Immunförsvaret III

Hur känner immunförsvaret igen vad som är kroppseget/själv och vad som är kroppsfrämmande/icke själv

Det förvärvade immunförsvaret och lite om Revimmune

När en njure skall transplanteras är det viktigt att immunsystemet inte stöter bort den nya njuren. Det är endast då en enäggstvilling ger sin ena njure till sin tvilling, som inte bortstötningsmekanismen sätter igång. Enäggstvillingarna har helt lika genetisk uppsättning och det gäller även de antigenpresenterande cellerna.

Igenkänningsmekanismen själv/icke själv består i att alla mänskliga celler är märkta med speciella markörer, och dessa kan immunsystemet sedan avläsa och identifiera om en cell är märkt själv eller icke själv. Varje individ har alltså olika sådana precis som varje individ har olika fingeravtryck. Man kan också likna märkningen vid magnetremsan på ett bankkort; varje kort har sin speciella märkning och till den hör en speciell kod. Passar det inte ihop accepterar bankomaten inte att betala ut några penger, och visar inte cellen upp identiteten själv så accepterar inte immunförsvaret detta och går till anfall.

Systemet med markörer kallas transplantionsantigen eftersom det används då söker rätt donator. Det har också andra namn - HLA-systemet /MHC-systemet.

Den här delen av immunförsvaret att identifiera själv/ icke själv är alltså medfött men när väl systemet har identifierat något främmande sätter det också igång att förmedla förmågan att känna igen inkräktaren till andra delar av immunförsvaret och det är där lymfocyterna kommer in.

De omogna lymfocyterna utvecklas ur blodstamceller liksom alla andra blodkroppar. En del prolymfocyter beger sig till thymus och utvecklas där till omogna T-lymfocyter. T kommer av ordet thymus , som på svenska heter bräss. Dessa beger sig sedan till lymfsystemet och lymfknutorna och väntar där i beredskap på att antigenpresenterande celler skall presentera en inkräktera som bakterie eller annan mikrob. Den omogna T-lymfocyten utvecklas då till hjälpar-T-cell som finns i olika former, som bland annat skickar ut olika budbärare till immunförsvaret.

Cellbundet försvar
En del kallas Th1 celler, de stimulerar till bildningen av mördar-T-celler. Dessa går till angrepp mot celler som innehåller ett främmande element av typ virus. Dessa Th1 celler producerar också budbärar molekyler som framförallt är involverade stimulerande av inflammation.

Virus är mikroorganismer som inte har några cellväggar och när de kommer in i en organism söker de sig genast in i en cell och cellkärnan.Där blandar sig viruset med sin värds arvsmassa, och kan därigenom börja att föröka sig med hjälp av värdcellens ämnesomsättning. Att virus inte kan behandlas med vanligt penicillin beror på att virus saknar cellväggar, och penicillinet har sin verkan på cellväggar.

När virus skall angripas är det alltså viktigt att gå till angrepp på den infekterade cellen. Detta Th1 försvar kallas cellbundet försvar till skillnad från Th2 försvaret.

Humoralt försvar
När mikrober som finns utanför cellerna i vävnadsvätskan så måste immunförsvaret använda sig av andra medel, det så kallade vätskeburna försvaret ( humorala försvaret). Th2 cellerna stimulerar B-lymfocyterna vilka är involverade i detta försvar mot bakterier och andra mikrober som finns utanför cellväggarna. Hjälpar-T cellerna av Th 2 typ stimulerar B-lymfocyterna till att det skall sättas igång antikroppsbildning mot inkräktaren, Antikropparna kan inte angripa i cellerna men väl mot inkräktare i vävnadsvätskan utanför cellerna.

Cytokiner-budbärarmolekyler

Här kommer också något om balans i immunsystemet in. Det gäller de så kallade budbärarmolekylerna i immunförsvaret, kallade cytokiner mm. Till en del är det så att de cytokiner som tillverkas i Th1 systemet är inflammationsstimulerande, medan en del av de cytokiner som tillverkas i Th2 systemet är inflammationsdämpande och då speciellt på Th 1 styrd inflammation, och i viss mån är det tvärtom.

Det finns ytterligare T-lymfocyter. Ett exempel är suppressor- T-cellen som säger: ” Nu är det bra, infektionen är bekämpad. Återgå till det vanliga.

Förvärvad immunitet

Några minnesceller skall finnas kvar ifall samma mikrob försöker igen. Då reagerar immunsystemet mycket snabbare. Man är immuniserad. Att bli vaccinerad är innebär att man utsatt sitt immunsystem för exempelvis en del av ett virus eller på något sätt ofarligt virus, men som ändå förmår ge immunitet.

Förvärvat immunsvar är effektivare.
Men varför detta komplicerade system med inlärt immunförsvar när det finns ett medfött? Orsaken är massproduktion och specialisering. Här kan plötsligt immunceller sätta igång och spotta ut mängder av specifika antikroppar och mängder av specifika mördar-T-celler.

Revimmune och den förvärvade immuniteten.
Och det är där jag funderar på Revimmune. Det skall ju slå ut alla de här cellerna som tillhör det förvärvade immunförsvaret och det skall bara finnas kvar förmågan att bilda nya prolymfocyter. Vad händer då med vår immunitet? Skall vi få alla barnsjukdomar, alla förkylningar igen osv. Det finns säkert lösningar på det här också; jag har bara inte läst det.

Har kosten en plats? I balansen mellan inflammationsfrämjande och inflammationsdämpande cytokiner kan kosten kanske inverka då det visar sig att fettsyror ur omega-6 gruppen tycks vara mer involverade i bildningen av proinflammatoriska cytokiner medan omega-3 tycks vara inflammationsdämpande och då främst på Th1 styrd inflammation. (Tidigare har jag nämnt kostens plats beträffande mättade contra enkel och fleromättade fettsyror och att detta eventuellt skulle kunna inverka på cellmembranens kvalitet, exempelvis cellmembranen i blod-hjärn-barriären. Mättade fetter skulle där kunna ge en mer rigid cellmembran medan omättade fettsyror gör den mer plastisk).