Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

lördag, augusti 08, 2015

Kan man lita på vetenskapliga studier?


Medscape lär ut hur man bör bedöma vetenskapliga publikationer. Även om en studie finns i en vetenskaplig tidskrift, där man använder granskare insatta i aktuell vetenskap (sk peer review), garanteras inte nödvändigtvis studiens kvalitet. Man hänvisar bl a till denna studie. Det är viktigt att studierna är bra och att de slutsatser som dras är så vetenskapligt riktiga som möjligt. Det händer ofta att studier rapporteras i pressen med ganska dramatiska budskap som sedan inte visar sig vara fullt så dramatiska, ibland kanske betydelselösa och i en del fall felaktiga. Artikeln är skriven av Stephen B Soumerai m fl. Soumerai är professor i populationsmedicin vid Harvard och är internationellt känd för arbeten med hur hälso- och vårdriktlinjer och metoder påverkar och förbättrar vårdens kvalitet.
Man skriver om hur man granskar en studies validitet. Vad är då validitet? Man kan säga att en studie med god validitet är en studie som verkligen mäter, undersöker det den skall mäta. Det finns flera olika sätt att bedöma validiteten.

  • Ett sätt är att titta på innehållsvaliditeten. Detta kan enkelt göras genom att be personer som är väl insatta i problematiken uttala sig om studien. Det är vad man gör med en peer review och det är alltså inte tillräckligt.
  • Ett annat sätt är att bedöma samtidig validitet, vilket innebär att man tittar på andra undersökningar som undersökt samma ämnesområde med andra metoder. Har de kommit fram till ett liknande resultat. Om dessa resultat stödjer varandra stärker det validiteten, dvs att man verkligen undersökt det man säger sig ha undersökt.
  • Konstruktions vadliditet är en tredje bedömningmetod. Exempel:Man har mätt blodvärdet i en undersökning och samtidigt haft ett frågeformulär där man frågat om individernas upplevda energinivå. Om det visar sig att lågt blodvärde (blodbrist) är kopplat till höga upplevda energinivåer, talar det för att det man mätt inte är blodvärde eller också var det fel på frågan om upplevd energinivå Ett annat exempel skulle kunna vara att man undersöker en bromsmedicin mot MS med att mäta antal nya skov per år och antal nya lesioner med magnetkamera. Om det då är exempelvis flera nya skov men det kanske inte syns något nytt på magnetkameran kan det minska det studiens validitet. Är antal nya skov och nya lesioner samstämmiga stöder det studiens validitet. Mot varandra talande resultat stödjer inte validiteten, att man verkligen undersökt det man rapporterat att man undersökt.
  • Kommunikativ validitet. Det är också viktigt att forskaren i sin rapport kan beskriva hur hans undersökning gått till, vilka metoder man använt. Viktigt är också att man beskriver bortfallet i undersökningen vilket påverkar resultatet. Om det i en undersökning bortfallit personer som haft biverkningar av ett medel, eller att medlet inte haft någon effekt kan detta ha stor betydelse för resultatet. Det kan oclså vara så att de som haft effekt av ett medel blivit bättre och därför slutat med medlet. Det kan göra att medlet i studien visar mindre effekt än den verkliga. En bortfallsanalys är viktig för validiteten. Detta, som handlar om forskarnas förmåga att berätta och beskriva sitt arbete, kallas kommunikativ validitet.
  • Sedan finns pragmatisk validitet, vad kan forskningen användas till. Vid grundforskning kan det tyckas att detta inte finns men det är viktigt att i rapporten beskriva möjliga framtida tillämpningsområdet.

Här är ett exempel på hur olika undersökningar kan göra att synen på en behandling kan växla under året lopp. Det gäller hormonbehandling till kvinnor som genomgått menopaus ( menstruationerna har upphört). Under 50-talet talade forskningen då för att höga doser av hormonbehandling ( mot övergångsbesvär och osteoporos) kunde vara skadligt och speciell öka risken för livmodercancer. De följande åren kom ny forskning som talade för att det fanns goda effekter av sådan behandling bl a gynnsam effekt mot hjärtsjukdomar. Man skrev mycket om detta i tidningarna och det var ett stort tryck på att sådan behandling skulle göras, vilket ledde till att i mitten av 90-talet hade hälften av USAs kvinnor i icke fertil ålder sådan behandling. 2003 kom en stor kontrollerad studie som visade att det med sådan behandling fanns en liten riskökning för bröstcancer och ökade risker för hjärtattacker och stroke, risker som var mycket tyngre än de eventuella minskningar av frakturer som kunde ske. Det finns flera sådana fall.

