Ögon känsliga för blått (om produktion av melatonin i hjärnan)

 Ett sätt att sova bättre kan vara att vara ute i friska luften och på så sätt öka melatoninproduktionen i kroppens flesta celler genom den nära infraröda strålningen man får. Det ger således melatonin som är en mycket viktig antioxidant som man får helt gratis. Men melatonin är också viktigt för sömnen och det är då främst den melatonin som produceras i hjärnans tallkottkörtel.

Stimuleringen att börja bilda melatonin i tallkottkörtel kommer från näthinnan och går i en nervbana  från näthinna till suprachiasmatiska kärnan ( retinohypothalamiska kärnan= den biologiska chefsklockan) och därifrån  vidare till tallkottkörteln.

Och det är speciella celler i näthinnan som stimulerar denna bana. Den är extra känslig för ljuset i det blå spektrat, så att när detta ljus finns så förhindras produktionen av melatonin i hjärnan( tallkottkörteln) däremot går det bättre med ljus åt det rödaktiga hållet.

Ett sätt att stimulera sin sömn är ju att släcka ned och ha det mörkt innan man går och lägger sig, men man kanske inte behöver vara så drastisk. På mobiltelefoner kan man ställa in att telefonen ställs på nattläge och det gör att  det blåa ljuset minskar på skärmen. På TV kan man också ställa in nattläge. Ett enkelt sätt är att välja bildläget film, som har ett skonsammare ljus.. Själv försöker jag göra lite kvällsgympa i dämpat ljus för att  stimulera produktionen av melatonin. Krattig aktivitet innan man lägger sig är dock inte bra för sömnen då det ökar svårigheten att varva ned.

Ett sätt att minska blått ljus på kvällen kan vara att skaffa glasögon med filter som filtrerar bort det blå ljuset.

Hur bra är periodisk fasta ?

 Jag vill helst inte tala om fasta eftersom det är förknippat med att vara hungrig och liknande, utan vill hellre se det som en del av att man försöker följa sin biologiska klocka.

( jag talar nu om att man äter inom ett tidsfönster varje dag- exempevis  under  12 el 10 el el 8 timmar  någonting därimellan. 

För cirka två år sedan intervjuades professor Kerstin Brismar i radion om detta som är en del av hennes specialområde. Hon är en erfaren läkare. Du kan lyssna på det här.

Själv försöker jag ha ett matfönster mellan cirka 10 -18. Det är en del av att försöka följa min biologiska klockan. Ett annat sätt jag försöker är att vara ute i "friska luften" varje dag för att det skall bildas melatonin i mina mitokondrier. Det senare är ju ganska svårt att känna nyttan av och man får lita på forskningen  men att äta  med matfönster har gjort att matsmältning fungerar bättre.

Lite om biologiska klockor

snart ändrar vi på tiden. Det är dags att flytta fram klockan. Man kan fråga sig vad som händer i vår kropp då? Vi har en biologisk klocka som hjälper oss att anpassa oss till ljus och mörker. Fast i själva verket ha vi mängder av biologiska klockor. De finns i snart sagt varje cell i vår kropp. Det  finns också biologiska klockor överallt i naturen. . Hur kommer det sig att till exempel olika växter har olika tider då de blommar. Vissa blommar på våren som liljekonvalj, andra på hösten. Andra blommar på dagen medan andra blommar på natten; varför är det så?

En fransman de Mairan studerade redan 1729 sådana frågor.  Han hade noterat att vissa blommor  öppnade sig på dagen och stängde sig på natten. Han beslöt sig för att se hur växten Mimosica skulle bete sig om den hela tiden var i mörker. Det visade sig att de även öppnade sig dagtid  då de var i mörker och slöt ihop sig på natten. Han fann med andra ord att de tycktes ha en egen rytm för när de skulle öppna sig och sluta sig helt oberoende av ljus.  Långt senare skulle det hela komma att förklaras av  begreppet biologisk klocka. Forskning om detta  belönades 2017 med nobelpris.

Biologiska klockor finns många av i kroppen. Det finns dock en biologisk klocka som är en sorts chefsklocka eller huvudklocka. Den har ett latinskt namn nucleus suprachiasmicus.  Namnet beskriver bara var detta nervcentrum, denna nervkärna är belägen och det är i hypothalamus. Den kallas SCN en förkortning av nämnda latinska namn.

Detta nervcentrum SCN får information om vilka ljusförhållanden som råder  och utifrån detta kan den sedan styra en hel del rytmer i kroppen  som vakenhet och sömn,  Följande följer ävenså biologiska rytmer: Under vissa förhållanden behöver kroppen en del hormoner i en viss halt,  kroppstemperaturen växlar under dygnet och många fler.

SCN , huvudklockan får sin information om ljusförhållanden via en nervbana från näthinnan, Det är en alldeles egen bana. Via den banan till SCN går information vidare till tallkottkärteln, som producerar melatonin när det är mörkt. Ljuset hejdar produktionen av melatonin från tallkottkörteln och under dagsljus produceras melatoninet  i kroppens olika celler och närmare bestämt i cellernas energiproducenter mitokondrierna, Melatonin är en viktig antioxidant. Att den produceras i mitokondrierna är ingen tillfällighet för där produceras energi och då kan genom oxidativ stress bildas så kallade fria radikaler sot kan vara startpunkt för olika sjukdomar som kroniska sjukdomar, cancer sjukdomar. Att det viktiga melatoninet finns nära till hands är ändamålsenligt. Hur får man i sig den?  Jo genom att vara ute i friska luften och utsätta sig för bl annat nära infraröda strålar. Denna strålning går genom kläder och känner man att det blir varmt på ryggen när man är ute så är det den nära infraröda stålningen man märker.

Kan att sova bra under tonåren minska risk för MS?

             

Z    Z    Z     Z      Z        Z   Z     Z   Z      Z           Z   Z   Z  Z  z 

                  Z   Z   Z  Z  Z                 Z  Z   Z    Z     Z     Z

  

 I en  studie från Karolinska Institutet 2023 undersöktes sömnbrist och eventuellt samband med multipel skleros.Studien var en case-control studie där  2075 personer med MS jämfördes med 3164  kontroll personer, vars tillstånd skulle vara lika avseende ålder och kön. Personerna fick besvara frågor om  hur deras sömn varit under åren avseende bl a längden på sömn och hur de upplevde sin sömn.

Det framkom en skillnad mellan de som sovit 7-9 timmar under tonårstiden och de som sovit kortare tid än sju timmar. Det fanns en ökad förekomst av MS för de som sovit mindre än sju timmar. Man kan dock från resultaten inte säga om sömnbrist orsakat MS eller tvärtom att neurologisk skada gjort att man sovit mindre enligt intervju med prof Torbjörn Åkerstedt i Dagens Medicin där också studien presenterades.

MS patienter har ofta problem med sömnen enligt Neuro. Nu erbjuds man via neuro att få delta i en behandlingsstudie av svårigheter att somna  via organisationen. Den behandling man erbjuds är KBT.  Mera om detta via Neuro där man också kan anmäla sig.

Om kost och MS- att äta fisk (svensk studie) Vidare om kost i allmänhet och MS ( studie från Oxford och Australien)

 I  Studie från 2025

En svensk undersökning,Impact of fish consumption on disability progression in multiple sclerosis har nyligen publicerats där man studerat fiskintag och förloppet av MS. Man har studerat hur det gått för personer med MS  utifrån data från det svenska MS registret och följt patienter upp till femton år efter diagnos.  Dessutom fick 1719 personer ett uppföljningsformulär med sikte på att finna förändringar i hur mycket fisk man ätit. 

Man fann att högre fiskkonsumtion  är förknippat med en bättre utveckling avseende försämring i sjukdomen och att diet kan vara en möjlig väg att påverka sjukdomen. Gäller både mager och fet fisk.

Forskningen är bl a från Karolinska Institutet. Du kan läsa om den Här

 II Studie från 2023

En annan studie   handlar om diet och  progression  och symtomatologi vid MS. Det är en översiktsartikel. Man utgick från mer än 700 studier om kost och MS men de flesta mötte inte upp mot de krav ställdes. Syftet var att utifrån den man man åt  skulle se om det kunde påverka utgången avseende förlopp och symtom av MS.  Forskarna kom från Oxford och Australien. 

Man fann att dietens kvalitet  tycktes gen en bättre livskvalitet och mindre handikapp hos MS-patienter.

Det fanns tecken på andra positiva samband mellan diet och annan påverkan på sjukdomen men endast tecken ej helt klart ( inclusive)

Diet med mycket grönsaker, baljväxter, frukt,fullkorn, fiber och fisk verkade ha bäst potential

Man skriver också att fler studier behövs.

Studien finns Här 

Intervju med neurolog Jan Hillert för 1 1/1 år sedan om MS

Handlar om hur man ser på MS nu och vilken utveckling som sett de senaste  åren, dvs sedan bromsmediciner kom men också om faktorer som inverkar och då till exempel rökningens skadliga inverkan  Finns på  Youtube

https://www.youtube.com/watch?v=Gk2rzX_sh58

Glucosamin och knäont- artros

 Jag har skrivit nyligen att jag haft en del besvär  med artros genom åren. Det är ganska vanligt att folk (och fä) använder glukosamin. Det ges även till hästar, katter och hundar och kanske fler hundar.  Tidigare var det i varje fall betydligt billigare att köpa glukosamin till hästar och jag har varit med om att personer köpt glukosamin i förpackningar för hästar. Inget som rekommenderas. Man frågar sig om det kan påverka blodsocker och öka risken för diabetes. I den här artikeln i läkartidningen diskuteras detta. Om friska individer tar normaldosen vilket i detta fall är 1500 mg/dygn tycks det inte påverka blodsocker. Det betyder  naturligtvis inte att högre doser kan ge sådana effekter. Delvis därför tycker jag inte man skall köpa glukosamin till djur  men också av andra skäl.

Emellertid har jag försökt att se om det finns något som talar för att glukosamin glukosamin hjälper mot besvär av artros. Frågar man bara rakt ut på nätet eller AI är korta svaret nej. Men jag tror att man måste gå längre än så för att få något svar varför så många tar glukosamin. Eller är det bara placebo? 

Jag har ätit det i många år men tänkte efter ett tiotal år att nu slutar jag, Mina knän gav sig sedan successivt till känna igen, Jag har börjat med glukosamin igen för kanske ett år sedan. Jag är bättre än jag varit men inte bra.  Det kan vara så att förbättringen beror på att jag tränat ganska intensivt med inriktning på knäartros. 

Här är en artikel som handlar om det finns några vetenskapliga bevis för att glukosamin hjälper mot artros.

Det finns många sidor på nätet där man kan få goda råd vid artros.

Watch dr Sam Gartland

 

Sam Gartland

Intressant för mig är hans utveckling.Sedan han fick MS och började tillämpa livsstilsförnändringar  inspirerad av George Jelinek och Roy Swank, har han fått liknande erfarenheter som jag fått. Se på Youtube. 

Tranbär mot urinvägsinfektion

 

     Bilderna  ovan från professor Inga Odenholt, Infektionskliniken Malmö 

Använt tranbärsjuice för att förebygga urinvägsinfektion vilket jag började få i samband med  att jag fick MS. Det finns ett ämne, proantocyanidin i tranbär som fäster i urinblåsans vägg och blockerar bakterier från att fästa och på så sätt förhindras  UVI eller urinvägsinfektion.

Men fungerar det? Jag ställde frågan till AI och fick följande svar:

Ja, det finns faktiskt forskning om att tranbärsdryck kan hjälpa vid urinvägsinfektioner (UVI). Tranbär innehåller proantocyaniner, som är antioxidativa ämnen som kan förhindra bakterier från att fästa sig på urinblåsans vägg. De kan också förhindra bakteriernas "hår" från att klänga sig i urinvägarna, vilket gör det lättare för dem att sköljas ut.

En sammanställning av forskning visar att regelbunden konsumtion av tranbärsdryck kan minska antalet urinvägsinfektioner med cirka 35 procent. Det är dock viktigt att notera att tranbärsdryck främst fungerar som en förebyggande metod och inte nödvändigtvis bryter en redan utbruten infektion

AI hänvisar till Fråga Apotekaren där man kan läsa mer,

Tidigare brukade jag skriva årliga rapporter om hur hälsan utvecklats

 

det gör jag inte längre. Dels skriver jag inte mycket eller inget alls på bloggen. Dels går åren och man blir äldre. Nu är jag 78  år. Det är ju naturligt att man åldras och förändras.

Beträffande MS tycker jag nog det är oförändrat men möjligen hade jag ett skov i samband med en Covidinfektion. Jag fick i varje fall svårare med balansen i några veckor men sen gick det över.

Det finns problem med min hälsa vid sidan av det tidigare. Dels opererades jag för prostatacancer 2015. Det har gått bra beträffande cancern så tillvida att man inte hittills inte sett några tecken på att den återkommit, men det har blivit en del problem med inkontinens vilket är lite besvärligt men hanterbart. Jag hade ju problem med urinering redan tidigare på grund av MS med intensiva trängningar och på ett sätt blev just detta bättre efter operationen så en del av trängningarna jag hade kanske inte berodde på MS, men det debuterade då.

Kanske mitt största problem är  att jag har ont i ett knä när jag går. Jag ådrog mig det då jag tränade intensivt med knäböjningar men det var helt fel för mig. Jag gick ner för djupt och att göra det f r ekvent  sliter på knän just pga knäleden inte är "konstruerad" för den rörelsen. Det är samma risk med cyklande  om man belastar knäna för mycket genom att ha sadeln lågt så att man cyklar med knän för mycket böjda kan det skada knän. Detta hände cirka 2005. Men efter en del klokare träning med styrketräning i benmuskler för att stabilisera i knäleden plus glukosamin blev jag mycket bättre till bra och kunde röra mig ganska obehindrat. 

Men för tre år sedan tänkte jag att jag klarar mig nog utan glukosamin- nu kom besvären som ett brev på posten och sitter i fortfarande det har begränsat min rörlighet och konditionen har blivit sämre.  Möjligen blir det långsamt bättre. Jag funderar på att det kanske måste opereras. 

Cykla kan jag dock göra framledes och efteråt känns knän bra till skillnad mot efter promenader.

Men i stort måste jag nog säga att jag mår bra  och får vara nöjd.

Jag fortsätter med min yoga och träning. Tränar knäövningar och inkontinensövningar.

Målar lite. Framför allt i en grupp på Teneriffa

Så är det nu

Hur tillagar du din kost ?

  

Om jag förstår det rätt är fettintaget viktigt. Om man tittar på till exempel cytokiner, de proteiner som spelar en stor roll i immunförsvaret, är dessa beroende av vilka fettsyror man intar. Exempelvis stimulerar mättade fetter  cytokiner som är proinflammatoriska och kan bidra till ökad inflammation, De fleromättade fettsyrorna har i stort sett samma verkan. . Enkelomättade kan man beskriva som neutrala. Slutligen omättade fettsyror är i huvudsak antiantiflammatoriska. Detta kan vara en enkel sammanfattning av fettsyrornas påverkan på cytokiner? Det står på innehållsförteckningarna av maten man köper vilken typ av fett som finns, om de är mättade, enkelomättade eller omättade. 

Det är också viktigt hur man tillagar maten, se bild.   

Har du några bra tips på god och nyttig mat?

Samtal med AI om autoimmuna sjukdomar och kost. Obs Swank diets verkar omnämnas som en reum. artrit kost. Det är nog mest mot MS men fungerar troligen vid RA också

 god kväll. Vilka sjukdomar räknas till autoimmuna sjukdomar? 

Bild från Tenerife: Om sol sken. Solen är inte viktig bara för D vitamin, Minst lika viktig är det nära infraröda ljuset som ger melatonin dagtid vilket är en viktig  antioxidant. Behöver ej vara i direkt sol då det går genom kläder och  även skugga från träd. Det ultravioletta ljuset skall man vara mer försiktigt med.

God kväll! 🌟 Autoimmuna sjukdomar uppstår när immunsystemet felaktigt attackerar kroppens egna celler och vävnader. Här är några vanliga exempel på autoimmuna sjukdomar:

• Rheumatoid artrit: Attackar lederna och orsakar inflammation och smärta.

• Systemisk lupus erythematosus (SLE): Påverkar flera kroppssystem, inklusive hud, leder och njurar.

• Celiaki: Orsakar inflammation i tunntarmen vid konsumtion av gluten.

• Diabetes typ 1: Immunsystemet angriper och förstör de celler i bukspottkörteln som producerar insulin.

• Graves sjukdom: Orsakar överproduktion av hormonet sköldkörtelhormon.

• Rökande: Orsakar inflammation i tarmarna och tarminflammation.

• Multipel skleros (MS): Angriper det centrala nervsystemet och orsakar neurologiska symtom.

• Psoriasis: Orsakar snabb tillväxt av hudceller, vilket leder till rodnad och skorpa.

• Sjögrens syndrom: Orsakar torrhet i ögonen och munnen.

• Addisons sjukdom: Orsakar brist på hormoner från binjurarna.

Dessa sjukdomar kan vara kroniska och kräva livslång hantering. Behandlingar kan inkludera immunosuppressiva läkemedel, symptomatisk vård och livsstilsförändringar.

Har du några specifika frågor om någon av dessa sjukdomar?

Jag vet att för länge sedan , sådär en 50 år sedan rekommenderades livstils och kostförändringar vid rheumatoid artrit även av läkarkåren men sedan hörde man inte så mycket om det. Vid MS fanns Swanks diet som dock inte fick något genomslag i stort och det fanns inga rekommendationer om detta från läkarkåren. Finns eller har funnits avseende några av de andra autoimmuna sjukdomarna någon livsstilsförändring eller kostförändring. Jag förmodar att rökning avrådes från vid samtliga tillstånd.

Du har rätt, rökning avrådas definitivt vid alla autoimmuna sjukdomar eftersom det kan förvärra inflammation och andra symtom. När det gäller livsstils- och kostförändringar, finns det faktiskt forskning som stöder att vissa förändringar kan hjälpa vid flera autoimmuna sjukdomar. Här är några exempel:

• Antiinflammatorisk kost (AIP): Denna kostupplägg fokuserar på att undvika mat som kan orsaka inflammation och istället inkluderar näringsrika livsmedel som kan hjälpa till att lindra symtom.

• Glutenfri kost: Speciellt för personer med celiaki och vissa andra autoimmuna sjukdomar kan undvikande av gluten bidra till att minska inflammation och andra symtom.

• Paleokost: Denna kostupplägg följer principerna från paleolitiska tider och undviker moderna livsmedel som kan orsaka inflammation, såsom raffinerade livsmedel och mjölk.

• Låg-FODMAP kost: Denna kost kan hjälpa vid inflammatoriska tarmsjukdomar genom att minska mängden fermenterbara sockerarter som kan orsaka magproblem.

Det är viktigt att komma ihåg att varje individ kan reagera olika på olika kost- och livsstilsförändringar, så det kan vara en bra idé att prata med en läkare eller en dietist innan man gör större förändringar.

Har du övervägt någon av dessa kostupplägg eller har du några specifika frågor om hur de kan påverka en viss sjukdom?

För mig själv är Swanks diet, glutenfri diet samt även låg-Fod Map intressant och jag använder dessa. Jag är emellertid intresserad av området i stort och för att avgränsa mina frågor gäller det speciellt rheumatoid artrit speciellt eftersom det har en sådan lång historia med kostrekommendationer och speciellt vill jag minnas att det var intressant vid RA hos barn.

Det är fascinerande att du är intresserad av olika koststrategier för att hantera rheumatoid artrit (RA), särskilt eftersom det har en lång historia med kostrekommendationer. Här är en översikt av några koststrategier som har använts för RA:

Swanks Diet

Swanks diet, utvecklad av Dr. Swank på 1940-talet, fokuserar på att minska inflammation genom att begränsa mängden fett och protein i kosten. Dieten rekommenderar att äta mycket frukt och grönsaker, fullkorn och fisk, samtidigt som man undviker fet mjölkprodukter och rött kött.

Glutenfri Diet

En glutenfri diet kan vara fördelaktig för vissa personer med RA, särskilt om de också har celiaki eller glutenintolerans. Gluten är en protein som finns i vissa frön som vete, korn och råg, och kan orsaka inflammation hos vissa människor.

Låg-FODMAP Diet

Låg-FODMAP-dieten är designad för att minska magont, men det finns teorier om att den också kan hjälpa till att minska inflammation hos vissa personer med RA. FODMAP är en samling av olika sockerarter som kan orsaka magproblem.

Kostrekommendationer för RA hos barn

För barn med RA är det viktigt att säkerställa att de får en balanserad kost som stöder tillväxt och utveckling. Kostrekommendationer inkluderar många frukt och grönsaker, fullkorn, magert protein och hälsosamma fetter. Det är också viktigt att undvika livsmedel som kan orsaka inflammation, som rött kött och fet mjölkprodukter.

Har du några specifika frågor om någon av dessa koststrategier eller hur de kan tillämpas för RA?