snart ändrar vi på tiden. Det är dags att flytta fram klockan. Man kan fråga sig vad som händer i vår kropp då? Vi har en biologisk klocka som hjälper oss att anpassa oss till ljus och mörker. Fast i själva verket ha vi mängder av biologiska klockor. De finns i snart sagt varje cell i vår kropp. Det finns också biologiska klockor överallt i naturen. . Hur kommer det sig att till exempel olika växter har olika tider då de blommar. Vissa blommar på våren som liljekonvalj, andra på hösten. Andra blommar på dagen medan andra blommar på natten; varför är det så?
En fransman de Mairan studerade redan 1729 sådana frågor. Han hade noterat att vissa blommor öppnade sig på dagen och stängde sig på natten. Han beslöt sig för att se hur växten Mimosica skulle bete sig om den hela tiden var i mörker. Det visade sig att de även öppnade sig dagtid då de var i mörker och slöt ihop sig på natten. Han fann med andra ord att de tycktes ha en egen rytm för när de skulle öppna sig och sluta sig helt oberoende av ljus. Långt senare skulle det hela komma att förklaras av begreppet biologisk klocka. Forskning om detta belönades 2017 med nobelpris.
Biologiska klockor finns många av i kroppen. Det finns dock en biologisk klocka som är en sorts chefsklocka eller huvudklocka. Den har ett latinskt namn nucleus suprachiasmicus. Namnet beskriver bara var detta nervcentrum, denna nervkärna är belägen och det är i hypothalamus. Den kallas SCN en förkortning av nämnda latinska namn.
Detta nervcentrum SCN får information om vilka ljusförhållanden som råder och utifrån detta kan den sedan styra en hel del rytmer i kroppen som vakenhet och sömn, Följande följer ävenså biologiska rytmer: Under vissa förhållanden behöver kroppen en del hormoner i en viss halt, kroppstemperaturen växlar under dygnet och många fler.
SCN , huvudklockan får sin information om ljusförhållanden via en nervbana från näthinnan, Det är en alldeles egen bana. Via den banan till SCN går information vidare till tallkottkärteln, som producerar melatonin när det är mörkt. Ljuset hejdar produktionen av melatonin från tallkottkörteln och under dagsljus produceras melatoninet i kroppens olika celler och närmare bestämt i cellernas energiproducenter mitokondrierna, Melatonin är en viktig antioxidant. Att den produceras i mitokondrierna är ingen tillfällighet för där produceras energi och då kan genom oxidativ stress bildas så kallade fria radikaler sot kan vara startpunkt för olika sjukdomar som kroniska sjukdomar, cancer sjukdomar. Att det viktiga melatoninet finns nära till hands är ändamålsenligt. Hur får man i sig den? Jo genom att vara ute i friska luften och utsätta sig för bl annat nära infraröda strålar. Denna strålning går genom kläder och känner man att det blir varmt på ryggen när man är ute så är det den nära infraröda stålningen man märker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar