Onsdagen 19 oktober 2015. I morgon är
det en vecka sedan jag opererades. När jag vaknade i morse slogs jag
av att ömheten i buken var nästan borta. Det verkar som om
smärtstillningen är mycket effektiv vilket också både kirurg och
narkospersonal lovade. I samband med hemgången kom jag inte riktigt
in i schemat för att det skulle fungera från början men i stort
har det fungerat bra hela tiden. Den för mig nya beredningen av
Alvedon som ger en depotverkan av medlet fungerar, vilket innebär
att man nu kan ta Alvedon tre gånger per dygn för att få en jämn
smärtstillning hela tiden. Dessutom har jag då en morfintablett som
också har depotverkan och den behöver jag bara ta två gånger om
dygnet.
Jag har funderat på vad jag skrev om
förra gången. När jag satt där på tåget och bestämde mig för
att ha en bra eftermiddag dagen före operationen. Tänk om jag hade
fortsatt att tänka på det här sättet: Tänk att jag skulle bli
opererad just då sommaren kom på riktigt och kunde inte göra en en
del saker som man vill på sommaren – exempelvis bada i sjön etc.
I själva verket har det varit fantastiskt att vädret har varit så
perfekt nu. Jag har kunnat sitta ute i trädgården och mått bra i
solen. Jag har kunnat gå kortare promenader , läsa en del mm. Jag
kunde lika gärna ha suttit inne och surat över att jag skulle bli
opererad just nu när sommaren är som bäst. Jag hade liksom bäddat
lite granna för de tankarna då jag såg väderleksrapporterna om
hur vackert vädret skulle bli. I själva verket blev det alltså
perfekt.
Jag är väldigt positiv till vården
jag fått; mycket har gått enligt riktlinjer och planer och det
hela har fungerat väl i det stora. Detta är en stor förändring
som skett inom vården sedan den tid jag började arbeta inom
sjukvården och det förefaller mig höja kvaliten göra vården
säkrare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar