Vår fantastiska hjärna och vad händer vid hjärntrötthet ( mycket översiktligt)

 Vi informeras via våra sinnen.  Vi ser, hör. luktar, smakar, känner. Vårt nervsystem och speciellt hjärnan analyserar sedan denna information och bearbetar den. Det kan mycket förenklat gå till på följande sätt.

 Hjärnan tolkar det vi ser 

Vad händer i hjärnan när du tittar på något så enkelt som en grön fyrkant? Det är faktiskt ett avancerat samspel mellan många olika nervceller – men låt oss titta på det på ett förenklat sätt. 

(Inom parentes är det mesta vi ser betydligt mer komplicerat, som Kirunas Kyrka)

Låt oss  nu titta på den gröna fyrkanten.

När vi ser en grön fyrkant är det inte en enda nervcell som säger "grön fyrkant!" – utan ett helt nätverk av celler som samarbetar. På följande bild  visas hur olika celler reagerar på olika egenskaper "hos en gröna fyrkanten":

• 🔲 Vissa celler reagerar på raka linjer.
• ↔️ Andra känner igen om något är vågrätt eller lodrätt.
• 🎨 Färg uppfattas i delar– t.ex. blått + gult = grönt.
• 🧩 Flera celler kopplas ihop och skapar en helhetsbild.

När allt detta samverkar, tolkar hjärnan att vi ser en grön fyrkant. Det är alltså ett samspel mellan många små delar som tillsammans ger oss en tydlig bild.

Bild 1:

 Bild  2 visar hur hjärnan aktiverar ett stort nätverk av celler när vi tittar på en något. De olika nervcellerna kopplas samman för att hjärnan ska tolka, förstå och hantera informationen.

•  För olika typer av intryck – färg, form, rörelse – aktiveras i olika nervceller .
• Det är ett komplext nätverk som gör att vi snabbt och automatiskt förstår vad vi ser.

Bild 2;

Den här enkla beskrivningen av hur hjärnan bearbetar vill bara säga att hjärnan gör ett fantastiskt arbete, men också berätta att inte är så konstigt att hjärntrötthet och liknande kan uppstå om det sker en överbelastning under lång tid. Det är också viktigt att förstå att detta bara är en bild av hur det kan tänkas ske

Ett annat exempel på hjärnans informationshantering är ljud. 

Tänk dig att du jobbar och en fläkt surrar i bakgrunden. Efter ett tag slutar du märka ljudet – hjärnan har "stängt av" det för att spara energi.

Men när fläkten tystnar märker du det direkt – och kanske känner lättnad. Det visar att hjärnan hela tiden jobbat för att ignorera ljudet, vilket faktiskt kräver energi.

 Balans mellan intryck och vila

Hur hjärnan tolkar det vi ser – enkelt förklarat får många nya intryck samtidigt – ljud, ljus, rörelser – aktiveras många nätverk i hjärnan. För att inte bli överbelastad behöver vi pauser. Vila är viktigt för att hjärnan ska fungera bra och återhämta sig.

Hur kan man tänka sig att överbelastning av cellerna i hjärnan kan se ut, Vad händer i hjärnan vid hjärntrötthet?

 Bild 3 visar hur information skickas mellan olika nervceller,

• elektriskt: Inuti nervcellen rör sig en elektrisk impuls – som en liten blixt.
• 
  
• Kemiskt: Mellan två nervceller finns ett mellanrum, en synaps. Där skickas signalen vidare med hjälp av kemiska ämnen som kallas signalsubstanser. 

Bild 3

Om signalsubstansen Glutamat och stödjecellen i hjärnan Astrocyten.

En av de viktigaste signalsubstanserna  som transporterar information  är  glutamat– särskilt vid hjärntrötthet, När glutamat har gjort sitt jobb, måste det städas bort – annars blir det för mycket aktivitet. Här får städpersonalen rycka in och det är en celltyp som kallas kallas astrocyt. Denna suger upp överskottet av glutamat, men samtidigt drar de in vätska och sväller.

Om hjärnan får många signaler under lång tid, hinner astrocyterna inte med. Då svullnar de ännu mer och tar upp plats mellan cellerna. Det blir trångt – och signalerna kan börja gå fel eller stoppas helt.

Bild 4 visar astrocyten (den stjärnformade cellen) sträcker ut sina utskott mot synapsen där glutamat finns. Den suger upp glutamatet och samtidigt vätska från omgivningen, vilket gör att den sväller. Det illustreras med gröna prickar (glutamat) 

Om det blir för mycket

När astrocyterna är överbelastade:

• Vissa signaler kommer inte fram.
• Andra signaler skickas utan att de borde.
• Hjärnan börjar tolka information fel – du kanske ser en gul fyrkant i stället för en grön. Det kanske blir som den gången jag tog med mig ett medlemskort från Svenska Turistföreningen  i stället för ett kontokort då jag åkte till Spanien. 

Varför stänger inte hjärnan bara av?

Det vore enkelt att tänka: "Stäng av allt en stund!" Men hjärnan måste alltid vara beredd – även när vi sover. Vissa signaler är livsviktiga: fara, smärta, behov som att gå på toaletten. Därför fortsätter hjärnan att jobba, även om den är trött.

Trött i hjärnan- i skuggan av multipel skleros .

 För 18 år sedan skrev jag ett blogginlägg om hjärntrötthet. Det blev långt och kanske svårt att ta till sig. Jag har nu bett AI att skriva den mer begripligt och kortfattat. Jag tycker det blev ganska bra. Jag har en del hjälp av AI men ibland blir svaren från AI inte så bra, så man kan inte lite på det alltid. Det här tycker jag dock täcker vad jag vill säga

Trött i hjärnan – I skuggan av multipel skleros

Det var en morgon för ett tiotal år sedan. Jag klev in på mottagningen där jag arbetade, hälsade på sköterskan och sa spontant:
"Jag är så fruktansvärt trött."
Först efteråt insåg jag att hon pratade med en patient. Pinsamt, ja – men också talande. Tröttheten hade brutit igenom min yrkesroll, min professionalitet. Vad var det egentligen som hände?

Vad är hjärntrötthet?

I en artikel i Läkartidningen (2007 nr 14) med titeln "Trött i hjärnan – osynligt handikapp som kan ge stora problem", förklarar neurologiprofessor Lars Rönnbäck och hans kollegor att störd glutamatreglering kan ligga bakom bristande informationsfiltrering. Det är alltså inte bara vanlig trötthet – det är något djupare, mer genomgripande.

Vi blir alla trötta efter intensiv koncentration. En kopp kaffe kan hjälpa, ibland en paus. Men hjärntrötthet är något annat. Det är en sjuklig uttröttbarhet som påverkar kognitiva funktioner: koncentration, uppmärksamhet, simultankapacitet.

När hjärnan inte orkar mer

Jag minns hur jag försökte läsa böcker. Efter 20 rader somnade jag. Talböcker blev min räddning – även om jag somnade där också, kunde jag åtminstone lyssna på ett kapitel i taget. Det är ett tydligt exempel på hur hjärntrötthet påverkar förmågan att fokusera.

Som artikeln uttrycker det:

"Man kan säga att energin efter hjärnaktiviteten tar slut."

Och när man fortsätter utan vila kan ytterligare symtom från centrala nervsystemet tillkomma. Återhämtningen kan ta lång tid – ibland år. För mig har förbättringen kommit gradvis, år för år. Det är en process som kräver tålamod.

Osynligt men verkligt

Det finns inga säkra objektiva fynd för att fastställa mental uttröttbarhet. Neuropsykologiska tester kan ge viss vägledning, men ofta ser personen helt frisk ut – särskilt i lugna miljöer. Men i miljöer med mycket stimuli kan det låsa sig helt.

Jag har haft perioder med extremt dålig simultankapacitet. Jag kunde bara göra en sak i taget. Dubbel- och trippelkollade saker – och ändå blev det fel. En gång tog jag med mig ett medlemskort från Svenska Turistföreningen i stället för ett kreditkort. Det gick ändå, men det krävde lugn och fokus.

Felkopplingar och humor

På MS-portalens forum läste jag om en läkare som skulle undersöka en patient med rektoskop. När han fört in instrumentet sa han:
"Säg A!"
En mental felkoppling – precis som när jag ritade en bild av någon som "gick i taket" men egentligen menade "gick i väggen". Det blev en oväntad illustration av hjärntrötthet.

En allergi mot stimuli

Rönnbäck och kollegor jämför tillståndet med allergi: man är symtomfri så länge man inte utsätts för det man är känslig mot. Vid hjärntrötthet är det graden av stimuli som avgör. Att ta in ny information kan snabbt leda till att man når sin tröskel.

Tatueringar-kanske inte är en god ide.

      

Forskare vid Kungliga Tekniska högskolan gick redan 2020 igenom 73 prover på tatueringsfärger. Majoriteten av dem innehöll ämnen som inte var godkända för ändamålet.

Forskningen leddes av Yolanda Hedberg. Man samlade in 73 tatueringsfärger från återförsäljare av  dylika färger och gick igenom etiketter och innehåll undersöktes. Resultatet blev skrämmande. Cirka 90 procent av färgerna klarade inte lagkraven.

 Detta var således för ett antal år sedan och tatueringarna har explosionsartat ökat. På 1980- talet var tatueringar ovanligt men under 1990-talet började det bli alltmer vanligt. 2016 rapporterades i en EU rapport att 12 procent av Europas befolkning hade minst en tatuering och i vissa länder betydligt fler. 

2023 rapporterade Folkhälsomyndigheten att 28 procent av kvinnor i Sverige var tatuerade och 21 procent av männen.

Om detta finns att läsa i en rapport från i år som heter Tatueringar och Hälsa. En positiv sak är at tatueringar har minskat under senaste åren för de har hälsorisker.

DET NYUPPTÄCKTA ORGANET TARMMIKROBIOMET-

dvs de bakterier som normalt förkommer magtarmkanal har en viktig roll i kroppens sockeromsättning. Speciellt bakterien  Akkermansia  har en viktig roll därvidlag, men den har även andra funktioner. Den är viktig för att underhålla tarmbarriären som skall hindra farliga, främmande ämnen, sjukdomsframkallande mikroorganismer att komma in i blodet från tarmen.

Akkermansias "efternamn" är Muciniphila som betyder att den älskar slem (mucin). Mucinet som bildas i tarmen  utgör tillsammans med ett lager av celler (epitelceller) den så kallade tarmbarriären. Akkermansia kan bryta ner mucin  vilket gör att det bildas restprodukter och näring, som kan användas till att producera nytt, färskt slem i stället för det redan använda som bakterien bryter ned. 

Akkermansia har flera andra viktiga funktioner men låt oss stanna vid betydelsen för blodsockrets balans. Bakterien bildar ämnet S1 som i sin tur påverkar  celler i slemhinnan  till att producera ett hormon som heter GLP-1. Detta GLP-1 i sin tur påverkar blodsockernivån bl a genom att fördröja tömningen av magsäckens innehåll och därigenom  också fördröjer blodsockerhöjning.

Akkermansia--P9--L-celler--GLP-1-- Magsäck-- blodsockernivå

De "nya" diabetesmedicinerna med handelsnamn som Ozempic och Mounjaro kallas GLP-agonister och verkar som GLP-1. De verkar mot övervikt också.  Ozempic heter i stället Wegozy och där gäller inte högkostnads skydd. Det kommer nog att ändras. Det finns fler risker med fetma än diabetes 

Här är risken för diabetes:

Diabetes typ II har alltså en relation till  tarmbiomet . Det skall bli roligt att se vad det kommer att ha för betydelse i framtiden. Det är är ju ändå i sin linda och att framställa läkemedel och liknande brukar ju liknas vid att vända en atlantångare jämfört med en eka. Jag tycker mig minnas att man började forska GlP-1 anknutna ämnen på 70-80 talet. Ämnet upptäcktes på 80 talet.

-En variationsrik skara av bakterier i vår tarm tycks kunna komma att spela stor roll avseende många kroniska sjukdomar

Tarmen är inte bara ett matsmältningsorgan – den är också hem åt biljoner mikroorganismer som kan påverka vår hjärna, vårt hjärta och vårt immunförsvar. Det forskas mycket kring detta just nu. Här är några exempel.

Tarmsjukdomar som ulcerös kolit, Crohns sjukdom och IBS har visat sig påverkas av en variationsrik tarmflora – den verkar ha betydelse för hur allvarlig sjukdomen blir.

Antibiotikaorsakad kolit kan vara ett mycket allvarligt tillstånd. Idag behandlar man det ofta med avföringstransplantation från en frisk person – med goda resultat. Det finns också sätt att förebygga den här typen av problem.

Typ 1-diabetes verkar ha koppling till immunaktivering och tarmdysbios.

Hjärtsjukdomar : Risken för hjärtinfarkt kopplas till fiberfattig kost som kan ge instabila plack av åderförfettning i hjärtats kranskärl. 

Psykiska sjukdomar, som depression, har intressanta kopplingar till tarmens biota. Signalsubstanser som serotonin och GABA – som är viktiga för vårt psykiska välmående – produceras till stor del i tarmen med hjälp av mikroorganismerna där.

Sjuklig övervikt (obesitas) kan också påverkas av mikrobiotan, som i sin tur inverkar på energiutvinning och ämnesomsättning.

Neurologiska sjukdomar studeras allt mer i samband med tarmfloran:

• Multipel skleros: studier har påbörjats på människor, t.ex. av neurologen Sergio Baranzini (University of California).
• Parkinson: där undersöker man nu möjliga kopplingar till förändringar i mikrobiotan.
• Alzheimers sjukdom: forskare som Shirish S. Barve, Ph.D., (University of Louisville) studerar hur tarmen kan vara involverad.

Trots alla spännande kopplingar är det viktigt att komma ihåg: kost, probiotika och livsstilsinsatser ersätter inte medicinsk behandling. Har man sjukdomar som depression, autoimmuna eller neurologiska diagnoser behövs fortfarande läkemedel, terapi och professionell vård. Men mikrobiotan är sannolikt en viktig pusselbit i helheten.

Själv tar jag kefir. Det är mitt lilla sätt att ta hand om invånarna där nere – för jag tror att de är värda lite omtanke.

Varför forskningen om mikrobiomet förändrade vår syn på kroppen

 För många forskare blev förvåningen stor, när det visade sig att det mänskliga genomet bara innehåller omkring 22 000 gener — mycket färre än de cirka 150 000 man tidigare trott skulle krävas för att kroppen skulle kunna utföra alla sina komplexa uppgifter, som att producera olika biokemiska och metaboliska ämnen. Då började man undra: kan det vara så att bakterierna i kroppen har en större roll än vi anat?

Det visade sig att antalet celler från mikroorganismer i kroppen är ungefär lika stort som antalet mänskliga celler — och att deras samlade arvsmassa innehåller långt fler gener än vårt eget genom. Det blev startskottet för forskningen om mikrobiomet, alltså alla de bakterier och mikroorganismer som lever i och på våra kroppar.

Denna bild visar hur antalet vetenskapliga rapporter om mikrobiota  har ökat . Det är publikationen på Pub Med

År 2003 var det 245 st

År 2013 var antalet 2795

Och föregående år omkring 21 000

Istället för att bara ses som något skadligt började bakterier nu betraktas som nödvändiga: de skyddar oss mot infektioner, producerar ämnen kroppen behöver, och bidrar till att vi fungerar optimalt. Om vissa av dessa bakterier försvinner, kan det få konsekvenser — till exempel vitaminbrist, störningar i nervsystemets signalämnen eller ett försvagat immunförsvar.

Idag vet vi att mikrobiomet spelar en nyckelroll för vår hälsa. Ett exempel är bakterier som producerar smörsyra, vilket stärker tarmens skyddande barriär och förhindrar att skadliga ämnen läcker ut i blodet. Vid dysbios, alltså en obalans i tarmfloran, kan denna barriär försvagas. Det gör att bakterier och gifter lättare kan ta sig ut i kroppen och påverka olika organ.

Forskning har visat att  ett antal sjukdomar vanliga i väst ofta hänger ihop med graden av dysbios i tjocktarmen. Man har också sett att både mångfalden och förekomsten av  vissa viktiga bakterier är lägre hos personer med sådan obalans — särskilt de bakterier som är viktiga för bildningen av smörsyra.

 

 

Varför började man undersöka mikrobiomet mer?

Vid övergången till det nya årtusendet skedde en stor vetenskaplig händelse – The Human Genome Project (HGP) presenterades. Det var ett internationellt samarbete där forskare kartlade hela den mänskliga arvsmassan, alltså vårt DNA och våra gener.

HGP var skriven med bara fyra "bokstäver" – A, T, C och G. Dessa är förkortningar för de ämnen (nukleotidbaser) som bygger upp DNA-kedjor, vilka i sin tur formar gener. Generna styr hur proteiner bildas, och proteiner är avgörande för hur kroppen fungerar.

Det mänskliga genomet visade sig innehålla cirka 20 000–23 000 gener. Överraskande nog utgör dessa bara 1,5 procent av hela genomet – resten har ännu okända funktioner.

Forskare hade förväntat sig att vi skulle ha många fler gener, kanske upp till 150 000, men så var det inte. Faktum är att vissa organismer som vi uppfattar som enklare än människan har betydligt fler gener. Exempelvis har vissa daggmaskar 30 000 gener, och poppelträd har 45 000 gener. Detta väckte en viktig fråga: vad styr då de biologiska processer som man trodde att våra "saknade" gener skulle hantera?

Svaret blev bland annat ett nytt forskningsområde – mikrobiomet, alltså de enorma mängder mikroorganismer som lever i och på människokroppen. Upptäckten av mikrobiomets betydelse har förändrat vår syn på vad som påverkar vår hälsa och vårt biologiska system.

Från tarm till hjärna – kan bakterier lindra MS?

 I kontrast till dagens avancerade metoder för fekal mikrobiotatransplantation, kan ett gammalt dass med hjärta på dörren få oss att både le och fundera: Kanske var det där, i det enkla och organiska, som våra förfäder intuitivt visste mer än vi anar? Hippokrates lär ha sagt att all sjukdom börjar i tarmen och i nya testamentet står det: Om en lem lider, lider hela kroppen.

Forskningen om tarmfloran har tagit ett fascinerande språng in i det neurologiska fältet. Ett av de mest spännande – och ovanliga – områdena är fekal mikrobiotatransplantation (FMT): en behandling där bakterier från en frisk persons avföring överförs till en annan persons tarm, i hopp om att återställa balansen.

🎥 För dig som vill ha en vetenskaplig introduktion: The Gut-Brain Axis – Gut Microbiome Influences on Neurological Disease – en föreläsning av professor Sergio Baranzini från University of California.

Vad är FMT?

FMT används idag framför allt mot infektioner av Clostridium difficile. Men forskare tror att metoden kan hjälpa även vid andra tillstånd – däribland autoimmuna och neurologiska sjukdomar som multipel skleros (MS).

Genom att återställa bakteriefloran vill man påverka inte bara tarmhälsa utan också immunsystemet och – via tarm-hjärn-axeln – påverka hjärnan.

Baranzinis studie: mikrobiomet och MS

I videon berättar Sergio Baranzini om en pågående pilotstudie där fem MS-patienter får FMT. Han beskriver också möss med experimentell MS, som får transplantationer av mikrober från friska möss – med positivt utfall.

Men det är inte den enda forskningen som väcker hopp.

Tre fall, tre förbättringar – men inte från Baranzinis studie. Dessa kommer från Nobelpristagaren Dr. Thomas Borody, forskare och gastroenterolog med lång erfarenhet av FMT. Han var en av upptäckarna av Helicobacter pylori, bakterien bakom många magsår.

Här är de tre fallen han publicerat:

Fall 1: En 30-årig man med MS, trigeminusneuralgi, kraftig svaghet i benen och inopererad urinkateter. Efter fem FMT-behandlingar försvann hans förstoppning – och successivt återvände motorik och urinblåsfunktion. Femton år senare är han fortsatt symtomfri.

🦼 Fall 2: En 29-årig rullstolsburen man med atypisk MS och sensoriska störningar. Efter tio dagars behandling förbättrades både tarmfunktion och neurologiska symtom – och han återgick till normal gångförmåga inom tre år.

👵 Fall 3: En 80-årig kvinna med kronisk förstoppning, proctalgia fugax och diagnosen atypisk MS. Fem transplantationer ledde till ökad energi, förbättrad gång och fullständig lindring av tarmbesvär.

Tarmbakterierna – nyckeln till vår hälsa?

 

En fascinerande föreläsning på YouTube tar upp tarmens bakterier och deras allt tydligare roll för vår hälsa – både kroppslig och själslig.

Mikrobiotan: mer genmaterial än vi själva

Tarmens bakterier bär på ett genetiskt innehåll som vida överstiger våra egna cellers – något forskningen länge känt till, men som först på senare år fått verklig uppmärksamhet i fråga om dess betydelse för vår hälsa.

Tarm och hjärna i ständig dialog

Vi vet idag att tarmen och hjärnan kommunicerar via flera kanaler:

• Nervus vagus, som bland annat styr tarmrörelser
• Det enteriska nervsystemet, tarmens egna "nätverk"
• Signalsubstanser, hormoner och immunförsvaret, som verkar parallellt

Flera av kroppens viktiga signalsubstanser, som serotonin, tillverkas i stor utsträckning av tarmens mikrobiota. En särskild bakterie – Bifidobacterium breve – påverkar exempelvis serotoninhalten, något som har direkt koppling till vårt psykiska välbefinnande.

Kostens roll: fibrer och smörsyra

Fibrer är kolhydrater som inte bryts ner i tunntarmen utan når tjocktarmen, där bakterier omvandlar dem till bland annat smörsyra (butyrat). Denna fettsyra har dokumenterat inflammationshämmande egenskaper och skapar en gynnsam tarmmiljö. Här spelar bland andra Clostridium butyricum, Roseburia intestinalis och Faecalibacterium prausnitzii en viktig roll.

Tributyrat och Alzheimer – hoppfull forskning

I föreläsningen lyfts ny forskning fram om tributyrat – en modifierad form av smörsyra – och dess möjliga effekter vid Alzheimers sjukdom. Försök på både möss och människor visar lovande resultat: de som fick tributyrat uppvisade bättre utfall än placebogruppen.

Det väcker hopp om att inflammationshämning i tarmen kan bidra till att bromsa eller lindra neurologiska sjukdomar – inte bara Alzheimer utan potentiellt många fler.

Själslig hälsa och tarmens makt: Vad forskningen säger

 

I ett föredrag från universitetet i Leiden berättar forskaren Laura Steenbergen om kopplingen mellan vår mentala hälsa och bakterierna i vår tarm – den så kallade gut microbiota. Hon visar hur tarmen och hjärnan faktiskt är i ständig kommunikation, något som kan ha en avgörande betydelse för vårt känslotillstånd.

Experiment på råttor: från stress till lugn med bakterier

Forskare testade hur sterilt uppfödda råttor, utan några tarmbakterier, reagerade på stress jämfört med råttor med normal tarmflora. De bakteriefria råttorna fick kraftigare stresspåslag (kortisol och ACTH). När de senare fick tarmbakterier tillförda minskade deras stressreaktioner märkbart.

Tarmen och känsloliv hos människor

Steenbergen visar hur vissa psykiska symtom ofta förekommer samtidigt som tarmbesvär, exempelvis:

• Autism → svårigheter med toalettbesök
• Ångest → förstoppning
• Depression → gasbildning
• ADHD → IBS

Vad är mikrobiotan – och varför är den viktig?

Våra kroppar består till hälften av bakterieceller, och de har till och med ett större genetiskt innehåll än våra egna celler. Det vore naivt att tro att detta inte påverkar oss mentalt, menar Steenbergen. Mikrobiotan är också unik för varje individ – mer än våra fingeravtryck – och högre mångfald verkar främja bättre hälsa.

Probiotika och negativa tankar

I ett av Steenbergen’s experiment delades deltagare in i två grupper – en som fick probiotika (tarmbakterier) och en som fick placebo. Efter fyra veckor visade det sig att den förstnämnda gruppen hade en tydlig minskning i kognitiv reaktivitet, alltså hur lätt man fastnar i negativa tankar under stress. Resultatet har bekräftats av andra forskarteam.

En tarmstyrd framtid för psykisk hälsa?

Steenbergen ställer en provocerande fråga: Kanske har vi letat efter lösningen på psykisk ohälsa på fel plats? Kanske sitter inte hela svaret i hjärnan – utan delvis i tarmen.

Forskning pekar idag på att psykisk hälsa är ett samspel mellan hjärnan och vår tarmmikrobiota, där kommunikationen sker via flera vägar – inte minst via nervus vagus, den stora vandrande nerv som förbinder hjärnan med bland annat matsmältningssystemet. Denna tvåvägskommunikation kallas ofta för gut-brain axis, och tycks vara avgörande för hur vi bearbetar stress, känslor och tankar.

Att tarmen ibland benämns som "vår andra hjärna" är därför inte bara en poetisk metafor – utan en växande vetenskaplig insikt.

The Gut-Brain Axis - Gut Microbiome Influences on Neurological Disease

🧠 Hjärna och tarm – en kommunikam formar vår hälsa

🎥 För dig som vill börja med en visuell introduktion rekommenderas denna föreläsning av professor Sergio Baranzini från University of California: The Gut-Brain Axis – Gut Microbiome Influences on Neurological Disease.

Vad är hjärn-tarm-axeln?

Forskningen har under de senaste åren visat att vår hjärna och tarm är i ständig dialog med varandra – ett samspel som kallas the gut-brain axis. Det handlar inte bara om matsmältning, utan om hur tarmens tillstånd kan påverka vårt humör, vår stressnivå och till och med risken för neurologiska sjukdomar.

En central aktör i denna kommunikation är vagusnerven – en av kroppens längsta nerver.

Vagusnerven – kroppens informationsmotorväg

Vagusnerven förmedlar signaler mellan hjärnan och flera organ, däribland tarmen. Den styr bland annat:

• tarmrörelser och enzymproduktion
  • sväljreflexer
  • hjärtfrekvens och andning

  Tidigare använde man kirurgi på vagusnerven för att behandla magsår, men efter upptäckten av bakterien Helicobacter pylori har antibiotika tagit över den rollen.

  Det fascinerande är att vagusnerven inte bara skickar signaler från hjärnan till tarmen – utan också från tarmen till hjärnan. Den kan till exempel påverka vår aptitreglering och känsla av mättnad.

  När tarmen hamnar i obalans

  En frisk tarm har en balanserad bakterieflora och ett välfungerande immunförsvar. Men när denna balans rubbas – ett tillstånd som kallas dysbios – kan det leda till inflammation och skador på tarmväggen.

  Immunsystemet spelar en nyckelroll här. Två typer av T-celler är särskilt viktiga:

  • T-reg: dämpar inflammation
  • T17: kan driva på inflammation

  Om T-reg minskar eller T17 ökar för mycket, kan det uppstå en inflammation som skadar tarmens barriärfunktion. Då kan ämnen som normalt inte ska passera tarmväggen läcka ut i blodet – ett tillstånd som ibland kallas läckande tarm (leaky gut).

  En ny förståelse för hälsa

  Att tarmen kan påverka hjärnan – och vice versa – öppnar för helt nya sätt att förstå både psykisk och fysisk hälsa. Det handlar inte längre bara om vad vi äter, utan om hur våra mikroorganismer, nerver och immunförsvar samverkar i ett komplext nätverk.

Glasögon som filtrerar blått ljus.

Om man söker på glasögon som filtrerar blått ljus finner man en hel del. Jag kan för litet om det för att rekommendera.  Länken visar vad man hittar vid en första googling.

Orolig mage, irritabel colon , IBS

Kärt  barn  eller snarare okärt barn har många namn. När det kurrade i magen som barn sade min mor att jag hade ett rikt inre liv och att det var helt naturligt. Idag säger många IBS.

I liten utsträckning har jag haft diverse symtom från magen under hela livet  men ej så att det inverkat på mitt liv i någon utsträckning. Det är först under senaste tjugo åren som det blivit  mer påtagligt.

Ganska många människor har sådana besvär och det kanske är så att det är en sjukdom hos människor som lever i välfärdsvärlden, Jag spekulerar, men man har funnit att det är stor skillnad på hur tarmfloran ser ut hos människor i västvärlden och hos människor som lever under mer ursprungliga förhållanden. Jag kan inte mer om detta eller dess samband med symtom från tarm.

Det finns  flera gemensamma symtom beträffande IBS. Det är en förkortning för Irritable bowel syndrome.

Smärtor från buk är en grupp av symtom vid IBS. Det är ofta i samband med toilettbesök.

Avföringsförhållanden kan vara varierande. Det kan vara förstoppningar, lös mage eller diarrer  eller båda sakerna

Uppblåsthet och besvärlig gasbildning.

IBS är en sjukdom som kan  beskrivas som ofarlig och efter undersökning kan man få beskedet att allt är normal.  Jag var med en gång då en ung person fick detta besked. Jag befann mig i en korridor där undersökningsrummet  var. Plötsligt hördes brak och dunder därifrån och därefter kom doktorn springande ut ur rummet. Patienten hade vid beskedet exploderat och gått löst på diverse inventarier. Hen hade väntat sig så mycket av undersökningen av sina svåra besvär. Det är naturligtvis inte så att detta är normalt men det är inget att hitta vid just den undersökningen som var inspektion av tjocktarmen genom ett "rör", coloscopi. 

IBS kan vara mycket besvärligt och ge svårigheter inte minst socialt. Initialt var det för mig vissa saker som utlöste det och lät jag bli att äta detta blev det bättre. Så småningom ökade besvären och då blev diagnosen IBS. Ska inte dra hela historien men  FODMAP dieten kom att hjälpa mig.

Att försöka leva i överenstämmelse med hur kroppen är funtad. Om biologiska klockan. Om melatonin.

 Följande skrevs för ungefär två år sedan. Gått igenom nu och ändrat en del.

I en TED-föreläsning beskriver forskaren Satchin Panda vad som händer om man blir instängd i en lägenhet utan att ha några impulser utifrån vad klockan är. Omkring klockan 22 på kvällen kommer man att somna och sömnen kommer att bli som djupast cirka klockan 02.00. Klockan 04.00 börjar kroppen förbereda sig på att man skall vakna. När man sedan vaknat och öppnat ögonen kommer sömnhormonet melatonin att drastisk sjunka i blodet och i stället kommer stresshormonet kortisol att börja stiga.

Vår hjärna kommer att fungera som bäst omkring 12.00 och vår bästa fysiska prestationsförmåga kommer senare under eftermiddagen. I kvällningen börjar sömnhormonet melatonin att börja stiga igen och man vill återigen somna.

Det finns en bok på svenska, 24-timmarskoden,  av Satchin Panda där han berättar och beskriver sin forskning om den biologiska klockan ingående.

 

Dygnsrytmklockan och samband med ljusets variation under dygnet 

Då man går ut i friska luften på morgonen sedan det ljusnat händer det saker i kroppen enligt  Sanchit Panda.  Man blir piggare, mindre trött. Jag provade detta vid sjutiden en vacker sommarmorgon, vattnade lite tomater  rensade ogräs. Hur kändes det? Ja, jag blev definitivt mer alert. Förmodligen en placeboeffekt (även kallad sockerpillereffekt), men det finns vetenskapliga fakta bakom varför man kan känna sig piggare.

Om melatonin- bildandet under natten:

 I hjärnans tallkottkörtel produceras hormonet melatonin. Detta hjälper till att ställa om kroppen från vakenhet till sömn bland annat genom att sänka blodtryck, kroppstemperatur. Det samverkar också med "stresshormonet" kortisol  vars verkan är motsatt på vakenhet, Produktionen av melatonin styrs av ljuset med hjälp av den biologiska klockan,

 Redan ljuset inomhus påverkar så att man minskar på produktionen av sömnhormonet melatonin, som nattetid insöndras från tallkottkörteln in i blodomloppet. Blått ljus som dominerar utomhus dagtid är det mest effektiv för att minska produktionen  av melatonin i hjärnan. Rött, orange ljus däremot påverkar inte så mycket. Detta är kanske beroende av evolutionen. Elden har funnits i många år som människans vän till matlagning, till ljus på kvällen. Att sitta framför brasan var troligen en mycket vanlig sysselsättning hos våra stenåldersförfäder. Det var deras TV där de satt och utbytte erfarenheter och minnen. Kanske har det bidragit till att det röda ljuset inte stör melatoninproduktionen i samma grad som blått ljus. Det skedde under så många tusentals år att vi anpassade oss rent genetiskt. 

 Det blåa ljuset träffar speciella ljusavkännande celler i näthinnan och gör att melatoninproduktionen i hjärnan upphör.  Signaler går från näthinnan till en vår dygnsrytmsklocka, som reglerar vår dygnsrytm och säger åt tallkottskörteln “sluta  producera sömnhormonet!”.

·      2017 gick Nobelpriset till forskare som som utrett mekanismerna bakom denna klocka. Jag saxar och klistrar från pressreleasen avseende detta:

Livet på jorden är anpassat efter vår planets rotation. Att levande organismer har en biologisk klocka som kan förutsäga och anpassa deras biologi till dygnets regelbundna växlingar har sedan länge varit känt.  Forskarnas upptäckter förklarar hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi så att den är väl förberedd inför dygnets olika faser.

Man började med att studera en gen som krävdes för bananflugans normala dygnsrytm. De visade att genen kodade för ett protein som anrikades under natten men bröts ned till låga nivåer under dagen. De identifierade ytterligare proteiner och kunde beskriva ett självreglerande urverk i våra celler. Klockan har sedan visat sig fungera enligt samma princip i andra flercelliga organismer, inklusive i människa.

En självgående inre klocka behövs för att anpassa och förbereda vår fysiologi till dygnets olika faser. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism. Vårt välbefinnande påverkas till exempel då kroppen under flera dagar behåller sin rytm från en annan tidzon vid jetlag. Forskning har även visat samband som tyder på att en välfungerande dygnsrytm är viktig för vår hälsa.

Melatoninproduktion i nästan hela kroppen  i dagsljus.

Det som händer ute i friska luften är att vi träffas av en annan sorts strålning som gör att melatonin börjar att produceras i nästan alla celler i hela kroppen. Och melatonin är inte bara ett sömnstimulerande ämne. I praktiskt taget alla celler finns mitokondrier, som är cellernas kraftstationer. Där produceras all energi som cellerna, de olika organen, ja hela kroppen behöver .När denna energi produceras bildas också biprodukter som kallas fria radikaler. Dessa gör en del nytta i bl a vita blodkroppar genom att ta kål på bakterier, virus och liknande. De fria radikalerna har tyvärr också en stor benägenhet att påverka, skada frisk vävnad i kroppen och det är detta som kallas oxidativ stress. Oxidativ stress tros vara orsak till många kroniska sjukdomar.  Melatonin är en mycket stark antioxidant.  Och det är alltså på det viset  att melatoninet  dagtid produceras i just mitokondrierna, just precis där det behövs. Visst är kroppen underbart inrättad.

Men... friska luften ?? Vad har det här med mitokondrier att göra. Jo ute i friska luften träffas man av nära infraröd strålning NIR, denna når in på djupet inemot 8 cm djupt- Det innebär att den når väldigt många celler och mitokondrier. Den finns där även om det är molnigt, eller om det är skugga av träd till skillnad från det ultravioletta ljuset som ger D-vitamin. Om man känner att det blir varmt på huden under kläderna är det nära infraröda ljuset man träffas av och då bildas det melatonin, som kan motverka en hel rad sjukdomar.

 

Vill du veta mer om detta titta på denna YOUTUBE video med professor Roger Seheult

 

 

”70 är det nya 50 ” - Ingmar Skoog på Hjärnans dag 2019

Härom dagen lånade jag boken  70 är det nya 50 av Ingmar Skoog. Jag hade hans far  Gunnar Skoog som chef ( en mycket bra chef) då jag i min ungdom påbörjade en psykiatriutbildning, från vilken jag hoppade av. Dels pga av detta men framför allt att jag är intresserad av åldrande ( härtill är jag nödd och tvungen, inte så förfärligt långt till 80)  Mitt största problem med åldrandet är att jag är ganska handikappad pga av hörseln. Jag klarar bra att tala med enstaka personer men så fort det blir ljud vid sidan av uppstårt stora problem. Jag har också noterat att det börjar påverka lyssnandet på musik. Allt är inte längre lika njutbart.

Vad som bra att höra är att åldrandet har förändrats så att människor blivit mer vitala och dagens äldre  kan göra mer nu än tidigare. Det talar klart för att man kan påverka sitt åldrande liksom man kan påverka en del beträffande sjukdomar. Egentligen är det just detta min blogg handlar om. Därför platsar följande Youtube föreläsning bra i bloggen.