En hälsosam kost vid MS kanske snart bör rekommenderas vid behandling.

Multipel Skleros (MS) är en sjukdom där det egna immunförsvaret angriper celler i centrala nervsystemet och orsakar inflammation och neurodegeneration, det vill säga att cellerna skadas och dör. Sjukdomar där immunförsvaret angriper egna kroppen kallas autoimmuna, där ordet auto betyder själv och kommer från grekiska. Automobil betyder alltså “rör sig själv”. Sjukdomen MS drabbar således nervsystemet och kan yttra sig med olika symtom beroende på vilka delar av detta som drabbas. Många drabbas opticus neurit, vilket innebär att synnerven är inflammerad och detta påverkar synen. Men många olika delar av kroppen kan påverkas beträffande både känsel och rörelseförmåga. Det finns både genetiska orsaker till sjukdomen och omgivningsfaktorer. Bland omgivningsfaktorer finns rökning, virus och man har också funnit att övervikt och kost har en inverkan. Övervikt och speciellt fetma ( BMI>30) som ung ökar risken att insjukna betydligt. Bland annat av den anledningen är livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet och kost viktigt både för att förebygga sjukdom. Om man blivit sjuk i MS är det också viktigt då övervikt försvårar förmågan att röra sig. Man har under många år diskuterat huruvida kost kan inverka på sjukdomen. En amerikansk läkare, neurologiprofessorn Swank påbörjade en undersökning i slutet av 40 talet där deltagarna fick en mycket strikt diet att följa där man skulle minska antalet mättat fett till mindre än 20 gram per dag. Cirka 30 år senare publicerade han en studie som visade att de som följt hans diet hade förbluffande resultat och var i stort sett obesvärade av sjukdomen efter 30 år. För de som inte lyckats följa dieten gick det inte lika bra. Det hade emellertid hänt mycket med vilka krav man ställde på en studie under den tiden. När Swank påbörjade studien var det inte vanligt med studier där man hade en kontrollgrupp som i stort var lika som gruppen som studerades med undantag av just det som undersöktes. Men när studien lanserades fanns detta krav och därför uppmärksammades inte studien och de som granskade studien innan publiceringen avfärdade den i sin peer review. Sedan dess har emellertid många studier gjorts och nu verkar det som kosten kan komma att ses som en viktig del av behandlingen. Det kommer nämligen en artikel i en av världens främsta neurologiska tidskrifter Neurology (Amerikanska Neurologföreningens tidskrift) som säger att det finns tillräckligt med underlag för att rekommendera en hälsosam diet som en tilläggsbehandling vid MS.

Holländsk studie om kost vid MS ger stöd åt att kosten har betydelse vid MS

I februari 2021 publicerades The Dutch Study, en studie från Holland, vars resultat visade på att hälsosam diet medför bättre hälsa till kropp och själ hos vuxna holländare med MS I den holländska studien deltog 653 kvinnor och 105 män med MS. Majoriteten i båda grupperna hade en ur hälsosynpunkt bra kroppsvikt mätt med BMI (kg kroppsvikt/ längd m2) och fler än 80 procent var icke rökare. En av fem gjorde minst en halvtimme någon fysisk aktivitet om minst en halvtimme under fem dagar per vecka. Medelålder för kvinnor var 45 år och för män 53. Deltagare rekryterades genom en databas dit MS-patienter anmält sig frivilligt men man rekryterade också på andra sätt genom sociala medier, MS-centra med mera. Undersökningen genomfördes online mellan maj 2017 och februari 2018. Deltagarna fick svara på frågor som innebar en kartläggning av patienterna: ålder, längd,vikt, andra sjukdomstillstånd, rökning, tid man haft besvär av MS, ålder vid diagnos, typ av MS, om man haft skov och om sjukdomen progredierat (försämrats kontinuerligt utan skov).Vidare vilka behandlingar hade man nu eller fått tidigare, fysisk träning ledd av fysioterapeut eller egenträning, kostråd av dietist eller annan expert eller eller egenvald diet, andvändning av komplementär behandling eller alternativ behandling- dvs behandling utanför den traditionella vården. Deltagarna tillfrågades om de följde någon speciell diet eller om de ändrat sin diet för att påverka sin MS. Man analyserade deras svar utifrån vad som kallas Dutch Healthy Index, Ett index som används i Holland och som skall visa hur hälsosam den kost som intas är: Detta index är baserat på innehållet i födan av dessa åtta delar: grönsaker, frukt, fiber, fisk, mättat fett, transfetter, salt och alkohol. Vid uppskattning av index finns en skala där noll poäng är att man inte äter grönsaker alls. För mättat fett, transfetter, salt och alkohol gäller att man inte skall inta något om man skall få 10 poäng. Som bäst kan man få 80 poäng på denna skala. Detta index kallas DHD index Man använde ett formulär specifikt för MS, som kallas MS Quality of Life 54, för att bedöma livskvaliten ur fysiska och psykiska aspekter där man fick fram en siffra mellan 0-100 för de vardera fysisk och psykisk livskvalitet, Resultat Man fann en del skillnader mellan deltagarna. Kvinnorna hade i genomsnitt ett DHD index på 57,9 och män 55. Denna olikhet berodde till stor del på att kvinnor åt mer grönsaker och fibrer än män och mindre salt. Hos både män och kvinnor fanns om man delade upp i grupper högt , genomsnittligt och lågt DHD index statistiskt säkerställda skillnader avseende intag av grönsaker frukt, fisk och mättat fett. Hos alla deltagare fanns ett lågt intag av transfetter och alkohol. Man fann också skillnader avseende utbildning för kvinnor där de med högre utbildning hade bättre DHD index och de rökte inte och var mer fysiskt aktiva. Det var ingen skillnad mellan åldersgrupper eller vilken typ av MS man hade. Samma tendens fanns också för män men där var sambandet mindre starkt och ej statistiskt säkerställt. Avseende psykiskt välmående hade män i genomsnitt 6.8 på 10 gradig skala medan kvinnor hade 7. Psykisk hälsa var bättre än fysisk hälsa för både män och kvinnor, Vid högre DHD index fann man bättre fysisk och psykisk livskvalitet som kvarstod även efter att man tagit med i beräkningen ålder, utbildningsnivå, fysisk aktivitet, rökning och BMI. Man fann samma trend hos män men det var inte statistiskt signifikant,. En tredjedel av de tillfrågade följde en specifik diet och det vanligaste var att man var begränsade socker och kolhydratintag. De som följde en diet hade sju poäng högre DHD index än de som ej följde diet. Kvinnor, ickerökare, mer fysiskt aktiva samt de med högre utbildning. Olika Dieter: Jelineks diet, en vegan diet plus fisk och skaldjurs mat, där man tar bort mättat fett, processad mat, mjölkprodukter. ägg och kött åts av mindre än fem procent av deltagarna, men de som följde den hade 10 poäng högre DHD index än de som ej följde någon diet. Bästa psykiska hälsan fanns hos de med hög fiberdiet med de med vegetarisk diet hade bäst fysisk tillstånd enlig frågeformulär. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/1028415X.2021.1885240