animation från wikipedia upload
Professorn i tumörbiologi vid
Karolinska Ingemar Ernberg liknar kroppens minsta beståndsdel
cellen vid en storstad. Och där finns en cellkärna, ett stadshus
med ett omfattande bok med regelverk, med vilket han menar generna.
I cellkärnan finns alla reglerna lagrade i DNA-tråden, som i varje
cellkärna är 2 meter lång. Om man lade ut alla DNA trådar i en
människa skulle den räcka från jorden till solen 20 gånger om.
Där finns alltså en häpnadsväckande massa information.
I DNA tråden finns reglerna skrivna
med fyra nukleotider som kan liknas vid bokstäver AGCT.
Varje kombination av dessa fyra
bokstäver motsvarar en aminosyra. Proteinerna byggs upp av
aminosyrorna. Vilka proteiner som skall byggas upp bestäms av den
ordning som nukleotiderna=”bokstäverna” har i DNA-tråden.
Kroppen behöver 20 olika aminosyror
för att nödvändiga proteiner skall kunna byggas. Tolv av dessa kan
cellen själv tillverka. Därför är det nödvändigt att vi får i
oss vissa aminosyror i födan. I kroppen finns 24 000 gener dvs säga
instruktioner för tillverkning av proteiner. Emellertid är många
av dessa inte instruktioner för hur proteiner skall se ut. Man
kallade dessa tidigare tysta gener men man upptäcker alltfler
funktioner hos dessa. Man såg tidigare på hjärnan på samma sätt
att det fanns områden som inte hade några funktioner men idag med
de nya undersökningsmetoder ex.vis fMRA har man funnit att alla
områden tycks vara aktiva i olika sammanhang.
Som synes finns således en mycket rikt
inre liv i cellerna. Det finns olika siffror för hur snabbt en kropp
förnyas men vi behöver ju bara betrakta hårväxt, naglar och
liknande för att klart se denna ständigt pågående
förnyelseprocess. Det är ett noga reglerat liv som oftast fungerar
ua. Men ibland sker fel när avläsningprocessen av generna sker och
det uppstår mutationer- felaktiga proteiner. Detta kan leda till att
proteinet fungerar fel eller inte alls. Proteinerna styr dels
signalering inne i cellerna ( signalsubstanser) och dels styr de
”molekylära beslut ” inne i cellkärnan. De molekylära besluten
avser celltillväxt, cellernas specialisering, cellernas självmord
(apoptos), kommunikationen mellan cellerna och annat samspel i
kroppen.
Apoptos är kontrollerat och kan röra
celler som inte utvecklats korrekt, det kan gälla i
fosterutvecklingen då exempelvis tår och fingrar skall bildas ( det
är en inte helt ovanlig missbildning att det kan finnas ” simhud”
mellan tårna och då har inte apoptosen fungerat; någon visade
nyligen upp det på TV , hos Skavlan tror jag). Apoptos är också
viktigt vid infektioner med infekterade celler och i många fler
fall. Apoptos är alltså en del av kontrollsystemet och det finns
ett antal sådana kontrollsystem om ett fel skulle uppstå vid
proteinbildningen. Enligt Ernberg krävs cirka tio mutationer i en
cellför att en cancercell skall uppstå. Det finns gener som
stimulerar cellernas tillväxtprogram och det finns de som bromsar. I
fråga om cancer tycks det vara mutationer i de gener som bromsar
som spelar en stor roll vid exempelvis tjocktarmscancer. Mutationer
kan ske bl a på grund av miljöfaktorer: kemikalier, infektioner,
rökning, strålning mm.
Vid multipel skleros har man funnit
att vissa genmutationer tycks spela en stor roll. Det finns en
genetisk region som kallas HLA-DR och om en viss genmutation finns
där ökar risken för MS sexfaldigt. Forskarna Philip de Jager
(Brigham and Women's Hospital) och Barbara Stranger (Chicago) fann i
en studie tjugoen platser i det mänskliga genomet där det tycktes
finna gemensamma tecken på dels naturligt urval i
evolutionsprocessen och dels en benägenhet för inflammatoriska
sjukdomar som Crohns sjukdom och MS. De spekulerade i om dessa
genvarianter blivit vanliga hos människan eftersom de skyddade mot
bakterier, virus och andra mikroorganismer. I moderna samhället där
vi inte utsätts för dessa smittor på samma sätt blir dessa
egenskaper negativt, ett aktivare immunförsvar som angriper egen
vävnad som i autoimmuna sjukdomar. Här finns kopplingar till Old
Friends hypotesen och funderingarna kring microbiota i tarm, hud mm.
Man kan söka på titeln
Multiple
Sclerosis Gene Mutations were originally a Positive Evolutionary
Adaption för att läsa mer om detta.
Forskaren George Ebers m fl fann att
vissa riskgener fanns i större utsträckning hos kvinnor än män
med MS. Kvinnor tycktes också föra över respektive muterad gen
till döttrar i större omfattning än till män. Ebers var
konfunderad över detta eftersom det borde vara lika stor möjlighet
att generna skulle överföras till sönerna om bara generna var
inblandade. Han spekulerade i om miljöfaktorer påverkade hur
generna utrycktes så kallad epigenitik. Forskningen finns att läsa
i artikeln: Women with
MS
more likely to have gene mutation på Web MD.
Med genetikens hjälp kan man komma
fram till behandlingar som blir individuella, så kallad
skräddarsydd behandling. Så har man exempelvis funnit att MS sjuka
med genen SLC9A9 inte svarar på behandling med interferon med
minskat antal skov. ( Forskare Federica Esposito Milano) På liknande
sätt sker i dag behandlingar utifrån genetiken mot vissa
cancerformer och man kan i en framtid kanske se vilka som har risk
för den allvarliga hjärninflammationen PML vid immunbehandling med
bl a Tysabri.
Det finns mycket att läsa om genetik
och cancer. Det finns mycket att läsa om genetik och MS. På webben
finns en annons där KI söker en postdoktor i molekylär genetik av
multipel skleros.