Varför motsade de här studierna varandra? De tidiga experiment- och kontrollgrupperna hade inte varit jämförbara. Det hade mindre att göra med hormonbehandlingarna än hur studierna var designade. Hade man tittat på om kontrollgrupper var jämförbara? Fanns data för hur personerna i grupperna mått innan man gjorde de ”manipulationer” som studien innebar. I fallet med hormonbehandling var det så att de kvinnor som var ”hälsomedvetna” som valde att ta behandling för nyttan för hälsan skilde sig från de som inte gjorde det. Fastän de flesta observationsstudierna visade en ”fördel” med hormonbehandling, var inte resultaten tillförlitliga pga att grupperna inte gick att jämföra. Dessa viktiga komponenter i studierna rapporterades inte i massmedia. Detta är också en förklaring till att behandlingrutiner tycks gå i vågor. Under min livstid och under min läkartid gick exempelvis råden om behandling mot blodfetter fram och tillbaka och det har funnits många andra liknande trender.

Det brukar vara så att tidiga studier av en viss ny behandling tenderar också att visa starka goda hälsoeffekter , men dessa tenderar att minska eller till och med försvinna då man gör större och mer strikta undersökningar. Samtidigt som de positiva effekterna minskar kan skadliga effekter växa fram. Trots denna utveckling är det ofta de tidiga studierna som blir mest kända trots att de tenderar blåsa upp fördelarna och undervärdera biverkningar. En ytterst noggrann studiedesign där man undersöker detaljerna med guldvåg är viktigt och önskvärt.

Det samma gäller när man skapar policyprogram, nationella riktlinjer för hälsovård. Dessa är i grunden experiment i den verkliga världen skriver man i utbildningsartikeln på Medscape. Sådana riktlinjer kan I USA påverka miljontals människor ( I Sverige 100 000-tals) och enligt artikeln vet man ganska lite om risker, kostnader och fördelar med sådana riktlinjer speciellt för patienter. I de så kallade Cochranundersökningarna ( som försöker att väga samman studier för att få fram övergripande resultat) brukar man få ta bort 50-75 procent av studierna därför att de inte uppfyller de vetenskapliga kraven på design. Min anmärkning är där att alla Cochranstudier inte heller är tillfyllest och metoden har svagheter).

Utbildningsartikeln vill fokusera på frågan: Vilka typer av hälsostudier är mest att lita på. Med andra ord vilken studiedesign är mest immun mot systematiska fel (på engelska bias) och alternativa förklaringar som kan ge opålitliga resultat. Huvudfrågan är om den undersökta hälsoeffekten av insatserna ( som kan vara mediciner, tekniker, hälso- eller säkerhetsprogram) skiljer sig från vad som skulle ha hänt oberoende av insatsen ( vad som hände med kontrollgruppen).

I
Det första fallet man går igenom är studier av influensavaccinering. Det handlar om urvalet till experimentgruppen och urvalet till kontrollgruppen; var de jämförbara i allt utom just det som experimentgruppen genomgick. Man tittade på något som kallas healthy user bias , vilket innebär att de som är hälsomedvetna är mer benägna att göra något för att förbättra, bibehålla sin hälsa än de icke hälsomedvetna. Är det då så att de hälsomedvetna hamnar i experimentgruppen och de som är mindre intresserade av sin hälsa i kontrollgruppen kan det bli fel om man inte på något sätt kan kontrollera denna skillnad. Det kan ju vara så att de hälsomedvetna gör många andra saker som påverkar deras hälsa positivt och att det ger utslag i undersökningen, ett utslag som man tolkar som beroende av vad man gjort i undersökningen. I studierna av influensavaccinering gick man först igenom en undersökning som fann att influensavaccinering minskade antalet sjukhusinläggningar och dödsfall. Man när man i en annan studie undersökte samma sak men gick tillbaka i tiden fann man att de positiva effekterna man påvisat fanns redan innan influensavaccineringen gjorts, människorna i experimentgruppen hade mindre risk att dö eller hamna på sjukhus. Resultatet var en följd av att grupperna inte var jämförbara. Experimentgruppen tillhörde den hälsomedvetna gruppen.
Samma faktor- den hälsomedvetna gruppen- har påverkat många studier skriver man. Dessa kohortstudier har varit vanliga i studier av behandlingar. Om de inte tar hänsyn till vad försökspersonerna gjort tidigare i hälsobefrämjande syfte är risken stor att man blåser upp de goda effekterna och minskar biverkningarna.
II
I ett andra exempel tar man upp studier som handlar om sjukvårdens användning av nya teknologier , nya vårdprogram och informationsprogram. Där tenderar det vara så att välkända sjukhus som är i framkanten hamnar i den grupp som använder ”det nya” medan de som inte använder det nya befinner sig i en annan sits med mindre resurser och liknande. När man jämför resultatet i form av exempelvis hälsa hos patienter är grupperna inte jämförbara, patienterna är ofta friskare och resursstarkare, läkarna och personalen har mer tillgång till andra resurser och liknande. I en sådan studie där man jämförde användare av datoriserade journaler kontra pappersjournal fanns bl a följande skillnader: I gruppen som använde datoriserade journaler var det större läkargrupper mer än sju, medan det i den andra gruppen var upp till tre läkare per grupp, vidare var det betydligt fler som undervisade i gruppen med datoriserad journal mot i andra gruppen vidare var också läkarna med datoriserade journaler i genomsnitt yngre än i andra gruppen. Det som skulle kunna ge bättre hälsa hos patienterna kunde med andra ord bero på betydligt fler faktorer än att man hade datoriserad journal.
RCT- ett sätt att komma till rätta med systematiska fel 

 
För att komma till rätta med sådana systematiska fel använder man så kallade randomiserade kontrollerade försök, som i engelsk förkortning heter RCT och används även i svenskan. Dessa försök innebär att man har den totala gruppen som skall undersökas och från denna utväljer man med hjälp av slumpen ( som när man kastar slant men man har mer enkla sätt att göra det) den grupp som skall undersökas, gruppen där man skall göra någon intervention. På samma sätts utväljs kontrollgruppen. Om då det är ett stort antal i respektive grupperna anses att man kan betrakta grupperna som likvärdiga förutom interventionen. Säkerheten i resultatet beror på hur stora grupperna är och det finns statistiska metoder att bedöma detta. Men slumpen kan fortfarande påverka resultatet.
I en undersökning använde man denna metod för att jämföra olika hälsocenter beträffande om man använde datorstöd för att finna risker med medicinering då man använde flera mediciner. Påverkar medicinerna varandras verkan kallas detta interaktion och detta kan många gånger vara risker. Man undersökte om de centra som använde sådant datorstöd hade färre fall avseende risker. Det visade sig att det inte var fallet trots att grupperna hade randomiserats och kunde bedömas likvärdiga.

En studie hur god den än är ger ej det definitiva svaret
För att åstadkomma mer säkerhet i studierna sammanför man studierna i översikter och ser hur resultaten sammanfaller. Innan man gör denna resultatsammanfattning gör man bedömningar av de enskilda studierna, deras design- cohort, RCT, fallstudier, metastudier och plockar bort de som inte fyller kvalitetskraven. En risk med detta är att där kan det innovativa och briljanta falla bort.

Det här var några de punkter som tas upp- det finns betydligt fler.

2 kommentarer:

  1. Johan / Buster...10:49 fm

    Jag har funderat om forskarna har intresse att göra studier hur Japan kan vara världens friskaste folk enligt WHO. Många sjukdomar har de aldrig hört talas om så misstanken går till kosten för något annat har jag svårt att se.

    http://dalaglitter.com/2012/12/20/japaner-lever-langst-och-ar-friskast/

    SvaraRadera
  2. Johan / Buster...9:47 fm

    Första gången jag läste den här artikeln 2010 tänkte jag vilket svammel att D vitaminbrist kan orsaka alla dessa sjukdomar. Nu 2015 stämmer mycket i artikeln.

    http://illvet.se/manniskan/medicin/vitamin-d-ar-nyckeln-till-kroppens-forsvar

    SvaraRadera