Kan det komma en effektiv tablett mot MS redan inom två år?

Fingilimod eller FTY 720 Oralt medel ( intas via munnen)
forskare Giancarlo Comi et al. Rapport från American Academy of Neurology konferens.

Denna studie har rapporterats tidigare men man har nu följt patenterna i 3 år. Efter 36 månader var 89 % av patienterna fria från gadiolinium förstärkta lesioner ( dvs lesioner med aktuell inflammation) 70 % var fria från T2 lesioner( gamla och nya lesioner) och 70% var skov fria.

Man kan också läsa att fas III studie är på gång. Ovanstående är ju inget dåligt resultat, om det skulle visa sig hålla i fas III studie.

Två årsrapporten kom år 2006 och visade då att 77% av patienterna var skovfria efter 2 år. Det var också låga siffror avseende skador som man såg på magnetkamera. Detta håller således efter 3 år.

Jag försöker leta efter fas III studien om det finns något att inhämta om den. Enligt den här artikeln pågår inte mindre än tre fas III studier om detta orala medel.

Fingilimod är ett immunmodulerande medel

Enligt samma artikel är medlet immunmodulerande. Det tar inte kål på t-lymfocyterna men skall hålla dem borta från de ställen de skadar. Detta går till så att Fingolimod går in i t-cellernas signalsystem och omöjliggör för t-cellerna att lämna lymfknutorna och stänger därmed ute dem från hjärnan och förhindrar den skada de kan göra där

Man är vid användning av immunmodulerande medel ( bromsmediciner) rädd för opportuniska sjukdomar.

Detta är sjukdomar som inträffar då immunförsvaret är nedsatt. Hos en immunfrisk människa klarar inte de virus eller bakterier som ligger bakom sådana infektioner att göra människor sjuka. Immunförsvaret håller dem i schack, men när immunförsvaret sviktar kan de opportunistiska infektionerna slå till. Detta gäller också vissa tumörer. Kaposis hudtumör är vanlig vid AIDS men förekommer inte annars. De hjärniflammationer, som inträffade vid Tysabribehandlingen i kombination med Avonex, var också en opportunistisk sjukdom. Hos människor med intakt immunsystem orsakar JC viruset inte PML. Om man har en sjukdom som AIDS, förvärvad immunbrist, eller om man står på medel som dämpar immunförsvaret, kan den allvarliga hjärniflammationen PML eller progressiv multifokal leukoencephalopati utvecklas, om man bär på JC virus. Man vill givetvis vara observant avseende sådana risker.

Man kommer bland annat följa patienterna i undersökningarna med nogranna hudundersökningar för att upptäcka eventuella hudcancrar.

Enligt en av foskningscheferna vid företaget Novartis Shreeram Aradhye kan resultaten från fas III studierna komma tidigt 2009, och man hoppas kunna inge ansökan till FDA, amerikanska läkemedelsverket, om att få sälja medlet på marknaden sent detta år. Men han säger samtidigt att det finns fortfarande många osäkerhetstecken och mycket kan utveckla sig fel. Men hittills ser det alltså bra ut enligt denna 3 årsuppföljning av 173 patienter, som rapporterades på AAN kongressen nu i april..

Det vore väl fantastiskt om det skulle komma ett så effektivt oralt medel redan inom två år. Låt oss hålla tummarna.

Om komplementär terapi./Om kraniosakral terapi.

Jag har tidigare skrivit om alternativ terapi i samband med att jag berättade min sjukhistoria. Jag har dragit tillbaka det från nätet nu, eftersom jag inte ville utlämna så mycket. Men där fanns ett avsnitt om, hur viktigt det är med vetenskaplig dokumentation, bakom vad man gör. Så här skrev jag:

Som ung läkare var jag en gång med om, att en ung man avböjde behandling med cytostatika för att ta alternativ örtmedicinering för sin cancer. Detta var en av en mycket elakartad typ av cancer obehandlad men till 80 % botbar med cytostatika. Inom två månader inkom han döende. Då var det för sent att göra något. Minnet av detta har etsats in i min hjärna. Jag har inget emot att man tar komplementerande behandling, om det inte inverkar skadligt på den traditionella medicinska behandlingen. Men det finns mycket fördomar. Allt från naturen är nyttigt (det är ju naturligt) om det gäller medicinering, är en sådan fördom. Naturprodukter kan vara mycket giftiga. Det finns mycket inom den här branschen som är lurendrejeri, och det finns många som är ärliga men ändå har fel. Varför man ställer helt andra krav här än inom traditionell västerländsk medicinering, kan jag inte förstå. Samtidigt finns det mycket kvar för medicinsk vetenskap att förklara. Slutligen i detta sammanhang: Hur ser man på vår tids vetenskap om 100 år?

Jag fick en förfrågan om kraniosakral terapi, om jag hade hört talas om det, och hur jag såg på det. Jag kunde inte komma ihåg att jag hade hört talas om det, men det är numera många saker som jag tror att jag inte hört talas om, så kanske. Jag visste hur som helst inget om det. Jag gick via Google ut och sökte något om det och fick en hel del svar.

Jag följde vissa trådar, och har absolut inte satt mig in i vad det handlar om i helhet. Jag blev skeptisk. Det verkade som, om man kunde behandla flertalet till stånd med denna form av terapi. På första sidan stod det att man kunde behandla: Fibromyalgi, problem med nacke, rygg och/eller höfter, led- och muskelvärk, huvudvärk och migrän, utmattningssyndrom, stress och stressrelaterade problem som oro och rastlöshet , whiplashskada, käkledsproblem, tinnitus, autoimmuna sjukdomar, sjukdomar relaterade tillautonoma nervsystemet (tex mag- och tarmproblem), autism, dyslexi, DAMP och ADHD samt hormonella problem typ menssmärtor m.m. En sådan lista gör en ju ganska skeptisk, och man har sett det ofta i olika sammanhang, där man lovar hjälp till sjuka. Läser man ordentligt, står det i inledningen till denna sida att diverse värk och smärttillstånd kan lindras genom denna terapi. Det utlovas alltså ingen bot utan lindring mot värk och smärttillstånd, och det är ju en avsevärd skillnad.

Jag försöker gå vidare för att se, om jag snabbt kan få något av en föreställning, vad det handlar om. Jag kommer till bröderna Tranbergs Institut, varest man bland annat bedriver utbildning i kraniosakral terapi. Man kan läsa på den ovan länkade sidan om institutets inriktning, bland annat : ”Bröderna Tranbergs Institut ser kroppen som en samspelande helhet som påverkas på olika sätt av smärt- och sjukdomstillstånd. Detta samspel gäller även den emotionella och den fysiska kroppen, båda är lika viktiga för att vi ska finna en balans och bli friskare människor. ” Jag tycker att jag också skulle kunna formulera hur jag ser på människan och hälsa på ett liknande sätt, där man även får involvera den yttre omgivningen i hur kroppen kan påverkas. Men detta är väldigt generellt och skulle i sig kunna inbegripa nästan vilken terapi som helst från olika healingtekniker som koppning, magi till högteknikologis medicinsk terapi med grundlig vetenskaplig dokumentation. Så det säger kanske inte så mycket.

Jag går vidare till vad man säger om sin vision: ”Att inspirera människor till ett ökat medvetande om att hälsa inte skall sökas enbart på en fysisk nivå.” Jag har inte så mycket att invända till detta, egentligen inget alls. Hur vi psykiskt och socialt har det inverkar mycket på vår hälsa, inklusive överlevnad. I inlägget om livsförändrade händelser och hälsa gjordes en grundlig genomgång, om hur saker som anhörigs sjukdom och död men också många andra händelser påverkar vårt hälsotillstånd. Att stress har stor betydelse för hur vi mår, om vi kommer att få högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar med mera är välkänt och dokumenterat. Det finns också en hel del forskning om exempelvis autoimmuna sjukdomar och stress. Det är teorier som kräver mera belägg innan man kan säga hur och när det inverkar vid till exempel MS. Jag har en stark känsla av, att något av mina skov hade starkt samband med att jag stressat mycket under en kort period. ”Att inspirera människor till ett ökat medvetande om att hälsa inte skall sökas enbart på fysisk nivå” är en genomtänkt formulering. Om det i verkligheten innebär ”ökat medvetande” utesluter det egentligen terapier som arbetar med humbug och fördomar. Samtidigt kan detta ändå bli vad som helst. Kom och köp konserverad gröt, sjöng Povel Ramel i min ungdom. Vad Povel ville säga att med fin reklam kan man sälja vad som helst.( För övrigt finns ju faktiskt konserverad gröt att köpa nu).

Man skriver också på samma sida att man specialiserat sig på ” helhetstänkande Manuell Medicin, d.v.s. behandling med händerna.” Man arbetar med vad man kallar ”low velocity”(=låg hastighet) tekniker , som innebär att man inte skall forcera kroppens vävnader. Jag förställer mig då att detta innebär att man genom dessa tekniker inte skall åstadkomma slitningar i olika typer av vävnadstrukturer. Utifrån beskrivningarna tycker jag att det tycks vara tekniker, där det är låg risk för skador. Jag har sett exempel på, där man använt low velocityteknik vid nackspärr ”, akut torticollis”med gott resultat. ( vad jag kallar low velocity teknik). Att det sådana tekniker har en effekter i vissa fall förefaller mig troligt.

Vad som blir svårare är när man kommer in och skall förklara vad kraniosakral behandling är. Vad kranium är välkänt, men sakral kommer från ordet sacrum=korsben. Det är en teknik som utvecklades på 20- talet. Teorin är att CNS inklusive hjärnhinnor och ryggmärgsvätska samt korsbenet är ett system, som utgör ett hydrauliskt system, som har sin egna puls som blod-kärlsystemet. Pulsationerna ligger på 6-12 per minut i detta system om man är frisk. I blodcirkulationen är det hjärtat som genom sina sammandragningar åstadkommer pulsationerna men vad åstadkommer dem i det kraniosakrala systemet? Dessutom borde man inte se dessa pulsationer då man gör lumbalpunktioner?

Jag läser på en annan sida följande: Eftersom inga muskler har identierats som åstadskommer CRI (cranial rhythmic impulse ) tänker man sig att den drivande kraften i själva verket är the Breath of Life ( Livets andetag). Orsaken till att CRI pulsen kan kännas överallt i kroppen är att denna rytmiska rörelse kommer från det kraniosakrala systemet ut i alla vävnader i kroppen. Enligt dessa tankar, tolkar jag det som att pulsarna uppstår där.

På the Cranial Academy's hemsida kan man läsa: ”När blod och andra vätskor flödar fritt kan de utföra sin fysiologiska funktioner utan störningar. Då en skada eller sjukdom inträffar, kan resultatet bli att vävnaderna vrids om eller trycks samman, inklusive cirkulationssstemet. Flödet av vätskor hindras och delar av kroppen blir undernutrierad och sårbar. Detta kan vara en betydelsefull faktor vid sjukdom. Det är som att vattna i en trädgård med en trädgårdslag som det finns en knut på.Vattnet kommer inte att rinna ordentligt och trädgården får inte vad den behöver.” På samma sida läser jag om spanska sjukan USA. Det står att på de sjukhus som sköttes av osteopatiska läkare dog endast 1 % av patienterna medan det på sjukhus, som där läkare utbildade enligt traditionell västerländsk medicin dog bortåt 30%. Den senare uppgiften är ju högst anmärkningsvärd om den stämmer. Men ändå den förklaring om hur de kraniosakrala systemet fungerar går inte att se i praktiken. Det är så hårfina pulsar att de endast kan kännas, anas men knappast mätas. Med den moderna teknik i dig borde det faktiskt gå att mäta detta. Så jag köper inte de här förklaringarna och teorierna. Men...

Men jag köper inte teorierna om energikanaler i fråga om akupunktur, chigong, tai chi och allt det där heller, ändå fungerar ju en del av detta i många fall. Akupunktur används mot smärta i västerlandet, till exempel vid förlossningar. Jag har själv använt det vid olika symtom ifrån rörelseorganen och sett bra resultat ibland. Ibland bättre resultat än vid kortisoninjektioner av tennisarmbågar. Men det innebär inte att jag kan tro på, att det finns olika energikanaler som inte kan identifieras. Jag är helt övertygad om, att det bland annat går via nervsystem. Detta är i vissa delar nära anknutet till båda immunsystem och hormonsystem. Jag tror, att när det verkar, går det också att finna naturvetenskapliga förklaringar. Hittills har man inte funnit alla. I många fall kanske det endast är den så kallade placeboeffekten. Ibland är den inte fy skam den heller. Att en teoretisk förklaring bakom behandlingar inte känns tillfredsställande behöver inte betyda, att de är värdelösa. Jag har väldigt svårt att tro att man kan utföra en hjärtoperation med hjälp av bara placeboeffekten som narkos, men jag har sett på TV hjärtoperationer utföras med hjälp av akupunktur. Det borde finns ytterligare effekter. Hur verkningsmekanismerna fungerar kommer man att veta i sinom tid. Att det bland annat har med hur nervsystemet fungerar är tämligen säkert.

Jerzy Einhorn fick i uppdrag av socialstyrelsen att utreda THX. Jag läste om detta i memoarboken ”Det är människor det handlar om ”. Vid kontakterna med THX-doktorn Elis Sandberg blev han mycket imponerad av hur denne omhändertog patienterna, och han jämförde det med hur patienter omhändertogs i den den vanliga sjukvården inklusive Radiumhemmet. Den jämförelsen utföll inte till den vanliga sjukvårdens fördel. Han såg att det fanns mycket att lära av Elis Sandberg i dennes möte av patienterna. Däremot blev utredningen av själva medlet THX negativt. Det fanns inte något belägg för att det hade någon verkan. På den tiden var detta ganska infekterat . Det kunde kanske hända, att man blev dåligt omhändertagen, om man kom till ett vanligt sjukhus efter att ha varit hos Elis Sandberg. Jag vet inte om det var så, men jag vet en patient, som var väldigt rädd för att det skulle bli så, när jag mötte honom och hans fru, då jag arbetade som AT-läkare på akutmottagningen. Jag behandlade dem precis som alla andra, men ändå blev de väldigt tacksamma. De var nog nästan beredda på att bli utkastade. Stämningen i media och i debatten var väldigt infekterad.

Jag tror att Jerzy Einhorn hjälpte till att avdramatisera det hela. Man skulle om jag minns det rätt kunna ge THX injektioner på sjukhus om patienterna ville detta. Trots att själva preparatet inte hade någon vetenskapligt dokumenterad effekt, fick Einhorn sjukvården att inse att i helhetstänkandet var det rätt att göra så. Det var inte en bra behandling, att börja ifrågasätta patienter som gripit efter halmstrån och trott sig finna det. Att tänka sig att börja argumentera och ifrågasätta en behandling med en kanske döende patient kunde inte vara bra i något sammanhang. Att däremot diskutera behandlingen och ifrågasätta den generellt var naturligtvis viktigt och riktigt.

Jag vet inte om THX på något sätt hjälpt någon att överleva. Jag tror, att psyket är viktigt för hur man kan klara sig genom sjukdomar. Det är viktigt att man får sova, att man orkar äta och liknande. Kanske gav det bemötande Elis Sandberg av sina patienter en uppmuntran som gjorde att de subjektivt mådde bättre. Just den här delen tror jag, att många av de alternativa terapeuterna fångar upp och klarar ibland bättre än i vanlig vård. Idag är det en uttalad press inom många områden och inte minst inom sjukvården. Många mår inte bra. Trots att man har ambitionen, att även få det psykiska bemötandet att fungera, gör det inte alltid det. Detta är en förklaring. Det finns andra. Här finns alltså ett område där det finns ett vacuum att fylla upp. Ett tomrum för hälsoterapeuter av alla möjliga slag. Seriösa och oseriösa terapeuter. Terapeuter med olika kunnighet. För en del handlar det om att tjäna stora pengar, men detta finns inom den västerländska medicinen också. En del skall man avråda från. Men det finns också terapier som fungerar, som kan lindra.

Utifall man läser på Quackwatch om kraniosakral terapi, så är det inte en terapi som man vill rekommendera. Men jag tycker inte det behöver vara så. Dels kan jag tänka mig, att den teknik man använder kan lindra avseende vissa tillstånd. Jag vet ju till exempel, att beträffande de symtom jag har i fötter, kan jag lindra dem med hjälp av lätt massering. Det är mycket möjligt att man kan systematisera detta och få bättre resultat. Jag läste en artikel ur ICA-kuriren om en MS patient, som fick behandling med kraniosakral terapi. Jag tyckte egentligen att det kändes som en seriös behandling. Man lovade ingen bot. Det verkade heller inte finnas några stora summor i omlopp. Patienten tycktes bli väl bemött och mådde bätte. Man fick intrycket av, att hon fann det värdefullt. Och det är ju mycket viktigt. Så även om jag inte tror på teorierna bakom detta, vill jag inte slänga ut behandlingen.Men för mig känns det här med teorin bakom väldigt mumbo jumbo. Jag tycker inte, att just teorin bakom hjälper till att inspirera människor till ett ökat medvetande om att hälsa inte skall sökas enbart på fysisk nivå.

Om statiner:

Tidigare inlägg om statiner har bland annat handlat om en misstänkt verkningsmekanism. ”Det är alltså blockerare av ett enzym som heter HMG-CoA reductase . Detta är ett enzym som är transmembranprotein och som underlättar bland annat bildningen av kolesterol men också andra lipider. ” Bilden förklarar inte verkningsmekanismen men ger en antydan om bland annat relationen till blodhjärnbarriären, som är skadad vid MS.

