Kosten har förändrats mycket sedan vi var stenåldersmänskor men i grunden är vi samma individer ur genetisk synpunkt.

 

Den moderna människan, homo sapiens, har funnits i cirka 200 000 år, 

Man tror att våra släktingar neandertalmänniskorna fanns för mella 20 000 till 350 000 år sedan. En del av neandertalarnas arvsmassa bär även vi moderna människor med oss. Släktet homo sapiens poppade  inte upp helt snabbt utan utvecklades under tusentals år i vad vi kallar evolution. Denna utveckling sker genom naturligt urval, som går ut på att en viss ärftlig förmåga som en individ har hjälper denne att bättre klara de krav som omgivningen ställer än andra som inte har denna förmåga. Med sådana egenskaper blir det lättare att överleva och man kan föra dem vidare till sina barn. Evolutionen tar många generationer vilket gör att vi idag har i stort samma genetiska uppsättning som människor som levde i den äldre stenåldern, en period då vi var jägare och samlare.  För cirka 10 000 år sedan började våra förfäder att odla säd och växter och hålla djur något som gjorde dem alltmer bofasta. De blev bönder med helt nya livsbetingelser. Det innebar att nu började en revolution av mathållningen, en utveckling som på senare år gått med explosionsfart. Den mat vi äter idag är till stora delar processad och förändrad i grunden jämfört med stenåldersmänniskans kost. Men nutidsmänniskan är genetiskt i stort lika stenåldersmänniskan. Gissa om det har ställt till problem. Numera kallas kraftigt förändrad mat, som man tror är skadlig ofta för ultraprocessad mat. Exempel på sådan mat kan vara mat som anpassats för att bli mer aptitlig. Sådant kan ske genom tillsatser av socker, salt och fett. där man genom noggrann balans mellan ingredienserna får maten att smaka så bra som möjligt, vilket kan leda till överätande och fetma.

Många forskare har tänkt i sådana banor och det finns en mängd forskning i ämnet.

Förändringarna gäller dessutom inte bara vår mat och dryck, det gäller hur vi lever. Idag finns många som tillbringar en stor del av sin tid inomhus och kanske bara är utomhus enstaka minuter. I arbetet kan kroppen idag utsättas för arbetsställningar som är både ensidiga och totalt olämpliga för kroppen. När jag läste arbetsmedicin på arbetsmiljöinstitutet sa en föreläsare att det är inte skadligt att stå på huvudet en kort tid men det är däremot skadligt att utsätta kroppen för ensidig belastning. Det finns många livsbetingelser som egentligen inte fungerar bra för oss.

Stenåldersdieten skiljer sig i hög grad från den kost vi äter idag och man tror att många av våra nuvarande sjukdomar kan ha samband med denna förändring.  Här är några punkter på vilka kosten förändrats sedan stenåldern medan vi som konsumerar denna mat i stort sett är lika som våra stenåldersförfäder genetiskt:

1.Mängden socker, 

2.Fettsyreinnehållet 

3. Sammansättning av de näringsämnen som kroppen behöver för att producera energi, så kallade makronutrienter. Det handlar om fett, kolhydrater, äggviteämnen och även alkohol.

4. Täthet av mikronutrienter som är mineraler och vitaminer.

5. Syra-bas balans

6. Salt kvot, natrium och kalium kvoten.

7. Fiberinnehåll

Bland de sjukdomar där man tror att diet och livsstil har stor betydelse är cirkulationsorganens sjukdomar. Hjärtinfarkt, stroke och andra sjukdomar i hjärta och blodkärl kan kopplas till faktorer som övervikt och fetma, typ II diabetes, högt blodtryck och blodfettsrubbningar. Alla dessa åkommor har starka samband med västerländska kostvanor och kost

