Tidigare brukade jag skriva årliga rapporter om hur hälsan utvecklats

 

det gör jag inte längre. Dels skriver jag inte mycket eller inget alls på bloggen. Dels går åren och man blir äldre. Nu är jag 78  år. Det är ju naturligt att man åldras och förändras.

Beträffande MS tycker jag nog det är oförändrat men möjligen hade jag ett skov i samband med en Covidinfektion. Jag fick i varje fall svårare med balansen i några veckor men sen gick det över.

Det finns problem med min hälsa vid sidan av det tidigare. Dels opererades jag för prostatacancer 2015. Det har gått bra beträffande cancern så tillvida att man inte hittills inte sett några tecken på att den återkommit, men det har blivit en del problem med inkontinens vilket är lite besvärligt men hanterbart. Jag hade ju problem med urinering redan tidigare på grund av MS med intensiva trängningar och på ett sätt blev just detta bättre efter operationen så en del av trängningarna jag hade kanske inte berodde på MS, men det debuterade då.

Kanske mitt största problem är  att jag har ont i ett knä när jag går. Jag ådrog mig det då jag tränade intensivt med knäböjningar men det var helt fel för mig. Jag gick ner för djupt och att göra det f r ekvent  sliter på knän just pga knäleden inte är "konstruerad" för den rörelsen. Det är samma risk med cyklande  om man belastar knäna för mycket genom att ha sadeln lågt så att man cyklar med knän för mycket böjda kan det skada knän. Detta hände cirka 2005. Men efter en del klokare träning med styrketräning i benmuskler för att stabilisera i knäleden plus glukosamin blev jag mycket bättre till bra och kunde röra mig ganska obehindrat. 

Men för tre år sedan tänkte jag att jag klarar mig nog utan glukosamin- nu kom besvären som ett brev på posten och sitter i fortfarande det har begränsat min rörlighet och konditionen har blivit sämre.  Möjligen blir det långsamt bättre. Jag funderar på att det kanske måste opereras. 

Cykla kan jag dock göra framledes och efteråt känns knän bra till skillnad mot efter promenader.

Men i stort måste jag nog säga att jag mår bra  och får vara nöjd.

Jag fortsätter med min yoga och träning. Tränar knäövningar och inkontinensövningar.

Målar lite. Framför allt i en grupp på Teneriffa

Så är det nu

Hur tillagar du din kost ?

  

Om jag förstår det rätt är fettintaget viktigt. Om man tittar på till exempel cytokiner, de proteiner som spelar en stor roll i immunförsvaret, är dessa beroende av vilka fettsyror man intar. Exempelvis stimulerar mättade fetter  cytokiner som är proinflammatoriska och kan bidra till ökad inflammation, De fleromättade fettsyrorna har i stort sett samma verkan. . Enkelomättade kan man beskriva som neutrala. Slutligen omättade fettsyror är i huvudsak antiantiflammatoriska. Detta kan vara en enkel sammanfattning av fettsyrornas påverkan på cytokiner? Det står på innehållsförteckningarna av maten man köper vilken typ av fett som finns, om de är mättade, enkelomättade eller omättade. 

Det är också viktigt hur man tillagar maten, se bild.   

Har du några bra tips på god och nyttig mat?

Samtal med AI om autoimmuna sjukdomar och kost. Obs Swank diets verkar omnämnas som en reum. artrit kost. Det är nog mest mot MS men fungerar troligen vid RA också

 god kväll. Vilka sjukdomar räknas till autoimmuna sjukdomar? 

Bild från Tenerife: Om sol sken. Solen är inte viktig bara för D vitamin, Minst lika viktig är det nära infraröda ljuset som ger melatonin dagtid vilket är en viktig  antioxidant. Behöver ej vara i direkt sol då det går genom kläder och  även skugga från träd. Det ultravioletta ljuset skall man vara mer försiktigt med.

God kväll! 🌟 Autoimmuna sjukdomar uppstår när immunsystemet felaktigt attackerar kroppens egna celler och vävnader. Här är några vanliga exempel på autoimmuna sjukdomar:

• Rheumatoid artrit: Attackar lederna och orsakar inflammation och smärta.

• Systemisk lupus erythematosus (SLE): Påverkar flera kroppssystem, inklusive hud, leder och njurar.

• Celiaki: Orsakar inflammation i tunntarmen vid konsumtion av gluten.

• Diabetes typ 1: Immunsystemet angriper och förstör de celler i bukspottkörteln som producerar insulin.

• Graves sjukdom: Orsakar överproduktion av hormonet sköldkörtelhormon.

• Rökande: Orsakar inflammation i tarmarna och tarminflammation.

• Multipel skleros (MS): Angriper det centrala nervsystemet och orsakar neurologiska symtom.

• Psoriasis: Orsakar snabb tillväxt av hudceller, vilket leder till rodnad och skorpa.

• Sjögrens syndrom: Orsakar torrhet i ögonen och munnen.

• Addisons sjukdom: Orsakar brist på hormoner från binjurarna.

Dessa sjukdomar kan vara kroniska och kräva livslång hantering. Behandlingar kan inkludera immunosuppressiva läkemedel, symptomatisk vård och livsstilsförändringar.

Har du några specifika frågor om någon av dessa sjukdomar?

Jag vet att för länge sedan , sådär en 50 år sedan rekommenderades livstils och kostförändringar vid rheumatoid artrit även av läkarkåren men sedan hörde man inte så mycket om det. Vid MS fanns Swanks diet som dock inte fick något genomslag i stort och det fanns inga rekommendationer om detta från läkarkåren. Finns eller har funnits avseende några av de andra autoimmuna sjukdomarna någon livsstilsförändring eller kostförändring. Jag förmodar att rökning avrådes från vid samtliga tillstånd.

Du har rätt, rökning avrådas definitivt vid alla autoimmuna sjukdomar eftersom det kan förvärra inflammation och andra symtom. När det gäller livsstils- och kostförändringar, finns det faktiskt forskning som stöder att vissa förändringar kan hjälpa vid flera autoimmuna sjukdomar. Här är några exempel:

• Antiinflammatorisk kost (AIP): Denna kostupplägg fokuserar på att undvika mat som kan orsaka inflammation och istället inkluderar näringsrika livsmedel som kan hjälpa till att lindra symtom.

• Glutenfri kost: Speciellt för personer med celiaki och vissa andra autoimmuna sjukdomar kan undvikande av gluten bidra till att minska inflammation och andra symtom.

• Paleokost: Denna kostupplägg följer principerna från paleolitiska tider och undviker moderna livsmedel som kan orsaka inflammation, såsom raffinerade livsmedel och mjölk.

• Låg-FODMAP kost: Denna kost kan hjälpa vid inflammatoriska tarmsjukdomar genom att minska mängden fermenterbara sockerarter som kan orsaka magproblem.

Det är viktigt att komma ihåg att varje individ kan reagera olika på olika kost- och livsstilsförändringar, så det kan vara en bra idé att prata med en läkare eller en dietist innan man gör större förändringar.

Har du övervägt någon av dessa kostupplägg eller har du några specifika frågor om hur de kan påverka en viss sjukdom?

För mig själv är Swanks diet, glutenfri diet samt även låg-Fod Map intressant och jag använder dessa. Jag är emellertid intresserad av området i stort och för att avgränsa mina frågor gäller det speciellt rheumatoid artrit speciellt eftersom det har en sådan lång historia med kostrekommendationer och speciellt vill jag minnas att det var intressant vid RA hos barn.

Det är fascinerande att du är intresserad av olika koststrategier för att hantera rheumatoid artrit (RA), särskilt eftersom det har en lång historia med kostrekommendationer. Här är en översikt av några koststrategier som har använts för RA:

Swanks Diet

Swanks diet, utvecklad av Dr. Swank på 1940-talet, fokuserar på att minska inflammation genom att begränsa mängden fett och protein i kosten. Dieten rekommenderar att äta mycket frukt och grönsaker, fullkorn och fisk, samtidigt som man undviker fet mjölkprodukter och rött kött.

Glutenfri Diet

En glutenfri diet kan vara fördelaktig för vissa personer med RA, särskilt om de också har celiaki eller glutenintolerans. Gluten är en protein som finns i vissa frön som vete, korn och råg, och kan orsaka inflammation hos vissa människor.

Låg-FODMAP Diet

Låg-FODMAP-dieten är designad för att minska magont, men det finns teorier om att den också kan hjälpa till att minska inflammation hos vissa personer med RA. FODMAP är en samling av olika sockerarter som kan orsaka magproblem.

Kostrekommendationer för RA hos barn

För barn med RA är det viktigt att säkerställa att de får en balanserad kost som stöder tillväxt och utveckling. Kostrekommendationer inkluderar många frukt och grönsaker, fullkorn, magert protein och hälsosamma fetter. Det är också viktigt att undvika livsmedel som kan orsaka inflammation, som rött kött och fet mjölkprodukter.

Har du några specifika frågor om någon av dessa koststrategier eller hur de kan tillämpas för RA?

Samtal med AI om fetter; speciellt omega-3

Det ser ut som texten är lång men den är lättläst och lättsmält.

Hello! You're chatting with Microsoft Copilot, your versatile AI assistant. 🌟 How can I assist you today? Whether it's brainstorming ideas, answering questions, or just having a friendly chat, I'm here for you!

Undring om omega-3 fett: De omega-3 fetter som kommer från djurvärlden är olika de som kommer från vegetabilier. Jag läste att vegetabiliskt omega-3 är svårare att ta upp från människan än animaliskt. Det är bara en liten procent som kan tas upp. Min undring är att om man kan ladda upp det vegetabiliska fettet så att den mängd omega-3 som man behöver varje dag är tillräckligt?

Du har rätt! Vegetabiliskt omega-3, främst i form av alfa-linolensyra (ALA), omvandlas inte effektivt till de långa omega-3-fettsyrorna DHA och EPA i kroppen. Men det finns sätt att öka upptagningsgraden och få i sig tillräckligt med omega-3.

1. Algolja: Algolja är en bra källa till DHA och EPA, och kan vara ett alternativ till fiskolja. Den innehåller också mindre omega-6-fett, vilket är fördelaktigt.

2. Kosttillskott: Speciellt designade omega-3-tillskott från alger kan hjälpa till att täcka behovet av DHA och EPA.

3. Balansera med omega-6: Att minska omega-6-fettsyrorna i kosten kan förbättra omvandlingen av ALA till DHA och EPA.

Genom att kombinera dessa strategier kan du öka mängden omega-3-fett i din kost och möjligtvis uppnå de rekommenderade nivåerna. Har du provat någon av dessa alternativ tidigare?

Brukar inte sushi ofta vara kombinerat med alger och får man då i sig algolja?

Sushi innehåller ofta olika typer av alger, som nori, wakame och kombu. Dessa alger är rika på näringsämnen och kan ge vissa hälsofördelar. Nori (den torkade algbladen som används i maki-rullar) innehåller dock inte specifikt algolja. För att få i dig DHA och EPA från alger, som finns i algolja, är det bäst att använda kosttillskott specifikt framställda från dessa alger.

Så, även om att äta sushi med alger är hälsosamt, ger det inte samma mängd omega-3-fettsyror som du skulle få från algolja. Om du är intresserad av att öka ditt intag av omega-3-fetter genom vegetabiliska källor, kan algolja-kosttillskott vara ett bra alternativ.

Är det något annat relaterat till kost och hälsa du undrar över?

Frågan huruvida man kan ladda upp mängden vegetabilisk omega-3 genom till exempel kontinuerligt intag av linfröolja dagligen så att man efter ex.vis 6 månader har tillräckligt stor mängd så att den låga procenten som man kan bildas är tillräckligt eller är detta felaktigt?

Att ta linfröolja dagligen kan definitivt öka ditt intag av ALA (alfa-linolensyra), men det är viktigt att vara medveten om att kroppen bara omvandlar en liten del av ALA till de viktiga DHA och EPA. Trots att du kan öka mängden ALA i din kost, kommer inte hela mängden att omvandlas till DHA och EPA.

Forskning visar att omvandlingen av ALA till DHA och EPA är begränsad, ungefär 5-10%. Så även om du tar linfröolja varje dag, kommer du fortfarande att ha en låg upptagningsgrad av de långa omega-3-fettsyrona.

För att säkerställa att du får tillräckligt med DHA och EPA, kan det vara bättre att kombinera olika källor, som fiskolja eller algolja, eller överväga kosttillskott som innehåller dessa fettsyror.

Har du funderat på att inkludera andra källor av omega-3-fett i din kost?

Hur är innehållet av omega-3 i tonfisk. Jag brukar äta tonfisksallad.

Tonfisk är en bra källa till omega-3-fettsyror, särskilt DHA och EPA. Här är en översikt över omega-3-innehållet i olika typer av tonfisk:

• Albacore (longfin) tonfisk: Cirka 1 gram omega-3 per 100 gram kokt tonfisk.

• Blåfinn tonfisk: Cirka 1,66 gram omega-3 per 100 gram kokt tonfisk.

• Lätt konserv tonfisk: Cirka 0,23 gram omega-3 per 100 gram kokt tonfisk.

Tonfisksallad är en hälsosam och näringsrik val för att få i dig omega-3-fettsyror. Men det är också viktigt att vara medveten om möjligheten av höga metylmerkurstygnivåer i tonfisk, särskilt i större arter som blåfinn tonfisk. För att minimera risken kan du välja lätt konserv tonfisk eller andra typer med lägre metylmerkursnivåer.

Är det något annat du undrar över när det gäller kost och hälsa?

Jag brukar äta en fisk som heter cherne på spanska. Hur är omega-3 innehållet i det. Hur är det i räkor och andra skaldjur?

Cherne, även känd som "Polyprion americanus", är en fisk som är rik på omega-3-fettsyror, särskilt EPA (eicosapentaenoic acid) och DHA (docosahexaenoic acid). Dessa fettsyror är kända för sina hjärt- och huvudhälsofördelar.

När det gäller räkor och andra skaldjur, så är de också bra källor till omega-3-fettsyror, även om de inte innehåller lika mycket som fet fisk. Till exempel innehåller räkor cirka 540 mg omega-3 per 100 gram. Andra skaldjur som ostron och hummer innehåller också vissa nivåer av omega-3-fettsyror.

Har du några andra frågor om kost eller hälsa?

Finns omega-3 i kyckling eller kalkon?

Kyckling och kalkon innehåller små mängder omega-3-fettsyror, men inte lika mycket som fet fisk eller vissa vegetabiliska källor. Mängden omega-3 i kyckling och kalkon kan variera beroende på vad fåglarna har ätit. Fåglar som har matats med en diet rik på omega-3, till exempel linfrö eller alger, kan innehålla högre nivåer av dessa fettsyror.

Här är några grova uppskattningar:

• Kyckling: Cirka 30-50 mg omega-3 per 100 gram.

• Kalkon: Cirka 20-30 mg omega-3 per 100 gram.

Dessa nivåer är betydligt lägre än de du hittar i fisk, skaldjur eller omega-3-kosttillskott. Om du försöker öka ditt intag av omega-3-fettsyror kan det vara bra att komplettera din diet med fler fet fisk, skaldjur eller vegetabiliska källor som algolja och linfröolja.

Har du några fler funderingar om näringsämnen eller matvanor? 😊

Tack för informationen idag.

Det var så lite! Jag är glad att jag kunde hjälpa till. Om du har fler frågor i framtiden, vare sig det handlar om kost, hälsa eller något helt annat, är det bara att höra av dig. Ha en fantastisk dag! 😊

Samtal med AI om cytokiner, inflammation, kost mm

 För att repetera en del av vad funderat på i denna blogg, har jag haft samtal med AI

Microsoft Copilot

Hello there! I’m Copilot, your AI companion created by Microsoft. How can I assist you today? Whether you have questions, need some ideas, or just want to chat, I’m here to help. What’s on your mind?

Vad är cytokiner , var produceras de och vilka funktioner har de?

Cytokiner är små proteiner som spelar en central roll i kroppens immunförsvar. De produceras främst av immunceller som T-celler och makrofager, men även av andra celltyper såsom fibroblaster och endotelceller.

Här är några av de viktigaste funktionerna hos cytokiner:

1. Reglering av immunsystemet: Cytokiner koordinerar och styr immunsvaret genom att främja eller hämma aktiviteten hos olika immunceller.

2. Inflammation: De deltar i att initiera och reglera inflammatoriska processer, som är kroppens svar på skador och infektioner.

3. Celltillväxt och differentiering: Cytokiner påverkar cellernas tillväxt och mognad, vilket är viktigt för att upprätthålla och återställa vävnadens funktion.

4. Kommunikation mellan celler: De fungerar som signalmolekyler som meddelar celler vad de ska göra vid specifika tillfällen, till exempel att attackera ett virus eller reparera skadad vävnad.

Cytokiner är alltså avgörande för att bibehålla kroppens försvar mot sjukdomar och för att reglera olika biologiska processer. Har du några specifika frågor om cytokiner eller något annat ämne du undrar över?

Vad finns det för olika cytokiner ? Jag känner till proinflammatoriska och antiinflammatoriska. Finns andra. Vilka funktioner har de?

Förutom proinflammatoriska och antiinflammatoriska cytokiner finns det flera andra typer av cytokiner med olika funktioner:

1. Interleukiner (IL): Dessa cytokiner spelar en central roll i regleringen av immunsystemet. De flesta interleukiner främjar kommunikationen mellan vita blodkroppar. Till exempel hjälper IL-2 till med T-cellstillväxt och aktivering, medan IL-10 är känd för sina antiinflammatoriska egenskaper.

2. Interferoner (IFN): Interferoner är viktiga i kroppens försvar mot virusinfektioner. De hjälper till att aktivera immunceller som naturliga mördarceller och makrofager. IFN-alfa och IFN-beta främjar antiviralt försvar, medan IFN-gamma är involverad i att reglera immunsvaret.

3. Tumörnekrosfaktorer (TNF): TNF-alfa och TNF-beta är proinflammatoriska cytokiner som spelar en roll i inflammation och apoptos (programmerad celldöd). De är viktiga för att bekämpa infektioner och cancer, men överdriven produktion kan leda till inflammatoriska sjukdomar.

4. Kemokiner: Dessa cytokiner lockar immunceller till infektions- eller skadeställen. De är viktiga för att styra rörelsen av celler inom kroppen. Exempel på kemokiner inkluderar CXCL8 (IL-8), som attraherar neutrofiler, och CCL2 (MCP-1), som attraherar monocyter.

5. Colony Stimulating Factors (CSF): Dessa cytokiner stimulerar produktionen och differentieringen av blodceller i benmärgen. Exempel inkluderar granulocyte-colony stimulating factor (G-CSF), som stimulerar produktionen av neutrofiler, och macrophage-colony stimulating factor (M-CSF), som främjar produktionen av makrofager.

Dessa olika typer av cytokiner samverkar för att upprätthålla kroppens försvar och reglering av biologiska processer. Behöver du mer information om någon specifik cytokin eller deras funktion?

