Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

söndag, september 21, 2014

Tag din säng och gå



Det här inlägget handlar om huruvida man kan bli frisk från en kronisk sjukdom.
En gång gick jag nog genom Fårporten på väg till Oljeberget. Det var en lugnare tid än idag.

Johannes 5
Vid Fårporten i Jerusalem ligger en damm, på hebreiska kallad Betesda, och invid den finnas fem pelargångar. I dessa lågo många sjuka, blinda, halta, förtvinade.Där fanns nu en man som hade varit sjuk i trettioåtta år.D å Jesus fick se denne, där han låg, och fick veta att han redan lång tid hade varit sjuk, sade han till honom: »Vill du bliva frisk?» Den sjuke svarade honom: »Herre, jag har ingen som hjälper mig ned i dammen, när vattnet har kommit i rörelse; och så stiger en annan ditned före mig, medan jag ännu är på väg.» Jesus sade till honom: »Stå upp, tag din säng och gå.» Och strax blev mannen frisk och tog sin säng och gick .
 
                        Visst är det mirakel att bli frisk- man kan fråga sig vad ovanstående man led av. När man talar om kroniska sjukdomar är det ofta underförstått att det inte finns någon bot. Slår man upp på svenska wikipedia skriver man där att det är fråga om långdragna sjukdomar. Regeringen har gett socialstyrelsen i uppdrag att utforma en nationell strategi för kronisk sjukdom, där man skriver man att det finns ingen vedertagen definition av kronisk sjukdom men man avser sådana sjukdomar som en person har under sin livstid eller under mycket lång tid. WHO, världshälsoorganisationen föredrar att kalla kroniska sjukdomar non communicable diseases (NCD) dvs icke smittsamma sjukdomar. Man skriver att 36 personer dör årligen av NCD i världen och majoriteten 29 miljoner dör i låg- eller medelinkomstländer. Sjukdomarna kallas också ibland välfärdssjukdomar men det talar ju ovanstående siffror mot. NCD kallas också livsstilssjukdomar och WHO skriver att fyra riskfaktorer rökning, ohälsosam diet, fysisk inaktivitet samt alkoholmissbruk är gemensamma faktorer. Men det är också så att man kan ha levt ett mycket hälsosamt liv och trots detta ha fått en NCD. Det handlar ofta om en interaktion mellan arv och miljöfaktorer. År 30 dvs ungefär då Jesus passerade Fårporten var det knappast välfärdssjukdom den drabbade mannen led av men det långa förloppet talar för att det var en sk kronisk sjukdom- ett begrepp som vi kanske borde byta ut mot ett mindre laddat begrepp. Det serveras inte mycket hopp då man hör och får diagnosen kronisk sjukdom. Det formligen skriker sjuk hela livet. Samtidigt har det under de senaste decennierna kommit mycket kunskap om kroniska sjukdomar eller NCD, kunskaper som medfört att man idag tycks kunna i det närmaste bota en del av dessa sjukdomar.
                            Vi intervjuade Marlene i samband med arbetet ” Att ta åran i egna händer”. Hon hade opererats för övervikt några år tidigare. Hon berättade att hon hade besvär av artros i ett knä. Det gjorde väldigt ont då hon gick. Motion var inte att tänka på. Hon hade också diabetes och fick behandling med tabletter men blodsockret låg ändå inte bra. Vidare hade hon hypertoni-högt blodtryck. Efter operationen gick hon långsamt ned 50 kilo. Under den tiden försvann också hennes besvär från knät. Det gjorde inte ont längre då hon gick. Blodsockret normaliserades,medicineringen mot diabetes kunde sättas ut och blodsockret fortsatte att ligga bra. Det hände något liknande med blodtrycket. Det blev välreglerat med medicinen och när man satte ut medicinen fortsatte blodtrycket att ligga bra.
                               Artros är en sjukdom i brosket i lederna. Det är en mycket vanlig orsak till handikapp. När man ser sig omkring är det många människor som haltar omkring och en del av dem har artros. Men symtomen på sjukdomen kan tydligen försvinna som i det här fallet med viktnedgång. Nyligen fanns i Läkartidnigen ett temanummer om artros och även reumatikerförbundets tidning Reumatikervärlden 2014/4 har artros som tema. I den senare tidningens kan man bl a läsa om den ojämlika vården för artrospatienter. Något man känner igen från neuroförbundets tidning Reflex som också fokuserat på ojämna tillgången på exempelvis rehabilitering, bromsmediciner. Personligen är jag övertygad om att ett förstatligande av vården är nödvändig för att vården skall fördelas rättvist över hela landet. I år var det endast KD som drev detta så det är kanske bara fyra procent av oss som tycker så. Ändå har var fjärde person över 45 artros. 
 

