Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Läs boken ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER av Karin Glasby och Sune Överhagen

Obs boken ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER KOMMER INTE ATT TRYCKAS. DET ÄR ALLTFÖR FÅ INTRESSEANMÄLNINGAR/ sune överhagen



START


Translate

onsdag, mars 11, 2009

Ärftlighet och ADHD

Källa: socialstyrelsens kunskapsöversikt om ADHD hos barn och vuxna



Risk faktorer och skyddsfaktorer

Riskfaktorer är saker som ökar sannolikhet för en sjukdom.

Skyddsfaktorer är saker som minskar sannolikhet för sjukdom.


Jag har tidigare skrivit en del om risk- och skyddsfaktorer. Jag har då liknat riskfaktorer vid tegelstenar som man bär omkring i sin ryggsäck en ryggsäck som man ständigt bär med sig och som tynger ner och gör att man sviktar och får en sjukdom. Då jag skrivit om skyddsfaktorer har har jag i brist på bättre kallat dem ballonger, saker som skall hjälpa oss lyfta, få luft under vingarna, göra livet lättare att leva. Tanken med det är att jag sett det som ett sätt att lära sig ta sig an en sjukdom, hantera den. Genom att plocka bort tegelstenar kan man minska på den sammanlagda bördan man bär på och som kan medverka till sjukdom och ohälsa. Rökning, dålig kondition, stressfaktorer, ta vilka saker du vill av den mängd saker som kan finnas i ryggsäcken och arbeta med att ta bort dem, och välj vanor, beteenden som gör att du mår bättre. Nu är det ju tyvärr så att vi inte alls kan styra och ställa med allt vad ryggsäcken innehåller, en del har vi med oss som arv från föräldrar och förfäder och en del kan vi inte styra över i alla fall. Det är givetvis samma sak med både risk- och skyddsfaktorer- allt rår vi inte över, det är bara en del. När jag nu skriver om risk och skyddsfaktorer och ADHD avser jag hela biten; allt, både det vi kan påverka och det som står utanför vår maktsfär.




Ge mig sinnesro
att acceptera
det jag inte kan förändra.
Mod att förändra det
jag kan
och förstånd
att inse skillnaden
.


Den människa som enligt vad man vet blev äldst i världen var en fransyska och jag tror hon blev 122 år, om du googlar på världens äldsta människa får du säkert facit, den fransyskan rökte cigaretter från barndomen till hon blev cirka 113-114 år. Då beslöt hon sig sluta , då hon fick en fraktur efter att ha ramlat i trappan, när hon skulle gå och låna cigaretter av grannen. Man kan alltså ha väldigt bra motkrafter ( skyddsfaktorer) som gör att en sådan riskfaktor som rökning inte slår igenom och skadar hälsan. På det sättet är det givetvis också med många andra riskfaktorer och skyddsfaktorer. En del riskfaktorer kan man inte skydda sig mot överhuvudtaget. Om man tittar på ärftligheten kan en del arvsanlag slå igenom oberoende vilka goda skyddsfaktorer man har. Om man har arvsanlag för exempelvis blödarsjuka kommer man att få detta. Beträffande andra faktorer är det så att det är flera olika faktorer som kan samverka och som kan ge olika utfall beroende på den komposition av faktorer som finns,


Skyddsfaktorer

Skyddfaktorer vid ADHD finns av två typer enligt socialstyrelsens kunskapsöversikt. De utgör tillsammans motkrafter mot sjukdomen, både beträffande hur den utvecklas och dess allvarlighetsgrad.

  • Individuella saker typ barnets i fråga begåvning, allmänna hälsa, temperament

  • Den psykosociala miljön, familjens ekonomi,typ av socialt nätverk i familj, i skola, föräldrarnas relation till barnet.




Biologiska orsaker till ADHD/Riskfaktorer

Om man tittar på biologiska orsakerna till ADHD är genetiken eller är ärftligheten mycket betydelsefull.Det är inte på det sättet med ADHD att har man ett bestämt arvsanlag med påföljden att insjuknar man i ADHD, vilket ju är fallet med blödarsjuka, utan det är flera faktorer som samverkar, och det är ävenså flera gener som samverkar.

I kunskapsöversikten skriver man också att de drag som kan göra att sjukdomen utvecklas inte är några specifika egenskaper, utan mera sådana faktorer som finns hos alla men i olika utsträckning. Om man då får mer av vissa sådana egenskaper och mindre av andra kan slutresultatet bli att man får ADHD medan en annan kombination av samma personlighetsdrag, en annan kombination av samma arvsanlag ger en helt annan bild.


Arv eller miljö? Flera stora studier talar för hög grad av ärftlighet

Man letar efter gener, arvsanlag som kan förklara de ärftliga inslagen


När man vill studera frågor om arv och miljö använder man bland annat undersökningar av barn som adopteras bort, det ger en möjlighet att skilja på miljöns inflytande och det genetiska arvets betydelse. Om barnet adopteras bort vid tidig ålder kan man undersöka barnets, de biologiska föräldrarna och adoptivföräldrarna och dra slutsatser avseende drag som ärvs genetiskt. Beträffande vissa saker som hudfärg, längd, utseende är det lättare än när man kommer till egenskaper som mer är bedömningsfrågor.


Tvillingstudier är intressanta ur den aspekten att enäggstvillingar har likadana arvsanlag medan två äggstvillingar skiljer sig lika mycket åt som andra helsyskon. Man kan alltså göra jämförelser mellan enäggstvillingar och tvåäggstvillingar med antagandet att deras miljöer är i stort sett samma och lika och det ger en möjlighet att studera genetikens inflytande. Om det är en enäggstvilling som har ADHD och man finner att sannolikheten för den andra tvillingen att ha ADHD är större än om det gäller tvåäggstvillingar där båda har ADHD, talar detta för att det finns en ärftlighet bakom förutsatt att varje tvillingpar har samma miljö. Man har utifrån sådana studier kommit fram till att ärflighetsfaktorn i stora undersökningar varierar mellan 0.64 till 0.91, vilket tyder på en hög ärftlighet. Man har letat och trott sig finna en del gener som bidrar i utvecklingen av ADHD och bland annat varit inne på gener som har betydelse för en del signalämnen i nervsystemet.


Arv och miljö samverkar i hur ADHD kan komma till uttryck

Både arv och miljöfaktorer är viktiga för hur ADHD kommer till uttryck, det går inte bara av förklara med en genetisk analys.

Genetik och miljöfaktorer kan samverka på det sättet som 1+2=3, det vill säga de läggs bara ihop.


Men det kan också vara så att de arvsanlag man har gör att man blir känslig för exempelvis olika miljögifter tidigt i utveckling, som vid rökning och alkohol missbruk, eller att man utsätts för något speciellt tidigt i livet, till exempel problem vid förlossningen.. Det kanske är några speciella upplevelser man har tidigt som gör att ADHD kan utlösas, attt man tar skada och utvecklar ADHD medan om man inte har dessa genetiska faktorer i samma utsträckning klarar man sig. Här blir alltså 1+2 kanske 4 eller 5.

Det kan också vara så att man har ganska lindriga medfödda problem men ett olyckligt och olämpligt beteende hos föräldrar eller en ostrukturerad pedagogik kan göra att stora problem uppstår.


Om onda cirklar- barn med beteendeproblem har en stor risk att råka ut för negativa, påfrestande händelser

Ytterligare saker som kan inverka är att ett barn som har anlag för att vara hyperaktivt blir utsatt för större påfrestningar än andra barn; det är säkert inte ovanligt att hyperaktiva barn lätt blir syndabockar. Det finns en tendens till att det blir onda cirklar, djävulskretsar där barn med beteendeproblem har stor risk att råka ut för allvarliga negativa händelser- allt detta kan adderas till barnets ADHD problematik.


Psykosociala problem:

Då det finns sociala problem i en familj är det allvarligare för ett barn med ADHD problematik om aggressioner och angrepp riktas mot honom/henne, om man blir syndabock i ett getingbo av sociala problem.

Om problemet är mer en allmän osämja i familjen där inget specifikt riktas direkt mot barnet, en allmän psykosocial problematik är det inte lika skadligt. Det är viktigt att visa på att ett gott stöd i skola, av en av föräldrarna och av kamrater kan ha stor betydelse för hur utvecklingen kommer att bli.


Sammanfattningsvis om Arv och Miljö: Det finns ett stort ärftligt inslag avseende ADHD enligt vad man tror nu, men man måste se samverkan mellan de genetiska faktorerna och miljöfaktorerna för att kunna förklara de uttryck sjukdomen tar sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar