Immunförsvaret

Det finns ett yttre försvar som får ta största stötarna och avvärjer de flesta angreppen:

Hud

Huden är ett kraftfullt mekaniskt försvar, vilket stoppar exempelvis bakterier och virus från att komma in i kroppen. Huden består av flera lager som skyddar på flera olika sätt. Den skall skydda oss från yttre mekaniska skador , mot kyla, mot vätskeförluser och värmeförluster, från stötar, jonejmit. Ytterst bland hudlagren finns ett lager av döda förhornade celler, hornlagret. Detta skyddar oss rent mekaniskt men det finns också ett fettlager ovanpå huden som kommer från talgkörtlarna, som bidrar till att göra huden smidig och hindra potentiella inkräktare typ bakterier från att tränga in. Från hudcellerna utsöndras också ämnen som kan verka bakteriedödande. Hudens pH värde varierar men kan vara mellan 4 och 7, det vill säga åt det sura hållet, och ett surt pH är också en del av försvaret. Även hudens behåring är ämnad att ge skydd, men kanske inte i så hög grad hos människan som hos mer pälsbeklädda djur.

Slemhinnor i luftvägar och mag-tarmkanalen

Ett mekaniskt försvar finns också i luftvägar och mag-tarmkanal i form av slemhinnor. I luftvägarna utsöndrar slemhinnorna sekret som skall fånga upp farliga saker. Rent mekaniskt kan de små håren som finns på slemhinnor hindra invasion av farliga ämnen och skadliga partiklar. I magsäcken finns exempelvis den sura magsyran som verkar bakteriedödande. Den utgör en rejäl barriär mot bakterier, virus och andra mikroorganismer som invaderar via födan.

Blod-hjärn-barriären är delvis ett mekaniskt försvar men tillhör också det mer kemiskt-fysiologiska försvaret.

Hjärna och ryggmärg är vitala organ, som har ett extra starkt skydd som kallas blodhjärnbarriären. . Det är specialiserat så att många ämnen som kan vara toxiska för hjärnan inte kan passera. Den brukar förkortas BBB efter engelskans blood-brain-barrier. BBB är lokaliserad till blodkärlen i centrala nervsystemet. Dessa är konstruerade på ett sådant sätt att skadliga ämnen och saker inte skall komma ut i hjärnvävnaden lika lätt som de kan komma ut till muskler och andra mindre känsliga vävnader. Förbindelserna mellan de olika cellerna i kapillärväggarna ligger tätt intill varandra för att förhindra passage däri mellan. I stället finns det olika transportmekanismer i barriären, som hjälper till att aktivt transportera in och ut ämnen. Vissa läkemedel lyckas till exempel inte passera blod-hjärnbarriären. Exempel på detta är de moderna typerna av antiallergimedlen-antihistamin. Genom att de nyare medlen inte kan passera blodhjärnbarriären ger de inte biverkningar från hjärnan, exempelvis trötthet, i samma utsträckning som de äldre. I andra fall vill man att medlen skall passera blod-hjärnbarriären för att kunna utöva sin verkan där. Man kanske behöver behandla infektioner i hjärnan med antibiotika och då är det ju viktigt att de får tillträde till hjärnan. Om man vill behandla sjukdomen neuroborrellios, som sprids via fästingar måste det medlet man använder kunna passerar blod-hjärnbarriären för att kunna ha någon verkan där. På samma sätt är det givetvis beträffande andra behandlingar som skall verka i centrala nervsystemet. Rätt många medel har en del av sin verkan här.

Det finns medel som stoppar passagen in i CNS. Ett exempel är natalizumab som förhindrar vissa t-lymfocyter att komma in i hjärnan. Det finns också exempel på att man smiter förbi blodhjärnbarriären genom att injicera medel in i ryggmärgskanalen. Man kan tänka sig användning av antibiotika på detta sätt och även andra medel. Blod-hjärnbarriären är också ett av de viktiga områden där kost skulle kunna ha sin plats vid till exempelvis MS. Dess uppbyggnad med fetter tänks göra den känslig för vilka fetter man äter, påverka dess hårdhetsgrad, hur spröd den är, med finare ord plasticitet och fluiditet. Mättade fetter har en helt annat smältpunkt än omättade och jag finner det inte otänkbart att detta kan påverka blod-hjärnbarriärens effektivitet, förutom att dessa membran också är lagerplatser för råvaror vid bildning av interleukiner.

Men vad man kanske framförallt avser med immunförsvaret är det försvar som finns i det inre; det försvar som består av vita blodkroppar i olika former och med dem sammanknippade ämnen och företeelser; detta försvar som skall kunna klara angrepp från bakterier, virus och förhindra sjukdom. Hur går det till?

Själv-icke själv

Immunförsvaret måste vid varje tillfälle vara på sin vakt mot hot från nya inkräktande mikroorganismer. En grundläggande egenskap i immunförsvaret är, att det skall kunna skilja på vad som är bra och inte bra för oss. Ständigt patrullerar vita blodkroppar omkring i blodet för att upptäcka det, som kan vara farligt. De måste känna igen ämnen som normalt finns i vår kroppsvävnad, men också identifiera de saker vi behöver äta eller på annat sätt vara i kontakt med. Vi skall kunna tolerera sådana ämnen. Man brukar säga att immunförsvaret skall kunna skilja på själv och icke-själv, dvs skilja de saker som vi skall tolerera från saker som kan vara skadliga för oss. Saker som skall bekämpas kallas icke-själv. Förmågan att skilja själv från icke -själv är helt avgörande för ett effektivt immunförsvar. Om det inte reagerar på exempelvis farliga virus kan vi dö. Om det överreagerar på saker som vi utsätts för, kan vi få svåra allergiska reaktioner och dö av det likaså.

Vid autoimmunitet reagerar immunförsvaret mot kroppen egen vävnad. Varför vet man inte helt och hållet i detalj, men man har kommit en bit på väg. En teori är att delar av bakterier, virus kemiskt liknar delar av vår egen vävnad. Därför identifierar vissa vita blodkropparna denna egna vävnad som främmande och sätter i gång att angripa den aktuella vävnaden. Vid Multipel Skleros har man spekulerat i att exempelvis mässlingvirus eller Epstein-Barr viruset , det senare orsakar mononukleos/körtelfeber, skulle kunna uppvisa likheter med nervvävnadens myelin och därför blir detta angripet. Angreppet på myelin tros vara en viktig del av sjukdomsprocessen vid MS. Man brukar därför räkna MS till de autoimmuna sjukdomarna men man vet ej säkert. Att immunförsvaret spelar en viktig roll är emellertid säkert. Andra exempel på autoimmuna sjukdomar är Crohns sjukdom, rheumatoid artrit, glutenintolerans samt diabetes typ I.

Immunförsvar och antigen.

Antigen, ämnen som kan sätta igång en immunreaktion

Det centrala i immunförsvaret är således kunna skilja på det som är nyttigt för oss och det som kan skada. Med andra ord skall det kunna skilja själv/ kroppseget från icke-själv/icke kroppseget. Det finns ett ospecifikt försvar som reagerar på i stort sett allt, som inte känns igen som själv av typ gifter, bakterier, virus, stickor i fingret. Man kallar allt som ger upphov till en immunologisk reaktion för antigen. Det är egentligen förkortning för engelskans antibody generation, det vill säga ett ämne som kan stimulera till antikroppsbildning. Numera används ordet antigen i den övergripande betydelsen : ämne som ger upphov till en immunologisk reaktion. Det ospecifika försvaret är medfött och det omfattar de vita blodkropparna granulocyter, monocyter/makrofager och dendritiska celler samt naturliga killerceller/mördarceller.

Hur talar olika delar av immunförsvaret om vad som är främmande. De antigen-presenterande cellerna (APC)

Monocyter/makrofager och dendritiska celler äter upp främmande mikrober, vilket kallas fagocytos och gemensamt kallar man dem fagocyter. Detta är celler som har flera funktioner. De tar sig an hotande mikrober, de städar upp och transporterar avfall och de utgör de s.k. antigenpresenterande cellerna (APC ). Efter att ha oskadliggjort en mikrob beger fagocyten till lymfknutor för att aktivera en lymfocyt som kallas hjälpar-T-cell..

Hjälpar-T-cellen kallas även CD4-cell, och det kallas den ofta i studier av läkemedel.

Delar av den hotande mikroorganismen visas upp för hjälpar-T-cellen och denna aktiveras.. Fagocyterna presenterar alltså det främ
mande i form av ett antigen, och denna del skall vara karakteristisk för antigenet.. Det medfödda försvaret identifierar det kroppsfrämmande/icke-själv som kommit in i kroppen och det är absolut grundläggande att det inte blir fel. Om något kroppseget identifieras som kroppsfrämmande kan immunförsvaret aktiveras mot denna del hos egna kroppen. Det kan uppstå autoimmuna sjukdomar, en sjukdom riktat mot det kroppsegna (själv= auto). Andra fel som kan uppstå är allergier, där immunreaktioner uppstår mot ämnen som människan vanligen tål, av typ allergi mot vissa slag av föda.

En del medel verkar på den här nivån. Det finns till exempel ämnen. som stänger inne hjälpar-T-cellen i lymfknutorna och hindrar att de går ut i cirkulationen. Ett sådant ämne är Fingilimod/FTY 720 som studeras som ett möjligt medel mot MS. Beträffande samma ämne Fingilimod/FTY 720 pågår försök att injicera det direkt förbi blod-hjärnbarriären, samtidigt som det är ett medel som kan bli ett av de första orala medlen i tablettform mot MS.