Stamcellsforskning: kan bli en möjlighet vid ett flertal neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjd, Alzheimer,ALS, Huntingtons disease, MS ryggmärgsskada

När man dagligen ser rapporter ramla in om olika former av forskning inom omådet hjärna, ryggmärg och totala nervsystemet tror man att nu är nog lösningen nära för många neurologiska sjukdomar och skador, som MS, Parkinson, Alzheimer, stroke etcetera, men när man sedan ser hur vilken värld som finns att undersöka- (världen bortom utanför jorden fortsätter till synes oändligt och världen innan för de odelbara atomerna tycks också innehålla en oändlighet)-,alla de ämnen man upptäcker, alla mekanismer man måste ta reda på hur de fungerar tror man att samma lösning är tämligen långt borta. Uppriktigt sagt tror jag att människan aldrig når dit man förstår allt. För min dels känns det skönt-vilken tråkig värld där det inte finns något att upptäcka.
Detta är en inledning till att jag idag läste en del om stamcellsforskning. Vad jag mest känt till har varit om den forskning kring autolog stamcellstransplantation vid MS. Den typen av behandling gäller ju egentligen inte att bilda nya hjärnceller utan snarare att bygga upp ett nytt immunsystem, ett immunsystem som inte angriper nervsystemet. Den behandlingen har vissa delar gemensamma med exempelvis medlet alemtuzumab som också gör så att immunsystemet återuppbyggs. Nej nu gäller det stamceller och dess eventuella utveckling till fungerande nervceller. Det är

• dels i hög grad grundläggande forskning i laboratorium
  
• men också den klinisk forskningen med transplantioner av autologa stamceller.
  

Grundläggande forskning i laboratorium:
Vid University of Wisconsin i Madison har man framgångsrikt styrt mänskliga embryonala stamceller och pluripotenta stamceller till att bli specialiserade neuron, exempelvis hjärnbarksneuron med transmittorsubstanse glutamat, neuron med GABA transmittorsubstans, kolinerga neuron, dopamineuron (Parkinson) , motorneuron från ryggmärgen(ALS), oligodendrocyter ( myelinproducerande), astrocyter.
Med hjälp av dessa specialiserade nervceller har man i djurmodeller av olika sjukdomar som Huntingsons sjukdom, Parkinson sjukdom, ALS, skada på ryggmärg och MS försökt utreda möjligheterna att behandla dessa sjukdomar med stamcellsterapi och på så sätt kunna återuppbygga en frisk hjärna, en frisk ryggmärg.
Nu har ett forskarlag från Madison studerat om dessa celler fungerar i verkligheten, dvs man har implanterat sådana celler på möss för att se om cellerna kunde ta emot signaler från de andra hjärncllerna dit de implanterat och om de kunde skicka signaler till de andra cellerna. Man tog alltså nervceller som utvecklats ur mänskliga embryonala celler och implanterade dem i celler från hippocampusområdet på möss, ett område som är viktigt för minnet och hur man orienterar sig i rummet. Det visade sig att det fungerade och de ” mänskliga” cellerna kunde också modifiera hur de övriga cellerna fungerade i nätverket av signaler.
Optogenetik
För att studera detta använde man en ny teknik optogenetik som gjorde det möjligt att enbart stimulera de transplanterade cellerna utan att påverka de andra cellerna. Just denna teknik gör det möjligt att med en ljusbaserad stimulering manipulera transplanterad vävnad. Det ger en möjlighet att förbättra behandlingen av en rad svåra nervsjukdomar. Enligt Su-Chun Zhang, professor i neurovetenskap i Madison kan man använda denna teknik för att förändra transplaterade celler som inte fungerar som de borde.



Jag läste också om att det är på gång klinisk forskning om autologa stamceller som skall bilda nya nervceller i centrala nervsystemet. Autologa stamceller är alltså stamceller som härstammar från egna. Denna forskning är planerad vid The Multiple Sclerosis Research Center of New York .
Man kommer att använda mesekymala stamceller som är framtagna ur patienternas egen benmärg och som sedan utvecklats till att neurala progenitor celler ( som skall kunna utvecklas vidare till mogna nervceller).
Undersökningen kommer att omfatta tjugo personer med progredierande sjukdom, lägg märke till att det glädjande nog kommer fler och fler undersökningar om progressiv MS sjukdom. Undersökningen skall ta tre år. Man kommer att injicera celler i patienternas ryggmärgsvätska med tre månader mellanrum och sammanlagt tre gånger.
Undersökningen kommer att bli ”open label” , man vet vilken behandling man får och ger.
Så spännande!