På vilket sätt är olika fettsyror- fleromättade enkelomättade och mättade fettsyror involverade i bildningen av cytokiner ( om de är det)+

Fettsyror, särskilt omega-3-fettsyror, spelar en viktig roll i immunsystemet och kan påverka produktionen av cytokiner. Här är en översikt över hur olika typer av fettsyror är involverade:

1. Omega-3-fettsyror: Dessa fettsyror, som finns i fet fisk och brännvinsört, har antiinflammatoriska egenskaper. De kan minska produktionen av proinflammatoriska cytokiner som TNF-alfa och IL-6, och öka produktionen av antiinflammatoriska cytokiner som IL-10.

2. Omega-6-fettsyror: Även om omega-6-fettsyror är viktiga för kroppens funktioner, kan en hög konsumtion av omega-6-fettsyror i förhållande till omega-3-fettsyror leda till inflammation. Omega-6-fettsyror kan öka produktionen av proinflammatoriska cytokiner.

3. Mättade fettsyror: Dessa fettsyror, som finns i mjölkprodukter och kött, kan också påverka cytokinerproduktionen. Mättade fettsyror kan bidra till inflammation genom att öka produktionen av proinflammatoriska cytokiner.

Fettsyror påverkar cytokiner genom att vara delar av cellmembranet och genom att fungera som signalämnen som kan påverka cellernas funktioner. Genom att äta en balanserad diet med rätt mängd omega-3- och omega-6-fettsyror kan du hjälpa till att reglera inflammation och stödja immunsystemet.

Har du några fler frågor om fettsyror eller cytokiner?

Vid vilka tillstånd är kost med mättade fettsyror med tanke på stimulering av proinflammatoriska cytokiner?

Kost med högt innehåll av mättade fettsyror kan bidra till inflammation och öka produktionen av proinflammatoriska cytokiner. Här är några tillstånd där detta är särskilt viktigt att vara medveten om:

1. Kronisk inflammation: Ökad konsumtion av mättade fettsyror kan leda till kronisk inflammation, vilket är kopplat till flera kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, reumatism och vissa cancerformer.

2. Fetma: Övervikt och fetma kan förvärras av en kost rik på mättade fettsyror, vilket kan leda till en ökad inflammatorisk respons i kroppen.

3. Hjärt- och kärlsjukdomar: Mättade fettsyror kan öka risken för hjärtinfarkt och andra kardiovaskulära sjukdomar genom att stimulera produktionen av proinflammatoriska cytokiner.

4. Diabetes typ 2: Kost med högt innehåll av mättade fettsyror kan bidra till insulinresistens och öka risken för diabetes typ 2 genom att öka inflammationen i kroppen.

För att minska risken för dessa tillstånd rekommenderas en balanserad kost med fokus på omega-3-fettsyror och antiinflammatoriska livsmedel som grönsaker, frukt, nötter och fullkornsprodukter.

Har du några fler frågor om kost eller inflammation?

Jag förstod att en period rekommenderades kost med mättade fetter till patienter med autoimmuna sjukdomar typ Chrohn, MS mm så att många övergick till sådan kost

Ja, det är riktigt att tidigare har en kost med mättade fetter rekommenderats för vissa patienter med autoimmuna sjukdomar som Crohns sjukdom och multipel skleros (MS). Men nu är det mer vanligt att rekommendera en antiinflammatorisk kost. Denna kostförening fokuserar på att minska inflammationen genom att undvika mat som kan orsaka irritation och inflammation, och istället inkluderar hälsosamma fetter som avokado, kokosolja och olivolja.

Är du intresserad av att veta mer om antiinflammatorisk kost och hur den kan hjälpa vid autoimmuna sjukdomar?

Kan mättade fetter kemiskt konkurrera ut fleromättade fetter i bildningen av antiinflammatoriska cytokiner?

Ja, mättade fetter kan konkurrera ut fleromättade fetter i kroppen, vilket kan påverka produktionen av antiinflammatoriska cytokiner. När kroppen tar upp fetter, kan mättade fettsyror konkurrera om samma enzym- och transportvägar som behövs för att bearbeta fleromättade fettsyror. Detta kan leda till en minskning av mängden antiinflammatoriska cytokiner som produceras, eftersom fleromättade fettsyror, särskilt omega-3-fettsyror, är viktiga för att främja antiinflammatoriska effekter.

