När Tysabri förändrade världen för MS sjuka

Vilken skön dag! Jag har suttit i syrenbersån och läst en bok, Coping with Multiple Sclerosis av Cynthia Benz & Richard Reynolds.

Cynthia Benz är en av de personer som gett MS ett ansikte i Storbrittanien. Man kan läsa om henne på Multiple Sclerosis International Federation. Hon har varit golvad av sin MS men har också efter diagnosen kommit igen och bland annat avlagt en doktorsexamen i teologi, (In 2004 I graduated with a PhD in Practical Theology from the University of Birmingham ) Hon skriver att MS förändrade mitt livsförlopp men inte bara genom att det blev inskränkningar utan också genom att det öppnade dörrar med möjligheter. Det är inte Cynthia Benz som jag skall skriva om här. Jag ville bara ge en liten bakgrund till vem hon är och att boken är välkänd och tillförlitlig. Den andre författaren är Richard Reynolds, som är professor vid Imperial College i London och bland annat sysslar med forskning inom remyelinisering och neurodegeneration. Men det var inte honom jag skulle berätta om heller men jag ville poängtera att detta är en bok som är tillförlitlig om man ser till vad man kan hitta om författarna. Men vad vill säga är att något har hänt de senaste åren.

Vad jag funnit intressant är att det sedan boken kom i den upplaga jag har 2005. Den är reviderad och uppdaterad samma år så har faktiskt synen på MS förändrats en del. Jag läser följande i boken på sidan 26: ”När man diskuterar symtom ( vid information om MS då man fått diagnos) ger doktorer information om MS som först kan tyckas motsägelsefullt. Å ena sidan försäkras man om att det inte är troligt att man utvecklar många symtom medan å andra sidan kommer man att säga helt frankt att MS är en sjukdom, som inte kan kontrolleras.” Det är där jag menar, att det har skett en skiftning nu beträffande sjukdomen den skovförlöpande typen av MS. Numera finns det en antydan om att sjukdomen kan kontrolleras. I en del fall kan symtomen kontrolleras med de mediciner som nu har ett antal år på nacken betainterferoner och glatirameracetat. Om detta inte hjälper finns det ytterligare steg att gå. Där finns Tysabri och det är väl just med den medicinen som jag upplever att skiftningen kommit. Dessutom finns då autologa stamcellstransplantationer.

Vidare finns ytterligare mediciner långt framme i pipelinen, inte minst då McCampath och Revimmune. Den här skiftningen har alltså kommit under tiden sedan 2005. Även om det skulle visa sig att Tysabri i längden inte kommer att finnas kvar har medicinen pekat på vilka behandlingar som fungerar. Det här gäller ju inte alla men det är ändå ganska många nydiagnosticerade som kan ha en tillförsikt så tillvida att syftet med behandlingen är faktiskt att kontrollera symtomen.

På MSRC news den 29 maj innevarande år finns en marknadsanalys av kommande mediciner i MS fältet. Man beräknar att den första mediciner som tas via munnen (dvs oralt) kommer att godkännas och göra att marknaden tillväxer för dessa behandlingsformer. Man förutspår att FTY720(fingilimod) kommer att vara en av dessa medel och tror att det kommer att vara marknadsledande, men det kommer sannolikt nio olika former av terapier vara fem är orala skriver man.

Andra medel man tar upp är cladribine (Mylinax), MBP8298 och alemtuzumab. Där är MBP8298 på gång även för sekundär progressiv MS. Det är väl där man efterlyser mycket mer beträffande progressiva former av MS, men det pågår mycket forskning om remyelinisering och reparation av nervskador.

Här i artikeln tycks man ganska säker på att cladribin kommer att lanseras 2010 som det första orala medlet mot MS.

Så det är nog så att när Tysabri kom så förvandlades världen för många MS sjuka. Även om man inte kan ta just den medicinen så finns nu möjligheten inom en sorts räckhåll.

Det är en likadan revolution som kommit inom rheumatologin där många nu kan räddas från förstörda leder och handikapp tack vare de nya medicinerna.

Jag har en fundering: är verkligen MS en neurologisk sjukdom eller är det en sjukdom i immunförsvaret som ger sig till känna i, drabbar nervsystemet. Kanske är det lika fel att säga nervsjukdom som muskelsjukdom???

Recept på hemgjord majonnäs

1 ägg (omega-3)
1/2 tesked senap (dijon?)
2 bordsskedar nypressad citronjuice
1 kopp extra virgin olivolja
salt

Börja med att blanda ägg, senap, citronjuice och lite 1/4 olivoljan plus salt i matprocessor
Tillsätt därefter långsamt resten av olivoljan

Om det blir för tjockt tillsätt vatten (uppvärmt)

Kan förvaras i kylskåp.

Från Perlmutters bok Better Brain Book.
I praktiken äter jag inte äggula utan brukar bara ta bara äggvita, men om man följer Swanks ursprungliga diet avseende MS är ett ägg i veckan tillåtet. Det går faktiskt att göra pannkakor, omeletter på äggvita istället för hela ägg och inte använda mjölkprodukter. Man får pröva sig fram. Eftersom jag inte tar gluten blir det lite speciellt men det är lika enkelt och smakar minst lika gott.
Om man tål havre finns färdigblandad pannkaksmet.

Hjärnan, hjärnan-på jakt efter minnet

Om Eric Kandel upptäckter om minnet, Från bland annat vetenskapsradion pågående serie om hjärnan med mera (se källor)

Dessa bilder är bilder från Wikipedia som jag bearbetat

Eric Kandel fick tillsammans med Arvid Carlsson och Paul Greengard nobelpriset i medicin år 2000. Man belönade upptäckter kring signalsubstanser i hjärnan.

Arvid Carlsson upptäckter rörde signalsubstansen dopamin och dess funktioner. Det ledde bland annat till att man fick en effektiv behandling mot Parkinsons sjukdom. Man upptäckte att den orsakades av brist på transmittorsubstansen dopamin. Genom att tillföra läkemedlet l-dopa kunde många patienter med Parkinson hjälpas. Nu mera är även transplantation av nervceller som kan producera dopamin högintressant. mot denna sjukdom.Dessutom finns det medel som kan påverka doaminreceptorn på liknande sätt som dopamin.

Greengard kartlade hur signalsubstanser utövar sin effekt i hjärnan. Först fäster de vid en mottagarstruktur på nervcellens yta, en receptor. Beroende på hur denna ser ut kan sedan olika händelser ske. Ibland kan signalerna förstärkas via receptorer som släpper igenom positivt laddade natriumjoner, men om i stället receptorns släpper ig enom negativt laddade kloridjoner blir det en hämmande signal. Därefter kan nyckelproteiner, som reglerar funktioner i cellen påverkas. Dessa proteiner kan förändras genom tillförsel av fosfatgrupper (fosforylering) eller genom att det tas bort fosfatgrupper (defosforylering). På så sätt överförs budskap mellan celler.

Vad Eric Kandel gjorde var, att han upptäckte sedan hur synapsernas effektivitet kan förändras och med vilka kemiska mekanismer detta sker. Han undersökte att synapsernas funktion roll i inlärnings- och minnesfunktioner. För uppkomsten av korttidsminnet spelar fosforyleringen av proteiner en viktig roll, men för att långtidsminne skall uppstå sker nybildning av proteiner som gör att synapserna förändras. I vetenskapsradions program intervjuades han om sina upptäcker, och vad han håller på med förnärvarande.

Eric Kandel har för övrigt en läsvärd självbiografi på nätet utlagd av nobelstiftelsen. Han föddes 1929 i Wien, en stad som frodades kulturellt vid den tiden. Där hade psykoanalysens fader Freud sin dyscha, där fanns periodvis kompositören Arnold Schönberg ( ) och expressionisterna Gustav Klimt och Oskar Kokoschka. Flera nobelpristagare under 30-talet kom från Wien, Karl Landsteiner som upptäckte blodgrupperna och Otto Loewi var den som upptäckte acetylcholinet, transmittorsubstansen mellan nerv och muskel. Det var dit studenter sökte sig för att studera. Var det inte dit Julia från Lilian Hellmans självbiografi Pentimento sökte sig? Avsnittet som sedan blev film med Jane Fonda.

Men där frodades inte humanismen.I stället fanns i Wien och Österrike ett auktoritärt politiskt system och ett samhälle där antisemitismen blomstrade redan före Hitlers och nazisternas intåg 1938. Förbundskanslern Dollfuss, som tillträdde 1932, förbjöd nazistpartiet men också socialdemokraterna och bildade själv Vaterländische Front, en patriotisk front inspirerad av italiensk fascism och politisk katolicism.Denna organisation var en konkurrent till nazisterna, vilka mördade honom vid en kupp 1934.

Erik Kandels judiska familj lyckades undfly Hitlers och nazisternas utrotningsläger. Innan dess fick de dock uppleva kristallnatten, då fadern greps och deras hem länsades på allt. Eric som hade fyllt 9 år två dagar innan fann att alla de roliga leksaker han fått på sin födelsedag var försvunna. Familjen Kandel kom till New York och bosatte sig i Brooklyn., där Eric växte upp.

Från början hade Eric Kandel inga naturvetenskapliga intressen, men då han ville utbilda sig till psykoanalytiker, gick han utbildning till läkare. Han ville dock ta reda på hur det såg ut i hjärnan och sökte sig till ett laboratorium för att hitta Freuds jag, överjag och det. Men han sattes att arbeta med helt andra saker. Han fick studera nervsignal i kräftdjur. Han fullföljde emellertid sin psykiaterutbildning men bestämde sig för att gå över till forskning till 100 %.

Han började att studera hur minnet fungerar hos däggdjur men övergick sedan till havssniglarnat), 20 000 mot 100 miljoner hos människan. De hade dessutom en reflex för att skydda gälarna, vilken var lämplig för att studera grundläggande inlärning Aplysia. Dessa hade mycket stora nervceller och de var dessutom få (relativ

Vid viss form av retning förstärktes Aplysias skyddsreflexer, något som kunde kvarstå i dagar och veckor. Eric Kandel såg, att denna inlärning av förstärkt skyddsreflex berodde på en förstärkning av synapsen som förband känselnervcellen med nerven i musklerna som utlöste den skyddande reflexen.

Korttidsminne

Men Erik Kandel fann också skillnader i hur länge en inlärning av skyddsreflexen kvarstod. Om han bara stimulerade litet, kvarstod skyddreflexen blott för en kort period. Vad som hände var att vissa jonkanaler påverkades så att fler calciumjoner forsade in nervens synapsdel och gjorde att en större mängd transmittorsubstanser frisattes och därmed förstärkte skyddsreflexen. Det som skedde med jonkanalerna var att vissa proteiner förändrades, de fosforylerades i enlighet med vad pristagarkollegan Paul Greengard hade upptäckt. Detta var alltså vad som hände om minnet kvarstod blott en liten tid, korttidsminnet.

Långtidsminne

Om man retade kraftigare och under en längre period kund man hos Aplysia se ett minne som kunde vara kvar i veckor. Då skedde andra förändringar.Då leder det till ökning av andra signalsubstanser, vilket i sin tur gör att cellkärnan börjar att förändra produktionen av proteiner i synapsen. En del proteiner (äggviteämnen) ökar i antal och en del minskar vilket medför att synapsen växer till. Denna förändring av synapsen gör att minnet förstärks och kvarstår en längre tid. Ett långtidsminne.

Senare har Eric Kandel undersökt detta även på möss och fann samma mekanismer i synapserna hos detta däggdjur som hos sniglarna. Det kvarstår förvisso en hel del forskning innan man kartlagt minnesfunktionerna i detalj, men det som Kandel gjort och gör ingår redan i dag i forskningen avseende läkemedel för olika sjukdomar som påverkar minnet.

Källor:

SR program om hjärnan. På jakt efter minnet.

Erik Kandels självbiografi.

Pressmeddelande från Nobelkommittén.

Boken Hjärnan med Lars Olsson och flera.

Spegel neuron- den tänkande kroppen

Ett program från vetandets värld om hjärnan hade titeln ”Den tänkande kroppen”. Det var bland annat en intervju med kognitionsforskaren Jessica Lindblom. I presentationen av programmet frågar man, År det kroppens uppgift att bära runt en tänkande hjärna eller finns det funktioner och mekanismer i våra kroppar som hör ihop med medvetandet? Man bör inte skilja tanke och handling åt säger kognitions-forskaren Jessica Lindblom, kroppen är mer än ett verktyg, och tänkandet sker inte bara inne i huvudet.

Man tar bland annat upp spegelneuronen, som upptäcktes för av några italienska forskare, som studerade apor. De hade kopplat elektroder till deras hjärnor för att finna ut vilka delar av hjärnan som aktiverades då de gjorde vissa rörelser. Av en händelse upptäckte man, att när en forskare sträckte sig efter en banan, såg man i en ”uppkopplad”apas hjärna reagerade nervceller, trots att inte apan gjorde någon rörelse. Man trodde först att det var något fel, men fann vid upprepning av så var fallet. Man hade gjort en ny upptäckt. Man fann att apans neuron dels aktiverades då den gjorde rörelserna själva men också då den iakttog andra göra rörelserna.

Man kallade dessa neuron spegelneuron. En individs spegelneuron ”speglar” således hur en annan varelse agerar som om individen själv agerade. . Dessa har förändrat synen på hur vi uppfattar saker. Spegelneuronen är nervceller i hjärnan som aktiveras då man gör rörelser, men de aktiveras också när biologiska varelser ses göra samma saker.
Det nya med spegelneuronen var att att man fann nya vägar som påverkade beteenden. Man hade tidigare trott att först måste nervsignalerna nå medvetandet i högre centra i hjärna, och därifrån dirigerades sedan impulser som ledde till aktiviteter. Nu fann man aktvitet celler i hjärnan som rörde rörelser och handlingar, utan att impulser hade nått medvetandet. Det rörde sig om nervceller som härmade, imiterade handlingar och kunde utföra dem omedelbart. Man har funnit att sådan aktivitet finns åtminstone hos djur redan från födsel och kanske är det så ävenledes hos människor.

Det verkar som spegelneuron även är involverade i komplexa aktiviteter typ inlärning och inlevelseförmåga. Spegelneuronet följer aktiviteter som andra levande varelser gör och avläser dem utan att detta når medvetandet. Man tycks avläsa arm-benrörelser och även läpprörelser vid tal med åtföljande gester. Kanske är det spegelneuronen som gör att små barn kan lära sig språk utan brytning? Ibland kanske det är dessa som reagerar i stressreaktioner. Kanske har det med att man behöver reagera snabbt ibland om man blir anfallen? Kanske sparar spegelneuronen energi: Nervverksamhet är ju energikrävande. Behövs inte allt gå via medvetandet ger ju det en energibesparning förutom att det går snabbare. Kanske är detta inblandat i utvecklingen av utmattningssyndrom. Jag spekulerar.

Även i fall man inte ser någon rörelse i muskler när spegelneuron aktiveras, när människan avläser andras rörelser, har man funnit att en viss elektrisk aktivitet har kunnat uppmätas i respektive muskel. Det verkar som människan tar till sig saker med bitar av kroppen samtidigt som spegelneuronen aktiveras. Man tror detta kan vara en del av förklaringen bakom sådana egenskaper som empatiförmågan.

Lite om kreativitet: Jag kan tänka mig att andra forskare kan ha sett spegelneuron i verksamhet tidigare men inte lagt märke till det, utan bara sett det som en störning eller liknande. Det var nog inte en tillfällighet då penicillinet upptäcktes av Alexander Fleming, då han glömt bort en bakterieodling och låtit den växa, men upptäckte, att den inte gjorde det i ett område där mögelsvampen penicillium notatum växte. Han slängde inte bort den utan gjorde en upptäckt. Selye var dålig på att injicera möss och det ledde till att de blev rädda och skrämda. Han skulle egentligen studera ett extrakt från äggstockar och dess effekt på råttor. Han fann att råttornas binjurebark tillväxte. Men sedan av han dem placebo och fann samma fynd. Ett helt misslyckat försök. Men efter tankar och funderande kom han fram till något helt nytt. Hans klantighet i injektionsteknik ledde till att han upptäckte stressreaktionen. Men han kunde lika gärna ha fortsatt att studera extraktet från äggstockar på andra sätt. Upptäckten av att nya nervceller kunde nybildas efter födsel var också något som bröt en vall av gammalt tänkande. Den svenske Peter Erikson var en av de forskare, som låg bakom upptäckten att nervceller bildades efter födsel och att rörelse var en av de saker som stimulerade nybildning.

Om nybildning av celler: Om man på en tenta skulle ha skrivit att det kunde bildas nya nervceller hos människor efter födsel skulle man ha blivit utsparkad från medicinarutbildningen på min tid, har jag tidigare skrivit. På sin blogg skriver Åsa Nilsonne :”När jag läste medicin var det en etablerad sanning att vi alla föddes med ett visst antal hjärnceller, och att det sedan bara gick utför. Hjärnskakning? Adjöss till några stycken. Festkväll? Hej då till några till. Det visar sig nu att det vi fick lära oss var fel. I samma blogg tar hon upp att genom nya aktiviteter, rörelser,upplevelser kan nya celler bildas. Om nybildning av nervcellert pågår fortfarande en viss debatt . Här är ett inlägg från Nobelpristagaren Arvid Carlsson. Läs om debatten i nättidningen Transmittorn. I samma nummer skriver man också om experiment på möss, som fått ECT behandling (electroconvulsive therapy- som används vid depressioner) och på möss som fått medel vid depression. Man fann där nybildning av celler inom hippocampusområdet. Man spekulerar i att bland annat vissa tillväxtfaktorer kan stimulera nervcellsnybildningen. En sådan faktor är brain derived neurotrophic factor, BDNF En översiktlig artikel om neurogenes hittar man i DN från 2007. Något man kan ta vara på därifrån är effekterna av träning och av att uppleva nya saker, att bli kreativ.

I illustrerad vetenskap kan man hitta en populärvetenskaplig artikel om spegelneuron.

flavonoider och skydd av nervceller

Det står kvar en gammal skröplig vinbärsbuske i trädgården här. Det blir till att restaurera den. Den är nog 100 år.

Svarta vinbär innehåller ämnen som har skyddande effekt på odlade nervceller om de utsätts för stress i form av dopamin och amyloid-b. Detta visar forskning av Dilip Ghosh vid Horticulture and Food Research Institute ( Institutet för forskning inom jordbruk och föda) i Nya Zealand. Amyloid-b är förknippat med Alzheimers sjukdom. Dessa komponenter fungerar också på hippocampusceller tagna direkt från hjärnan. Forskare spekulerar i att denna påverkan sannolikt också kan fungera hos den levande människan, och att svarta vinbär skulle kunna förhindra eller avsevärt försena insjuknande i Alzheimer.

Svarta vinbär innehåller ämnena antocyaniner och polyfenoler. Även en korsning mellan hallon och björnbär innehåller detta. Dessa bär kallas boysenberries. De är kända antioxidanter men så kallad nervprotektion, nervcellsskydd har inte visats tidigare. Man vet inte hur de verkar men forskaren James Joseph vid Tufts Universitetet säger att man har bevis för att dessa ämnen skyddar mot Alzheimer genom att påverka gener förmåga att uttrycka proteiner som har med inlärning och minne att göra, och att dessa proteiner påverkar hur nervceller kommunicerar med varandra.

I samma artikel kan man också läsa att Dilip Ghosh forskarlag har visat att kemiska föreningar i svarta vinbär har skyddande effekt på cellodlingar av promyelocyter(=progranulocyt; mellanstadium mellan stamcell och vita blodkroppar som kallas granulocyter) och neuroblastomceller(cancerform) då dessa utsätts för väte peroxid.

2006 kom denna studie om björnbär och dess innehåll av cyanidin-3-glucosid.(C3G). Bakgrunden var att man i så kallade epidemiologiska studier funnit att C3G visade sig ha vad man kallar kemoprotektiv och kemoterapeutisk effekt. Vad man menar kommer här: .Man fann att C3G hade förmågan att ta hand om de fria radikalerna *OH och O₂* i cellodlingar. Fria radikaler tros skada andra ämnen och bidra till åldrandet. Studier på möss visade att C3Gbehandling minskade antalet hudtumörer, både godartade och elakartade, som man framkallade med kemisk påverkan.

Man kan stimulera celler till att börja fungera felaktigt med olika medel. På olika sätt bland annat med UVB ljus. JB6 celler är en sorts celler från möss som används vid forskning avseende bland annat hudumörer. Man påverkade JB6celler på detta sätt men innan dess hade man förbehandlat med C3G. Förbehandlingen med C3G hämmade ökad bildning (ökat genuttryck) av NF-kappaB och AP1 samt uttryck av COX-2 samt TNF-alfa.

NF-kappaB är en transkriptionsfaktor, vilket innebär att det är med och kontrollerar en del av vägen mellan arvsanlagens DNA till bildningen av proteiner.Det är inblandat i bland annat immunförsvarets försvar mot infektioner bl.a. produktion av signalämnena cytokiner. Om inte regleringen fungerar tros det medverka vid cancrar och vid autoimmuna sjukdomar. En hämning av ökad bildning torde vara positivt.NF-kappaB hämmas av gurkmeja också.

AP1 är också en transkriptionsfaktor.

COX-2, om detta har jag skrivit här. Det är ett centralt enzym i omsättningen av essentiella fettsyror och kopplat till inflammationer.

TNF-alfa. Är en proinflammatorisk cytokin.

Blåbär, tranbär och svarta vinbär
Här en studie på råttor där slutsatsen lyder: Det tyx som om polyfenolerna i blåbär (amerikanska blueberry) och tranbär kan förbättra muskeltonus och balans hos åldrande råttor. Polyfenolerna i blåbär, tranbär och svarta vinbär kan förbättra nervcellernas funktion och hjärnans förmåga att skydda nervceller vid ”stress”.

Här finner man en lista över antocyaninhalten hos olika bär. Svenska blåbär plus svarta vinbär tyx vara bra. Ja, jag får nog se till att få liv i den gamla vinbärsbusken. Det finns en gammal vinbärsbuske också. Vad för nyttigt kan den innehållaoch rabarbern och gräslöken och... ... ... Men förgätmigejen är nog bara nyttigt för ögat och välbehagscentrat i hjärnan.

Kan det finnas något som verkar remyeliniserande?

Om blåbär-flavonoider

blåbär, bild från wikipedia

De egenskaper som tillskrivs blåbär tros bero på antocyaninerna. Antocyaniner är vattenlösliga ämnen från växtvärlden. De ingår i en större grupp av ämnen flavonoider, som finns i flera olika bär och frukter. De tros farmakologiskt verka på kollagen, ett protein som finns i stor utsträckning i kroppen.

Kollagen är fiberprotein, olösligt i vatten och en viktig funktion hos kollagenet är att ge stabilitet åt olika strukturer. Cirka 1/3 av allt protein hos däggdjur, vilket människan är, består av kollagen.

Man tror att anthocyaniderna verkar stabiliserande på kollagenet. Antocyaninerna tros också påverka att minsta blodkärlen, kapillärerna, där utbytet mellan blodet och vävnaden av olika ämnen till exempel syre sker, så att dessa blir stabilare och förbättrad cirkulationen i dessa kärl. Antocyaniner tros också vara antioxidanter.

När cellerna i vår kropp använder det livsviktiga syret, bildas fria radikaler som biprodukter, och dessa tros orsaka skador. Kemiskt kan man beskriva bildningen av fria radikaler, som att elektroner överförs från en molekyl till en annan. Följden blir att det bildas molekyler, som har ojämnt antal elektroner i yttersta elektronskalet. Sådana opariga elektroner har en tendens att reagera med andra ämnen. Dessa lättreagerande molekyler, s.k. fria radikaler tänkes kunna skada andra ämnen och bidra till åldrandet.Antioxidanter är alltså ämnen som tros förhindra de fria radikalernas effekt. Emellertid tror man också de fria radikalerna en roll i exempelvis oskadliggörandet av mikroorganismer, som ger infektioner. De ingår i den inflammatoriska reaktionen i immunförsvaret. Det här är inte enkelt och det finns sannolikt en hel del frågor som väntar på svar. Nyligen kom en undersökning om vitamintillskott, som visade att det till och med kunde vara skadligt att ta vissa vitamintillskott. Man misstänkte att vissa vitamintillskott kunde påskynda utvecklingen av vissa cancersjukdomar och hjärtsjukdomar. Det fanns dock en hel del svagheter i studien till exempel att det rörde sig om överdoser, toxiska doser av vissa preparat. I vilket fall som helst tyx det mig klart att inte allt är klart om antioxidanter.

Men vitamintillskott i form av tabletter är inte samma sak som vitaminer man får via sin föda. Det finns mängder av undersökningar, som påvisar goda effekter på vår hälsa av diet med rikligt med grönsaker och frukt, bland annat medelhavskost . Ifrågasättandet av antioxidanter avseende detta känns inte aktuellt. Blåbär och många andra bär innehåller en hel del antioxidanter. Blåbär innehåller ß–karoten( ett förstadium till A-vitamin och C–vitamin.) A-vitamin kallas också retinol, och brist på detta kan ge nattblindhet. Retinol kommer förmodligen från ordet retina, näthinna.

En sägen är att under andra världskriget gavs blåbär bland annat till stridpiloter i Royal Air Force, för att de skulle se bättre under de nattliga flygraiderna mot fienden. Det är ju möjligt att piloterna hade brist på vitamin A, som följd av att kriget begränsade importen av grönsaker och frukt till brittiska öarna. Under de här åren började man bland annat odla svarta vinbär i stor skada i England just för att ersätta bristen på frukter som innehöll viktiga vitaminer. Nu finns undersökningar som visar att blåbär inte förbättrar synen och nattblindhet, men den studie jag har tittat på har inte gällt personer som haft defekt syn eller vitamin A brist. Det är ju fullt möjligt att stridspiloterna hade sådan brist. En helt annan förklaring till effekten gavs i den här artikeln. När radarn började användas förbättrades flygets effektivitet. För att förhindra att fienden fick denna förklaring spred man ut ett rykte att effekten berodde på en förändring i dieten. God only knows men blåbär innehåller i alla fall ß–karoten.

Varför jag egentligen ville skriva om blåbär här var pga antocyaninerna och flavonoiderna. Det första jag lästa om dem i samband med MS var att de sas påverka, förbättra biologiska membran och därmed blod-hjärn-barriären, BBB. En teori är att de hämmar vissa enzym som kallas MMP och som vid inflammation kan skada BBB. MMP gör att blod-hjärn-barriären bryts ned och inte förmår stänga ute inflammatoriska celler från hjärnan. Och vad MMP bryter ned är just ( eller bland annat) kollagen. BBB består ju bland annat av väggarna i de små blodkärlen i hjärnan, de så kallade endotelcellerna. Antocyaninernas effekter tros, som redan nämnts, påverka fiberproteinet kollagen, som finns i kärlväggarna. Jag läste en studie, som handlade om att anthocyaniderna minskade immuncellernas förmåga att fästa vid cellväggar. Jag kan inte återhitta studien nu, men mekanismen skulle kunna vara ett möjligt sätt för antocyaninerna att verka och förhindra att immunceller tar sig in i CNS. De, immuncellerna, måste först fästa vid BBB innan de kan passera in i CNS. Det är ju bland annat genom att förhindra denna adherence (fästförmåga) som Tysabri verkar. Jag fann dock en annan artikel som handlade om, att blåbär gör att den vid urininfektioner vanliga bakterien E coli får svårt att fästa vid i urinvägarnas väggar. Det är också så tranbär fungerar. Tranbär är släkt med blåbär och det är antocyaninerna som verkar. Kanske är de utbytbara.

Jag har läst bland annat en undersökning, som tyder på att flavonoider kan passerar BBB i varierande grad, och det tycks bero på graden fettlöslighet.Orsaken till att man studerade detta var att det finns tankar om att vissa flavonoider är nervskyddande. Jag får läsa mer om det. God Natt.

Detta är teorier med en hel del hål i resonemanget. Det går säkert att hitta studier som tyder på andra saker och där till exempel inte att flavonoider skulle vara positivt för exempelvis blod-hjärn-barriären. Vad jag gör när jag söker denna information är ju delvis att sovra i de mängder av studier och plocka ut det som passar för min idé. Jag försöker vara objektiv och kritisk, men ändå slår givetvis vad jag tror, tycker och hoppas igenom. Jag hoppas att det skall vara möjligt att påverka det här MS-träsket som någon kallade sjukdomen i ett e.mail till mig.