Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

onsdag, september 25, 2013

Vad är egentligen stresshantering.?



Jag tror stress ger inflammation, kroniska sjukdomar. Man vet att det påverkar de flesta av kroppen olika system. Bl annat immunsystemtet. Det är inte fel att försöka göra något åt sin stress.


Berätta om en positiv händelse som hänt dig de senaste dagarna för någon. Det gör dig mindre stressad, säger Susan Folkman professor och direktör på Osher Institute i SF. Hon berättar på Youtube om stresshantering. En intressant föreläsning.



Vad har hänt mig för positiva saker. Det var exempelvis en mycket vacker morgon idag!

Stressen är normen, den finns där alltid säger Susan Folkman. Men det är hur du hanterar stressen som har betydelse. Det finns olika utgångpunkter för att definiera stress. Man kan se på den rent fysiologiskt, dvs det handlar om stressreaktionerna, påverkan av stresshormonerna, att fly eller slåss reaktionerna.
Det kan definieras utifrån olika händelser. Det finns något som på engelska heter life event-livshändelser. Det handlar om händelser som är stressande, och det finns formulär där man kan fylla i vad man varit med om. Olika händelser väger olika tungt är olika stressande- någons död är till exempel en sådan händelse som ger höga poäng men det finns många andra händelser.

Det finns två huvudgrupper av stresshantering:
Emotionsfokuserad stresshantering Problemlösande stresshantering- att ta sig an och klara av problem som är stressande
  • Man kan distansera sig från problemet, inte tänka på det
  • Använda humor
  • söka emotionellt stöd hos andra
  • se det från den ljusa sidan
  • flykt: dagdrömma, äta, alkohol, droger
  • Instrumentell stresshantering; man fixar saker
  • löser problem
  • samlar information

Man använder båda grupperna för att hantera sin stress en del hjälper och en del kan vara destruktivt.

Susan Folkman går igenom fyra effektiva metoder att hantera kronisk och svår stress. Hon baserar mycket på sin egen forskning som bl a har omfattat undersökning av personer döende i AIDS och deras vårdare.
  1. Man skall fokusera på en specifik stressande stressande situation och inte den totala stressen.
    Genom att göra så gör man stressen mer hanterlig. Vad är det specifikt i den allmänna oron som utlöser den. Har det hänt något. Kanske har något hänt en anhörig. Genom att fokusera på det specifika kan man gå vidare med att fråga om problemet.
  2. Vad i den specifika situationen gjorde den stressande?
  3. Skilj på vad som kan ändras och vad som inte kan ändras! Det handlar alltså om samma sak som sinnesrobönen som används i AA rörelsen. "Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."
  4. Anpassa stresshanteringen till situationen.

Bara genom att börja dela upp, analysera det som stressar börjar man att hantera stressen, sätter handtag på den. Det finns saker man kan göra. Genom att fokusera på problemet kan man börja samla information om det. Man kan fråga , man kan googla. (samtidigt en viss försiktighet i att svälja all information man får, man är lätt benägen för att besluta snabbt, ha lösningar när man är i stressande situationer). Man bör alltså ta in information från olika håll. Bara informationssökande och utvärderande av information är en konst i sig.
När man fått in information, fått ett grepp om problematiken väljer man en strategi att angripa stressen.
Det finns saker man inte kan göra något åt. Man måste acceptera dessa fakta. Om man försöker angripa ett olösligt problem ökar man sin stress.
Vad beträffar den emotioninriktade stresshanteringen finns det en del som kan hjälpa.
Man kan göra övningar som är lugnande, kontrollera andning, avslappning, meditation, yoga mm.
Man kan distrahera sig: se en film- välja då sådant som inte ökar pulsen utan snarare ger avkoppling.
Söka emotionellt stöd hos andra i sin grupp el liknande.

Positiva emotioner och stressprocessen.
När vi tänker på stress tänker vi på stressens skadliga effekter, på hjärtat, på immunsystemet, sömnen osv
Susan Folkman berättar om hur man följt personer som vårdat anhöriga döende el svårt sjuka i AIDS. Detta är mycket stressande. Det visar sig emellertid att de som har det mycket tungt ibland ibland ändå har positiva emotioner. De lyckas fånga positiva emotioner, njuta av en vacker solnedgång etc även om hela den totala situationen är sorglig om blott för några sekunder.
Men spelar de positiva emotionerna ngn roll?
Det finns studier som talar för att de minskar mortalitet i den allmänna befolkningen men också bland människor med IV AIDS el Typ II diabetes.

Meningsfokuserad stresshantering
Det handlar om värden i livet, om mål och om förväntningar på sig själv och världen.
Man kan omvärdera målen. Det finns orealistiska mål och dessa bör man ersätta med realistiska.
Det ger en känsla av kontroll.
Ger en förnyad känsla av mening med vad man gör
Tillåter hopp och optimism med respekt för nya mål.
(Inom parentes påminner mig det här lite om processen att jobba med livsstilsfaktorer när man är sjuk. När man finner saker man kan påverka- man kan påverka vad man äter, vad man gör osv och det kan vara mål i sig. Man behöver inte ha målet att man skall bota något men kanske må bättre, till exempel om konditionen ökas, man blir starkare, balansen blir bättre av träningen och så vidare. Slut på min parentes)

Skapa positiva ögonblick
Ge vardagliga händelser en positiv mening.
Tacka för något , var tacksam för något.

Finna fördelar i sin situation
Det har varit svårt när någon dött, man trodde att man inte skulle klara det men på något sätt gick man igenom det. Man kanske orkar tänka att man var starkare än man trodde. Man är mer kapabel. Eller man kanske finner att man klarar att ha en kronisk sjukdom. Den tvingar mig att ändra på saker, jag kanske blir tvungen att stressa mindre, inte göra flera saker på samma gång och liknande men man kan också bli bättre på att ta vara på dagen, värdera de saker som verkligen är värdefulla.

Fokusera på vad som i grunden betyder något.
Man gör sig av med det som egentligen inte har någon mening för dig. Kanske finns det saker som du finner har en stor betydelse. Ibland kan detta leda till stora förändringar.

Försök att repetera positiva händelser:
Berätta för någon.
Föra en dagbok över vad man är tacksam för.
Engagera sig i att göra snälla saker.

Det finns en del forskning som tyder på att ha positiva emotioner har en betydelse. Jag kanske återkommer till detta.


2 kommentarer:

  1. Anonym1:58 em

    Har du kikat in på www.stressklubben.se?

    SvaraRadera
  2. Anonym10:26 fm

    Det är väl ändå märkligt hur vi i väst är mer stressade och deprimerade än någonstans i världen (tror jag i alla fall, tycker mig minnas att jag har hört undersökningar på detta), trots att vi har det så bra. Att det ska vara så svårt att ta livet lite mer med en klackspark och inte fokusera så mycket på problem. Att vissa människor verkar födda bekymmerslösa och inte ser problem utan möjligtvis utmaningar, är något som borde studeras (kanske gjort, vad vet jag). Lära sig att tänka rätt är säkert vägen bort från många sjukdomar, precis som du påpekar.

    Patrizia

    SvaraRadera