 |
| Ett sommarminne, God Jul! |
Att inte röka, att inte vara kraftigt
överviktig, att äta nyttigt och att röra sig regelbundet minst en
gång i veckan kan vara minst lika verkningsfullt som medicinering
mot hjärtsjukdomar som kärlkramp och hjärtinfarkt även om man
har genetiska anlag för dylika sjukdomar.
Genetiska faktorer har förvisso en
stor inverkan på risken att dö av hjärtsjukdomar men man kan
faktiskt göra stora insatser själv genom att leva ett hälsosamt
liv, och de fyra viktiga faktorerna är: rökning, röra på sig, äta
sunt och bevaka sin vikt.
Enligt en nyligen puplicerad studie i
NEJM är det lika viktigt för de med ett belastande arv för
hjärtsjukdom och arterioscleros att följa dessa riktlinjer. Man har
gått igenom och bearbetat data från fyra olika studier med
tusentals personer varav den första började rekrytera deltagare
1987 och den sista 2008 och man studerade förekomst av
hjärtsjukdom, livsstilfaktorer och genetiska riskfaktorer.
De som hade 3-4 av livstilsfaktorerna
äta bra, motionera och inte röka och ha ett BMI under 30 lades
till gruppen gynnsam livsstil, medan de som hade två av faktorerna
tillfördes mellanlägesgruppen och den som hade ingen eller en
faktor tillfördes riskgruppen.
Kraven på livsstilsfaktorer var att
man inte skulle röka, att man skulle utföra en fysisk aktivitet
minst en gång i veckan ( alltså betydligt mindre än vad som
vanligen rekommenderas), man skulle inte vara fet men kunde alltså
vara överviktig dvs ha ett BMI mellan 25-30. Beträffande kosten
skulle man uppfylla kraven att äta mer frukt, nötter, grönsaker,
fullkorn, fisk och mjölkprodukter samt äta mindre av processat
spannmål och kött, mindre oprocessat rött kött, sockrade drycker,
transfetter och salt till cirka femtio procent
dvs hälften. Det är alltså inte så stora krav men ändå skall
vi se var fynden uppseendeväckande.
Vidare tittade man på genetiken, och
undersökte inte mindre än 50 olika genetiska variationer och
utifrån dessa klassificerades genetiska riskgrupp.
Resultaten var genomgående i alla fyra
studierna att en ogynnsam livstil medförde 71-121 procent ökad risk
för att insjukna och allra störst påverkan hade en gynnsam
livsstil på kranskärlssjukdom, hjärtattacker, by pass operationer
och hjärtdöd och detta syntes på varje risknivå. Detta såg ut så
här: De som hade en gynnsam livsstil hade en 45-procentig minskning
av kranskärlssjukdom för de som hade en låg ärftlig risk.
Mellangruppen avseende ärftlig risk hade en 47-procentig lägre risk
om de hade en gynnsam livsstil jämför med de som hade en ogynnsam
livsstil. ´De som hade hög genetisk risk hade en 46-procentig
minskad risk om de hade gynnsam livsstil jämfört med de som hade en
ogynnsam livsstil.
I verkliga livet betydde detta att de
med hög genetisk risk hade cirka 10 procentig risk att få
krankärlssjukdom de närmaste tio år om de hade en ogynnsam
livsstil och detta halverades om man hade en gynnsam sådan. Det är
alltså ganska stora effekter av insatser som är ganska rimliga.
Siffrorna tydde genomgående på stora goda effekter av en gynnsam
livsstil minst lika mycket som av medicinering och rätt kombination
kan vara ändå gynnsammare skulle jag tro. Detta läste jag nyligen
i NY
Times.
