Varför började man undersöka mikrobiomet mer?

Vid övergången till det nya årtusendet skedde en stor vetenskaplig händelse – The Human Genome Project (HGP) presenterades. Det var ett internationellt samarbete där forskare kartlade hela den mänskliga arvsmassan, alltså vårt DNA och våra gener.

HGP var skriven med bara fyra "bokstäver" – A, T, C och G. Dessa är förkortningar för de ämnen (nukleotidbaser) som bygger upp DNA-kedjor, vilka i sin tur formar gener. Generna styr hur proteiner bildas, och proteiner är avgörande för hur kroppen fungerar.

Det mänskliga genomet visade sig innehålla cirka 20 000–23 000 gener. Överraskande nog utgör dessa bara 1,5 procent av hela genomet – resten har ännu okända funktioner.

Forskare hade förväntat sig att vi skulle ha många fler gener, kanske upp till 150 000, men så var det inte. Faktum är att vissa organismer som vi uppfattar som enklare än människan har betydligt fler gener. Exempelvis har vissa daggmaskar 30 000 gener, och poppelträd har 45 000 gener. Detta väckte en viktig fråga: vad styr då de biologiska processer som man trodde att våra "saknade" gener skulle hantera?

Svaret blev bland annat ett nytt forskningsområde – mikrobiomet, alltså de enorma mängder mikroorganismer som lever i och på människokroppen. Upptäckten av mikrobiomets betydelse har förändrat vår syn på vad som påverkar vår hälsa och vårt biologiska system.

Från tarm till hjärna – kan bakterier lindra MS?

 I kontrast till dagens avancerade metoder för fekal mikrobiotatransplantation, kan ett gammalt dass med hjärta på dörren få oss att både le och fundera: Kanske var det där, i det enkla och organiska, som våra förfäder intuitivt visste mer än vi anar? Hippokrates lär ha sagt att all sjukdom börjar i tarmen och i nya testamentet står det: Om en lem lider, lider hela kroppen.

Forskningen om tarmfloran har tagit ett fascinerande språng in i det neurologiska fältet. Ett av de mest spännande – och ovanliga – områdena är fekal mikrobiotatransplantation (FMT): en behandling där bakterier från en frisk persons avföring överförs till en annan persons tarm, i hopp om att återställa balansen.

🎥 För dig som vill ha en vetenskaplig introduktion: The Gut-Brain Axis – Gut Microbiome Influences on Neurological Disease – en föreläsning av professor Sergio Baranzini från University of California.

Vad är FMT?

FMT används idag framför allt mot infektioner av Clostridium difficile. Men forskare tror att metoden kan hjälpa även vid andra tillstånd – däribland autoimmuna och neurologiska sjukdomar som multipel skleros (MS).

Genom att återställa bakteriefloran vill man påverka inte bara tarmhälsa utan också immunsystemet och – via tarm-hjärn-axeln – påverka hjärnan.

Baranzinis studie: mikrobiomet och MS

I videon berättar Sergio Baranzini om en pågående pilotstudie där fem MS-patienter får FMT. Han beskriver också möss med experimentell MS, som får transplantationer av mikrober från friska möss – med positivt utfall.

Men det är inte den enda forskningen som väcker hopp.

Tre fall, tre förbättringar – men inte från Baranzinis studie. Dessa kommer från Nobelpristagaren Dr. Thomas Borody, forskare och gastroenterolog med lång erfarenhet av FMT. Han var en av upptäckarna av Helicobacter pylori, bakterien bakom många magsår.

Här är de tre fallen han publicerat:

Fall 1: En 30-årig man med MS, trigeminusneuralgi, kraftig svaghet i benen och inopererad urinkateter. Efter fem FMT-behandlingar försvann hans förstoppning – och successivt återvände motorik och urinblåsfunktion. Femton år senare är han fortsatt symtomfri.

🦼 Fall 2: En 29-årig rullstolsburen man med atypisk MS och sensoriska störningar. Efter tio dagars behandling förbättrades både tarmfunktion och neurologiska symtom – och han återgick till normal gångförmåga inom tre år.

👵 Fall 3: En 80-årig kvinna med kronisk förstoppning, proctalgia fugax och diagnosen atypisk MS. Fem transplantationer ledde till ökad energi, förbättrad gång och fullständig lindring av tarmbesvär.

Tarmbakterierna – nyckeln till vår hälsa?

 

En fascinerande föreläsning på YouTube tar upp tarmens bakterier och deras allt tydligare roll för vår hälsa – både kroppslig och själslig.

Mikrobiotan: mer genmaterial än vi själva

Tarmens bakterier bär på ett genetiskt innehåll som vida överstiger våra egna cellers – något forskningen länge känt till, men som först på senare år fått verklig uppmärksamhet i fråga om dess betydelse för vår hälsa.

Tarm och hjärna i ständig dialog

Vi vet idag att tarmen och hjärnan kommunicerar via flera kanaler:

• Nervus vagus, som bland annat styr tarmrörelser
• Det enteriska nervsystemet, tarmens egna "nätverk"
• Signalsubstanser, hormoner och immunförsvaret, som verkar parallellt

Flera av kroppens viktiga signalsubstanser, som serotonin, tillverkas i stor utsträckning av tarmens mikrobiota. En särskild bakterie – Bifidobacterium breve – påverkar exempelvis serotoninhalten, något som har direkt koppling till vårt psykiska välbefinnande.

Kostens roll: fibrer och smörsyra

Fibrer är kolhydrater som inte bryts ner i tunntarmen utan når tjocktarmen, där bakterier omvandlar dem till bland annat smörsyra (butyrat). Denna fettsyra har dokumenterat inflammationshämmande egenskaper och skapar en gynnsam tarmmiljö. Här spelar bland andra Clostridium butyricum, Roseburia intestinalis och Faecalibacterium prausnitzii en viktig roll.

Tributyrat och Alzheimer – hoppfull forskning

I föreläsningen lyfts ny forskning fram om tributyrat – en modifierad form av smörsyra – och dess möjliga effekter vid Alzheimers sjukdom. Försök på både möss och människor visar lovande resultat: de som fick tributyrat uppvisade bättre utfall än placebogruppen.

Det väcker hopp om att inflammationshämning i tarmen kan bidra till att bromsa eller lindra neurologiska sjukdomar – inte bara Alzheimer utan potentiellt många fler.

Själslig hälsa och tarmens makt: Vad forskningen säger

 

I ett föredrag från universitetet i Leiden berättar forskaren Laura Steenbergen om kopplingen mellan vår mentala hälsa och bakterierna i vår tarm – den så kallade gut microbiota. Hon visar hur tarmen och hjärnan faktiskt är i ständig kommunikation, något som kan ha en avgörande betydelse för vårt känslotillstånd.

Experiment på råttor: från stress till lugn med bakterier

Forskare testade hur sterilt uppfödda råttor, utan några tarmbakterier, reagerade på stress jämfört med råttor med normal tarmflora. De bakteriefria råttorna fick kraftigare stresspåslag (kortisol och ACTH). När de senare fick tarmbakterier tillförda minskade deras stressreaktioner märkbart.

Tarmen och känsloliv hos människor

Steenbergen visar hur vissa psykiska symtom ofta förekommer samtidigt som tarmbesvär, exempelvis:

• Autism → svårigheter med toalettbesök
• Ångest → förstoppning
• Depression → gasbildning
• ADHD → IBS

Vad är mikrobiotan – och varför är den viktig?

Våra kroppar består till hälften av bakterieceller, och de har till och med ett större genetiskt innehåll än våra egna celler. Det vore naivt att tro att detta inte påverkar oss mentalt, menar Steenbergen. Mikrobiotan är också unik för varje individ – mer än våra fingeravtryck – och högre mångfald verkar främja bättre hälsa.

Probiotika och negativa tankar

I ett av Steenbergen’s experiment delades deltagare in i två grupper – en som fick probiotika (tarmbakterier) och en som fick placebo. Efter fyra veckor visade det sig att den förstnämnda gruppen hade en tydlig minskning i kognitiv reaktivitet, alltså hur lätt man fastnar i negativa tankar under stress. Resultatet har bekräftats av andra forskarteam.

En tarmstyrd framtid för psykisk hälsa?

Steenbergen ställer en provocerande fråga: Kanske har vi letat efter lösningen på psykisk ohälsa på fel plats? Kanske sitter inte hela svaret i hjärnan – utan delvis i tarmen.

Forskning pekar idag på att psykisk hälsa är ett samspel mellan hjärnan och vår tarmmikrobiota, där kommunikationen sker via flera vägar – inte minst via nervus vagus, den stora vandrande nerv som förbinder hjärnan med bland annat matsmältningssystemet. Denna tvåvägskommunikation kallas ofta för gut-brain axis, och tycks vara avgörande för hur vi bearbetar stress, känslor och tankar.

Att tarmen ibland benämns som "vår andra hjärna" är därför inte bara en poetisk metafor – utan en växande vetenskaplig insikt.

The Gut-Brain Axis - Gut Microbiome Influences on Neurological Disease

🧠 Hjärna och tarm – en kommunikam formar vår hälsa

🎥 För dig som vill börja med en visuell introduktion rekommenderas denna föreläsning av professor Sergio Baranzini från University of California: The Gut-Brain Axis – Gut Microbiome Influences on Neurological Disease.

Vad är hjärn-tarm-axeln?

Forskningen har under de senaste åren visat att vår hjärna och tarm är i ständig dialog med varandra – ett samspel som kallas the gut-brain axis. Det handlar inte bara om matsmältning, utan om hur tarmens tillstånd kan påverka vårt humör, vår stressnivå och till och med risken för neurologiska sjukdomar.

En central aktör i denna kommunikation är vagusnerven – en av kroppens längsta nerver.

Vagusnerven – kroppens informationsmotorväg

Vagusnerven förmedlar signaler mellan hjärnan och flera organ, däribland tarmen. Den styr bland annat:

• tarmrörelser och enzymproduktion
  • sväljreflexer
  • hjärtfrekvens och andning

  Tidigare använde man kirurgi på vagusnerven för att behandla magsår, men efter upptäckten av bakterien Helicobacter pylori har antibiotika tagit över den rollen.

  Det fascinerande är att vagusnerven inte bara skickar signaler från hjärnan till tarmen – utan också från tarmen till hjärnan. Den kan till exempel påverka vår aptitreglering och känsla av mättnad.

  När tarmen hamnar i obalans

  En frisk tarm har en balanserad bakterieflora och ett välfungerande immunförsvar. Men när denna balans rubbas – ett tillstånd som kallas dysbios – kan det leda till inflammation och skador på tarmväggen.

  Immunsystemet spelar en nyckelroll här. Två typer av T-celler är särskilt viktiga:

  • T-reg: dämpar inflammation
  • T17: kan driva på inflammation

  Om T-reg minskar eller T17 ökar för mycket, kan det uppstå en inflammation som skadar tarmens barriärfunktion. Då kan ämnen som normalt inte ska passera tarmväggen läcka ut i blodet – ett tillstånd som ibland kallas läckande tarm (leaky gut).

  En ny förståelse för hälsa

  Att tarmen kan påverka hjärnan – och vice versa – öppnar för helt nya sätt att förstå både psykisk och fysisk hälsa. Det handlar inte längre bara om vad vi äter, utan om hur våra mikroorganismer, nerver och immunförsvar samverkar i ett komplext nätverk.