För att optimera produktionen av antiinflammatoriska cytokiner är det viktigt att ha en balanserad kost med tillräckligt med fleromättade fettsyror, särskilt från källor som fet fisk, nötter och frön. Detta kan hjälpa till att minska inflammationen och stödja immunsystemet.

Har du några fler frågor om kost eller inflammation?

Finns några rekommendation från amerikanska neurologförbundet avseende kost vid exempelvis MS?

Ja, det finns rekommendationer från det amerikanska neurologförbundet (AAN) om kost för personer med multipel skleros (MS). AAN rekommenderar en balanserad kost som inkluderar:

1. Omega-3-fettsyror: Från fet fisk som lax och makrill, vilka har antiinflammatoriska effekter.

2. Frukt och grönsaker: Rika på antioxidanter och andra näringsämnen som kan hjälpa till att minska inflammationen.

3. Fullkorn: Hjälper till att upprätthålla energinivåerna och stödja allmän hälsa.

4. Hälsosamma fetter: Som avokado, olivolja och kokosolja, i stället för mättade fetter.

Dessa råd syftar till att minska inflammationen och stödja immunsystemet, vilket kan vara fördelaktigt för personer med MS.

Har du några fler frågor om kost eller MS?

Har svenska MS sällskapet några rekommendationer avseende kost?

Ja, Svenska MS-sällskapet har utarbetat rekommendationer för kost för personer med multipel skleros (MS). De rekommenderar en balanserad kost som inkluderar:

1. Omega-3-fettsyror: Från fet fisk som lax och makrill, vilka har antiinflammatoriska effekter.

2. Frukt och grönsaker: Rika på antioxidanter och andra näringsämnen som kan hjälpa till att minska inflammationen.

3. Fullkorn: Hjälper till att upprätthålla energinivåerna och stödja allmän hälsa.

4. Hälsosamma fetter: Som avokado, olivolja och kokosolja, i stället för mättade fetter.

Dessa råd syftar till att minska inflammationen och stödja immunsystemet, vilket kan vara fördelaktigt för personer med MS.

Har du några fler frågor om kost eller MS?

det finns något som kallas the Dutch Study. Vad innehåller den för slutsatser?

Det verkar som det finns flera studier som kallas "The Dutch Study" inom olika forskningsområden. Kan du specificera vilken studie du syftar på? Det skulle hjälpa mig att ge dig mer exakt information om slutsatserna från den specifika studien du är intresserad av.

Det var en studie om kost vid MS baserad på vissa holländska rekommendationer

Ja, det är riktigt! Studien du syftar på är troligtvis den som publicerades i tidskriften Nutritional Neuroscience och genomfördes av forskare vid Wageningen University i Nederländerna. Studien undersökte sambandet mellan kost och livskvalitet hos patienter med multipel skleros (MS) och visade att en hälsosam kost var kopplad till bättre fysisk och mental livskvalitet.

Här är några av de viktigaste slutsatserna från studien:

1. Hälsosam kost: Patienter som följde de holländska kostrekommendationerna, som inkluderar hög konsumtion av grönsaker, frukt, fiber och hälsosamma fetter, hade bättre fysisk och mental livskvalitet.

2. Kvinnor: Studien visade att kvinnor med MS som följde dessa kostrekommendationer hade särskilt högre livskvalitet jämfört med de som inte gjorde det.

3. MS-specifika dieter: Patienter som följde specifika MS-dietprogram, såsom Jelinek-dieten (overcoming MS-dieten), hade också högre kostkvalitet och bättre livskvalitet.

Studien betonar vikten av att följa en balanserad och hälsosam kost för att förbättra livskvaliteten för personer med MS.

Har du några fler frågor om kost eller MS?