Den moderna människan, homo sapiens, har funnits i cirka 200 000 år,
Man tror att våra släktingar neandertalmänniskorna fanns för mella 20 000 till 350 000 år sedan. En del av neandertalarnas arvsmassa bär även vi moderna människor med oss. Släktet homo sapiens poppade inte upp helt snabbt utan utvecklades under tusentals år i vad vi kallar evolution. Denna utveckling sker genom naturligt urval, som går ut på att en viss ärftlig förmåga som en individ har hjälper denne att bättre klara de krav som omgivningen ställer än andra som inte har denna förmåga. Med sådana egenskaper blir det lättare att överleva och man kan föra dem vidare till sina barn. Evolutionen tar många generationer vilket gör att vi idag har i stort samma genetiska uppsättning som människor som levde i den äldre stenåldern, en period då vi var jägare och samlare. För cirka 10 000 år sedan började våra förfäder att odla säd och växter och hålla djur något som gjorde dem alltmer bofasta. De blev bönder med helt nya livsbetingelser. Det innebar att nu började en revolution av mathållningen, en utveckling som på senare år gått med explosionsfart. Den mat vi äter idag är till stora delar processad och förändrad i grunden jämfört med stenåldersmänniskans kost. Men nutidsmänniskan är genetiskt i stort lika stenåldersmänniskan. Gissa om det har ställt till problem. Numera kallas kraftigt förändrad mat, som man tror är skadlig ofta för ultraprocessad mat. Exempel på sådan mat kan vara mat som anpassats för att bli mer aptitlig. Sådant kan ske genom tillsatser av socker, salt och fett. där man genom noggrann balans mellan ingredienserna får maten att smaka så bra som möjligt, vilket kan leda till överätande och fetma.
Många forskare har tänkt i sådana banor och det finns en mängd forskning i ämnet.
Förändringarna gäller dessutom inte bara vår mat och dryck, det gäller hur vi lever. Idag finns många som tillbringar en stor del av sin tid inomhus och kanske bara är utomhus enstaka minuter. I arbetet kan kroppen idag utsättas för arbetsställningar som är både ensidiga och totalt olämpliga för kroppen. När jag läste arbetsmedicin på arbetsmiljöinstitutet sa en föreläsare att det är inte skadligt att stå på huvudet en kort tid men det är däremot skadligt att utsätta kroppen för ensidig belastning. Det finns många livsbetingelser som egentligen inte fungerar bra för oss.
Stenåldersdieten skiljer sig i hög grad från den kost vi äter idag och man tror att många av våra nuvarande sjukdomar kan ha samband med denna förändring. Här är några punkter på vilka kosten förändrats sedan stenåldern medan vi som konsumerar denna mat i stort sett är lika som våra stenåldersförfäder genetiskt:
1.Mängden socker,
2.Fettsyreinnehållet
3. Sammansättning av de näringsämnen som kroppen behöver för att producera energi, så kallade makronutrienter. Det handlar om fett, kolhydrater, äggviteämnen och även alkohol.
4. Täthet av mikronutrienter som är mineraler och vitaminer.
5. Syra-bas balans
6. Salt kvot, natrium och kalium kvoten.
7. Fiberinnehåll
Bland de sjukdomar där man tror att diet och livsstil har stor betydelse är cirkulationsorganens sjukdomar. Hjärtinfarkt, stroke och andra sjukdomar i hjärta och blodkärl kan kopplas till faktorer som övervikt och fetma, typ II diabetes, högt blodtryck och blodfettsrubbningar. Alla dessa åkommor har starka samband med västerländska kostvanor och kost
Men det finns en mängd andra sjukdomar i till exempel skelett, mag-tarm där sådana samband är kända eller starkt misstänks. Sjukdomen MS hör också till gruppen där man nu vet att kost och livsstilsfaktorer inverkar. Även om kroniska sjukdomar i övrigt forskas det mycket. Det finns också cancersjukdomar där kost och livsstil tros spela in. Cancer tillhör de vanligaste sjukdomarna och år 2021 insjuknade 68810 personer i cancer i Sverige. Det är också en av de vanligaste dödsorsakerna. I USA beräknades i början av 2000-talet att cirka en tredjedel av all död i cancer ha med kost och fetma att göra enligt American Cancer Society.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar