och det är alltså något som måste vägas in när man skall överväga att använda detta medel.

Det var 1326 personer som deltog i studien som löpte över 2 år. Antalet skov per år minskade mellan 55-58% beroende på dos. Med andra ord motsvarar detta följande siffror: Under de två år som studien pågick fick 80% i lågdosgruppen, 79% i högdosgruppen inga skov jämfört med 61 % i gruppen som fick icke verksamt preparat-placebo.

Man tittade på handikappsutvecklingen, progressionen. Där minskade risken för progression med mer än 30 %. Olika typer av MS lesioner minskade också.

4 patienter i cladribinegruppen utvecklade cancer under studien och ett fall till kom efter studien avslutades, en av patienterna avled. Man fick inga cancerpatienter i placebogruppen. I Sverige kommer cirka 50 000 nya cancerfall per år på de 9 000 000 invånarna vilket torde innebära att det kommer cirka 5 fall per 900 invånare varje år. (Jag undrar om det här stämmer? Eller om mina kognitiva besvär spelar mig ett spratt här). I så fall kanske inte 5 fall under två år innebär några höga siffror. Om man skulle anta att det gäller 900 personer av de 1326 personerna i studien skulle ju den förväntade siffran bli 10 om man använder totala sifforna från Sverige. Men samtidigt måste man ju väga in ålder, antalet cancerfall ökar med ålder och vilken incidens det finns i den här åldersgruppen är svårt att säga men säkert lägre än i den totala. Nu spekulerar jag här; jag kanske är helt ute och cyklar eller så har jag fel siffror.

Cancerfallen var isolerade fall i olika organ, och alltså inte en specifik typ av cancer. Detta behöver kanske inte säga vare sig bu eller bä eftersom om cancern skulle bero på nedsättning av immunsystemets skydd mot cancer ( som jag förstår det) kan gälla många cancerformer, men samtidigt skulle det vara mera uppseendeväckande om det vore samma cancertyp.

En av cheferna vid Merck för klinisk utvecklingsarbete vid neurodegenerativa sjukdomar Bruno Musch säger: Så här långt finns det inte något som gör att man kan dra slutsatser att det finns ett samband.

Antalet lymfocyter minskade hos de som fick verksamt preparat, hos 22% i lågdosgruppen,31% i högdosgruppen, vilket också var väntat efter som medlet påverkar vissa lymfocyter som spelar en roll vid MS.

Det fanns inget ökat antal infektion relaterat till behandling.

Företaget väntar sig att det kan få godkännande bara genom en studie och har diskuterat med respektive amerikanska och europeiska myndigheter om detta.

Cladribine tas alltså via munnen och man intar det ganska sällan. I studien fick man 2-4 kurer första året, där en kur innebar en tablett om dagen i 4-5dagar efter varandra.

Pillret kommer säkert att bli dyrt, spekulerar man i. Det spelar ingen roll om det är piller eller spruta, utan det är nyttan för patienten som räknas., säger Schnee marknadschef vid Merck.

Cladribine är dock ett medel som finns på marknaden i injektionsform och utvecklingen kan inte ha kostat lika mycket som när man startar från grunden. Detta är från FASS

5x5 ml injektionslösning 15157 kronor

5 ml injektionslösning 3199 kronor


onsdag, april 29, 2009

Från AAN:s möte om FTY720, cladribine, Tysabri och Copaxone


Från MSRCnews

80-83% av de tar FTY720 blir skovfria enligt vad företaget Novartis har presenterats på AAN:s möte i Seattle och det handlar om FAS III studien TRANSFORMS. Det gick ut en pressrelease om denna 12 december 2008, men publiceringen kommer senare detta år. Allvarliga biverkningar förekom i mindre än 2 % .Medlet har prövats i två doser 0.5 mg och 1.25 per dos och säkerheten tycks vara bättre för den lägre dosen. Det tycktes också vara färre skov med den lägre dosen, Det rapporterades också om en 4 årsuppföljning av en fas II studie, där man inte fann någon förändring av säkerhetsprofilen. Det man förknippat FTY med är eventuellt dödliga infektioner, hudcancer och ett fall av hjärninflammation. Hittills betecknar man det som oklart om detta har med FTY 720 att göra.

Ett annat medel som intas via munnen Cladribine kommer det också att rapporteras om på AAN mötet i Seattle om enligt MSRCnews. Det är förknippat med en minskning av antalet vita blodkroppar som kan leda till infektion. I januari sade företaget Merck att 4 personer hade diaagnosticerats med cancer i senstadiestudien.

Det finns också preliminära rapporter om Tysabri, där man i en liten studie om 62 personer funnit tecken på att medlet tycks främja remyelinisering. Mer utförligt om detta kan man läsa i Dagens Medicin.

Även beträffande Copaxone finns en studie som 6 år lång studie med 62 patienter där man använt en markör på mitokondriefunktion i nervvävnad kallad N-acetylaspartat (NAA) . En minskning av NAA pekar på en skada på nervceller och axonskador. Man fann här i studien en ökning av NAA hos de patienter som fått Copaxone i 6 år, vilket tolkas som en förbättring av mitrokondriefunktion i nervvävnad och minskad nervskada. Fynden är preliminära men man har tidigare funnit liknande fynd i en studie med patienter som haft ett så kallat CIS, kliniskt isolerat syndrom dvs ett första tillfälle med demyelinisering, exempelvis en synnervsinflammation. Även detta kan man läsa på MSRCnews.

Laquinimod- rapporter från Seattle

Att läsa på MSRC news, länk i marginalen
Läkemedelsföretaget Teva har presenterat resultat från flera studier vid AAN:s möte i Seattle avseende laquinimod, dess verkningmekanism och resultat på sjukdomen.
Studier om verkningsmekanism tyder på att laquinimod tycks påverka den skovförlöpande sjukdomen MS via immunsystemet där det tycks ha en inverkan inom CNS. Medlet är ett medel som tas via munnen och det skulle kunna bli aktuellt att medlet kommer på marknaden i slutet av 2011 om kraven på säkerhet och god verkan uppfylls och att biverkningarna anses förenliga med de förtjänster medlet kan ha.
Det pågår två fas III studier, ALLEGRO och BRAVO.
Av de resultat avseende verkniskmekanismen som presenterades tycktes data visa att laquinimode hämmar en kemokinaktivering av T cellenVLA-4:s bindning till en adhesionsmolekyl ( VCAM-1) i kärlväggen och hämmar således invandringen av denna Tcell in i CNS.
Ett annat resultat tyx vara att laquinimod påverkar att antigen presenterar för immunceller, de antigen det kan röra sig om där är delar av myelinet eller äggviteämnen som liknar myelinets, och vilkas presentation kan trigga att myelinet angrips av immuncellerna.

Laquinimod tycks också vara inblandat i det inflammatoriska reaktionerna; mera specifikt tycktes det påverka, dämpa så kallade transkriptionsfaktorer, som medverkar till att det produceras proinflammatoriska cytokiner och även tycks det aktivera antiinflammatoriska gener, vilket väl innebär att de antiinflammationhämmande cytokinerna produceras.

Laquinomod tycks hämma sjukdomen EAE, dvs en form av experimenell MS hos experimentdjur.Det tycktes som att det kunde hämma sjukdomen vare sig det fanns närvaro av Tcellerna CD4+ och CD25+, och denna biokemiska väg att påverka sjukdomen behövdes synbarligen icke.
Också en beskrivning av påverkan på dendritiska celler men var för knapphändig för att jag skulle förstå den.

Rött kött och gula fläckensjukan







Även ödlor gillar att sola. Är det d-vitaminet som ligger bakom?











Rött kött ökar risken för åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) enligt en studie som Anders Hansen skriver om i senaste läkartidningen. Han har rapporterat om två studier om makuladegeneration tidigare, där man i ena studien tittaade på en grupp om 7752 personer varav 11 visade sig ha symtom på makuladegeneration därefter mättes halten D vitamin. Det visade sig att höga nivåer av D vitamin är associerat till minskad risk för åldersreladerad makuladegeneration. I den andra undersöktes 4519 patienter i åldrarna 40-60 år och 658 av dessa visade hade tecken på sjukdomen. Deltagarna i studien fyllde i ett frågeformulär och det visade sig att risken för att utveckla makuladegeneration var mindre hos de som åt fisk minst två gånger i veckan.Författarna spekulerade i om resultatet kunde bero på omega-3 innehållet i fisk. Fet fisk innehåller också d-vitamin vilket kanske skulle kunna förklara fyndet också.

Den aktuella studien är från Australine och omfattade 6734 personer och studien startades i begynnelsen av 1990 talet. I samband med att studien startades fick man lämna uppgifter om kosten. Därefter gjordes efter cirka 10 år en uppföljning, varvid man bland annat tog bilder av näthinna och undersökte om AMD hade utvecklats..

Vad är åldersrelaterad makula degeneration ? Jag har hört att patienter kallar sjukdomen "gula fläcken", egentligen är gula fläcken det svenska namnet på makula, dvs den del av näthinnan som drabbas, den del av näthinnan som ger oss vårt detaljerade seende, resten av näthittan ger bara ett seende på 0,1. Det finns cirka 350 000 personer i Sverige med denna åkomma och cirka 45000 har allvarliga synförsämringar pga av den. Det finns två typer av makuladegeneration, den torra och den våta. Av sjukdomen makuladegeneration blir man inte blind, man behåller ledsynen,



Senil makuladegeneration är alltså en vanlig åkomma och vid uppföljningen med fotografering av näthinnan fann man att cirka 25% av deltagarna hade sjukdomen i tidigt stadium medan 77 personer motsvarande 1,1% hade sjukdomen i sent stadium.

När man analyserade kosthållningen fann man att hög konsumtion av rött kött hade ett samband med AMD. Storkonsumenter av rött kött, som åt det minst 10 ggr i veckan hade en 47%ig högre förekomst av makuladegeneration än de som åt rött kött 5 gånger i veckan eller mindre.

Kyckling däremot var förknippat med makuladegeneration på ett motsatt sätt; åt man mer kyckling var det minskad risk för makuladegeneration. Den 23 april skrev jag om en studie som visade samband mellan rött kött och ökad risk att dö i hjärtsjukdom eller cancer, även där minskade risken om man i stället åt kött av fågel.

Där spekulerade man en del i orsakerna till dessa risker, det kunde vara mättade fetter men det kunde även finnas andra orsaker som förekomst av ämnen som bildas då mat upphettas, grillas etc.

Om man läser om makuladegeneration på nätet finns det massvis med information att hämta. Vad man verkar vara ganska säker på är att det finns en ärftlig komponent.



D-vitamin minskar t-lymfocyternas aktivitet vid MS enligt studie

En studie om d-vitamin som inte är helt ny presenterades vid American Academy of Neurologie's (AAN) konferens i Seattle, men den har utvecklats och man sticker ut hakan lite mer avseende resultaten och hävdar att 16% av 25 människor med MS och som tog i genomsnitt 14000 IE d-vitamin, 16 % av dessa fick skov jämfört med att 40 % fick skov i en grupp på 24 personer med MS som tog ett genomsnitt av 1000 IE per dag( vilket är högre än de doser som rekommenderas från till exempel livsmedelsverket); Jag har tidigare skrivit om denna studie men då har resultatet mer presenterats som att man klarat att ta höga doser d-vitamin utan biverkningar men som fynd blev det färre skov men nu presenteras alltså studien med tyngdpunkten på färre skov. Om detta kan man läsa på MSRC den 29 april 2009. Forskaren Jodie Burton, Toronto i Ontario som leder denna forskning från har analyserat och arbetat vidare med studien och vågar nu presentera mer slutsatser: Om man letar på vad som gjort avseende denna studie finner man följande vid neurologiska institutionen vid universitetet i Toronto:

År 2007 Vid ECTRIMS konferens i Prag presenterades fas I studie där man undersökte tillskott av D3 vitamin i eskalerande mänger.

ÅR 2008 AAN:s årliga möte i Chicago, undersökning med eskalerande doser av d-vitamin och kalciumtillskott. Fas I/II studie

År 2008 WCTRIMS möte i Montreal: Presentation av studie avseende stigande d-vitamindoser plus kalciumtillskott. Fas I/ II studie.

År 2009 AAN:s möte i Seattle ( pågående) Immunologisk analys av fas I/II studie av stigande doser av vitamin D3 plus kalcium.

Dessutom kommer det ett möte i Atlanta Georgia i år (23rd Annual Meeting of the Consortium of Multiple Sclerosis Centers), där Jodie Burton kommer att tala om d-vitaminets roll vid MS.



Vad som gjort att man vågar ta ut svängarna är en immunologisk analys, där man fann att de som tog de högre doserna uppvisade en betydligt lägre aktivitet avseende T-lymfocyterna än de i gruppen som tog lägre doser. T-celler är de celler man med exempelvis Tysabri vill stänga ute från CNS eller med andra mediciner minska deras aktivitet.

D-vitamin tycks trycka ned de autoimmuna reaktioner som tros orsaka MS, säger Jodie Burton enligt nättidningen Web MD. Dessa autoimmuna reaktioner innebär att T-lymfocyter attackerar myelinskidorna.
Vid undersökningen mättes också halten av 25-hydroxyvitamin D, vilket tros vara bästa måttet på d-vitaminstatus. Det finns inga bestämda rekommendationer om detta men mindre än 50 nanomol/l tros vara ogynnsamt för en god hälsa, och i den här studien tycktes de vars halter nådde 100 nmol d-vitamin klara sig bäst.

D-vitamin är för övrigt också ett exempel på att kolesterol är livsnödvändigt för oss. Det bildas i huden då 7-hydrokolesterol belyses med ultraviolett ljus typ B. Egentligen är det då inget vitamin eftersom vi kan bilda det själva men vid bristfällig solbelysning blir det brist.

Avseende biverkningar av höga doser fann man vid studien inga påtagliga. Det är viktigt att konferera med sin läkare avseende intag då man speciellt vid vissa sjukdomar kan få för mycket d-vitamin, men d-vitamin är inte någon vattenlöslig vitamin som utsöndras via urinen utan det kan bli för höga doser, men det här studien tycks visa att man tolererar i allmänhet betydligt mer än vad som rekommenderas.

tisdag, april 28, 2009

Kan "gott" kolesterol verka nervskyddande vid MS



Det årliga mötet för American Association of Neurology pågår fn i Seattle. Det finns utställd en affisch om en studie från Universitet i Buffalo, där man tittat förhållandet mellan det så kallade goda cholesterolet HDL och grad av handkapp hos patienter med MS. Det finns tidigare studier som visar att HDL har skyddande effekter vid kardiovaskulära studier. Man fann vid denna studie att patienter med större handikapp enligt EDSS skalan tyckte ha lägre nivåer av det goda cholesterolet medan de med högre grad av HDL verkade ha lägre grad av handikapp.

Det ingick 186 patienter i studien som i genomsnitt var 50 år och utvärderingen skedde efter 5 år. Man fann då att de som hade högre HDL vid begynnelsen tycktes ha lägre handikapp, och vad som mest tydligt var att de som var mest handikappade vid begynnelsen också hade lägst värden av det goda kolesterolet.

Och där kanske man kommer på något som kan vara en felkälla; Ju mer handikappad man är desto svårare är det sannolikt med motion och fysisk aktivitet är ett viktigt sätt att skaffa sig bra värden på det goda kolesterolet. I denna länk redogörs för en metastudie där man kommit fram till att durationen av aktiviteten är viktigare än intensiteten och det är ju tröstande om man har svårt med intensiteten i träningen.

Man kan alltså tänka sig att det finns andra faktorer som förklarar fynden i studien, som tycks tala för att det goda kolesterolet verkar skyddande mot handikappsutveckling vid MS och kanske är nervskyddande. Men intressant är det.

Intressant mot bakgrunden av den fettdebatt som pågår, intressant därför att det finns ju forskning om statiner ( en medicin som sänker det dåliga kolesterolet framför allt men också höjer det goda en aning) och MS. Själv äter jag en statin i högsta dos, från början pga något höga blodfetter men den höga dosen pga MS. Man tror ju inte att det är den blodfettssänkande effekten som möjligen verkar vid MS utan snarare en allmän antiinflammatorisk effekt som bland annat yttrar sig i att inflammationsmarkören CRP sänks.

Lite om kolesterol.

Kolesterol cirkulerar runt i kroppens kärl som föreningar, som kallas lipoproteiner. Lipoproteiner består av ett äggviteämne och en lipid, som kan vara någon form av kolesterol, fettsyror eller fosfolipider. HDL som brukar kallas det goda kolesterolet är ett lipoprotein som cirkulerar i blodet och samlar upp kolesterol från kärlen och transporterar det till levern för att omhändertas där. Eller till olika organ som behöver kolsterolet för att bland annat bilda olika hormoner. I binjurar produceras bland annat kortisol och andra hormon, så kallade steroider som ju bland annat missbrukas för att bygga upp muskler. I äggstockar och testiklar behövs kortison för bland annat bildning av könshormon. HDL kanske man kan kalla renhållningsarbetare i systemet. LDL är också ett lipoprotein, som transporterar kolesterol och triglycerider från lever via blodet till vävnader och celler som tar upp kolesterol. Det är värdet på LDL som anger det så kallade onda kolesterolet.


Varför kallas det ont kolesterol?Varför kallas det gott kolesterol?

I blodet cirkulerar alltså kolesterol i föreningar kallade lipoproteiner.. De vanligaste formerna är LDL det dåliga kolesterolet och HDL det goda kolesterolet. För höga blodfetter, hyperlipidemi kan inträffa om det finns en högre halt av LDL än normalt, och speciellt då ökar risken för att LDL kan avsättas mellan de glatta muskellcellerna i blodkärlens väggar. Den typ av vita blodceller som kallas makrofager tar upp LDL Dessa celler kan sedan gå sönder och bilda ett fettlager i kärlväggarna som kallas plack. Dessa plack kan tillväxa och täppa till blodkärl. Om detta inträffar i hjärtats kranskärl kan det bli en hjärtinfarkt och om det inträffar i hjärnan kan det bli en stroke. Här en video. LDL, det onda kolesterolet kan således ge upphov till förträngningar i kärlen som kan ge hjärt-kärlsjukdomar. Det goda kolesterol HDL städar alltså bort kolesterolplack från kärlväggarna och minskar riskerna för förträngningar.

Jag tror kanske inte debatten om fetter handlar om att att det onda kolesterolet inte är ont och att det goda inte är gott, utan snarare om vad vilken kost som ger vad etcetera. Att vi behöver kolesterol bland annat för hormonproduktion i lever, binjurar, könskörtlar är helt klart, och kolesterolet är också en viktig beståndsdel i biologiska membran som hjälper till att ge den membranen dess struktur och därmed dess egenskaper.






torsdag, april 23, 2009

Rött kött och processade charkvaror

Om rött kött, hälsorisker och om Swanks diet

I en studie där man följt fler än en halv miljon medelålders och äldre amerikaner fann man att de som konsumerade mer rött än vad som motsvarade en liten hamburgare /four ounces/113,4 gram om dagen löpte en ökad risk att dö under de 10 år de följdes i främst cancer och i hjärtsjukdomarna. Man fann ett samband mellan rött kött och processat kött och en ökad risk att dö enligt forskaren som lett studien Rashmi Sinha vid National Cancer Institute. Man kan läsa om detta i bland annat Washington Post den 23 mars i år.

I motsats till detta fann man att regelbunden konsumtion av fisk, kyckling, kalkon och andra man baserad på fågel minskade cancerrisken. Sinha säger att mat från gris anses vara vitt kött, men det tros öka cancerrisken på grund av det är rikt på järn.

Professorn i global nutrition vid universitetet i North Carolina säger, att detta är en unik studie på grund av tiden den pågått och på grund av storleken. Och förvisso säger han, om människor vill vara friska och leva längre bör man konsumera mindre rött kött och processat kött.

Man anger flera förklaringar till varför rött kött kan vara ohälsosamt. Tillagningen skapar ofta föreningar som kan vara bidragande till cancer, stekskorpor och liknande. Rött kött innehåller också mycket mättat fett, detta tros bidra framför allt till bröstcancer och tjocktarmscancer liksom att rött kött är rikt på järn. Människor som äter rött kätt har ofta högre blodtryck och cholesterolvären vilket ökar risker för hjärtsjukdomar. Processat kött innehåller substanser som kallas nitrosminer och som kopplas till cancer.

Oavsett vilken mekanism så ger studien nya bevis för att människor bör följa rekommendationerna med minskad konsumtion av rött kött säger flera experter enligt Washington Post.

Amerikanska Meat Institute avfärdar dock fynden och säger att de baserar sig på otillförlitliga självrapporter.

I studien fick 545 653 frivilliga mellan 50-71 år fylla i en detaljerar enkät avseende sin diet inkluderande köttkonsumtion. De följdes sedan i 10 år, varunder 47976 män och 23276 kvinnor avled. Efter att man tagit variabler som rökning, fysisk aktivitet mm i beaktan fann man att de som åt cirka 113 gram rött kött om dagen hade större risk att dö under denna perion framförallt i cancer och hjärtsjukdom än de som åt minst, vilket motsvarade ett par skivor skinka varje dag.

Av kvinnor hade de som åt mest rött kött i medeltal 36% ökad risk att dö, motsvarande siffra för män var 31%.

De som åt mest vitt kött, fågel och fisk hade minskad risk att dö under perioden 8%. Detta skulle kunna bero på att fågel innehåller mer omättat fett vilket förbättrar cholesterolvärden och fisk innehåller omega -3 fettsyror.

Man såg också ökade risker att dö för de som åt processad mat, typ korvar, kallskuret eller varm korv. De kvinnor som åt mest processad mat cirka 28 gram om dagen hade 25% ökad risk. Motsvarande siffra för män var 16%.

De experter som tillfrågats av Washington Post säger, att man inte rekommenderar att man skall sluta äta rött kött, men man bör undvika att äta det varje dag. Den stora vinsten kan man göra genom försöka komma ifrån att äta det varje dag.

2007 uppgraderade världscancerfonden varningar för att äta rött kött och man avrådde helt från processade charkvaror som korvar och pastejer. Om detta kan man läsa i Svenska Dagbladet. Man avråder dock inte helt från det eftersom det är en viktig källa till flera näringsämnen som järn.



Slutsatserna dras av 21 av världens ledande experter på kost och cancer i rapporten Food, nutrition, physical activity, and prevention of cancer. Den tidigare utgåvan kom 1997 och blev blytung referenslitteratur på myndigheter och universitet runt om i världen. Experterna granskade 7000 forskningsrapporter och gjorde en sammanslagning av 86 stora studier som visade att risken för tjocktarms och ändtarmscancer var 30% större för gruppen som åt mest rött kött om man jämförde den med gruppen som åt minst. Man såg liknande siffror för så kallat processat kött. Enligt rapporten finns också möjliga kopplingar med andra cancerformer och rött kött.

Andra lika stora risker för cancer i vanliga livsmedel har WCRF bara funnit vid konsumtion av mögelskade frön och baljväxter, arsenik i dricksvatten samt för alkohol.

Andra faktorer som kan vägas in för att balansera upp riskerna är att inte röka, undvika övervikt, motionera regelbundet ( och skulle jag villja tillägga stressbelastning och andra tulipanarosor)

I British Medical Journal skrev en forskare om denna rapport, att det finns nu en säkerställd dos-respons samband mellan risken för cancer och den mängd rött kött och charkvaror man äter.

I Swanks diet ingår att man inte skall äta rött kött och processad mat, däremot rekommenderas fisk och fågel och vilt är tillåtet. ( det senare pga vilt innehåller mindre mängder mättat fett än tamboskap).

Perfekta laxen


Tittade på Niklas mat i kväll. Perfekta laxen passar perfekt in i den Swankska dieten, fisk, potatissallad med olivolja. Receptet finns här.
Jag tror jag skall försöka med brödet med smörgåskrasse där jag i stället för smör använder olivolja, får se hur det blir.

Om minnet- hjärnans formbarhet


Att säga vad minne exakt är är svårt; det handlar om namn på företeelser och definitioner och sådana mänskliga definitioner kanske inte har samma avgränsningar som i den fysiologiska världen. Jag håller mig lite till vad Lars Nyberg och Lars Bäckman skriver i boken Hjärnan i kapitlet Det episodiska minnet. Man nämner bland annat procedurminnet, med vilket man avser minnet för hur man gör saker, som att cykla, sjunga, dansa och andra färdigheter. Man skriver om det implicit(omedvetna) perceptuella minnet som handlar om att snabbt känna igen saker i omvärlden. Både procedurminnet och implicit perceptuellt minne kan användas utan medvetna kognitiva processer skriver man.

Sedan talar man om korttidsminnet med vilket man kan avse två saker, primärminne, att passivt hålla information i medvetandet samt arbetsminnet vilket innebär att man håller saker i minnet samtidigt som man bearbetar det. (Kognitiv funktion).

Semantiskt minne, kunskapsminne, svar på vad det eller de är. Att kunna att London är Englands huvudstad eller att Karl-Axel Karlfeldt fick nobelpriset i litteratur 1931 innebär att man använder det semantiska minnet.

Parentes: Jag minns (!!) att jag samlat en del information om minnet som jag av olika anledningar fick utsuddat från min datorns hårddisk och det handlade bland annat om korttidsminne. Jag hade nästan förlorat förmågan att komma ihåg var jag lagt saker, exempelvis nyklar, plånbok, böcker, saker jag köpt. Det hjälpte inte att jag medvetet tänkte att nu skall jag komma ihåg att jag lägger detta här, sakerna var borta, utsuddade ur mitt minne. Andra delar som försvann var upphämtandet av namn på saker, ord, något man kan kalla expressiv dysfasi Vad jag fick fram var emellertid att jag skulle försöka aktivera minnet av var jag lagt saker efter cirka ½ minut och jag provade att göra detta, och det fungerade faktiskt. Så småningom blev detta korttidsminne bättre. Även min expressiva dysfasi har blivit bättre. Lite söker jag nu efter var jag hittade information om detta. Det måste ha handlat om korttidsminne och lagring.



Episodiska minnet är explicit (medvetet) och syftar på att ta fram information från vissa sammanhang, vissa tidpunkter. Vad fick vi att äta hos Karlsson igår? Genom att gå bakåt i minnet kan vi plocka fram erfarenheter och upplevelser skriver Bäckman och Nyberg. Det episodiska minnet är mycket sammansatt och består av nätverk av strukturer i hjärnan. Det är också känsligt för åldern och vid förtidigt åldrande typ Alzheimer drabbas detta minne.

Minnas är att plocka fram information, och framplockningen i det episodiska minnet består av två saker. 1 Igenkänning. När vi ser något/ någon och kommer i håg att vi sett detta, denna förut.2 Återgivning är en annan komponent i framplockningen är när man plockar fram något, exempelvis en persons namn.

En annan del av minnet är när man skall memorera, koda in information till minnet. Detta kan ske medvetet, inlärning av en psalmvers var inte ovanligt i min barndoms skola eller omedvetet genom att läsa i böcker etcetera.

En tredje viktig del av minnet är inlagringen.

Tidigare har man i stort bara kunna studera minnesprocesserna och deras plats i hjärnan genom att studera personer som fått en eller annan skada i olika delar av hjärnan. Med de nya teknikerna bland annat PET-kamera har det alltså blivit möjligt att studera detta hos friska personer.

Med PET kamera, förkortning för positronemissionstomografi kan man få bilder av exempelvis signalsubstansernas rörelser i centrala nervsystemet. Man kan studera vilka områden i hjärnan som aktiveras då man gör en viss sak. PET kameran har gjort att kunskapen om hjärnans olika funktioner som minnet, har vuxit.

Minnet kan förbättras genom träning Torkel Klingberg, professor vid Karolinska Institutet har tidigare producerat studier där man visat att minnesfunktioner kan förbättras genom träning. Med hjälp av PET-kameran har man nu studerat receptorerna för signalsubstansen dopamin i hjärnan och funnit att genom minnesträning har mängden signalsubstanser ökat. Det är alltså möjligt att genom mental träning och tankeverksamhet åstadskomma biokemiska förändringar, säger Torkel Klingberg i pressmeddelandet. Träning av arbetsminnet kan ske genom att försöka komma ihåg följder av siffror, bokstäver och var de är placerade. En grupp för vilket detta fynd kan vara viktigt är personer med ADHD.

Hjärnans formbarhet.

Något nytt som kommit fram under de senaste decennierna är hjärnans plasticitet; den är formbar. Klassiskt är studier om Londons taxichaufförer vilkas hippocampus ( centra för minnesfunktioner som har bland annat med geografisk lokalisering att göra) , deras hippocampus förändrades vilket och delar av dem tycks tillväxa, samtidigt såg man att andra delar av hippocampus snarare blev mindre. Hjärnans plasticitet gäller inte bara området som har med förmågan att orientera sig att göra. Tyska forskare lät ett antal personer jonglera regelbundet under tre månader och man fann då att ett område i nackloben kopplat till hur rörelser uppfattas hade blivit större. Kanske kan träning inte bara öka våra endorfinnivåer utan också faktiskt förbättra vår hjärnas kapacitet. Kanske talar detta för att man skall träna de funktioner man behöver, funktionell träning.



tisdag, april 21, 2009

Vad är stress? Stressen är placken i våra kärl!!


















En dominant apas artärer hade friska kärl medan en mera underordnad apas artärer hade mer arteriosklerotiska förändringar i kärlen.. När man sedan blir stressad och behöver ökad blodcirkulation i kärl-då finns inte möjligheten för kärlen att utvidga sig och tillåta större flöde av syre till muskler och framför allt till hjärtats muskler, och det kan resultera i syrebrist till hjärtat och hjärtattack-hjärtinfarkt.


Vetenskapens värld på TV har visat ett program som heter Den orättvisa stressen.

Titeln syftar på att ju sämre social ställning man har i en grupp desto mer skadas man av stress. Programmet går också på SVT2 lördagen 25 april 2009 klockan tio i två på eftermiddagen. Där finns bland annat en av mina favoriter professor Robert Sapolsky vid Stanforduniversitetet med. Jag har tidigare skrivit om Sapolsky bland annat här. Robert Sapolskys bok Varför Zebror inte får magsår kan jag rekommendera.


Kronisk stress och kroniskt hög kortisonpåslag kan döda hjärnceller:

I början av Sapolskis forskning gjorde han och hans handledare Bruce McEwen forskning på hur stress påverkar hjärnan hos laboratorierråttor. En grupp råttor fick leva i konstant stress medan en grupp fick leva relativt ostressat. Resultaten blev förbluffande. De stressade råttornas hjärnceller var mycket mindre förgrenade än de råttor som levt ett mer harmoniskt liv.















Framför allt var detta inom området där det finns viktiga minnesfunktioner, hippocampus, sjöhästen. Man fann att detta område krympte av kronisk stress. Bruce McEwen säger att stress kan ändra hjärnans kopplingar, nätverk så att man förlorar förmågan att minnas saker man behöver komma ihåg. Han säger också att akut stress kan göra att man blir dum (stupid); vid akut stress kan man ha mycket svårt att komma ihåg något som man mycket väl känner till, (om man har kognitiva besvär vid exempelvis MS behöver man inte ens vara stressad för att detta skall ske). Bruce McEwen intervjuas här, han är numera professor i NY, och han har intressanta synpunkter om stress.

Om njutning

När signalsubstansen dopamin frigörs i hjärnan, binds det till mottagarplatser( receptorer) som bland annat signalerar njutning. Forskaren Carol Shively undersökte alfahannars( högsta tuppen i hönsgården) nervsystem med petkamera och fann att hos dessa blev bilderna ljusa och detta visade att det fanns gott om dopamin i deras hjärnor, medan undersökning av individer som stod lägre på rangskalan gav en helt annan mörkare avbildning, som visade att det fanns betydligt färre receptorer för välmående och njutning i dessas hjärnor. De kunde inte njuta lika starkt som de som hade fler receptorer.

Stress och övervikt

Stress har också med fettomsättning att göra och övervikt och hur övervikten placerar sig på kroppen. Och det har också visat sig ha ett samband med placeringen i rangordningslistan. I programmet visades bilder på apor med bukfetma och det visade sig att det var de underordnade aporna som hade problem med bukfetma.

Det har också gjorts undersökningar om stress och rangordning hos människan, där ikonen är Whitehall studien, där man undersökt stress i relation till plats på rangordningslistan. Man fann också där att det fanns ett samband mellan den sociala situation, en plats var kopplat till fettomsättning, övervikt, bukfetma. Forskarna Sapolsky, Shively med flera tror att överviktsepidemin har ett samband med stress, och att stress ger en speciellt farlig fettfördelning, fett inne i buken, bukfetma. Carol Shiveley säger att den typen av fett producerar bland annat andra typer av hormon än övrig fetma. Hon poängterat att stressreduktion är synnerligen viktigt och att vi talar om det, men vad vi gör är det motsatta. Vi beundrar personer som kan göra flera saker samtidigt, kvinnor talar med stolthet om sin simultankapacitet medan den i själva verket är en fälla, det är ett levnadssätt som innebär stress. Carol Shiveley säger att vad vi måste förändra våra värderingar och börja uppskatta det balanserade livet.


Stress vid hungersnöd. Sista ockupationsvintern i Holland 1943-44 var det hungersnöd där och man har bland annat undersökt de som just den perioden befann sig i mammans mage och funnit att det deras besvärliga start på livet fick följder som finns kvar än i dag hos de nu mer än 60 år gamla personerna,


Stress och åldringsprocessen. Stressens påverkan på telomererna.

Sapolsky har under senaste sejourerna av babianer studerat bland annat celler och geners funktion. Han har tittat bland annat på ytterändarna av kromosomerna, telomererna. En funktion hos telomererna är att skydda kromosomerna från att skadas. De bildar en sorts hjälm som skyddar kromosomändarna. Om de saknas finns en tendens hos kromosomer att fästa sig vid andra telomerer och skadade kromosomerändar blir lätt angripna av nedbrytande enzymer ( renhållningsarbetarna). En viktig roll telomererna spelar är att se till att inget DNA förloras när DNA strängarna kopieras. Detta åstadkomms av enzymet telomeras som tillverkar de sekvenser av DNA som finns i telomeren. Telomererna förkortas när vi åldras. Vad Sapolsky nu har funnit är att hos babianerna påverkas att telomererna av stresshormoner och kan göra att dessa förkortas snabbare. Lägre stående babianhannar har kortare telomererna än de högre upp på rankingskalan.


Telomerer och telomeras, enzymet som verkar skyddande av telomerer. Om hur sociala stödgrupper kan skydda mot stressens skadliga verkningar.

Forskaren Elisabeth Blackburn ( har av tidningen Time 2007 utsetts till en av de 100 inflytelserika personerna i världen) har studerat en grupp kvinnor, mödrar till handikappade barn och utsatta för en kronisk stress. Hon fann att telomerernas längd var direkt relaterad till mängd stress och till hur länge den pågått. Robert Sapolsky säger, att det tycks som att varje år man tar hand om ett kroniskt sjukt barn barn leder till att man åldras sex år. Liknande grupp av mödrar undersöktes också av psykologen, Elisa Eppel som också fann att de som levde i denna stress kunde dö tidigare.Hon har också tittat på de faktorer som reducerar skador av stress. Bland sådana faktorer är är vad som sker i det sociala närområdet viktigt, omtanke, medkänsla. Mammorna i stödgruppen talar om humorns viktiga roll i deras värld. Det tycks som de här mjukvarorna empati, medkänsla, glädje har en viktig roll i att bevara telomererna och därmed kromosomerna. En reduktion av stressens skadliga roll

( En parentes: Stödgrupper är inte bara något för mammor vars barn har kronisk sjukdom utan kan nog vara bra för fler. Där kommer patientföreningar in, där kommer olika fora typ MS portalens forum eller Kristas forums för MS sjuka in och även NHR har startat ett forum. På samma sätt finns det sammanslutningar för olika kroniska sjukdomar eller för andra som lever i kronisk stress. Men jag tror inte det helt motsvarar sammankomster av typ de här mammorna. Det verkar vara en grupp på cirka åtta personer och det är nog däromkring man bör ligga för att en grupp av den här typen skall fungera bra. Det bör inte vara för få och det bör inte vara för många.)


Kronisk stress förkortar livet och är inte allmänt gnäll

Elisabeth Blackburn säger att det här är kronisk stress förkortar livet är verklighet och inte ett allmänt gnäll, det här är vad som händer i verkligheten, det sker en förkortning av telomererna vid kronisk stress och det gör att man medicinskt åldras snabbare.Jag antar att hon med detta går in i diskussionen om bland annat utmattningssyndrom; något som ifrågasätts om det finns för man kan inte se det utanpå kroppen, upptäcka det vid kroppsundersökning eller på vanligt förekommande labprover.

Elisabeth Blackburn upptäckte enzymet telomeras, enzymet som tillverkar de DNA sekvenser som finns i i de kromosomändar som täcks av telomeren.Detta enzym har en läkande effekt, och man har funnit att bland annat sociala sammankomster av typ stödgrupp för mammor stimulerar enzymets läkande effekt.

Stress och status i gruppen.

Stress har bland annat med rangordning i gruppen av babianer att göra. De nedtryckta blir stressade, utvecklar högt blodtryck, får höga halter av stresshormonet kortisol. Man mår dåligt. Robert Sapolsky noterade en förändring i en babiangrupp för 20 år sedan. De drabbades av tbc på grund av smittat kött från en soptipp och det visade sig att de som dog var de aggressiva hannarna, de som inte ägnade sig åt omvårdnad och liknande. ”The god guys survived”, de snälla hannarna överlevde och honorna. Detta ledde till en förändring i gruppen med minskat förtryck, mer omhändertagande och också mindre effekter av stress som högt blodtryck och höga kortisolnivåer. Inte bara de som fanns i flocken har detta beteende utan även hannar som kommit utifrån förvärvar det, men det tar cirka sex månader- och då har the bad guys blivit good guys.


Människan lever i flera hierarkier.

Även om man har det sämsta jobbet utan någon kontroll, kan man leva i en annan hierarki där man har en bättre ställning, säger Sapolsky. Detta kan balansera livet och stresspåverkan. Sapolsky berättar också att han efter 30 års forskning är bra på att ge antistressråd, men själv följer han dem inte. Han jobbar 80 timmar i veckan och han säger att om han kolar vippen tidigt kommer alla att låta bli hans råd. Han har dock något positivt , han älskar sitt jobb och speciellt tiden i Afrika älskar han. Han säger att trots det primitiva är det svårt att inte vara lycklig när man är på en sådan plats.Att hitta en plats där man har kontroll över sin situation kan vara ett sätt att hantera stressen. Man har också bland annat från Whitehall studien funnit hur viktigt sambandet är mellan kontroll över arbetet och upplevelse av stress.Där finns något för både arbetsgivare, politiker och myndigheter att ta tag i. Som Carol Shiveley säger vi måste göra omvärderingar, att vara maximal teffektiv kanske inte är det som är bäst för samhället. Kanske är det att leva ett liv i balans som måste uppvärderas.

söndag, april 19, 2009

Nu återvänt-







tillbaka till Sverige igen, lite förkyld men annars känns det bra. Jag funderar på det här namnet i skuggan av kronisk sjukdom. Ofta känns det lite som att det är en negativ skugga men ibland kan den kännas positivt också. Som skillnaden mellan shadow och shade på engelska, och just nu känns det lite grand som "in the shade of the old apple tree.








Vistelsen i Puerto de la Cruz har varit bra denna gång trots att vädret ibland lämnat en del övrigt att önska. Min kondis har förbättrats. Jag märker också att spanskan kommer lite grann och det är ju mycket positivt att det inte är helt kört att lära sig ett nytt språk trots att de kognitiva funktionerna inte är som tidigare. På negativa sidan är att det har varit svårt med kosten, Swanks diet. Dels har det blivit lite för frekvent syndande mot kosten och dels om jag skall hålla den strikt där nere blir det mycket vegetariskt liksom här men där kan jag få vissa magproblem av den kosten där nere.



Något som är mycket positivt är att jag faktiskt har lärt mig att jag har makten över urinträngningarna i hög grad. Så jag måste nog säga att jag blivit förbättrad de här månaderna som gått därnere.









Det är väldigt skönt att komma hem till den svenska våren. Såg vitsoppor som ville gå i blom idag men fortfarande tvekar lite.

tisdag, april 14, 2009

MS och skuld MS och skam

Att släppa skam-skuldkänslor och släppa in verkligheten.

Den här bilden är från långfredagparad i Puerto de la Cruz. Figurerna med Ku klux klan dräkter kallas i svensk översättning Nazaretbor, varför de är klär sig så, varför de heter så, vet jag inte. Jesus kom Nazaret och kanske är dräkterna uttryck för sorg, kanske var de tvunga att dölja sig för att de kände skam, något måste det betyda.

Vad är det för skillnad på skam och skuld. Skuld kanske man känner för något man gjort, medan skam är något annat, något inre som känns då man inte når upp till en inre standard, något som man kanske inte rår över på likartat sätt. Denna standard kanske motsvarar vad man innerst inne tycker, men oftast är det kanske något som man fått med sig i ryggsäcken, den rycksäck man går och bär, den ryggsäck som tär, kanske var det någon som sa: så får man inte göra, så skall det inte vara, det är fel och det är rätt. Skam kan vara väldigt tung och svår att förstå. Man skulle “uppföra sig som folk”, man sa ”uppför dig nu”, men i själva verket uppförde man sig ju hela tiden och egentligen begrep man inte vad det var “dom där” menade. Det var väldigt dolda budskap och det var obegripligt, men det har hängt med bland annat som skamkänslor. Det finns nog en tendens att känna att det är skamligt att vara sjuk, en skamkänsla lagd på vad man bär med sig från man var spädis till att vara betydligt äldre. Man är det där lilla barnet samtidigt som man förhoppningsvis har en viss mognad.. Egentligen kanske vad jag här avser borde skam i stället för skuld?! Men det passar inte heller riktigt in. Jag är ingen baddare på psykologiska och filosofiska exaktheter; i själva verket fattade jag inte riktigt vad exempelvis medvetande var, förrän jag en dag upplevde grumlat medvetande, sinnes intrycken gick inte riktigt fram som förrut; då förstod jag äntligen vad medvetande var. På samma sätt har jag tidvis haft svårt för de psykiatriska termerna, när jag försöker diagnosticera så vill det inte riktigt passa in perfekt i något fält i många fall; det är som jag inte riktigt kan se struktererna utan mycket förblir vitt och brett och mångfacetterat som inte riktigt låter sig fångas in. Så ni får ha överseende med mina tillkortakommanden, när jag nu går in på begreppet skuld (eller skam).

På engelskspråkiga sidor kan man läsa en hel del om MS guilt-MS skuld, men som sagt jag är inte säker på att skuld är rätta ordet. Skuld hänger lite ihop med vad man gjort , man kan be om ursäkt för det ibland, man kan få förlåtelse. Men vad har man gjort när man blivit sjuk; en del dör redan i fosterlivet och någon blir 122 år, som Jeanne Calment gjorde trots att hon som rökte till hon var 115 år. På något sätt känns det absurt att tala om skuld i samband med sjukdomar, liksom det känns absurt med många andra saker. Kanske är detta saker som man borde rota lite mera i. Jag gör ett försök med skuld.



Den 15 september 2008 skrev Merely Me (Bara Jag) om skuld på sajten healthcentral com: ( När man har MS) börjar man känna sig skyldig för både vad man gör och vad man inte gör. Det blir så många måsten. Nu kanske detta är lite amerikanskt så tillvida att “hälsotänket” kanske är ännu mer utpräglat där i vissa kretsar än här. Det är ju så att allting är så mycket större eller så mycket mindre i USA än här, men jag tror detta har en viss bäring även i Sverige även om jag inte tror att någon höjer på ögonbrynen för att man tar två chokladbitar i stället för en bara för att man har exempelvis MS. Men visst moraliserar vi även här. Människor med övervikt får ofta goda råd även om de sitter inne med de bästa kunskaperna om vad man gör för att gå ned i vikt det själva. Det är /liksom/ inte där problemet ligger. . Merely Me, Bara Jag skriver om måsten i en kroniskt sjuk människas liv: Man bör gå in för att främja en god hälsa genom bra diet, träna, aldrig låta sig frestas av för mycket godsaker som exempelvis två chokladbitar i stället för en. Man måste vara mer “hälsomedveten “ för att man är sjuk.

Man måste också vara positiv om man är kronisk sjuk, skriver Bara Jag. Är man inte positiv jämnt ,får man skrivet på näsan några forskningsrapporter om att grinige Sven blir mer sjuk än positva Gustav. Utifrån detta är inte utan att jag kanske skulle känna lite skuld eller skam här för vad jag skriver. Många inlägg , som jag gör, handlar om just sådana saker som vad man kan göra för sin hälsa, men sådant kan också slå fel. Det kan bygga på att man mår dåligt, känner skam-skuld. Vad jag egentligen vill är nog att läsarna skall ta till sig vad de vill, pejla in vad som kanske kan vara av nytta för dem, kanske kan det ge en träning i att bli lite nyttigt blasé inför alla råd och rapporter om det ena eller andra.

Om man är kroniskt sjuk bör man också vara beredd på helgonrollen, där man är modig, duktig etcetera skriver Bara Jag.. Och i själva verket är man ju i detta avseende samma person som förr. Detta känner jag Sune igen, och jag försöker låta det dra förbi så gott som möjligt. Och jag hör också det sägas om andra människor med kronisk sjukdom. Bara Jag fick en gång följande meddelande från en moderator i en stödgrupp: Det är synd att du inte tar några mediciner. Bara Jag kommenterar att hon gör ett val som alla andra. Man behöver inte samtycka med vad jag väljer, men det är är definitivt inte synd, it is definitively not a pity. Hon skriver att hon varit med om något liknande då hon försökte hjälpa sin autistiske son. Människor diskuterade de bästa metoderna av terapi och också orsakerna, och hon tyckte sig finna att det ingår i den mänskliga naturen att vilja tala för sina egna val genom att säga att det är rätt för andra. Det finns en tendens att betrakta andra, skriver hon , att betrakta andras annorlunda val som hotande. Kanske undrar man om ens egna val inte de bästa. Vi vill bli bekräftade av andra som tänker och gör som vi, gör samma val som vi. Det ligger nog mycket sanning i det. J



En person vid namn Jen skrev om MS skuld på MS Strength com den 26 december 2008. Hon hade känt att hennes MS gjorde att hon började känna sig som en börda för sina nära och kära och också för sig själv. Hon hängde inte med på många vanliga aktiviteter på arbetet eller när familjen skulle göra saker, hade inte möjligheter att vara tillsammans med vänner som tidigare, kunde inte vara med på sammankomster etc, planer fick ändras och saker ställas in.


Jen tog upp några exempel; bland annat då hon inte kunde köra bil på åtta veckor, eller när hennes familj blev tvungen att be om finansiell hjälp från andra. Hon skriver att hon kände en väldig tyngd på sina axlar, därför att MS förorsakade många komplikationer i hennes och andras liv. En annan del av skulden eller skammen var det så kallade tysta symtom vilka kan vara ackurat tysta för andra ( och ofta också för en själv, exempelvis mindre kognitiva problem märker man inte så lätt, eller de tysta symtomen kanske “bara” är trötthet ). Jen skriver att hon började i terapi och bearbetade sina känslor av skam och skuld

Och där kommer man in på något man kan göra-bearbeta sådana känslor och släppa in verkligheten, släppa in den verklighet där man inte behöver känna skuld för att man blivit sjuk, släppa in den verklighet där man kan behöva hjälp av andra, (är inte detta en del av att vara människa, att erkänna sina till kortakommanden men också att ha förmågan att kunna hjälpa) Många känslor av skam och skuld, många känslor präglade av ångest tappar sin kraft då verkligheten får tillgång till dem. Bearbetning är ett verkligt central begrepp då man tänker om och kring dessa känslor av skam, skuld och ångest. Den bearbetningen kan innebära ,att man tar till sig den verklighet som förändrats genom att sjukdomen kommit gjort ens liv annorlunda.

När någon blir sjuk, händer det ibland att man ser alltför realistiskt på situationen så att det blir orealistiskt! Vad man kanske gör är, att man tar beslut då man inte har tillgång till alla sina känslor. Man kanske har drabbats av en kris, som gör att man inte släpper fram alla svåra känslor. Det kan vara en ren överlevnadsåtgärd när man befinner sig i kris. Man vet inte heller hur framtiden kommer att te sig. Att sälja hemmet med huset som skall målas, fönstren som skall tvättas, trädgården med ogräsrensandet, gräsmattan som skall klippas kanske kan kännas realistiskt, om man får diagnosen MS, men det kan vara en överdriven reaktion. Det kan vara så att man kan bo kvar i huset i många år, det kan vara så att en del arbeten kan förenklas och det kan vara så att man inte får så många skov till, det kan faktiskt vara så att det kommer en del mediciner som kommer att erbjuda en helt annan verklighet. Att vara alltför svartsynt avseende framtiden är inte att vara realistiskt. Men det här gäller inte bara när man får en allvarlig diagnos. Det gäller även när någon blir änkling eller änka. Det är lätt i den situationen att se allting i svart och kanske ta stora beslut om sitt liv, beslut som egentligen är färgade av den sorgprocess man är inne i, beslut som man kanske senare ångrar. Det kan gälla egentligen helt andra situationer, det kan gälla ungdomar som går ut skolan i dag. Vilken väg skall man välja? Skall man titta på arbetsmöjligheter och låta marknaden helt och hållet styra vad man skall bli eller skall man känna efter vad man är intresserad av? När jag gick i gymnasiet var civilekonomer något som kallades samhällets guldgossar i den bok i yrkesvägledning som jag fick, länge funderade jag på att bli det. Men ungefär 10 år efteråt var det verkligt svårt för ekonomer att få arbete, vilket sedan har vänt igen som alla vet. Vad jag vill säga med det här är, att man kan faktiskt inte se framtiden.

Med risk för att lite sabotera vad jag skrivit om skuld fortsätter jag lite med bearbetening och skuld. Och här kommer det som kanske kan bygga upp skuldkänslor. Hur man psykisk mår kanske till och med har betydelse för hur sjukdomen utvecklas; enligt vad George Jelinek och Craig S Hassed skrev i artikeln hur stress påverkar autoimmuna sjukdomar och MS. Men med det menar jag inte att jag eller du på något sätt orsakat våra sjukdom. Det kanske vi har men det har inte varit medvetet. Vad jag menar är att man det går att bearbeta skuldkänslor och andra olustfyllda saker som tynger.

Det finns också en skamkänsla hos omgivningen, hos partner, barn, föräldrar över sjukdomen; de känner att de inte kan göra något och ibland känner de kanske skuld för att de kanske gjort något. Barn har ofta lätt att känna sådana “falska” skuldkänslor. Om någon förälder blir sjuk, när någon dör, om någon dricker för mycket alkohol ligger det nära till att de känner skuld över detta, men även vuxna har lätt för liknande känslor. Det är är speciellt i krisskedan som sådana känslor växer sig tunga; Kanske kan man säga att det är bestånddelar i kriser och att man behöver tala om dessa upplevelser och eventuellt ha samtalsstöd. Man kommer alltså åter till bearbetningen av sådana känslor som kan verka nedtryckande. Jag tror man kan likna dem vid en av de där stenarna i den tunga ryggsäck man går och bär på, tegelstenar som till slut blir så tunga att bära på att man börjar få symtom, kanske blir sjuk. Det gäller att försöka göra sig av med så många tegelstenar som man kan. Göra upp med surdegar, energitjuvar, ångestskapare, falska skuldkänslor. . Jag kanske skulle lägga in här att, med bearbeta avser jag inte bara samtalsterapi utan ibland kan det räcka med att ta itu med saker mera direkt. Det beror på ens förmågor och hur allvarligt det är. Det är så att det kan vara besvärligt att tala om tunga saker, men det hjälper nog inte att bara stänga till ryggsäcken; även om det är ett rätt vanligt beteende. Om det gäller att börja gräva djupt i det förgångna eller i tunga saker skall man nog göra det med hjälp av någon professionell. Men om det rör lite enklare saker kanske bearbetningen kan göras enklare.

Trevis L Gleason har i ett radioprogram på everydayhealthtalk,com kallat Letting Go of Your MS Guilt diskuterat ett par exempel (fiktiva)avseende detta med en psykolog samt ett par där maken hade MS.

Det första exemplet gällde en man, som hade varit den som varit huvudförsörjaren i famljen, medan hustrun arbetade deltid. Nu hade hans MS lett till att han fått sluta arbeta ,och hans hustru hade börjat heltid plus att hon fick mer att göra i hemmet också. Med självförtroende kört i botten, satt han isolerad i sitt hem med massor av skuldkänslor. Han blev utmattad bara av att vara med sin MS, känna sina syntom., vad han inte orkade, sina känslor både kroppsliga och emotionella. Hustrun sliter nu heltidgöra, söker ett bättre betalt jobb, oroar sig för maken, kan han klara sig hemma. Båda har starka olistkänslor inför vad som förändrats, men ingen av dem har förmått att ta upp det och prata med varandra om det.

Tiden går och en dag kommer hustrun hem från arbetet efter att ha handlat och skall nu laga mat, städa etc. Den dagen hade glaset blivit fullt och det rinner över. Hon utbrister argt:
-Jag vet att det inte är ditt fel att du har MS, men jag är så trött när jag kommer hem. Och när jag kommer hem blir jag så arg för, att du inte ens har försökt något med tvätten, eller börjat med maten. Bryr du dig inte om mig överhuvudtaget. Jag klarar inte mer.
Detta skapar ännu mer skuldkänslor hos maken, och kanske också hos hustrun och det blir ingen utveckling. I stället tenderar detta att gå i repris dag efter dag, vecka efter vecka.


Men om de här makarna inser att det har skett en förändring i deras liv, en förändring av rollerna, säger psykologen i programmet, och man börjar tala om det kan scenariot bli annorlunda.

Hustrun: Jag vet att det är besvärligt att du inte kan gå till arbetet längre. Det har varit viktigt i ditt liv.

-Så är det, svarar maken. Jag känner skuld att du måste slita på dagarna och att inte jag kan göra mer.

Hustrun kanske svarar: Du kanske inte kan bidra på samma sätt som tidigare men
det finns kanske andra saker som du kan göra som skulle underlätta.

-Vad då, undrar mannen.

-Det skulle underlätta bara om du kunde göra en enda sak.

Och så kan diskussionen gå vidare utifrån det och man kan diskutera vidare i lugn och ro. Det kan dels göra att man kan förhandla sig fram till lösningar kommer fram till mycket som gör livet mer meningsfyllt för den sjuke, som underlättar för hustrun men också gör sättet att ta sig an problematiken med skuldkänslan att denna lättar och förhoppningsvis försvinner, falsk som den är. Detta var bara schematisk men ändå en illustration till att man kan bearbeta det utan någon egentlig samtalsterapi och det hjälper att försöka hitta konkreta grejer att tala om. Man har i exemplen släppt in den verklighet, där man inte behöver känna skuld för att man blivit sjuk, släppt in den verklighet där man behöver hjälp av andra, Många känslor av skam och skuld, många känslor präglade av ångest tappar sin kraft då verkligheten får tillgång till dem. Bearbetning är ett verkligt central begrepp, då man tänker om och kring dessa känslor av skam, skuld och ångest och den bearbetningen kan innebära att man tar till sig den verklighet som förändrats genom att sjukdomen kommit och förändrat mycket i livet.



tisdag, april 07, 2009

Hur stress påverkar autoimmuna sjukdomar och MS-Om psykosociala faktorer

Om och ur diskussionsartikel om MS och dess behandling av


George A Jelinek MD Dip DHM FACEM

Professor of Emergency Medicine, Department of Emergency Medicine, University of Western Australia, Nedlands, Western Australia

Craig S Hassed MBBS FRACGP

Senior Lecturer, Department of General Practice, Monash University, East Bentleigh, Victoria, Australia




George Jelinek och allmänläkaren Craig S Hassed skriver om psykosociala faktorer och deras inverkan vid MS, och egentligen handlar det inte bara om MS utan ett vida större fält av autoimmuna sjukdomar och kanske också andra åkommor, men låt det hela ändå begränsas till MS.

Detta är något jag har en stark tro på, och av vad jag har sett på olika fora verkar väldigt många av MS patienter ha inställningen att stress påverkar MS. Detta är emellertid svårt att undersöka med olika former av studier. Samma gäller svåra livshändelser ( life events) och sjukdomar överhuvudtaget. Man har en tendens att komma ihåg svåra saker medan mycket annat bara går förbi. Det ligger kanske i vår naturatt hitta på möjliga förklaringar till varför något skett, varför man blivit sjuk. Jag har för min del varit inne på otaliga förklaringar och kanske är det en kompott av alltsammans, kanske inget av det hade inverkan. Det kanske bara utvecklades ur en viss genetisk profil i kombination med miljöpåverkan utanför vare sig min eller andras kontroll. En del studier talar ändå för att stress har en inverkan. En mycket stark studie tycker jag denna danska studie, jag har tidigare skrivit om den, är. Den danska studien gällde att man följde upp föräldrar vars barn hade dött och fann en ökad förekomst av utveckling av MS än hos föräldrar till barn som inte dött. Här finns inte felkällan självrapportering, en av svagheterna hos retrospektiv studier, där man tittar på det i efterhand.

Forskarna i Danmark (Jiong Li MD, Universitetet i Århus, Danmark använda danska register över befolkningen och letade igenom dem efter barn som dött före 18 års ålder samt deras föräldrar. Sedan identifierade man 15 gånger så många föräldrar som inte förlorat ett barn ur befolkningen och med samma antal barn i familjen och i samma ålder som familjerna vilka förlorat ett barn. Det fanns 21 062 föräldrar som förlorat ett barn och 293 745 som inte förlorar något barn. Föräldrar som hade MS eller misstänkt MS från begynnelsen togs inte med. Föräldrarna följdes under i genomsnitt 9,5 år. Under den tiden utvecklade 28 av patienterna som förlorat ett barn MS medan 230 av de andra föräldrarna fick MS. Risken att utveckla MS var densamma oberoende av ålder eller kön på barnet som dött. Liksom åldern eller könet på patienten.Man fann att av de föräldrar som förlorat ett barn var det 50 % större sannolikhet att få MS än för de föräldrar som inte förlorat något barn. Man fann också att risken att utveckla MS var ännu större för de föräldrar som förlorat ett barn oväntat. Dessa var mer än dubbelt så stor risk att utveckla MS.

Det finns mängder av studier om MS och stress, om andra sjukdomar och stress. Huruvida man kan säga något med bestämdhet, dvs till 99 % är kanske för tidigt att avgöra. Det som är ännu svårare är att avgöra huruvida psykosociala interventioner kan förbättra förlopp, kan förebygga utbrott av en sjukdom, exempelvis MS. Kan till exempel mindful meditation göra att man klarar sin MS bättre? Jag tror att mindful meditation eller andra avstressningsmetoder verkar just avstressande men påverkar det sjukdomars förlopp? Jag sätter ett frågetecken där, men se på studien av astmapatienter och patienter med reumatoid artrit som vid ett tillfälle fick skriva ned det värsta de varit med om, och sedan inte mer. Ändå fann man att denna grupp hade blivit bättre efteråt och det satt i flera månader, de använde bland annat mindre mediciner är jämförelsegrupp.Så visst finns det studier som gör en förvånad, och man frågar sig varför det inte förekommer fler studier.

Beträffande hjärtsjukdomar är väl frågetecknen uträtade i det medvetandet både hos doktorer och allmänhet men ändå är kanske inte alla vetenskapliga frågor besvarade. Hur ser mekanismerna ut i detalj. Detta är viktigt. Magsår var länge stressjukdomen framför andra, ända tills några australiska forskare påvisade att bakterier spelade en stor roll. Dessa forskare hade svårt att få utföra studier eftersom man tyckte deras ideer var bisarra.

När man delar ut Nobelpriset vill man belöna något nytt och banbrytande. Ett väldigt känt exempel på detta under senare år är när de australienska forskarna fick nobelpriset för sina upptäckter av magsårsbakterien helicobacter pylori. Innan deras upptäckter var det ett faktum att man fick magsår pga en kombination av ärftlighet, olämplig kost och ett stressande leverne. När Barry Marshall och Robin Warren framförde sin teori om att det kunde finnas en bakterie som orsakade magsåret, tog man ingen notis om honom och ansåg honom snarast vara en tokskalle med befängda ideer. Han gjorde experiment på sig själv tillsamman med en kollega och lyckades visa att han hade rätt och alla antagonisterna fel. Men ändå.

Jag anser att ett psykologiskt välbefinnande är något man absolut måste satsa på både som patient och patientens läkare även vid MS och andra sjukdomar (även vid magsår). Jag tror att det kanske är här Yoga, mindfulness, skrivande kommer in, u name it. Förmodligen är det till samma område man får hänföra ridterapi och andra sysselsättningar.



I denna diskuterande artikel, Managing multiple sclerosis in primary care: are we forgetting something?; försöker George Jelinek och Craig S Hassed utifrån studier skissera hur stressen påverkar sjukdomen MS, vilka mekanismer man varit inne på. Som tidigare låter jag referenserna komma direkt efter varje tolkad studie.


Psykoneurologiska mekanismer

Många psykoneuroimmunologiska mekanismer skulle kunna förklara samband mellan psykologiska tillstånd, immunitet och autoimmuna tillstånd,

33 O’Leary A. Stress, emotion, and human immune function.

Psychological Bulletin 1990;108:363–82.


Hög reaktion i sympatiska nervsystemet vid stress ger också störningar i immunsystemet.

De som har en reagerar kraftigt med sympatiska nervsystem på stress ( högt blodtryck, puls och stresshormoner typ adrenalin) har också de största störningarna i immunsystemet.

function.

Marsland AL, Bachen EA, Cohen S et al. Stress, immune reactivity and susceptibility to infectious disease. Physiologyand Behaviour 2002;77(4–5):711–16.


Perioder av stark stress ger skifte i immunreaktionerna från T1 till T2

Under perioder med stark stress sker ett skifte mot T2 reaktioner, som kan till en del förklara den ökade förekomsten av typ-2 relaterade tillstånd som infektioner, latent virusinfektion, allergiska tillstånd samt autoimmuna tillstånd. Detta icke olämpliga immunsvar kallas immundysregulation

Marshall GD Jr, Agarwal SK, Lloyd C et al.

Cytokinedysregulation associated with exam stress in healthy

medical students. Brain Behaviour and Immunity 1998; 12:297–307.


Life events och debut av autoimmuna sjukdomar

Stressande livshändelser och en social omgivning som inte är stöttande är förknippade med debut av autoimmuna sjukdomar liksom exacerbationer av sådana.

36 Homo-Delarche F, Fitzpatrick F, Christe. N et al.

Sex steroids, glucocorticoids, stress and autoimmunity.

Journal of Steroid Biochemistry and Molecular Biology 1991;40:619–37.


Stress och den proinflammatoriska cytokinen TNF-alfa

Stress har också signifikant påverkan på cytokinen TNF-alfa som är en prognostisk faktor avseende MS

37 Lalive PH, Burkhard PR and Cho.on M.

TNF-alpha and psychologically stressful events in healthy subjects: potential relevance for multiple sclerosis relapse.'

Behavioural Neuroscience 2002;116(6):1093–7.


Psykologiska hälsan och MS-progression, Life Events och MS skov

Sådana saker har betydelse för de som ger den primära vården. Senare tid forskning har visat att den psykologiska hälsan har en signifikant påverkan avseende progressionen vis MS och det påverkar också hur man klarar av att möta sjukdomen. Depression och ångest är vanligt hos MS patienter och det är viktigt att se detta och ge stöd, men att detta kan påverka förloppet har möjligen underskattats. Ett försök visade att skov av MS inträffade mest sannolikt under riskperioder efter stressande livshändelser och och skoven var ganska oberoende av styrkan i det stressande och vilken typ av stressfaktor ( stressor) det var, speciellt hos människor med en stark fysiologiskt reaktivitet vid stressande händelser.


38 Ackerman KD, Stover A, HeymanRet al. Relationship of cardiovascular reactivity, stressful life events, and multiple sclerosis disease activity. BrainBehaviour and Immunity 2003;17(3):141–51.


Stress och nya MS-lesioner på MRI

Fynden av att det var mest sannolikt att drabbas av skov under riskperioder har även sett i andra studier där man gjort magnetkameraundersökningar och tittat efter nytillkomna lesioner i CNS, och där var stress signifikant relaterat till nya lesioner 8 veckor senare.

( Ungefär 1 lesion av 10 yttrar sig som skov, att man känner av det; medan de övriga är ”tysta”, inte sällan märker man mindre av exempelvis kognitiva symtom). Detta fynd kunde statistiskt beräknas så att oddskvoten var 1.62 där mindre än 1 betyder mera sällan lesioner. P=0.009 vilket betyder att detta resultat är resultat av slumpen i 9 fall av 1000, alltså en starkt p värde. Om man däremot hade bra sätt att hantera stress, så kallade coping strategier blev det ett minskat antal lesioner i hjärnan.


Mohr DC, Goodkin DE, Nelson S et al. Moderating effects of coping on the relationship between stress and

the development of new brain lesions in multiple sclerosis.

Psychosomatic Medicine 2002;64:803–9.


Mohr DC, Goodkin DE, Bacchetti P et al.

Psychological stress and the subsequent appearance of new brain MRI lesions in MS.

Neurology 2000;55(1):55–61.


Kronisk Stress och MS progression

Det har också kommit litteraturöversikter som pekar på vikten av hur man mår när det gäller MS progression. Kronisk stress som kan bero på konflikter med andra, förluster och komplicerade bereavement, dåligt socialt stöd, ångest och nedstämdhetsepisoder har sett som möjliga riskfaktorer för att man skall få nya MS skov.

Strenge H.

The relationship between psychological stress and the clinical course of multiple sclerosis. An update.

Psychotherapie Psychosomatik Medizinische Psychologie 2001;51:166–75.


Stress och Skov

Det finns också studier med magnetkamera och experiment som visar på den viktiga interaktionen mellan nervsystem och immunsystem, och som visar ett signifiktant samband mellan stress och skov av MS.

Martinelli V. Trauma, stress and multiple sclerosis.

Neurological Sciences 2000;21(4 suppl 2):S849–52.


Beträffande mekanismer återstår många frågor

och det är bland annat det jag avser att det är svårt att uttala sig definitivt, då vill man kunna förklara vad som sker biofysiologiskt som är positivt respektive negativt.

Man tittar på möjliga mekanismer men det finns fortfarande många frågetecken.

Mohr DC and Cox D.

Multiple sclerosis: empirical literature for the clinical health psychologist.

Journal of Clinical Psychology 2001;57:479–99.


Påverkan av interferoner genom vissa ”psykologiska” metoder

Halten av interferon den vanligaste behandlingen av MS kan förändras med hjälp av psykologiska metoder ( självhypnos och meditation) vilket har positiva biverkningar, men om det har någon betydelse i den kliniska praktiken är okänt

Wood GJ, Bughi S, Morrison J et al.

Hypnosis, differential expression of cytokines by T-cell subsets, and the hypothalamo-pituitary-adrenal axis.

American Journal of Clinical Hypnosis 2003;45:179–9

.

Carlson LE, Speca M, Patel KD and Goodey E.

Mindfulness-based stress reduction in relation to quality of life,mood, symptoms of stress, and immune parameters in breast and prostate cancer outpatients.

Psychosomatic Medicine 2003;65:571–81.



Det finns betydligt större ekonomiska vinster att göra än att undersöka denna ”naturliga” fysiologiska terapi, skriver man. Vad satsning på det ”psykosociala” kan ge för att förändra förloppet är till stora delar otestat. Trots att sådana satsningar skulle hjälpa MS patienter att möta sjukdomen och de påfrestningar den medför, krävs det att ”doktor” råder sina patienter som en rutindel i behandlingsplanen att genomgå psykosociala kartläggningar och ev terapi, vilket skulle kunna påverka sjukdomsutvecklingen. Denna del av behandlingen måste skräddarsys efter patientens behov.