flavonoider och skydd av nervceller

Det står kvar en gammal skröplig vinbärsbuske i trädgården här. Det blir till att restaurera den. Den är nog 100 år.

Svarta vinbär innehåller ämnen som har skyddande effekt på odlade nervceller om de utsätts för stress i form av dopamin och amyloid-b. Detta visar forskning av Dilip Ghosh vid Horticulture and Food Research Institute ( Institutet för forskning inom jordbruk och föda) i Nya Zealand. Amyloid-b är förknippat med Alzheimers sjukdom. Dessa komponenter fungerar också på hippocampusceller tagna direkt från hjärnan. Forskare spekulerar i att denna påverkan sannolikt också kan fungera hos den levande människan, och att svarta vinbär skulle kunna förhindra eller avsevärt försena insjuknande i Alzheimer.

Svarta vinbär innehåller ämnena antocyaniner och polyfenoler. Även en korsning mellan hallon och björnbär innehåller detta. Dessa bär kallas boysenberries. De är kända antioxidanter men så kallad nervprotektion, nervcellsskydd har inte visats tidigare. Man vet inte hur de verkar men forskaren James Joseph vid Tufts Universitetet säger att man har bevis för att dessa ämnen skyddar mot Alzheimer genom att påverka gener förmåga att uttrycka proteiner som har med inlärning och minne att göra, och att dessa proteiner påverkar hur nervceller kommunicerar med varandra.

I samma artikel kan man också läsa att Dilip Ghosh forskarlag har visat att kemiska föreningar i svarta vinbär har skyddande effekt på cellodlingar av promyelocyter(=progranulocyt; mellanstadium mellan stamcell och vita blodkroppar som kallas granulocyter) och neuroblastomceller(cancerform) då dessa utsätts för väte peroxid.

2006 kom denna studie om björnbär och dess innehåll av cyanidin-3-glucosid.(C3G). Bakgrunden var att man i så kallade epidemiologiska studier funnit att C3G visade sig ha vad man kallar kemoprotektiv och kemoterapeutisk effekt. Vad man menar kommer här: .Man fann att C3G hade förmågan att ta hand om de fria radikalerna *OH och O₂* i cellodlingar. Fria radikaler tros skada andra ämnen och bidra till åldrandet. Studier på möss visade att C3Gbehandling minskade antalet hudtumörer, både godartade och elakartade, som man framkallade med kemisk påverkan.

Man kan stimulera celler till att börja fungera felaktigt med olika medel. På olika sätt bland annat med UVB ljus. JB6 celler är en sorts celler från möss som används vid forskning avseende bland annat hudumörer. Man påverkade JB6celler på detta sätt men innan dess hade man förbehandlat med C3G. Förbehandlingen med C3G hämmade ökad bildning (ökat genuttryck) av NF-kappaB och AP1 samt uttryck av COX-2 samt TNF-alfa.

NF-kappaB är en transkriptionsfaktor, vilket innebär att det är med och kontrollerar en del av vägen mellan arvsanlagens DNA till bildningen av proteiner.Det är inblandat i bland annat immunförsvarets försvar mot infektioner bl.a. produktion av signalämnena cytokiner. Om inte regleringen fungerar tros det medverka vid cancrar och vid autoimmuna sjukdomar. En hämning av ökad bildning torde vara positivt.NF-kappaB hämmas av gurkmeja också.

AP1 är också en transkriptionsfaktor.

COX-2, om detta har jag skrivit här. Det är ett centralt enzym i omsättningen av essentiella fettsyror och kopplat till inflammationer.

TNF-alfa. Är en proinflammatorisk cytokin.

Blåbär, tranbär och svarta vinbär
Här en studie på råttor där slutsatsen lyder: Det tyx som om polyfenolerna i blåbär (amerikanska blueberry) och tranbär kan förbättra muskeltonus och balans hos åldrande råttor. Polyfenolerna i blåbär, tranbär och svarta vinbär kan förbättra nervcellernas funktion och hjärnans förmåga att skydda nervceller vid ”stress”.

Här finner man en lista över antocyaninhalten hos olika bär. Svenska blåbär plus svarta vinbär tyx vara bra. Ja, jag får nog se till att få liv i den gamla vinbärsbusken. Det finns en gammal vinbärsbuske också. Vad för nyttigt kan den innehållaoch rabarbern och gräslöken och... ... ... Men förgätmigejen är nog bara nyttigt för ögat och välbehagscentrat i hjärnan.

Kan det finnas något som verkar remyeliniserande?

Att förstå blod-hjärnbarriärens funktion är viktigt

Artikel om blodhjärnbarriären i Lancet

Källa

Blod- hjärnbarriären eller BBB är dörrvakten som skyddar skyddar hjärnan från farligheter och släpper in näring och nyttigheter. Dörrvakten gör ingen bedömning av vilka främmande ämnen som kommer för att behandla sjukdomar och vilka som tränger på för att skada hjärnan: den stänger ute dem alla. Det gör det svårt att att få mediciner att komma in i hjärnan där de kan motverka sjukdomar.

Man blir i vårt arbete medveten om att blod-hjärnbarriären är en intim del av sjukdomsprocessen, säger William A Banks vid Saint Louise University of Medicine. Han har tillsammans med 14 andra internationella forskare skrivit en rapport i tidskriften Lancet som handlar just om vikten att lära förstå BBB bättre. "Man kan inte få mediciner in i hjärnan eller förstå hjärnsjukdomar utan att förstå blod-hjärnbarriären. Det är bland de viktigaste önskemålen på framtida forskning.

William Banks: Blod-hjärnbarriären är inte en vägg bestående av tegelstenar, utan en samordnande gränsyta mellan hjärnan och resten av kroppen, Se på hjärnan som en ö dit allt råmaterial måste importeras. BBB är det system som har hand om kommunikation och frakt och sammanbinder ön (hjärnan) med resten av jorden ( kroppen)

Ibland tillåter blod-hjärnbarriären saker komma in som inte borde få detta. Ibland släpper den inte in saker som borde få komma in. Att lära mer om BBB:s hemligheter är betydelsefullt för att förstå Alzheimers sjukdom, t.ex. på grund av att BBB gör det svårt att få in mediciner just till det mål i hjärnan där det behövs och tillåter inte giftiga amyloida beta proteiner( som tros orsaka Alzheimer ) att passera ut.

Mycket av William Banks arbete handlar om blod-hjärnbarriärens funktion att reglera immunsystemet, kroppens eget försvar mot infektioner. Cellerna som bygger upp BBB hjälper hjärnan och immunsystemet att kommunicera.

En krasch i det kommunikationssystemet kan påverka sjukdomar som Alzheimer, stroke och MS. Man efterlyser i Lancet forskning som skall förbättra kunskapen om hur BBB är kopplat till immunceller.

Artikeln rekommenderar också att man använder det allra senaste av avbildningstekniken för att undersöka hur BBB och resten av centrala nervsystemet samverkar, speciellt hos människor som har skador på ryggmärg, skalltrauma eller stroke.

Förändringar i BBB skulle kunna ge viktiga ledtrådar avseende skador på centrala nervsystemet och tillväxt av tumörer.

Översikten efterlyste samarbete mellan forskare från olika discipliner som arbetar på olika institut och laboratorier avseende BBB forskning för att föra forskningen frän djurförsök till kliniska försök på mänskor. (Artikel kommer i Lancet januarinummer men är förhandspublicerad på nätet.)