Ögon känsliga för blått (om produktion av melatonin i hjärnan)

 Ett sätt att sova bättre kan vara att vara ute i friska luften och på så sätt öka melatoninproduktionen i kroppens flesta celler genom den nära infraröda strålningen man får. Det ger således melatonin som är en mycket viktig antioxidant som man får helt gratis. Men melatonin är också viktigt för sömnen och det är då främst den melatonin som produceras i hjärnans tallkottkörtel.

Stimuleringen att börja bilda melatonin i tallkottkörtel kommer från näthinnan och går i en nervbana  från näthinna till suprachiasmatiska kärnan ( retinohypothalamiska kärnan= den biologiska chefsklockan) och därifrån  vidare till tallkottkörteln.

Och det är speciella celler i näthinnan som stimulerar denna bana. Den är extra känslig för ljuset i det blå spektrat, så att när detta ljus finns så förhindras produktionen av melatonin i hjärnan( tallkottkörteln) däremot går det bättre med ljus åt det rödaktiga hållet.

Ett sätt att stimulera sin sömn är ju att släcka ned och ha det mörkt innan man går och lägger sig, men man kanske inte behöver vara så drastisk. På mobiltelefoner kan man ställa in att telefonen ställs på nattläge och det gör att  det blåa ljuset minskar på skärmen. På TV kan man också ställa in nattläge. Ett enkelt sätt är att välja bildläget film, som har ett skonsammare ljus.. Själv försöker jag göra lite kvällsgympa i dämpat ljus för att  stimulera produktionen av melatonin. Krattig aktivitet innan man lägger sig är dock inte bra för sömnen då det ökar svårigheten att varva ned.

Ett sätt att minska blått ljus på kvällen kan vara att skaffa glasögon med filter som filtrerar bort det blå ljuset.

Hur bra är periodisk fasta ?

 Jag vill helst inte tala om fasta eftersom det är förknippat med att vara hungrig och liknande, utan vill hellre se det som en del av att man försöker följa sin biologiska klocka.

( jag talar nu om att man äter inom ett tidsfönster varje dag- exempevis  under  12 el 10 el el 8 timmar  någonting därimellan. 

För cirka två år sedan intervjuades professor Kerstin Brismar i radion om detta som är en del av hennes specialområde. Hon är en erfaren läkare. Du kan lyssna på det här.

Själv försöker jag ha ett matfönster mellan cirka 10 -18. Det är en del av att försöka följa min biologiska klockan. Ett annat sätt jag försöker är att vara ute i "friska luften" varje dag för att det skall bildas melatonin i mina mitokondrier. Det senare är ju ganska svårt att känna nyttan av och man får lita på forskningen  men att äta  med matfönster har gjort att matsmältning fungerar bättre.

Lite om biologiska klockor

snart ändrar vi på tiden. Det är dags att flytta fram klockan. Man kan fråga sig vad som händer i vår kropp då? Vi har en biologisk klocka som hjälper oss att anpassa oss till ljus och mörker. Fast i själva verket ha vi mängder av biologiska klockor. De finns i snart sagt varje cell i vår kropp. Det  finns också biologiska klockor överallt i naturen. . Hur kommer det sig att till exempel olika växter har olika tider då de blommar. Vissa blommar på våren som liljekonvalj, andra på hösten. Andra blommar på dagen medan andra blommar på natten; varför är det så?

En fransman de Mairan studerade redan 1729 sådana frågor.  Han hade noterat att vissa blommor  öppnade sig på dagen och stängde sig på natten. Han beslöt sig för att se hur växten Mimosica skulle bete sig om den hela tiden var i mörker. Det visade sig att de även öppnade sig dagtid  då de var i mörker och slöt ihop sig på natten. Han fann med andra ord att de tycktes ha en egen rytm för när de skulle öppna sig och sluta sig helt oberoende av ljus.  Långt senare skulle det hela komma att förklaras av  begreppet biologisk klocka. Forskning om detta  belönades 2017 med nobelpris.

Biologiska klockor finns många av i kroppen. Det finns dock en biologisk klocka som är en sorts chefsklocka eller huvudklocka. Den har ett latinskt namn nucleus suprachiasmicus.  Namnet beskriver bara var detta nervcentrum, denna nervkärna är belägen och det är i hypothalamus. Den kallas SCN en förkortning av nämnda latinska namn.

Detta nervcentrum SCN får information om vilka ljusförhållanden som råder  och utifrån detta kan den sedan styra en hel del rytmer i kroppen  som vakenhet och sömn,  Följande följer ävenså biologiska rytmer: Under vissa förhållanden behöver kroppen en del hormoner i en viss halt,  kroppstemperaturen växlar under dygnet och många fler.

SCN , huvudklockan får sin information om ljusförhållanden via en nervbana från näthinnan, Det är en alldeles egen bana. Via den banan till SCN går information vidare till tallkottkärteln, som producerar melatonin när det är mörkt. Ljuset hejdar produktionen av melatonin från tallkottkörteln och under dagsljus produceras melatoninet  i kroppens olika celler och närmare bestämt i cellernas energiproducenter mitokondrierna, Melatonin är en viktig antioxidant. Att den produceras i mitokondrierna är ingen tillfällighet för där produceras energi och då kan genom oxidativ stress bildas så kallade fria radikaler sot kan vara startpunkt för olika sjukdomar som kroniska sjukdomar, cancer sjukdomar. Att det viktiga melatoninet finns nära till hands är ändamålsenligt. Hur får man i sig den?  Jo genom att vara ute i friska luften och utsätta sig för bl annat nära infraröda strålar. Denna strålning går genom kläder och känner man att det blir varmt på ryggen när man är ute så är det den nära infraröda stålningen man märker.

Kan att sova bra under tonåren minska risk för MS?

             

Z    Z    Z     Z      Z        Z   Z     Z   Z      Z           Z   Z   Z  Z  z 

                  Z   Z   Z  Z  Z                 Z  Z   Z    Z     Z     Z

  

 I en  studie från Karolinska Institutet 2023 undersöktes sömnbrist och eventuellt samband med multipel skleros.Studien var en case-control studie där  2075 personer med MS jämfördes med 3164  kontroll personer, vars tillstånd skulle vara lika avseende ålder och kön. Personerna fick besvara frågor om  hur deras sömn varit under åren avseende bl a längden på sömn och hur de upplevde sin sömn.

Det framkom en skillnad mellan de som sovit 7-9 timmar under tonårstiden och de som sovit kortare tid än sju timmar. Det fanns en ökad förekomst av MS för de som sovit mindre än sju timmar. Man kan dock från resultaten inte säga om sömnbrist orsakat MS eller tvärtom att neurologisk skada gjort att man sovit mindre enligt intervju med prof Torbjörn Åkerstedt i Dagens Medicin där också studien presenterades.

MS patienter har ofta problem med sömnen enligt Neuro. Nu erbjuds man via neuro att få delta i en behandlingsstudie av svårigheter att somna  via organisationen. Den behandling man erbjuds är KBT.  Mera om detta via Neuro där man också kan anmäla sig.

Om kost och MS- att äta fisk (svensk studie) Vidare om kost i allmänhet och MS ( studie från Oxford och Australien)

 I  Studie från 2025

En svensk undersökning,Impact of fish consumption on disability progression in multiple sclerosis har nyligen publicerats där man studerat fiskintag och förloppet av MS. Man har studerat hur det gått för personer med MS  utifrån data från det svenska MS registret och följt patienter upp till femton år efter diagnos.  Dessutom fick 1719 personer ett uppföljningsformulär med sikte på att finna förändringar i hur mycket fisk man ätit. 

Man fann att högre fiskkonsumtion  är förknippat med en bättre utveckling avseende försämring i sjukdomen och att diet kan vara en möjlig väg att påverka sjukdomen. Gäller både mager och fet fisk.

Forskningen är bl a från Karolinska Institutet. Du kan läsa om den Här

 II Studie från 2023

En annan studie   handlar om diet och  progression  och symtomatologi vid MS. Det är en översiktsartikel. Man utgick från mer än 700 studier om kost och MS men de flesta mötte inte upp mot de krav ställdes. Syftet var att utifrån den man man åt  skulle se om det kunde påverka utgången avseende förlopp och symtom av MS.  Forskarna kom från Oxford och Australien. 

Man fann att dietens kvalitet  tycktes gen en bättre livskvalitet och mindre handikapp hos MS-patienter.

Det fanns tecken på andra positiva samband mellan diet och annan påverkan på sjukdomen men endast tecken ej helt klart ( inclusive)

Diet med mycket grönsaker, baljväxter, frukt,fullkorn, fiber och fisk verkade ha bäst potential

Man skriver också att fler studier behövs.

Studien finns Här 

Intervju med neurolog Jan Hillert för 1 1/1 år sedan om MS

Handlar om hur man ser på MS nu och vilken utveckling som sett de senaste  åren, dvs sedan bromsmediciner kom men också om faktorer som inverkar och då till exempel rökningens skadliga inverkan  Finns på  Youtube

https://www.youtube.com/watch?v=Gk2rzX_sh58