Jag blev lite intresserad ( lite är en över/underdrift? eftersom jag står på en statin) av det, när jag nu läste att om att Immune Tolerance Network står bakom en undersökning med statiner avseende CIS ( kliniskt isolerat syndrom), vilket innebär ett första symtom på MS.

Om CIS

Ofta är detta symtom i form av en synnervsinflammation. Även symtom från urinvägarna läste jag någonstans om som ett tidigt symtom.( Om detta läste jag senast i dag på i Betty Iams nyhetsbrev, from my mail box, tips om urgencyincontinence) Man kan i dessa fall inte ställa diagnosen multipel skleros .Det fordras att vissa kriterier skall uppfylls ,som visar att detta inte är ett enstaka tillfälle. Men om man inte genom CT, lumbalpunktion eller genom neurofysiologiska undersökningar av nerver kan ställa diagnos multipel skleros kallar man det CIS, kliniskt isolerat syndrom.

Om neurofysiologiska undersökningar

De neurofysiologiska undersökningar som finns är beskrivna i boken Multipel Skleros under redaktion av Jan Fagius. ( sidan 50) Det finns en sådan undersökning av ögonnerverna som kallas VEP=visual evoked potential och som inte är ovanlig. Det finns också en undersökning av känseln, SEP=sensory evoked potential och dessutom kan man också göra en sådan undersökning av hörsel. Med dessa metoder kan man upptäcka små funktionsförändringar som är för små för att uppfattas av patienten som symtom men de innebär att ”fler skadetillfällen påträffas”( citat från boken).

Det är nu länge sedan jag läste en studie avseende MS och statiner, närmare bestämt vårvintern 2003 och det var då en fas II studie som visade att medlet tolererades väl samt att man fann en minskning med 40 procent av nya lesioner på magnetkamera och också minskning av inflammation. Jag tror det var så. Sedan dess har jag läst ett fåtal undersökningsresultat men överhuvudtaget tycker jag att det varit ganska glest.

Nyligen kom en rapport om statin från Silva Markovic-Plese med flera vid University of North Carolina i Chapel Hill, USA. Där skriver man bland annat att i tillägg till de immunmodulerande egenskaper som statiner kan ha i likhet med godkända MS medel kan statinbehandlingen skydda blodhjärnbarriären och skydda mot nervskada, samt även bidra till reparation av nerver. Fastän de första studierna med statiner för MS har varit utmuntrande, behövs randomiserade, kontrollerade studier för att utvärdera medlens effekt i stora grupper.

Det jag sett har varit blandat. Jag har läst en underhandsrapport( säkerhetsutvärderingen) från SIMCOMBIN studien i samband med en konferens i Prag. Dman kombinerade där interferon och statiner. Detta rapporterades av Per Soelberg Sörensen, MD, från Köpenhams universitetssjukhus, Righospitalet i Danmark

SIMCOMBIN: Undersökningen kategoriseras som en fas IV studie, vilket innebär att studien görs efter att medlet godkänts. Dess syfte är att utvärdera om tillägg av simvastatin i till INF-beta-1a (Avonex) tillför behandlingen något. Studien påbörjades i februari 2006 och beräknas vara klar i november 2009.

Orsaken till att man gjorde denna tillfälliga utvärdering var att det kommit ett negativt resultat i en rapport avseende statiner och interferon. Man hade funnit en ökning av nya och kontrastförstärkta lesioner på MRI och/eller nya skov hos gruppen som fått INF-beta i kombination med atorvastatin i jämfört med de som fått INF-beta plus ”sockerpiller” (placebo). Författarna till denna rapport trodde att detta kunde bero på att statiner blockerar den antiinflammatoriska effekten av IFN-beta. Man fann nya eller aktiverade lesioner på magnetkamera och /eller lesioner hos 9 av 13 personer i

Säkerhetsutvärderingen av SIMCOMBIN

Man undersökte 47 patienter av de 61 personer som var med i studien i april 2007 och som behandlats åtminstone i 3 månader med simvastin eller placebo i tillägg till INF-beta-1a . En undergrupp om 27 personer genomgick en säkerhetsundersökning med magnetkamera och man analyserade också interferonets bioaktivitet.Denna bioaktivitet gjordes genom att undersöka speciella kemiska ämnen som påverkas av interferon och som kan vara ett tecken på hur interferon fungerar. (MxA och TRAIL ). Man analyserade ävenså årliga frekvensen av skov, tid innan första skovet kom samt utvärderade lesioner på MRI

Resultat :Analysen av biomarkörerna visade svarade till fullo på interferon behandlingen. Den genomsnittliga observationstiden var 6,9 månader. Genomsnittet för årlig skovfrekvens var 0,36 jämfört med frekvens hos andra grupper som behandlats med INF-beta. Dessutom fanns inen statistisk signifikant skillnad avseende tiden till förstå skovet hos de båda behandlingsgrupperna.Resultatet av denna säkerhetsundersökning blev att det fanns inga anmärkningsvärt ur säkerhetsynpunkt avseende om man skulle fortsätta med undersökning. Ett resultat som presenterades för en speciell säkerhetskommitté.

Vad som nu gjorde att jag reagerade på den planerade undersökningen var att det var Immune Tolerance Network (ITN) som delvis stod bakom undersökning. Det fick mig att fundera lite om verkningsmekanism. ITN är en sammanslutning som skall verka för att underlätta forskning kring

• organtransplantation ( njure och lever),

• islet transplantion vilket står för transplantion av de Langerhanska öarna i bukspottskörteln som är skadade vid Typ I diabetes,

• allergi och astma samt

• autoimmuna sjukdomar.
  

Misstänker man här att statiner kan påverka immuntoleransen vid MS? Vid autoimmuna sjukdomar har immunsystemet blivit intolerant på något sätt mot egen kroppsvävnad, vid MS nervvävnad inklusive myelin. Kan statinerna påverka denna intolerans? Det skulle i så fall vara ganska logiskt om man vill behandla patienter med ett tidigt stadium av sjukdomen med statiner. (obs. här är det lekmannaspekulationer, jag kan inte peka på biokemiskt hur detta skulle verka).

Det finns flera pågående studier avseende CIS och statinbehandling. Den här undersökningen är en undersökning avseende enbart avorvastatin och CIS. Det är en fas II undersökning och omfattar cirka 152 personer samt pågår i 18 månader. Planeras vara slutförd i augusti i år. Undersökningen avser att studera om atorvastatin kan förhindra och/eller försena utveckling av definitiv MS.

En annan studie avser kombinationen Rebif och atorvastatin. Den undersökningen avser dels att utvärdera vissa kliniska markörer men också säkerheten och effektiviteten av kombinationsbehandlingen.

Denna undersökning pågår i två år och kommer också att slutföras i år (oktober 2008).

En annan undersökning med Avonex och atorvastatin har också slutförts men inte utvärderats. Det finns alltså inget resultat ännu.

En undersökning med en kombination av vaccinet BHT-3009 och atorvastatin på 30 patienter med skovförlöpande MS och sek.progressiv MS visde inga fördelar med denna kombination jämfört med BHT-3009 enbart. Detta var ju en liten undersökning där man mätte flera aspekter bland annat två stadier av sjukdomen. Man fann antydan om mindre förändringar på MRT med BHT-2009. Men det krävs givetvis större undersökningar för att få säkrare resultat.Detta gäller också kombinationen effekter. Man fann också en påtaglig minskning av CD+T celler i blodcirkulationen, dvs de celler som åstadkommer immunologiska reaktioner som påverkar myelinet. I ryggmärgsvätskan fann man minskad halt antikroppar riktade specifikt mot myelin. Detta skulle tala för att medlet/medlen har effekt vid MS.

Här är en studie där man rekryterar patienter med sekundär progressiv MS och som kommer att slutföras 2011. Man kommer att studera MRI avseende inflammation och atrofi. Dessutom kommer man att följa status med skalor som utvärderar hur tillståndet utvecklas. Exempelvis EDSS. Slutligen kommer man också att följa prover avseende sjukdomsaktivitet. Sådana finns ju under utveckling och för forskning men är inte tillräckligt tillförlitliga för att användas behandling.

Dessutom finns det någon studie pågång med statiner och Copaxone.

Som jag ser det så ser det ut som man får lite mer besked om huruvida statinerna har någon verkan vid MS eller inte om inte en så avlägsen framtid.

Det här inlägget handlar om cannabisderivat och det endocannainoida systemet.

Första delen handlar om två aktuella studier avseende dronabinols/ tetrahydrocannabinol (THC)- eventuella nervskyddande effekter.

Den andra delen är hämtat bland annat från en intervju med professor Mechoulam vid Hebrew University i Jerusalem som arbetat i många år med forskning kring det endocannabinoida systemet.

I Storbritanien håller man på att rekrytera personer med MS till två studier av avseende cannabisderivat kan man läsa på National Multiple Sclerosis Society.

CUPID studien skall undersöka dronabinols neuroprotektiva (nervskyddande) egenskaper.

MUSEC studien avser att undersöka behandling av muskelstelhet och relaterad smärta.

Bakgrund: En del människor med MS säger att marijuana lindrar flera av MS symtomen typ smärta och spasticitet. Hittills genomförda undersökningar har emellertid inte gev övertygande belägg för att cannabis och derivat ger någon påtaglig lindring av symtomen. Vid undersökningar har man i vissa laboratoriestudier- resultaten inte definitiva, det behövs mer forskning-i vissa laboratoriestudier har man emellertid funnit att marijuana kan till och med ha nervskyddande egenskaper. Dessa studier syftar till att ge mer insikt i de möjligen positiva effekterna av cannabisderivat för människor med multipel skleros. Undersökningarna leds av professor John Zajicek vid Peninsula Medical School i Plymouth.

CUPID står för ”cannabinoid use in progressive inflammatory brain disease”, det vill säga använding av cannabinoider vid progressivt inflammatorisk hjärnsjukdom. Förutom att det är en studie avseende neuroprotektion är det också en studie avseende medel mot progressiv MS. ( Egentligen kanske det ena följer av det andra) Man söker alltså 492 personer med primär och sekundär progressiv MS mellan 18 till 65 år, av vilka 328 personer kommer att få oralt (via munnen) drobanilol i två doser dagligen medan 164 kommer att få inaktivt preparat (placebo). Undersökningen är givetvis blind, dvs man vet inte vad man får. Studien avser att studera säkerheten och effektiviteten av att använda drobanilol avseende hur det kan skydda från skada och sakta ner utvecklingen av handikapp, minska progressionen. Om någon till äventyrs bor i Storbritanien och skulle vilja se om man är kanditat till studien kan man kontakta Jane Vickrey, samordnare för studien cupid@pms.ac.uk . Man kommer att mäta den tid som utvecklingen av progression tar enligt EDSS skalan och också en skala som heter MS Impact Scale ( vilket betyder ungefär / skala för bedömning av MS inverkan). CUPID-studien är en FAS III undersökning. Studien kommer att fortgå i 5 år! Detta tycker jag är skönt att läsa. Det har inte känts riktigt bra att läsa hur man avfärdar eventuella effekter mot progression efter undersökningar som omfattar tider från ½ -2 år. Lee Dunster som är chef för forskning och information vid MS Society kommenterar studien. ”CUPID studien baseras på uppmuntrande ovservationer från ett tidigare kliniskt försökt och vi hoppas att det slutgiltiga resultatet kommer att betyda bättre livskvalitet för människor som är handikappade av MS.

MUSEC: står för Multiple Slerosis and Extract of Cannabis = MS och cannabisextrakt. Till denna studie rekryterar man in 400 personer med alla typer av MS som har varit stabil i minst sex månder och som kommer att få oralt ( via munnen) cannabisextrakt eller placebo i 12 veckor. Syftet är att utvärdera extraktets effekt på muskelstelhet, vilket man kommer att utvärdera enligt en numerisk skala; kanske av den typ jag använde för att utvärdera mina knäsmärtor. Man kommer också att värdera effekter på smärta, kramper, sömnstörningar, gångförmåga och livskvalitet. Man kan läsa om detta här. Man kan också se om man skulle vare en kandidat för studien om man bodde i Storbritanien. Är du en kandidat för MUSEC studien?

Hur kan cannabinoider verka?
Raphael Mechoulam är professor vid institutionen för medicinsk kemi vid the Hebrew University i Jerusalem . Han har enligt denna intervju Smart Publications i mer än 40 år arbetat cannabinoider. Redan 1964 upptäcktes på hans laboratorium delta-9-tetrahydrocannabinol (THC), vilken är den viktigaste psykoaktiva substansen i cannabis. 1992 upptäckte forskare på samma lab hjärnans egna cannabis, dvs den substans som hjärnan själv tillverkar. Dessa substanser kallas endocannabinoider, och dessa är egentligen orsaker till att cannabis har någon effekt överhuvudtaget. Det måste finnas någon medfödd mekanism enligt vilka ett medel kan verka. Den första endocannabinoiden man upptäckte kallade man anadamide, ett ord man hämtade från sanskrit som betyder extrem glädje eller evig nåd.

Senare har man funnit att det finns en hel grupp av cannabinoida signalsubstanser i hjärnan och repeceptorer, mottagare för dessa signalsubstanser. Man kallar detta hjärnans endocannabinoid system. Professor Mechoulam och hans medarbetare har upptäckt en andra endocannabinoid kallad 2-arachidonglycerol(2-AG) och även ämnen som ingår i hur THC bildas och nedbryts (metaboliter)

Kraftig motion ökar frisättandet av anandamid och känslan runner's high eller endorfinkicken beror till en del på förhöjda nivåer av endocannabinoider. Emotioner, minne, rörelsekoordinantion är andra funktioner där endocannabinoidsystemet tror vara inblandat och cannabinoidreceptorena finns i mycket hög koncentration i hjärnan ( enligt den här artikeln i högre grad än alla andra receptorer). Man skriver att det endocannabinoid systemet har setts verka i alla fysiologiska system man undersökt.

Det finns en politisk kontrovers och skepticism om medicinsk marijuana och det är hju en skepticism jag delar. Det har inneburit att till exempel i USA har man bildat en förening som skall verka för forskning kring användning av medicinsk marijuana, the American Alliance For Medical Cannabis. Min skepticism går ut på att jag inte anser att man skall hoppa över forskningen om ämnena och gå in direkt för att använda marijuana mot olika besvär. För sådan användning är det en alltför farlig substans. Jag har i mitt arbete stött på alltför tragiska fall med bruk av hasch och i dagens samhälle finns väl knappast någon som inte ser och sett detta. Men min skepticism innebär inte att man skall låta bli att forska kring det. Varför skulle man låta bli att forska kring en familj av ämnen som har en sån central plats i vårt centrala nervsystem. Och kommer man fram till att man kan använda medlen på ett medicinsk och socialt bra sätt, skall medlen givetvis användas. Mig tycks det också vara helt klart, att om detta system är så omfattande och viktigt, kommer man att hitta tillämpningar av det endocannabinoida systemet medicinskt.

Som tur är så pågår en hel del forskning avseende endocannabinoida systemet. Företagen G.W. Pharmaceuticals i Storbritanien och Sanofi-Synthélab Recherché i Frankrike är exempel. Man har funnit möjliga tillämpningar av medlen i behandling av multipel skleros, astma, reumatoid artrit, glaucom, AIDS, krampsjukdomar inklusive epilepsi och biverkningar av cytostatikabehandling vid cancer med mera.

Desstom har man nu forskat fram ett antal konstgjorda men besläktade preparat. Preparat som kan hämma endocannabinoida systemet och andra preparat som stimulerar. Detta kan vara medel som påverkar smärtsystemen, aptitsystemet och beträffande preparatet HU-211 har en fas II studie genmförts som tyder på att det har neuroprotektiva effekter. Och denna forskning kring de nya syntetiska endocannabinoida prepareten är bara i sin linda- enligt professor Mechoulam ser man bara toppen på det bekanta isberget.

Intervju med professor Mechoulam:

Vilken funktion har endocannabinoida systemet i hjärnan?.

-Det är ett viktigt system men det finns inte överallt i hjärnan men i områden som har med rörelser, emotioner, minne, smärtstillning, belöningssystem och reproduktion.:

Finns det några positiva effekter på hälsan om man ökar mängden naturliga cannabinoider i hjärna; och i så fall vilka andra sätt finns det för att öka hjärnans naturliga produktion av endocannabinoider?

-Den forskning en god vän gjorde, visade bara lite mer anandamid än normalt. Jag väntade mig mycket mer men det är bara en studie.

Men det finns många vägar för endocannabinoiderna att öka och detta är specifikt för endocannabinoiderna. Vanligen finns de i låga halter. De finns bara inte där. Det verkar som anandamid bildas då det behövs, och bara i de områden där just den särskilda substansen behövs.

Vid smärta produceras endocannabinoiderna i vissa områden och de finns inte överallt och de kommer inte ut i blodomloppet som hormoner. En av dess funktioner är nervskyddande, nervprotektion. Jag pratar nu om möss; jag vet inte vad som händer med människor. Jag arbetar inte med människor. Det skulle inte vara etiskt. Om man tar en mus och gör en liten skada i skallen på musen, till och med i hjärna och sedan lämnar musen för att återhämta kommer den att göra detta på 30 dagar. Men om man ser i hjärnan på dessa möss finner man att åtminstone en av endocannabinoiderna ökar mer än 1000 procent, så vi trodde att det kanske fanns en nervskyddande effekt.

Vi beslöt därför att ta möss som hade skadats och gav den konstgjord endocannabinoid, 2-AG, och då fann vi en betydande minskning av skadan. Det har gjorts mycket forskning kring detta och man har funnit samma sak med andra forskningsmodeller. Nu tror alla att dessa föreningar spelar en nervskyddande, neuroprotektiv roll.

Dina tankar kring att använda cannabinoider vid behandling i syfte att hindra cancerutveckling och att hämma tumörtillväxt?

Många forskarlag har funnit att de hämmar tumörtillväxt, troligen samma mekanism som vid nervprotektion. Endocannabinoider är inte bara neuroprotektiva utan skyddande i största allmänhet. Immunsystemet skyddar mot yttre faktorer som bakterier och virus med mera. Det skyddar inte mot allt som kan skada och kroppen använder andra system för att skydda och endocannabinoida systemet är ett av dem. Så jag tror att det påverkar cancerceller.

Säg lite om pågående forskning kring endocannabinoida substanser och nya farmakologiska medel som har nervskyddande och smärtstillande effekter?

THC är godkänt av läkemedelsverket i USA och kan användas i många länder mot illamående vid cancerterapi och för att stimulera aptiten.Men vi har funnit att det är inte bara THC som gör detta utan också endocannabinoider. Sanofi-Synthélabo Recherché arbetar med ett ämne som motverkar endocannabinoidsystemet och har testat det mot fetma och funnit det synnerligen användbart. (Intervjun publicerad 2005)

Det finns många kemiska föreningar som testas. Företaget G.W. Pharmaceuticals arbetar med en spray som skall ges under tungan och som är godkänd i Canadal Det är en blandning av THC och CBD.. Det är tänkt att motverka flera saker som sker vid MS. Det finns en förenings som verkar skydda mot kognitiva skador efter hjärtkirurgi.

Vid Hadassah sjukhuset används THC för flera saker. Varje fall måste godkännas av en speciell kommitté. Effektivt har det varit vid exempelvis hicka. Hos fall som hostat konstant i månader har det verkat. Man har också använd det vid Touretts syndrom. Vid MS har vi också försökt det. Vi gav det 400 gånger till barn som undergick cancerbehandling för att minska på kräkningar och för att lindra den allmänt påfrestande situationen. Vi prövar det på olika fall där det finns vetenskaplig litteratur som stöder behandlingen.

Vilka nya behandlingar och mediciner utvecklade ur cannabis kan man förutspå?

Det finns redan nu godkända behandlingar, exempelvis stimuleringen av aptit. Det är bra vid cancer och vid AIDS. Det andra är illamående. De ny behandlingar som kommer är jag säker på kommer att handla om nervprotektion och om vissa smärttyper, exempelvis nervsmärta- inte akut smärta.

Det finns ett tillstånd kallat posttraumatiskt stress syndrom, som innebär att uppskakande minnen forsätter att finnas medvetet och omedvetet hos individer som varit med om svåra saker. Normal skall man glömma sådana saker men i vissa situationer, extremt farliga, extremt långvariga sker inte detta. Jag tror att det endocannabinoida systemet fungerar dåligt hos dessa patienter och att det kommer mediciner som kommer att hjälpa dem.

Varför finns inte syntetisk anandamid som läkemedel?

Det är en komplicerad fråga. 1923 kom insulinet och det fanns på sjukhuset inom någon månad. Något decennium senare kom kortison. Det fanns på marknaden efter 2 år. Nu är det snart 20 år sedan syntetsiak anandamid kom och det har ännu inte prövats på människor. Det är mycket mer komplicerat idag att komma fram med nya läkemedel.

Det finns mycket mer i intervjun med professor Mechoulam. Kanske återkommer till det.

Det är i alla fall synnerligen intressant att läsa om detta fält där det finns utvecklingsmöjligheter för bland annat nervskyddande substanser.

Chris Reeve och ryggmärgsskador

Om Christopher Reeve

Christopher Reeve är i Sverige kanske mest känd som Stålmannen efter att ha spelat den rollen på film. I en allvarlig hästolycka 1995 bröt han nacke och fick en svår förlamning som gjorde honom gravt handikappad. Christopher Reeve gav denna typ av skada och förlamning ett ansikte, men i högre grad blev han också ett ansikte i kampen för att hantera denna situation och för sina insatser för att förbättra olika aspekter på detta tillstånd. . Detta har inte bara betydelse för skador efter olyckshändelser utan den forskning han medverkat till kommer att ha stor betydelser för många andra sjukdomstillstånd där skador på nervsystemet är involverat.

Christopher and Dana Reeve Foundation

Christopher Reeve och hans fru Dana har startade en stiftelse Christopher and Dana Reeve Foundation, som insamlar medel till forskning men också till mera direkt stöd personer som är drabbade av liknande skador och deras familjer. Det sker bland annat genom direkta insamlingar men också via försäljning minnessaker och via sponsring från företag.Christopher Reeve har också skrivit ett par böcker samt varit pådrivande i frågor som stamcellsforskning. Han avled 2004 och hans hustru skådespelerskan Dana 2006. De blev 52 respektive 45 år gamla.

Bland aktiviteterna för insamling finns Team Reeve, där olika idrottspersoner är engagerade för att samla in pengar. Försäljningar Shop for a Cure. Insamling via nätet.

Vad man bland annat får ut av det är Paralysis Resource Center. Där finns bland annat en omfattande nätportal med information om hälsa, rehabilitering, aktivt liv, hjälpmedel och träningsverktyg, förebyggande arbete ( som inom parentes inte gäller bara att förebygga olyckor utan också att stoppa ungdomsvåld och liknande) forum. Det finns också telefonnummer och email funktion om man behöver hjälp i olika frågor.

Om forskning som stiftelsen stödjer.

Sen finns då att man stöder olika forskningsprojekt. Och det var väl egentligen vad jag gav mig ut för att söka.: Forskning om reparation av nervskador.

Man stödjer bland annat The Miami Project to Cure Paralysis. ( Miamiprojektet för att bota förlamning).

Där fann jag bland annat den här sidan om fem steg på vägen mot en bot mot förlamning.

Inledning: Man har idag en helt ny syn på allvarliga ryggmärgsskador. Att man inte kan läka nervskador har visat sig vara fel och idag sysslar många forskare världen över med detta som tidigare inte ansågs seriöst. Men det har mer och mer visat sig att det inte är en enkel upptäckt, en sak som kommer att leda till att man kan reparera en ryggmärgsskada. Det är flera upptäckter som måste fogas samman för att komma fram till en sådan reparation. Man kommer inte att hitta en helig graal utan det kommmer att behövas flera nya vägar och medel att angripa problemet. Detta är också en del av Miami projektets syften att samla forskare, kliniker och terapeuter för att man tillsammans skall nå målet :

Hittills har man bland annat gjort viktiga fynd avseende vad som händer i vävnaderna efter skada. Man har utvecklat nya tekniker och strategier för att skydda nerver.

Man har funnit förutsättningar i nervsystemet efter skadan för att en reparation skall bli möjlig och ge fungerande nervbanor.Man har framgångsrikt kunnat isolera och odla så kallade Schwannska celler, som bland annat bildar myelin för perifera nerver. Slutligen funnit olika kombinationer och celler och tillväxtfaktorer som tillsammans främjat återbildning inom ryggmärg.

På grund av att det inte är så långt till målet vill man här beskriva fem punkter för att uppnå målet.

Punkt I Patienturval och träning före behandlingen.

Vilka patienter är bäst lämpade för de föreslagna transplantations operationerna, Ryggmärgskador är mycket olika och vissa skador kommer att vara mer lämliga för speciella åtgärder. Det diskuteras bör totala eller partiella skador behandlas först Närvaron av intakt men inte fungerande vit materia områden ( myelinområden) kan tyda på att farmakologisk behandling i kombination med rehabiliteringsprogram skulle vara med framgångsrika i att funktioner skall kunna återställas. Hos patienter med kompletta lesion är emellertid strategier som innebär att man på något sätt skapar bryggor mellan de skadade delarna eller gör celltransplantation för att få nervfibertillväxt över den skadade regionen och det innebär olika kirurgiska åtgärder. Det finns många frågor om hur de skador som man först skall arbeta med skall se ut.

Det är också viktigt att inse att om man reparerar en skada kommer inte den personen att ha skelett och hjärtfunktion att bara börja gå och fungerar. Det kommer at bli viktigt med träningen innan.

Punkt II Kirurgiska insatser och nervskyddande åtgärder:

Det är inte idag klart exakt hur de operativa åtgärderna skall utföras då man skall överbrygga mellan de skadade delarna av ryggmärgen. Man testar för närvarande olika strategier som är operativa ingrepp som gör att man får gå in i ryggmärgen och ta bort ärrvävnad. Som allra minst kommer man att behöva att spruta in celler eller tillväxtstimulerande ämnen.Detta kanske inte 'begränsat till själva skadeområdet utan också områdena ovanför och nedanför skadan.. Man har i Miamiprojektet utvecklat metoder för hur man skall kunna följa i apparater hur nervbanorna fungerar under ingreppen.

Ett undersökningområde är utveckling av strategier för att skydda ryggmärgen då olyckan skett. Kan man minska graden av primär skada kommer det att minska de neurologiska bortfallsymtomen.Det finns också data som tyder på att nervskyddande åtgärder i det akuta skedet kär av nytta för på senare transplantationsåtgärder.Sådana nervskyddande åtgärder kan öka till exempel överlevnaden av implanterade celler. Sådana nervskyddande åtgärder är att minska inflammationen som inträffar efter skadan både vid akuta skadan och vid de senare åtgärderna.

Punkt III Transplantation och regeneration

Det arbetas med två viktiga delar i laboratorier i dag. Den första handlar om att ta bort en tillväxfientlig omgivning i skadeområdet, genom att använda ”brygg” strategier, i synnerhet perifera nerver, nerver utanför centrala nervsystemet.Där pekar man faktiskt på data från Sverige där man på gnagare åstadkommit nybildning av nervvävnad och återställande av av funktion genom att använda transplantationsmaterial med många perifera nerver samt en tillväxtstimulerande faktor.Detta har dock inte bekräftats i senare studier. Man vet därför inte om perifera nerver är det bästa för ”bryggan”

Miamiprojektet med flera använder också hjälparceller i samma syfte. I Miami är det Swannska celler man använt, celler som stimulerar nervtillväxt och remyelinering i perifera nerver.

Man har redan utvecklat metoder för att få fram celler för mänsklig autotransplantation.

En annan viktig del av detta är att hitta lämplig tillväxtstimulering. Man håller där på att få fram celler som kan producera sådana ämnen

Punkt IV Att komma över hindren för nytillväxt av nervceller och reparation av skador.

Under senare år har man funnit flera hämmande faktorer som hindrar spontan nytillväxt eller nytillväxt genom transplantaion. Det kan vara molekyler från immuncelleroch gliaceller som gör detta. Man trodde tidigare att det var ärrbildning som hade denna effekt men nu har man också funnit att det finns en barriär av biokemiska ämnen som produceras i skade området. Man lägger nu ner mycket arbete på att kunna förhindra dessa hämmande ämnens effekter. En kombination av tillväxtstimulerande ämnen samt ämnen som dämpar den biokemiska barriären kan vara nödvändigt.

Punkt V Rehabilitering

I litteraturen finns ett stort stöd för att effektiv rehabilitering efter skador på CNS förbättrar motoriska och sensoriska funktioner. I Miamiprojektet ingår också detta . Man har till och med demonstrerat spontan läkning(rewiriing) efter skada. Rggmärgen tycks kunna ”lära” eller förstärka vissa neurologiska mönster exempelvis reflexer genom träning.Omgivning tycks vara viktig vid försök på skadade djur, inte minst graden av stimulering av det sensoriska systemet. (de kännande nerverna)

Det kommer också att bli nödvändigt att genom rehabilitering kunna styra och modifiera funktionerna hos de reparerade nervbanorna.