Men det finns en mängd andra sjukdomar i till exempel skelett, mag-tarm där sådana samband är kända eller starkt misstänks. Sjukdomen MS hör också till gruppen där man nu vet att kost och livsstilsfaktorer inverkar. Även om kroniska sjukdomar i övrigt forskas det mycket. Det finns också cancersjukdomar där kost och livsstil tros spela in. Cancer tillhör de vanligaste sjukdomarna och år 2021 insjuknade 68810 personer i cancer i Sverige. Det är också en av de vanligaste dödsorsakerna. I USA beräknades i början av 2000-talet att cirka en tredjedel av all död i cancer ha med kost och fetma att göra enligt American Cancer Society.

varför besöker man bloggen+

Det verkar komma en del besökare till bloggen men det är nog via någon automatisk sökare och man läser det inte,Det kommer nämligen aldrig några kommentarer.

Just nu försöker jag skriva i alla fall. Jag skriver nämligen för att försöka komma på vad jag tycker och begriper själv

The jury is still out ... ... ..

 I mitt förra inlägg skrev jag om att jag funderar på att lägga om min diet, framförallt då FODMAP. En diet som varit framgångsrik för mig genom att minska mina symtom från tarm.

Orsakerna är egentligen flera, och nu kommer jag till sådant där jag egentligen befinner mig på lite okända marker. Det är därför  jag skriver det här att juryn är fortfarande ute, det är inte definitivt visat att  de saker jag läst är helt och hållet  stark vetenskap utan med en viss osäkerhet.

• Ett har med intermittent fasta att göra. Det finns studier som säger att intermittent fasta om två till tre dygn kan vara mycket positivt för din hälsan och immunsystemet.  En del studier säger att man genom intermittent fasta kan minska riskerna med cytostatikabehandling vid cancer genom att immunsystemet "föryngras" en del beskriver det som att immunsystemet blir nytt, Detta är givetvis mycket intressant om man har multiplel skleros, närmast ett drömläge. Men som sagt the jury is still out.
• Det andra har med det jag läst om tarmfloran och dess betydelse för den hälsan.  Det finns mycket som säger att de bakterier och andra mikroorganismer man har i tarmen, framförallt tjocktarm, är av stor betydelse för vår hälsa och vårt immunsystem. Lika så  att tarmfloran kan bli helt förvandlad av att man äter av den västerländska kosten samt att många nutida sjukdomar kan ha samband därmed. Kan man förändra tarmfloran till det bättre och få friskare tarmflora genom att förändra sin kost? Det  är i det sammanhanget som jag funderat på att jag skulle förändra och försöka äta FODMAP igen, det vill säga kost som kan orsaka en hel del besvär från tarm genom att bakterier frodas som orsakar jäsning med ökad gasbildning, vätska mm kort sagt sånt som  orolig mage och irritabel colon.  Jag läste om en möjlig väg skulle kunna vara att försöka få i sig bakterier som balanserar sådana symtom och mera normaliserar tarmflorans utseende. Det skulle kunna vara att äta sådana bakterier som finns i olika probiotika. Jag tyckte jag fick ett gott tips från en av de som driver den engelska delen av Gut microbiota project. Det var att Kefir kunde vara ett sådan mat som kan ha samma verkan som probiotika och det tog jag till mig. Samma sak beträffande allt det här The jury is still out,
• Nummer tre är att sedan jag började med diet mot MS har det bl a inneburit att jag minskat men inte helt tagit bort mjölkmat från min kost. Det skulle jag bli tvungen att bryta mot nu.
• Nummer fyra beträffande det jag läst är de här rekommendationerna om att man skall äta upp till trettio ämnen från växtvärlden . Det låter för min del rimligt men en del av det är jag skeptisk till. Jag tror absolut inte att det sista ordet  om kost är sagt  om det nu nånsin kommer att vara så.( förhoppningsvis inte- livet skulle bli bra tråkigt då. Och som sagt  The jury is still out.

Jag har nu försökt att äta en del Fodmap nu och dessutom tagit Kefir. Det har gått ganska bra. Vad det gör åt min hälsa eller mitt immunsystem har jag inte en aning om.