                   Marlene slog tre flugor i en smäll då hon gick ned i vikt. Symtomen på de kroniska sjukdomarna artros, diabetes och hypertoni försvann. De skulle säkert återkomma om hon gick upp igen men just nu finns de där inte. Är hon frisk? Har hon kronisk sjukdom?

                        I Sverige har genomförts ett sextiotal blodstamscellstransplantationer för sjukdomen MS. Det har varit svårt sjuka patienter vars hälsotillstånd på kort tid rasat nerför en utförsbacke. Bromsmediciner har inte hjälpt. Neurologen Jan Fagius i Uppsala berättade i radioprogrammet Kropp och Själ om denna behandling. Han sa att det var det närmaste en bot mot MS som han kunde tänka sig. Ett stort antal av patienterna blev i stort sett symtomfria. En del företrädesvis de som haft sjukdomen lite längre tid blev inte symtomfria men deras tillstånd påverkades också till det bättre. Vidare intervjuades den första person som genomgått behandlingen. Hon var för blodstamscellsbehandlingen i stort sett sängliggande hela dagarna. Det hade gått mycket snabbt utför. Hon visste att det var ett riskfyllt ingrepp där man under en period i stort sett inte har något fungerande immunförsvar och man är därigenom utsatt för risker för infektioner som potentiellt kan vara dödande, men hon kände att det var hennes enda hopp. Efter ingreppet blev hon successivt förbättrad och idag 10 år efteråt är symtomen borta ( känner av en tå ibland). Hon upplever sig frisk. Har hon den kroniska sjukdomen MS eller är hon frisk?


                          Jag vet inte om hur expresident Clinton mår. Han har under de senaste åren haft en diet som utarbetats av en läkare som heter Ornish. Dieten är en vegankost där man också reducerar fettinnehållet kraftigt. För patienter som haft förkalkade kranskärl i hjärtat, som medför minskad tillförsel av syre till hjärtmuskeln vilket vid exempelvis ansträngning kan leda till övergående syrebrist ( kärlkramp) eller permanent ( infarktutveckling) arterioscleros har man i studie ( Lifestyle Heart Trial) där man använt detta kostförfarande påvisat mindre kärlförändringar vid studiens slut än hos kontrollgrupp. Ornish program innebär också fysisk aktivitet, icke rökning mm. Man såg effekterna på kranskärlen med minskade förträngningar i gruppen som hade den aktuella dieten medan däremot den andra gruppen fick ökade förträngningar. Efter fem år låg skillnaderna kvar och var något tydligare. 


Kan det vara så att den kroniska sjukdom flertalet av oss har- förkalkningar i kärl, arterioscleros också kan gå tillbaka.


                                         Kan det vara dags att använda ordet kronisk sjukdom lite försiktigare- dels på grund av dess laddning av dåligt hopp men också för att många av sjukdomarna kanske inte behöver vara kroniska. De här exemplen talar i den riktningen. Och kunskapen ökar i explosiv fart. Bättre då med en neutralare term av typ NCD, icke smittsamma sjukdomar.

1 kommentar:

  1. Buster.9:45 fm

    Kanske "Tag din säng och gå" inte behöver användas om Livsmedelsverket
    ökar D-vitaminberikningen....

    http://www.youtube.com/watch?v=0_PdTzgiI5I&list=UUDpWAZb507uwJm15_3NSqgw

    SvaraRadera