Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.

Translate

torsdag, september 29, 2011

Arv och miljö

Läs  om att mat vi äter kan påverka  hur våra arvsanlag uttrycks. När vi äter växter får vi därmed i oss en sorts RNA, mi RNA som binds till vårt eget RNA och på det sättet reglerar vilka proteiner som kommer  tillverkas i kroppen. Kanske är det inte bara nutrienterna som vi påverkas av då vi äter de grönsaker och frukter som enligt i stort sett all forskning är så viktiga för en god hälsa. jag läser det på bloggen Hjärnfysik- en blogg om hjärnan och löpning.
När jag läste boken Blue Zones och hörde på Buettner föredrag på Ted Talks handlade en del om sjundedagsadventisterna.  Det har alltsedan femtiotalet gjorts flera hälsostudier om dessa. De har till stor del en vegetarisk diet och lever ett liv med många positiva livsstilfaktorer. Det är kanske inte så konstigt att gruppen sjundedagsadventister i Loma Linda  har många hundraåringar i sin krets.
Det är också intressant för mig då deras kost i mycket påminner om den kost som Jelinek och Swank rekommenderar vid MS. ( Kanske kan vara intressant att påpeka att Swank blev drygt 99 år, och han följde kosten även om han inte hade MS).
Men det är inte bara kosten som är intressant hos sjundedagsadventisterna utan också de andra faktorerna som bland annat minskar stressen ( en dag i veckan ägnar man bl a åt att vara ute i naturen, man tränar etc).

Här är resultaten från den första studien av sjundedagsadventisterna.


Sjundedagsadventisterna utgör en mer enhetlig del av befolkningen i USA än genomsnittsbefolkningen vad beträffar vissa livsstilsfaktorer, till exempel cigarettrökning, alkoholkonsumtion, diet med mycket fetter och fysisk aktivitet. Däremot finns där en mycket bred blandning av dieten i övrig från helt växtbaserad kost till normal amerikansk diet. Detta gör det lättare att ha kontroll på vissa faktorer som inverkar när man undersöker hälsa.

Det har därför gjorts ett antal studier av stora grupper med sjundedagsadventister och man har kunnat jämföra dem med allmänbefolkning.
Det är dessutom intressant att just en grupp av sjundedagsadventister i Loma Linda Kalifornien har den största andelen av mycket gamla personer i USA. Det är också vid Loma Linda universitetet som undersökningarna gjorts.

1958 påbörjades den första studien som kallas mortalitetsstudien, och där följdes
22 940 sjundedagsadventister i Kalifornien intensivt i fem år och mindre intensivt i 25. Dessutom gjordes dessutom samtidigt en cancerstudie av American Cancer Society av en allmänbefolkning amerikaner med god utbildning.

Resultat dödlighet i procent av genomsnittsamerikanens dödlighet i exempelvis cancer.

Dödlighet
Sjundedags
adventister/män
Sjundedags
adventister/
kvinnor
Sjundedagsadventister totalt
Cancer totalt
60
76


Lungcancer




21
Tjocktarms och ändtarmscancer




62
Bröstcancer


85


Prostatacancer
92




Lymfom och leukemi
86
100


Kranskärl-
sjukdom (hjärtat)
66
98


Stroke
62
82


Icke rökande sjundedags
adventister jämfördes med icke rökande allmänbefolknin
beträffande cancer totalt
85
78
Detta fynd talar för att det finns annat än icke rökning som också spelar in i sjundedagsadventisternas
livsföring, exvis diet, fysiskt aktivitet, social sammanhållning
Icke rökare
lungcancer
67
42


Icke rökare
bröstcancer




81


Icke rökare
prostatacancer
93




Lymfom och leukomi
93
89


Kranskärls
sjukdom
76
101


Stroke
75
79




Generellt tycks det vara så att sjundedagsadventisternas livsstil tycks skydda dem från att dö i vanliga cancersjukdomar och från hjärtsjukdom och stroke. Det vill säga de allra vanligaste dödsorsakerna åtminstone enligt denna undersökning.
Rökning är en viktig livsstilfaktor men andra saker i sjundedagsadventisternas livsföring spelar in. De äter ofta vegetariskt, rör sig ute i naturen regelbundet vilket ger kondition och d-vitamin. De kopplar av från vardagen en dag i veckan, sabbaten, vilket får deras stressnivåer att minska.

Här finns sammanfattning från en annan studie på sjundedagsadventisterna:
Det är relationerna mellan frukt, baljgrönsaker, kött och grönsaker och eventuella samband med olika cancrar. Var och en kan dra sina egna slutsatser.

Ovan något av vad jag äter till frukost: Det tycks vara så att nötter är en vanligt i sjundedagsadventisternas diet.  Det tycks finnas ett klart samband mellan hur mycket nötter man åt och risken för hjärt och kärlsjukdom där konsumtion av nötter var skyddande.

Sen är frågan vad det beror på. Kanske är det mi RNA från växterna som är bra vid sidan av antioxidanter.


onsdag, september 28, 2011

Kärlkirurgisk utredning av CCSVI ( från läkartidningen)

 Kärlkirurgerna professor emeritus David Bergqvist och docent AndersWanhainen har gjort en utredning av vad som hittills hänt avseende CCSVI på uppdrag av i Svensk förening för kärlkirurgi, där Wanhainen är ordförande. Utan att känna till dem närmare talar väl detta för att de tillhör våra främsta kärlkirurger.
Deras undersökning redovisas i veckan nummer av läkartidningen och skall även finnas på Svensk förening för kärlkirurgis hemsida, men där hittar jag den inte.

Man har tittat på dels allt material från Zamboni vad jag kan förstå, och man har via sökmotorna Pub Med  funnit 390 artiklar med sökorden venous disease, venous anatomy och multiple sclerosis. Dessutom fann man via referenser i dessa arbeten ytterliga 22 artiklar. Man använde dessutom Svenska MS/CCSVI föreningen litteraturlista med 96 artiklar.  Utifrån abstracten av dessa artiklar samt titlarna har man bedönt 96 artiklar som relevanta och dessa har granskats i sin helhet. Granskningen i sammandrag sammanfattas i läkartidningen.

Man redovisar  bland annat Canadian Interventional Radiological Society  säger: och det är att det utifrån den litteratur som hittills publicerats går det inte att uttala sig om CCSVI är en klinisk viktig faktor vad gäller uppkomst och utveckling av MS, och om PTA med eller utan stent är kliniskt effektivt. Föreningen ger starkt stöd till högkvalitativ klinisk forskning ( om detta) och arbetar för att initiera och utföra de studier som behövs.

Bergquist och Anders Wanhainens sammanfattning av det man gått igenom är att evidensen för cerebrospinal venös insufficiens som orsak till MS och för att sjukdomen framgångsrikt kan behandlas med endovaskulär teknik är mycket svag. Man skriver  att eftersom det stora intresset som CCSVI som orsak till MS rönt och med den potentiella endovaskulära behandlingsmetoden som föreslagits förefaller emellertid den enda rimliga slutsatsen vara att genomföra en randomiserad studie med blindad utvärdering.  Man tror att det inte kommer att bli enkelt att genomföra en sådan studie men att det är absolut nödvändigt att göra det innan man börjar att genomföra behandlingar av CCSVI utan att man har goda vetenskapliga studier bakom sig.
Bergquist och Wanhainen skriver att det är inte ur etisk synpunkt riktigt att göra sådana behandlingar om det inte finns vetenskaplig evidens för att det hjälper eller ger bot, men det är hellet inte etiskt försvarbart att inte ge patienter behandling om den skulle visa sig vara effektiv.


tisdag, september 27, 2011

som i en dimma...



 
Det som blev över
 
 
 
Jag har under något år arbetat med något som jag tänkte skulle bli en bok om hur det är att leva med MS.
Jag har inte släppt tanken, men en del har jag kasserat. 
Här kommer en del av det som inte kommer med,
men som jag tror kan vara något att känna igen sig i.







Någon gång i tjugoårsåldern, närmare bestämt när jag var var tjugoett år och sju månader hade jag under någon månads tid en känsla av att jag gick som i en dimma. Jag förstod inte då, att det kunde vara ett symtom på någon sjukdom. Jag vet ganska exakt när det hände, eftersom jag vid tillfället gick en speciell kurs vid universitet i Umeå. Det kändes som om en lätt dimma omgav mig, och jag var inte riktigt med i vad som skedde i omvärlden. Jag hade svårt att engagera mig och känna intresse för någonting överhuvudtaget. Kunde orsaken vara hårt slit med mina studier. Kanske var ögonen ansträngda. Långt senare när symtomen återkom i samband med ett skov av multipel skleros förstod jag, att vad jag då vid tjugoett års ålder upplevt också kunde ha varit ett tecken på denna sjukdom. Vad som med ett engelsk namn kallas brainfog (hjärndimma) är ett vanligt symtom vid MS, men det uppmärksammades inte lika mycket förr som nu för tiden. Det tillhör de osynliga symtomen. Redan i tonåren fanns också ett annat symtom, som kan ha hängt ihop med samma diagnos. Under tonåren kom smygande besvär av urinträngningar, men dessa kopplade jag till tonårslivet och de omvälvningar man är med om då. I tonåren var det ganska mycket Sturm und Drang och jag hade ännu inte tillägnat mig den lite mer tillbakalutade attityd, som man har nytta av i livet .Jag var ganska spänd inför många saker till exempel prov i gymnasiet och urinträngningarna blev kanske mest märkbara då. Jag ville inte springa ut på toiletten i tid och otid. Det kunde ju verka suspekt. Kanske blev man misstänkt för att fuska? Ibland var jag mest orolig för det här med trängningarna och inte så mycket över själva proven.

Jag har förstått att jag inte är ensam om liknande upplevelser. Vägen till diagnosen MS är ofta krokig och lång. Det skulle dröja flera decennier innan min diagnos blev klar. Själva osäkerheten kan vara en del av sjukdomen där symtomen kan vara ganska diffusa och spreta åt många olika håll. Sjukdomen sitter i hjärnan och ryggmärgen och kan i princip skada på vilken plats som helst; den kan ge symtom med svårigheter att tänka som förut, den kan påverka hur man mår psykiskt, den kan göra att man förnimmer olika känsloupplevelser på olika ställen i kroppen och det kan påverka förmågan att röra sig. Tidigare fokuserade man mest på förmågan att att röra sig och liknande. Numera har också de kognitiva symtomen typ påverkan på förmågan att tänka, minnas, dra slutledningar och organisera mera kommit i ljuset.

Osäkerheten, om vad som är vad, vad som skall ske, tycks vara typiskt för MS. När den amerikanska författarinnan Joan Didion i början på 70-talet blev diagnostiserad med MS fick hon följande information, man sa till mig att jag skulle kunna få eller jag kanske inte skulle få symtom på nervskada framöver i livet, dessa symtom som kanske eller kanske inte skulle komma, skulle kanske eller kanske inte röra sig om min syn. Symtomen skulle kanske eller kanske inte vara handikappande1

Den informationen Joan Didion fick var en adekvat information. Vid diagnosen ges intet besked om vad som skall hända just mig som enskild patient. Att säga något sådant vore oseriöst. Det är en sjukdom där man i dagsläget inte kan förutspå utvecklingen. Samtidigt var denna information en icke-information. Troligen lämnade Joan Didion mottagningen med fler myror i huvudet än när hon kom dit. De som har kognitiva symtom kan uppleva en större osäkerhet. Det kan innebära att man glömmer mer. Dessutom kan intrycken från kroppens olika sinnesorgan förändras. Man kanske inte känner riktigt var man håller armar och ben. Syn och hörsel kan vara påverkade. Ostadighet på grund av balansstörningar. Man kan bli trött och inte orka engagera sig som tidigare. Det kan bidra till att man känner sig osäker. Osäkerhet är en del av multipel skleros, en del symtom kan vara ganska diffusa och kan bero på ett antal andra saker. Man upplever detta starkt i varje fall till en början, så småningom blir man lite säkrare på vad som kan bero på MS och vad som har andra orsaker. Och när jag skriver om det nu, blir jag mer benägen att tro att även symtomen från urinblåsan var MS betingade. Det hela är ett skeende, ett lärande, en process.

Det är alltså inte omöjligt att de tidiga urinträngningarna kan ha berott på multipel skleros, eftersom de funnits hela mitt vuxna liv och successivt tilltagit. Men man kan knappast säga, att detta symtom gått i skov och haft någon tendens till att avta. Som urinbesvären yttrar sig nu finns knappast någon annan förklaring till dem än MS. Mina övriga symtom har mera kommit och gått, tilltagit och minskat, som vid ett skov av MS. Det är troligt att dessa tidiga urinträngningar också hade en psykologisk bakgrund.. Jag märker inte minst nu att det finns ett stort psykiskt inslag i dessa besvär. Hur kan man annars förklara att man plötsligt får väldiga trängningar när man närmar sig hemmet efter en promenad eller en biltur. Det är med nöd och näppe man hinner innanför dörren. Det är som om tanken eller åsynen av hemmet gör att urinträngningarna kommer. Ungefär som när Pavlovs hundar fick saliven att rinna då de hörde en klocka. Den ryske vetenskapsmannen Ivan Pavlov studerade hundars salivproduktion då de fick mat. Av en slump upptäckte han att de började ”salivera” redan då de hörde en klocka ringa innan de fick mat. Så småningom fann han att klockringningen fick saliven att rinna i deras mun även om de inte såg eller fick någon mat. På samma sätt är det med mina urinträngningar, de kommer när jag tänker på eller ser bostaden under promenaden eller bilturen. Jag kan vara borta längre stunder men inte närma mig hemmet, och då märker jag inte dessa trängningar i samma utsträckning. Svårt att tänka sig annat än att det här är delvis psykiskt betingat, en så kallad betingad reflex. I princip innebär det att det är symtom, som man kan arbeta psykologiskt med för att göra mer hanterligt.

Beträffande vad som inträffade vid 21 års ålder är jag benägen att tro, att det var ett symtom på MS, eftersom det i så hög grad liknade vad som inträffade drygt trettiotre år senare. Vid det senare tillfället framstod det tydligt vad det handlade om, och ”dimman” ackompanjerades av flera symtom som ett släpande ben, sväljsvårigheter, svårigheter att artikulera orden men också att finna dem plus en massiv trötthet. Svårigheten att hitta ord kan beskrivas med att ha ordet på tungan men det kommer inte fram. Det är normalt för de flesta att ha sådana upplevelser. Då detta symtom blir mycket allvarligt som vid neurologiska sjukdomar typ stroke kallas det expressiv dysfasi eller i svår grad afasi. Mina besvär med att hitta ord var en lättare dysfasi, vilket inte är ovanligt vid MS. Jag var på Teneriffa för rehabilitering i januari 2004 och minns en episod då flera med MS satt och pratade med varandra. Då var det någon som skulle säga någonting och sa: nnnn... vad heter det nu, varpå alla skrattade igenkännande. Några som helst svårigheter att förstå orden hade jag inte men väl att stava. Min stavning av engelska ord i samband med detta skov blev ibland rent komisk. Jag har numera kvar detta symtom i mycket mindre omfattning. Jag har även kvar lite av svårigheterna att artikulera; framför allt irriterar det mig att jag har svårt att säga det engelska ”erret” i exempelvis ordet street. Alla de här symtomen i samband med den andra episoden med dimma var mycket lätta att identifiera som ett skov av MS.

Den ”andra dimman” hade börjat strax före jul 2001. Under några månader hösten 2001 hade jag mått förträffligt efter ett år, då jag besvärats av trötthet, gångsvårigheter, yrsel och balansproblematik. Ungefär var fjärde månad hade något nytt slagit till, just när jag återhämtat mig från de tidigare besvären. Men hösten hade varit bra. Det var mitt gamla jag som kommit på besök, och jag var glad över att allt fungerade efter ett ganska eländigt år. Jag kunde göra allt det som jag gjort förut. Det blev långa promenader i obanad terräng i skogen, jag gick till jobbet med lätta steg och funderade på gå upp i arbetstid eller starta eget. Till och med diktering av journaler gick smidigt och jag hade lätt att finna ord. Jag hade då upplevt tilltagande problem med detta under en lång rad av år. Det var nog framförallt denna svårighet, som jag trodde skulle komma att göra situationen på arbetet svår inom en framtid. Försökte att kompensera det med att själv skriva en hel del, men inte heller det var problemfritt. Jag förstod inte problemet med skrivningen då, men senare har jag kommit fram till att nervsignalerna till höger hand tycks gå långsammare än vänster. Det innebär att jag ibland skriver bokstäverna fel följd, om jag försöker skriva snabbt eller är stressad. Jag hittar i varje fall orden bättre när jag skriver själv

En mörk decembermorgon då jag vaknade, var min värld helt förändrad. Min andra episod med dimma hade börjat, och nu var betydligt mer än medvetandet förändrat. MS hade tagit mitt liv helt i besittning.
1The White Album av Joan Didion

måndag, september 26, 2011

Ögonrörelser och minne

I maj skrev jag om en yogaövning om ögonrörelser och minne. Något som kanske  jag uppfattade som en placeboeffekt. Övningen går ut på att man har huvudet alldeles stilla men rör ögonen åt båda sidorna så att man tittar på respektive axel. Placebo, men kanske ligger det något i det. Det tycks vara så att det finns en minneskarta i den del av hjärnan som kallas frontala cortex och den ligger nära ett centrum för ögonrörelser:

Jag läser i hjärnforskaren Torkel Klingbergs bok den lärande Hjärnan : Låt oss titta närmare på mekanismerna bakom arbetsminne... ... Om du skall minnas exakt var du  sett en sak, skall du hålla det kvar i arbetsminnet. Informationen hålls kvar  genom att de nervceller som kodar för den positionen är ständigt aktiva. Om aktiviteten bryts försvinner också minnet. Olika nervceller  kodar för olika positioner, det vill säga om du sett något snett uppåt till höger  är en nervcell aktiv och om du sett en till vänster är en  annan nervcell aktiv. Nervcellerna i intraparietala cortex skapar på så sätt en tvådimensionell minneskarta. En liknande minneskarta finns också i frontalloben , nära områden som styr ögonrörelser. Det kanske är en tillfällighet iakttagelse och att övningen är totalt verkningslös. Men i början hände det vid flera tillfällen att saker jag sökt i minnet kom för mig då jag gjorde övningen

söndag, september 25, 2011

Det är nyttigt att varva ned.


Sätten att stressa av kan variera
När vi sänker vår stressnivå har detta positiva effekter på vår hälsa skriver Dan Buettner i boken Blue Zones.. Sättet att sänka stressnivån kan variera mycket. Bilden i ingressen till min blogg handlar om att fiska. Den amerikanska presidenten Herbert Hoover har skrivit en liten bok om det vars titel i översättning lyder: Att fiska för att ha kul och för att tvätta själen. Fiske är ett sätt att bromsa upp stressen. Någon har sagt, jag minns inte vem: Det finns många män som  metat hela sitt liv men egentligen inte vetat vad de gjort.


Susan Jeffers berättar i boken Dansa med livet en historia om en man som höll föredrag om meditation och det var de vanliga åhörarna, de  lite långhåriga av olika schatteringar, men längst fram satt en gammal kvinna med hatt som helt avvek från de andra och hon nickade förstående till vad han sa. Efteråt gick han fram och hälsade på henne och frågade om hon mediterade. - Nej, sa hon. Men jag broderar.
Kronisk stress ger kronisk inflammation?
De två exemplen visar att man kan göra mycket olika aktiviteter för att bryta en spiral av stress. Att normalisera sin stressnivå är troligenr väldigt viktigt. Buettner skriver att sänka nivån av stress kan vara betydelsefullt därför att det kan ha med kronisk inflammation att göra. Inflammation är kroppens svar på kroniskt förhöjd stress. Resultatet kan dyka upp som infektioner, olika skador eller ångest. Stress och inflammation akut kan vara väldigt viktigt för att bekämpa både yttre och inre faror, men då stressen och inflammationen blir kronisk kan den vända sig mot kroppen själv. Detta är ju inte bevisat i alla fall men det är i varje fall tillämpbart på exempelvis högt blodtryck, som kan vara en följd av stress, i sin tur leder det till inflammationer i kärlen som leder till förkalkningar och i slutet på kedjan har man hjärtinfarkt, stroke och död. Det är ju möjligt att det här verkar i många andra fall också vid till exempel kroniska inflammationer som reumatoid artrit, MS och andra autoimmuna sjukdomar. Forskaren Claudio Franceschi har lanserat teorin om kronisk stress och åldrande , där den kroniska stressen medverkar till sjukdomar som kommer med ålder som diabetes, Alzheimer, förkalkningar i kärl och hjärt-kärl sjukdomar.

Den korta sömnluren mitt på dagen- ett av många sätt att bryta en negativ stresspiral
. När jag var företagsläkare på WME i Arvika var det ganska många av de som arbetade där sov cirka 20 minuter på lunchen. De la något mjukt på golvet och tog sig en liten sömnstund. Det skulle ha varit roligt att ha följt upp vad detta hade för effekt på deras hälsa. Jag gissar att de har klarat sig friskare genom livet än andra.
På den här videon från BlueZone expeditionen till den grekiska ön Ikaria tas det upp åtta faktorer i öinvånarnas liv som troligen bidrar till att de lever längre och är friskare än exempelvis svenskar. Bland annat tar man upp att de tar sig en stund mitt på dagen för att sova. Under detta sjunker stresshormoner, blodtryck, hjärtfrekvens och man vaknar uppiggad.

lördag, september 24, 2011

Vad skall man ta till sig och lita på?



Vad skall man ta till sig och lita på. Jag har lite funderingar efter att att lyssnat på lite TED-föreläsningar och senast nu läst boken Blue Zones- Lär dig leva längre av de människor som levat längst. Dan Buettner har tillsammans med olika experter på djupet undersökt människor i områden av världen där människor lever längst, där det finns flest hundraåringar. Det gäller ett områden på ön Okinawa i Japan, ett bergsområde på Sardinien (också en ö), ett ensligt område i Costa Rica samt en grupp sjundedagsadventister i Los Angeles trakten. Och han kommer fram till att det finns vissa punkter som deras liv har gemensamt. Men det här är ändå bara reportage det är inte kontrollerade studier där man förvissat sig om att alla ovidkommande faktorer är kontrollerade och inte inverkar på resultatet. Är sådana här ”reportage” av något värde. Förvisso har man tillbringat en lång tid på de olika ställena och väl satt sig in i hur livet fortgår i de här trakterna där många blir hundra år Dan Buettner hävdar att man genom olika åtgärder kan vinna ytterligare cirka 10 år att leva om man lever som de här människorna.


Att leva mycket länge- beror det på ett hälsosamt liv?
I och för sig är inte att leva länge något eftertraktansvärt i sig. Det är beroende av om man lever med kvalitet eller inte, men det intressanta för mig är att det som gör att man lever längre sannolikt är samma saker som gör att man är frisk och det är eftertraktansvärt. Läste någonstans att rent genetiskt kunde leva länge förklaras bara till 25-30 procent och då bör ju miljöfaktorerer spela in en hel del, som rökning, kost, motion med mera. Därför tycker jag att det är intressant att ta reda på vilka faktorer hittade Buettner & Comp på de här platserna som de kallar Blue Zones.

Om de här faktorerna har stöd i forskning och studier då väger de tyngre. Ett problem här är att Buettner har med sig en del forskare på sina exkursioner som naturligtvis letar efter speciella saker som de tror har betydelse, något som i forskarvärlden kallas bias, och som innebär att man tolkar in vad man redan vet, favoriserar svar som man redan vet. Det är därför man försöker att göra studier blinda, det vill säga de som följer upp det man undersöker skall inte veta exempelvis om man fått placebo eller aktivt piller eller vad det nu gäller. Men sådan här bias är naturligtvis ännu starkare i det här tillvägagångssättet.

Min bias är att jag vill veta vad kan man göra för att må bättre, och då har jag redan nu en viss bias till att det är bra med grönsaker och frukt, att slappna ibland, att röra på sig, att inte röka, att minska snabba kolhydrater men också på mättade fetter, omega-6 och allra viktigast på fettfronten konstgjorda transfetter. Däremot är omega-3 och olivolja välgörande samt någon omega-6 GLA.
Nå, vad hittar Buettner?

Sardinien


1.Mycket växtbaserad kost och endast sparsamt med kött


2 Drick getmjölk


3. Starka familjeband


4. Vörda äldre personer.


5 Promenera


6 Drick ett glas rött vin per dag eller två


7. Ha roligt i vänners lag


8. Alla äldre hade en viss solbränna, tydande på att de fick nog med D-vitamin




Okinawa


1. Växtbaserad kost. Fläsk kött endast vid speciella tillfällen.


2 Äta bönor, soja, tofu.


3 Trädgårdsskötsel. Även om det är bara några lådor.


4 Att äta tills man är 80 procent mätt. Kallas på japanska Hara hachi bu.


5.Ha starka vänskapsband som ger social trygghet både ekonomiskt och att möjlighet att umgås


6 Fortsätt vara aktiv och rör dig även som äldre.


7. Gräv inte ned dig i dina sorger utan njut av nuet.


8 Att ha ikigai, vilket betyder att man varje dag känner att man har en mening med livet.


9. Även här fick man troligen tillräckligt med D-vitamin
Costa Rica


1 Dricka hårt vatten (fanns i området med många 100-åringar)


2 Ät lätta måltider, speciellt de senare måltiderna. Man åt specialbehandlad majs samt mycket bönor.


3 Många mycket gamla kände ett ändåmål med livet.


4 Fokusera på familjen.


5. Vårda sociala kontaktnätet.


6. Fortsätt anstränga dig.


7. Sola förståndigt men se till att man får tillräckligt med D-vitamin










Loma Linda. Sjunde-
dagsadventisterna i Los Angeles.


1.Man gjorde ett totalt break från all stress, arbete och liknande på lördagen, sabbaten


2 Man åt mycket vegetariskt och även veganmat. Åt mycket nötter, dvs omega-3.


3 Åt mycket sparsamt med kött. Många var vegetarianer.


4.Åt lätta måltider, speciellt en tidig lätt middag. Åt frukost som en kung, lunch som en prins och middag som ett fattighjon. Lite kalorier till den tid då man gör av med lite.


5 Dricka mycket vatten.


6.Var regelbundet ute och njöt av naturen, vilket innebar bland annat lågintensiv motion. Promenader.


7.Man umgicks till stor del med de som hade samma värderingar, dvs sjundedagsadventister.


8. Man gjorde mycket frivilligarbete och liknande.

















Hur skall man förstå detta.

Inbyggd stresshantering: En viktig del är att det tycks finnas en sorts inbyggd stresshantering i respektive samhällen, nämligen de sociala förhållandena, familj- och vänskapsband. Det är välkänt från forskning att det sociala nätet har stor betydelse för hur man klarar sin situation vid stress. I vårt moderna samhälle går det kanske åt motsatt håll?

Inbyggd fysisk aktivitet: Även beträffande detta finns det inbyggt i samhället utom hos sjundedagsadventisterna. Men där ingår det i deras livåskådning att man skall vara ute i naturen och röra på sig. Det finns inga direkt maratonspringare i någon av grupperna utan det handlar mer om regelbunden fysisk aktivitet, man är herde, man sköter trädgård osv.

D-vitamin. Att vara ute i friska luften, få D-vitamin.

Dieten tycks viktigt liksom lätta måltider. Genomgående är också att det är mycket kost som kommer från växtvärlden. Kött äts mera sällan till aldrig. Bönor, soja, frukt, grönsaker. Maten kan ta en del plats men innehåller lite energier.
Lätta måltider där man äter det mesta på morgonen.

Attityd till livet. Att göra klart för sig varför man lever, vad är det för mening med livet. Att varva ned. Meditativa aktiviteter.

Efter boken har man besökt en femte blue zone
-

Att inte vara med i tanken, känslan när man äter


Mindless ätande.

Jag har skrivit en del om mindfulness. Nu har jag funnit en bok som heter mindless eating av Brian Wansink. Det går lätt att hitta videos på You tube med honom.
På första videon tittar han på det typiska amerikanska köket:
Det första han pekar på är TVn. Äter man med TVn på är man inte riktigt med när man äter. Man uppmärksammar inte vad det smakar, när man är mätt, man bara stoppar i sig tills maten är slut. Brian Wansink säger att ätande vid TVn är lättaste sättet att överäta.
Det är nog så i Sverige också. Det är inte ovanligt att man plockar med sig maten till TVn.'



En annan sak: Ju större tallrikar, ju större skålar, ju rymligare glas vi har- desto mer äter vi. .
Vi använder större och större tallrikar. Ju större talrikar desto större portioner äter man. Samma gäller glas men där kan man lura sig avseende vilka som rymmer mest eller minst. Se videon.
Använd glas som innehåller mindre.
Varför stoppar man undan det som är nyttigast i kylskåpet. Grönsakerna.
Organisera ditt kylskåp, ofta är fel saker till hands. Grönsaker är oftast undanstoppade. Däremot söta drycker och mycket fetma skapande grejer är bara att plocka fram. Kakor med socker och ohälsosamma fetter finns nära till hands. Nära finns sådant som innehåller mycket kalorier som man går och småäter av. Grönsakerna vill liksom inte komma fram..

I video två illustrerar Brian Wansink att man äter mera om man serverar glass i större skålar .I ett test tog de som fick en större skål 53 procent mer glass än de som fick en mindre skål.

Lite reklam om hamburgare
Det är också skoj att se reklam om hamburgare. Det är ett ganska bra exempel på hur man vill stimulera ätandet. Man fyller på med olika lager av födoämnen som alla lockar stimulerar aptiten.
Där finns sött, där finns salt och där finns fett. Det finns inte bara ett sockersug, även fet mat och salt mat stimulerar att man vill äta. Jag skrev om detta i inlägget om att hjärnan kidnappas av mat.


tisdag, september 20, 2011

Om reparativ medicin vid diabetes mellitus


Vad är diabetes?
Svar: Förhöjt blodsocker .
Netdoktor skriver ett slumpmässigt mätt blodsocker som ligger på över 11 mmol/L tyder på diabetes. Ett fasteblodsocker över 7 mmol/L efter två mätningar innebär diabetes.
Sjukdomen diabetes har man kännt till i flera tusen år Ordet diabetes kommer från grekiska och betyder sifon, ett uttryck för att de sjuka drack ständigt och kissade oupphörligt. Ordet mellitus betyder honung och syftar på att urinen innehöll socker.
 Vanligaste formerna av diabetes är Diabetes typ I och diabetes typ II ( tidigare åldersdiabetes). Det finns även andra former av diabetes,  graviditetsdiabetes och sekundär diabetes som orsakas av andra sjukdomar m fl. Vidare finns diabetes insipidus som inte alls har med insulin att göra utan är en oförmåga att koncentrera urinen pga hormonbrist.

Diabetes typ I (tidigare juvenil eller ungdomsdiabetes) är en autoimmun sjukdom där de celler i bukspottskörteln som producerar insulin angrips av immunsystemet och förstörs. . Så småningom blir man sämre och sämre om man inte hittar felet. Diabetes typ I var förr en dödlig sjukdom innan insulinet kom.
Under en period strax efter man fått diagnosen har man en viss insulinproduktion och kan om man ändrar på dieten klara sig utan insulin. Detta har man kallat smekmånadsdiabetes (honey moon diabetes), eftersom insulinproduktionen till slut försvinner. Detta är en period som man med behandling försöker förlänga och på sikt hoppas man att bromsa upp sjukdomen där.


Diabetes typ två beror inte på insulinbrist utan att insulinet fungerar sämre. Övervikt är mycket vanligt men behöver inte finnas. Medelvikten har ökat i västvärlden och man talar om en fetmaepidemi i alla grupper. Detta har lett till att man nu också ser diabetes typ två hos barn, och det är en av anledningarna till att man inte längre kallar sjukdomen åldersdiabetes. Andra tillstånd samtidigt med typ II diabetes är vanliga: högt blodtryck, höga blodfetter, åderförkalkningssymtom och som nämnts tidigare fetma.

Miljön och diabetes.
Miljön har inverkan på både typ I och typ II diabetes men det är inte samma faktorer. Vad som egentligen påverkar diabetes typ I vet man inte till hundra procent eller ens femtio men sjukdomen är vanligare i de samhällen vi kallar västerländska. Det är mer sällsynt med diabetes typ I i lantbruksmiljöer i exempelvis Afrika eller Indien än det är i USA eller Europa. Den så kallade hygienhypotesen har diskuterats som en förklaring. Den innebär att miljön har blivit friare från parasiter och kroniska infektioner, vilket medfört att immunsystemet på ett sätt går på sparlåga. Man forskar bland annat utifrån detta. Diabetes har också en nord-sydgrandient, där solen skiner mer sparsamt är diabetes vanligare och det finns en del forskning om diabetes och D-vitamin. ( Gäller både typ I och II).

Beträffande diabetes typ II är man mera bekant med vilka omgivningsfaktorer som inverkar. Där är kost, överätning, övervikt och för lite fysisk aktivitet välkända bovar.

Historik och diabetes.
Diabetes i de båda vanliga formerna har man känt till i tusentals år. Förr var det en dödlig sjukdom och först i och med att insulinet kunde framställas blev det annorlunda.

Eugene Opie en amerikan upptäckte sambandet mellan langerhanska öarna och diabetes. Han fann att hos barn som dött av diabetes hade de lagerhanska öarna förstörts av inflammation. Det var lymfocyter som orsakade inflammationen. Detta var 1901.
Banting och Best gjorde försök på hundar med langerhansk extrakt och lyckades sänka blodsockret.
Detta var 1921. 1922 började de injicera patienter men det var inte framgångsrikt. Inom kort började man kunna tillverka insulin från djurpancreas, och det konstgjorda insulinet kom mycket senare.
Sedan kom mediciner i tablettform som dels kunde stimulera insulinproduktionen och dels öka känsligheten för insulin ( minska insulinresistens).
När jag var ung läkare hade jag nog en känsla av att man snart skulle kunna bota diabetes men vägen dit är snårigare än jag trodde. Dock har ju mycket förbättrats beträffande diabetesvården. Man har fått större möjligheter att kunna följa att man har bra blodsockervärden och styra dem, med följden att riskerna för komplikationer minskas och mycket mer. På den negativa sidan är att diabetes typ II har ökat i stor utsträckning på grund av den minskade fysiska aktiviteten och fetmaepidemin.
Man har också blivit bättre på att minska komplikationer typ synskador på grund av diabetes.

Man kan transplantera buksportkörteln

Man har använt transplantationer av pancreas vilket kan ge en god kontroll.
Det finns alltså en massa fördelar med detta men det finns nackdelar
  1. risker med operationen
  2. organet kan avstötas
  3. den autoimmuna inflammationen kan återkomma
  4. starka mediciner som skall motverka avstötningen
  5. det finns få bukspottskörtlar att transplantera.

Transplantationen är ofta värre än att ha sjukdomen. De som redan har en transplantation kan dock vara betjänta av samtidig transplantation av pancreas om de har diabetes.



Transplantation av langerhanska celler. Detta är betydligt lättare operation som kan ske genom ”insprutning” av dessa celler i pancreas. Detta kan ge kontroll av blodsockernivån i varje fall för en period. Det finns för få langerhanska celler för att kunna göra nya öar.
Man har försökt att transplantera djur med langerhanska öar från andra djur men det fungerar dåligt.

Framställning av Langerhanska celler
Man försöker därför nu att bygga langerhanska öar på laboratorium. Att bygga upp det med hjälp av genteknik har visat sig komplicerat.

Man har försökt att få Langerhanska öar att föröka sig på laboratorium men det har varit svårt med detta.

Ett tredje sätt är att försöka odla langerhanska öar precis som det sker då de bildas i kroppen.
Man har försökt göra langerhanska celler från totipotenta celler och pluripotenta stamceller men det har varit svårt
Nu försöker man att göra langerhanska celler från patienters egna stamceller. Man försöker att göra det på liknande sätt som man klonade fåret Dolly.

Ibland är börjar forskare forska av personliga skäl. Jeffrey A. Bluestone är en sådan forskare inom diabetes området. Båda hans föräldrar hade diabetes och då fadern fick behov av ny njure donerade Jeffrey en av sina. Det kanske inte är så konstigt att han ägnar sin forskning åt gåtan diabetes och vad man kan göra åt den. Han verkar vid Diabetes Center UCLA San Fransisco. Han ägnar sig bland annat åt att finna en någon form av behandling vid autoimmuna sjukdomar som skall hämma de delar av immunsystemet som angriper den egna kroppen. Vid diabetes är det de insulinproducerande langerhanska öarna i bukspottskörteln som angrips, vid MS är det myelinet. Hur skall man kunna ta bort denna verksamhet hos immunsystemet och inte samtidigt ta bort försvaret mot infektioner, mot cancertumörer och liknande? Om man lyckas med en sådan teknik skulle man kunna behandla bland diabetes typ I i ett tidigt skede, dvs under den tiden man har en smekmånadsdiabetes. På så sätt skulle man kunna göra att utvecklingen stoppas och kroppens egna läkande krafter kan sätta in. Det pågår sådana försök.
Källa: föredrag med Michael German vid UCLA, SF: se youtube video



måndag, september 19, 2011

Framtidens sjukvård: Stamcellsbehandling av MS




Jag lyssnade på neurologen Jan Fagius förra året i samband med en informationsdag om MS. Han berättade då om de fall av autologa stamcellstransplantationer som gjorts i Sverige, och att han såg det nästan som en bot för MS, i varje fall om man gjorde det i ett tidigt skede. Det finns risker med denna typ av stamcellsbehandling akut, i och med att man slår ut det egna immunförsvaret bland annat och under en period blir man mycket känslig för infektioner. Därför är det en behandling man bara ger personer med mycket speciella förlopp av sjukdomen, förlopp som varit dramatiska försämringar, för att inte säga livshotande.

Det finns också stamcelltransplantationer som utförts utan några sådana behandlingar av immunsystemet vilka som jag uppfattar det är meningslösa eftersom man bibehåller det sjukliga immunsystemet och bara sprutar in stamceller. Man kan mot stora summor får sådana behandlingar utförda i olika länder. Av vad jag

Behandling med Mesenkymala Stamceller
Nu skall man emellertid i en fas I undersökning göra stamcellsbehandlingar med en form av stamceller som kallas mesenkymala stamceller. Detta är stamceller som bland annat utvecklas till bindväv. Man har funnit att dessa stamceller har en del reperativa egenskaper. Forskarna Kaplan och Miller båda vid
Case Western University, Cleveland, Ohio har funnit att mesenkymala stamceller MSC kan utvecklas till ben och senor men de förstod också att MSV kunde medverka till att ett ”helande” kunde ske på platsen för en skada som följd av att de mesekymala cellerna producerade vissa signalsubstanser som påverkade läkningen. De har studerat detta på råttmodeller av MS och funnit att MSC klart förbättrade rått MS. Därför går man nu vidare med en studie på människor med MS.

Forskaren Kaplan säger på inbäddade videon: MSC gör två saker. De bromsar upp det överaktiva immunsystemet, och dessutom förhindrar det ärrbildning. Ärrbildning är ett av de stora problemet när något skall läka helt och fullt. Efter inflammationer uppstår ärr, som är icke fungerande vävnad. Vid till exempel ryggmärgsskador är ett av problemen forskarna har att tampas med att det bildas ärrvävnad på platsen för skadan som förhindrar att skadan läker med funktionell vävnad. MSV cellerna har en förmåga att minska denna ärrvävnad och ger en möjlighet för att kroppens vävnad, i detta fall bl a myelinet skall kunna läka till fungerande vävnad.

Studien kommer att omfatta 24 personer med primärt progressiv MS och med skovförlöpande MS och pågå två till tre år. Man kommer att ta tillvara mesenkymala stamceller från benmärgen på respektive patient och sedan odla och föröka dessa MSC för att sedan spruta in det i patienternas blod och sedan följa utvecklingen av deras MS. Man skall se om det är säkert, om det ändrar sjukdomsaktiviteten. Fyra personer har redan kommit med i studien. Första rapporteringen om 1-2 år.


Framtidens sjukvård är här: Nej, regenerativ


 medicin är inte science fiction 
: I juli 2011 opererade man in en biotekniskt tillverkad luftstrupe på en 38-årig patient på Karolinska Sjukhuset. Patienten hade en aggressiv cancer i luftstrupen som man försökt att behandla med bland annat strålbehandling. Den enda möjligheten var att ge patienten en ny luftstrupe men det fanns inga donatorer.

Man gjorde då en form efterliknande patientens luftstrupe, med ett material som patientens immunsystem inte skulle reagera på, och därefter tog man stamceller från patienten och odlade på luftstrupen. Detta tog enligt Karolinskas pressrelease två dagar och sedan kunde operationen genomföras.

Jag kan inte utläsa hur det är tänkt med formen, kommer den att finnas kvar där för evigt eller löses den upp med tiden. Jag har läst om att vissa sådana material som formas görs av upplöses med tiden och ersätts helt av de egna cellerna.

Jag vet heller inte hur patienten fortsättningsvis mår (men operationen gick bra, och han kunde skrivas ut) däremot vet jag att en 30 årig tvåbarnsmor Claudia Castillo opererades i Barcelona på ett liknande sätt, med skillnaden att formen då utgjordes av luftstrupen från en död patient där man tvättat bort alla celler och därmed allt som kunde kännas igen av patientens immunsystem som kroppsfrämmande. Castillos luftstrupe hade förstörts av TBC.

Operatör både i Stockholm och i Barcelona var Paolo Macchiarini.
Här en video om operationen i Barcelona.


söndag, september 18, 2011

Mer om framtidens sjukvård




REGENERATIV MEDICIN

Jag ligger och ska somna, jag ser okända bilder
och tecken klottrande sig själva bakom ögonlocken
på mörkrets vägg. I springan mellan vakenhet och dröm
försöker ett stort brev tränga sig in förgäves.  T. Tranströmer

I korthet går det ut på att man odlar fram de nya organ som behövs, exempelvis nya njurar, bukspottskörtel, lever, hjärtklaff om en person behöver ett nytt. Det handlar om att snabba upp den hastighet med vilken kroppen kan läka sig själv och också att öka möjligheterna för kroppen att läka sig själv.
Idag kan man få ett nytt organ om exempelvis någon donerar en njure eller om någon dör och man godkänner att man får ta organet. Om man har en skadad höft kan man få en ny konstgjord höft. Regenerativ medicin innebär egentligen att man till slut är precis samma människa som förut med undantaget att det skadade organet är läkt. Här kan man höra kirurgen Alan Russel tala om detta. Han säger att det handlar om att lära sig kroppens språk. Under första tredjedelen av en graviditet kan ett foster frambringa en ny extremitet och det förlorar den. Innan ett barn blivit ett halvår kan en förlorad fingerspets växa fram men vid fem års ålder finns inte den förmågan. Det finns alltså hos människan en förmåga till regerativ läkning; det är den förmågan det gäller att återuppväcka, säger Russel.



Med regenerativ medicin hjälps kroppen att läka sig själv. Man slipper stå i kö för att få ny njure, man slipper starka mediciner.
Med den här tekniken kan man odla fram ett nytt organ med individens egna celler. Detta innebär dels att man kommer ifrån långa köer och det innebär också att immunsystemet inte stöter bort det nya organet och man slipper starka mediciner som skall dämpa immunförsvaret. Varje organ i kroppen har speciella stamceller som är unika för den kroppsdelen. För att kunna få fram nya organ gäller att ta fram sådana och sedan få dem att tillväxa och föröka sig till de kan täcka en form just organet i fråga.
Man kan också använda ännu primitivare stamceller från till exempel fostervätska och genom det få fram celler som andra individer inte stöter bort. Det innebär att cellerna själva i stort sett gör arbetet med läkningen bara de får möjligheten.

Formen på organet kan man få på olika sätt. Ett sätt är att man har exempelvis en lever från en död och sedan tvättar man bort alla celler från den och kvar finns då ett skelett av trådar som immunsystemet inte reagerar mot och bortstöter. Det är exempelvis kollagen som immunförsvaret tolererar.

Men man kan också med andra tekniker skapa fram former som sedan man bekläder med de celler som är aktuella.

Vid Wake Forest Institute odlar man för närvarnade fram över tjugo organ. Man arbetar bland annat med urinblåsa, njurar, lever, lungor, hjärtklaffar, matstrupe och i en del fall har man kunnat ge personer nya organ. En flicka som föddes med en defekt urinblåsa på grund av ryggmärgsbråck fick en ny blåsa gjord och implanterad enligt vad chefen vid Wake Forest Institute Anthony Atala säger på en TED föreläsning. Flickan kommenterar: Jag är lycklig. Jag var oroad att skulle råka ut för en ”olyckshändelse” eller nåt. Men nu kan jag bara gå ut med mina vänner och göra vad jag vill.
Man kan bygga fingrar. Man konstruerar ett lager i taget. Först understa laget benet som sedan fylls med brosk. Sedan muskler osv. Ju mer komplicerade organ desto fler lager måste göras.

Här berättar Anthony Atala en del om arbetet. Man får se bland annat att man använder skrivare i arbetet med att skapa ny organ.

Att göra ett nytt hjärta på en skrivare-
Man använder ”kontorsskrivare” för att bygga upp organ som man kan se i filmen. Man använder celler i stället för bläck och skriver ut ett lager åt gången.. På det sättet kan man exempelvis ”skriva ut” ett hjärta. Tankarna är att man så småningom skall kunna göra ett nytt hjärta åt en individ som behöver det

ECM- med det kan man göra en ny matstrupe, en ny muskel.
.En väg man prövar att organ skall återskapa sig själv är ECM, som betyder extracellullär matrix och det är egentligen den ”materia” som finns mellan cellerna. Det kan man bland annat få från urinblåsan på grisar. Genom ECM försöker man få kroppsdelen i fråga att tro att det är ett foster igen och börja göra en ny kroppsdel. Dr Badylak vid Mc Gowan Institute of Regenerative Medicine i Pittsburgh har redan använt metoden på en man med cancer i matstrupen. I stället för att ta bort matstrupen och bara låta det läka med ärr planterade man in ECM där man opererat bort cancern. Detta var i april 2010. Man kan läsa om det här.

Man har också använt ECM på soldater som skadats i Irak. I artikeln ovan beskrivs hur en soldat fått en ECM i en skadad muskel och muskeln har sedan växt till sig och förbättrat tillståndet.

Det finns oanade möjligheter med den här. Att få kroppen att läka sig själv. Jag undrar hur mycket vi satsar på detta i Sverige

fredag, september 16, 2011

Vad är TED talks


Vad är TED talks?

TED är en organisation som vill lyfta fram idéer som är värda att sprida. TED står före Teknologi,Entertainment (underhållning) och Design och bildades på 1980 talet av med representanter för dessa grenar.

TED har årligen två konferenser dels en varje vår i Palm Springs och Long Beach och dels en sommarkonferens i Edinburgh. Till konferenserna inbjuds världens främsta tänkare och entreprenörer att ge sin livs föreläsning på 18 minuter eller mindre.

TED talks är en del av TEDs verksamhet där mycket framträdande personer inom olika områden berättar om vad de idéer som har gjort dem så framträdande.
TED talks på video lanserades 2006 och framtill i dag har 300 miljoner personer tittat på olika videos.

De senaste dagarna har jag bäddat in några videos från TED talks.

Morgondagens läkare
En av dem var med Anders Ynnerman: Visualisera den medicinska dataexplosionen. Jag tycker den ger en ganska bra bild av hur medicinen och hur läkaren i framtiden kommer att vara. Kanske kommer framtidens läkare utbildas på Tekniska Högskolan? I filmen visas framtida perspektiv för kirurger men det kommer att handla om alla former av medicinsk verksamhet.
Morgondagens diagnossättning
Jag är ganska övertygad om att morgondagen diagnossättande kommer att ske med hjälp av datorer. En del finns redan nu men det kombinationer av blodprover och olika avbildningssätt kommer ganska snart att revolutionera vården som vi inte kan föreställa oss idag.

Vem tar hand om mjuka vården?
Men något kommer att saknas? Människan blir inte en maskin i och med det här. Mjukvärdena kommer alltid att behövas. Jag inbäddade också en video om kronisk smärta. Jag är inte så övertygad om att datamaskinen kommer att kunna behandla kronisk smärta helt och hållet, den typ av vård som Elliot Krane berättade om eller det som finns i denna video av Oliver Sacks, där han berättar om hallucinationer som kan komma om man får syn eller hörselskador.

Något för vår skolminister Jan Björklund från TED talks. Länk till föreläsning av Sir Ken Robinson: Dödar skolan kreativiteten?


Här är länk till TED talks. Där finns mycket intressant att lyssna på. Observera att många föredrag finns med svensk textning.

torsdag, september 15, 2011

Här kan du se vilken del i hjärnan som aktiveras då du rör ett ben eller...

Mera TED talks. På denna video kan man se de enorma tekniska avbildningsmöjligheter som nu finns med hjälp av datortomografi, f MRI. Dessutom liten bild av vad som kommer att hända i framtiden med detta. Det hela säger också en del om hur lärkaryrket kommer att förändras. Diagnostik kommer sannolikt att göras på helt nytt sätt vid många olika tillstånd. Här finns TED videon med Ander Ynnerman med svensk översättning.

Den kroniska smärtans mysterium

Föreläsning på TED talks: Här på Svenska. Kronisk smärta kan vara ett symtom efter en enkel olyckshändelse som beskrivs i videon och det finns också kronisk smärta vid kroniska sjukdomar som kanske inte alltid svarar något som egentligen ger smärta. Den finns där ändå. Kanske är det gliacellerna även där som spökar som det beskrivs i videon? Lyssna till Elliot Krane,

onsdag, september 14, 2011

Patienten-den viktiga resursen

E-patienten David
Lyssna på e-patient Dave Debronkart, handlar om att patienten själv är den viktigaste resursen.
Dave fick en njurcancer för fyra år sedan. Den hade spridit sig till flera organ i kroppen och det fanns inte så mycket att göra enligt första läkaren-
Dave som sedan länge har varit van vid nätet sökte om det på nätet. Först läste han på de vanligaste informationssidorna om sjukdomen och loppet verkade kört, ”I was facing my grave”. Men från en patientorganisation Acor.org Association of Cancer Online Resources, dvs föreningen för resurser om cancer på internet.och fick tips från andra patienter att det fanns möjligheter, nämligen behandling som inte var okänd men som han inte fått information om. David fick information om sjukhus där det fanns sådan behandling, högdosbehandling med IL-2 och fick den.
Och i hans fall fungerade det, cancertumörerna minskade och minskade.

Något annat jag fick tips om på detta TED talk: Google Body. En översikt på nätet av hur kroppen ser ut ur tredimensionell synpunkt. Lek lite med knapparna förstår du hur det fungerar.

Det finns också intressanta diskussioner i samband med TED föreläsningen. En del reagerar på att det finns en underton av att misstänkligöra läkare som köpta av  Big Pharma och liknande och det finns en fara med det. Vad som behövs är ju ett sambarbete baserat på förtroende. Inte minst visar väl vad som nu pågår avseende den dråpanklagade läkaren. Jag ser också en tendens till att sådana ideer lätt får växtkraft på sociala fora. Det är mycket olyckligt.

Det är inte samma att vara läkare i dag som för fyrtio år sedan. Kunskapsmassan har växt enormt och det är knappast möjligt för den enskilde läkaren att vara helt uppdaterad ens inom sitt eget område. Jag försöker att följa med vad som händer inom hjärnforskning men det finns inte en chans att hinna. Nätet har också gjort att idag finns en patient som vet och kan mycket om sitt tillstånd, ibland är kunskapen mycket väl underbyggd men ibland är det mindre så.  Här finns något att tackla. I det stora hela är det mycket positivt med all ny kunskap som kommit.

Samtidigt får man nog också ha ett ömjukt perspektiv på det: Tänk så mycket kunskap som ännu inte kommit.  Diabetes skulle man tro att är den mest undersökta sjukdomen avseende vad som man bör äta, men det har visat sig att det är ganska dåligt beforskat. Inte minst visar debatten mellan  de som förespråkar de allmänna råden om försiktighet med fetter och de som förespråkar mycket fett detta. Igår såg jag ett program på kunskapskanalen om detta. Här kan man läsa om det på kostdoktorns sajt. Jag tyckte programmet kanske inte var så allsidigt. Man gjorde en undersökning själv och följde upp med egna prover, i Karlstad. Vad som var tydligt var i varje fall hur dåligt underbyggt det var med alla dietrekommendationer, DÄRFÖR UNDRAR JAG, VAD KAN MAN  EGENTLIGEN VETA OM DIETREKOMMENDATIONER VID MS. Kan nån med gott samvete säga att det finns forskning som ger starkt stöd för sådana rekommendationer? I grund och botten finns troligen bara Swanks studier som i viss mån kan sägas omfatta 50 år.

Personligen  tycker jag BBC serie om utvärdering av Atkinsdieten var betydligt mer förklarande än det svenska programmet.





måndag, september 12, 2011

Nio sätt att må bättre utan att anstränga sig

Dan Buettner som skrivit boken Blue Zones som jag läser för närvarade. Det handlar om ställen i världen där människor blir gamla förhoppningsvis på grund av sitt sätt att leva och levnadskulturen.
Här är en kortversion av boken, där Dan Buettner pratar på Ted Talks. Om jag inte lyckas bädda in den med svensk textning gå till Ted Talks och ställ in det där.

Butler i tunnelbanan?




Carin Jämtin och Ilija Batljan skrev en artikel om hur man skulle kunna förändra det kollektiva resandet, främst handlade den om frågor rörande tunnelbanan. Den gav upphov till många spydiga kommentarer och man påstod att den till och med bidrog till socialdemokraternas valnederlag. Lärdom av det: Visioner platsar inte i politiken, i samhällsdebatten, i kollektivtrafiken. Det är snarare raka rör, jobba mer, blunda för det fula, ha för guds skull inte trevligt på väg till och från jobbet. Det finns många inom politiken, media som har en så kallad luthersk livssyn. ( Fast Luther var egentligen inte luthersk själv- enligt förståsigpåare.)
Det var en debattartikel som skrattades bort men handlade den egentligen inte om något viktigt i grunden. Om varje Stockholmare tillbringar i snitt 77 minuter per dag på resa vore det inget fel att göra den angenäm, trevlig och avstressande. 

En viktig del av stresshanteringen ligger på samhället, stress finns inbyggt i systemet. Vi skall se till att vi håller oss borta från faror, det gäller att ständigt ha ögonen öppna och öronen på skaft. En del av samhället är inte byggt för oss alla. För några år sedan var tiden för grön gubbe så knappt tilltagen att en normal 85-åring knappt hann över.

Vad som kan göras för att minska på den allmänna bördan av stress är givetvis av vikt.
Så här skriver Carin Jämtin och Ilija Batljan ibland kan vi nog alla känna att livet känns mer som en transportsträcka än något vi hinner leva. Särskilt under småbarnsåren kan det vara tufft att hinna allt. Vi jobbar och pluggar, vi hämtar och lämnar, vi ska handla och laga mat och vi ska tvätta och stryka. Vi ska klacka skorna, köpa strumpbyxor och byta batteri i armbands­uret, vi ska hämta paket och barnens mediciner från apoteket, vi ska rasta hunden och fixa i trädgården.

Finns det möjligheter här att förändra situationen, förenkla tillvaron och minska vardagsstressen för den som åker kollektivtrafik är detta inte något sorts införande av ett engelsk klassamhälle utan snarare något som har flera positiva sidor. Man kan undra varför denna visionära artikel om kollektivtrafik och tunnelbana blev så avhånad.
Jag tror inte att förändringar i den önskade riktningen skulle medföra stora kostnader. Jag tror marknaden skulle stå för dem. Det är snarare samhällstänket det rör sig om. Tänk om man i stället för att ägna sig åt att ta bort en massa nedskräpning, laga vandalisering i stället kunde bygga in en trivsamhet i tunnelbanan, föra ner en del av samhället i underjorden ( tunnelbanesamhället).

Stress har förvandlats från en livsviktig överlevnadmekanism avsedd för riskfyllda situationer till att bli missbrukad mekanism som utnyttjas för att vi skall kunna vända papper snabbt eller vad vad vi nu gör.
Det är inbyggt i det moderna samhället. Mycket av problemen med stress måste vi ta itu med själva på den individuella nivån men det finns också mycket som kan göras på en helt annan nivå. Vad kan mediafolk ( den tredje statsmakten), politiker och andra makthavare om stressen och dess följder? Ibland tror jag att det är ganska dåligt ställt med den kunskapen och än mindre är  förmodligen kunskapen om vad man kan göra på samhällsbyggnadsnivå. Nej, låt oss omvärdera Carin Jämtins och Ilija Batljans artikel. Jag tyckte inte den var värd att skrattas åt utan mera hedras, för att mycket grovt travestera Runeberg.

Hara Hachi Bu



Jag håller på att läsa Blue Zones av Dan Buettner- med undertiteln: lektioner i att leva längre av de människor som levat längst. Dan Buettner har gått i genom fyra disktrikt i världen där de flesta hundraåringarna finns, nämligen på Okinawa, viss områden på Sardinien, ett samhälle med sjundedagsadventister i Kalifornien samt ett område i Costa Rica.

Boken går ut på att finna vad som är hemligheten bakom att få vara frisk och leva länge.
Termen Hara Hachi Bu är japanska och står för att man skall äta så att man känner sig 80 procent mätt. Varför? Jo det tar en tid innan mag-tarmkanalen har signalerat till hjärnan att man fått i sig tillräckligt med föda. Äter man sig fullt mätt innebär det att man tjugo minuter senare sitter där eller var man nu befinner sig med alldeles för mycket kalorier.

Ett sätt att ta till sig Hara Hachi Bu kan vara att man äter långsammare, äter mer mat som behöver tuggas bättre, dvs mat med fibrer, grönsaker och liknande och då gärna grönsaker från under jorden dvs rotgrönsaker.

Att äta på ett mindfullt sätt kan också vara en väg att tillämpa Hara Hachi Bu. Det vill säga man skall inte vara någon annanstans i tankarna när man äter, lösa problem i familjen eller på jobbet utan känna efter vad man äter, hur det känns att ha det i munnen osv. Mindfulness kan vara ett sätt att njuta av en dessert. Verkligen känna efter vad det smakar, inte bara forsla in det i munnen och svälja det så fort som möjligt för att snabbt kunna ta nästa tugga, utan ta verkligen känna efter hur det känns, smakar, luktar.

Men stämmer det här; hur lång tid tar det för hjärnan att få reda på om man är mätt? Kan inte svara på det ,men det finns ju förvisso sunt förnuft aspekter på det här. Vad säger vetenskapen? Det verkar finnas en del forskning som talar för att långvarig kalorirestriktion är bra, en studie som visar att hjärtat verkar 15 år yngre om man följt en sådan diet kan man läsa om på Med Page Today. Så visst Hara Hachi Bu är inget dumt råd. En av effekterna av denna diet är att de inflammatoriska markörerna minskar. Kanske en av orsakerna till att exempelvis vegetarisk diet är av värdev id rheumatiska sjukdomar och Swanks diet vid MS. ( Man går ju ned en del i vikt av Swanks diet). Och det tycks alltså vara en regel som hundraåringarna på Okinawa följer.

I buken Blue Zones svarar en mer än hundra år gammal kvinna ( 104 om jag minns rätt) på frågan om hur man blir gammal: ”Ibland tar man bäst vård om sig själv om man tar vår om andra” Nåt mer? Frågar intervjuaren. ”Ät dina grönsaker, ha en positiv syn på livet, var snäll mot människor och le”.