Jag har just beställt en ny bok- Väggen- en utbränd psykiaters noteringar. Jag såg intervju med författarinnan Pia Dellson i programmet En bok-en författare- och blev intresserad. Detta med att läkare blir utbrända är ingen ovanlighet. Det har nyligen kommit en undersökning av läkare i USA avseende burn-out och det är ingen rolig läsning. 2005 fanns en artikel i Läkartidningen om att utbrändhet tycktes vara ett svenskt fenomen, skriven av en läkare som arbetat i flera länder men bara stött på det i Sverige
I korthet kan man karaktärisera utbrändhet med orden förlust av arbetsglädje, känsla av att vara cynisk och en känsla av låg personlig tillfredsställelse och värdering av vad man gjort.
. Läser man om den amerikanska studien finner man att det inte är något unikt för Sverige med utbrända läkare. Studien är en enkät där man frågat läkarna om de har symtom på utbrändhet. Undersökningen är stor och man frågade många läkare -jag tror det var cirka 18000 och ungefär var femte svarade.
De läkare som rapporterade utbrändhetsymtom allra mest var läkare inom intensivvård, där hela 53 procent gjorde detta.Lägst siffra fanns inom hudsjukdomar där siffran var 37 procent, alltså mer än var tredje, vilket också är en hög siffra. I cirka 7-12 procent av fallen upplevde man det så allvarligt att man funderade på att lämna yrket.
Även i Sverige är det vanligt. Det förekommer inte så sällan artiklar i Läkartidningen om detta. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning hos unga läkare Läkaryrket är under stor utveckling och spänner över stora fält. Samtidigt sker en urholkning av läkaryrket, där många mer och mer kan känna sig som en kugge i ett maskineri utan någon känsla att kunna påverka sitt arbete. Datoriseringen har också varit en prövning med många ohanterliga system. Symtom på detta är läkarbrist, stafettläkarfenomenet mm. En debattartikel i LT har titeln Vem är jag? Dagens svenska läkare är på jakt efter en identitet.
Och vad får detta för konsekvenser för den som läkaren möter? Vad innebär det att vara patient hos en läkare som har symtom på utbrändhet? I inlägget Trött i hjärna skrev jag bl a om hur jag upplevde det i bland. Jag var inte utbränd men väldigt trött ( fatigue). Jag är övertygad om att det påverkade mitt arbete.
Välkommen - jag är pensionerad läkare, Jag har sjukdomen MS samt under senare år också haft prostatacancer. Bloggen handlar om kost, fysisk aktivitet mm Jag ger inga personliga hälsoråd.
Stress och stresshantering
Hej och välkommen
Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.
Translate
söndag, april 26, 2015
tisdag, april 21, 2015
Tysabri- kan man förlänga tiden mellan infusionerna och …
… … och kan man därigenom minska
fallen av biverkningar ex.vis PML
PML är en förkortning
för progressiv multifokal leukoencefalopati.
Det är en snabbt förlöpande demyeliniserande sjukdom
i centrala nervsystemet. Den är mycket ovanlig och drabbar främst
personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
PML orsakas av ett virus som kallas JCV och som är vanligt hos människan. Cirka 4/5 av den vuxna befolkningen har antikroppar mot viruset, som säger att de haft infektionen. Detta kallas primärinfektion och den har ofta inga symtom då den sker. Man brukar kalla sådana infektioner subkliniska, de har inte så starka symtom att de når över tröskeln för att man skall upptäcka det. Immunförsvaret klarar effektivt att hålla sjukdomen stånge,. Dock finns virus kvar latent i kroppen . Om det sker en förändring av immunförsvaret som gör att detta nedsätts kan dessa virus bli aktiva igen.
Vid PML angrips myelinet. Sjukdomen ger flera neurologiska symtom, svaghet i muskler, förlamningar, syn och talrubbningar, mentala funktionsrubbningar. Man misstänker diagnos genom symtomutvecklingen. Kännedom om immunbrist och magnetkamerafynd kan också bidra. Diagnosen fås genom att påvisa smittämnet i ryggmärgsvätskan och MRI.
Under perioden innan man kunde
behandla HIV och AIDS drabbades många av sjukdomen med närmast 100
procent dödlighet. Även de som behandlats med immundämpande
medicinering kan utveckla sjukdomen. I och med att medicin Tysabri mot MS kom
blev PML aktuell igen.
2013 var dödligheten i sjukdomen PML 23 procent enligt
läkemedelsföretaget Biogen- Idec. Av de som överlevde fanns
dock betydande kvarstående men.Risken för insjuknande i PML kommer efter två års behandling och risken ökar med tiden. En liten vink om risken kan man få av dessa siffror. Av 129 100 MS patienter som totalt fått Tysabri fanns 495 fall av PML andre september 2014 enligt MS Research Blog.
Det finns alla skäl i världen att försöka
hitta vägar att minska risker och biverkningar med Tysabri.
(April 18-25 2015) en studie där man utökade tiderna mellan infusioner av Tysabri från fyra till åtta veckor och fann att patienterna mådde bra med detta och medicinen var effektiv. Det blev inga nya fall av PML. Zhovtis-Ryerson säger emellertid att det finns mycket man inte vet om Tysabris effektivitet om man förlänger intervallen mellan behandlingarna och det måste till fler studier för ändrad behandlingsstrategi.
I studien jämfördes 1078 patienter som tog behandlingen enligt standard 4 veckor med en grupp som fick utökad intervall mellan 4 veckor och tre dagar samt 8 veckor och 5 dagar. I studien var Tysabri lika effektivt för 65 procent av deltagarna i varje grupp och där fanns ingen sjukdomsaktivitet och resultaten (nya lesioner) på magnetkamera var jämförbara. I gruppen med standard dos inträffade två fall av PML medan det med förlängt intervall inträffade inga fall av PML. Det senare är dock inte statistiskt signifikant- det vill säga kan bero på slumpen.
Så kanske kan man i framtiden förlänga intervallen mellan behandlingarna för att minska risken för PML. Men där är man inte än.
söndag, april 19, 2015
Varför fungerar inte de nuvarande bromsmedicinerna på progressiva former av MS
Det här är egentligen ett inlägg på Multiple sclerosis research blog som jag försökt överföra till svenska och delvis förkortat och försökt förenkla.
Skov triggas av
vita blodkroppar som når in i hjärnan och skadar oligodendrocyterna
och nerverna, Detta är kopplat till svullnad av nerven vilket gör
att nervsignalerna inte kan avfyras och ledas fram som de ska, vilket ger
symtom
Bästa
behandlingen av skovvis förlöpande MS är att man hindrar vita
blodceller från att nå hjärnan, Om detta sker hejdar det fortsatta
skador på hjärnan. ( Myelinskada och nervskada)
Några doktorer
fortsätter att tro att progressiv MS är ett problem med vita
blodkroppar och fortsätter med behandling med de vanliga bromsmedicinerna. Givetvis kan vissa
progressiva MS patienter svara på dessa behandlingar speciellt de som
har gadoliniumförstärkta MS förändringar på magnetkamaren (
lesioner) / det vill säga de som har pågående aktiva inflammationer i lesionerna. Men vi behöver ett nytt sätt att behandla MS eftersom
huvudproblemet inte är de vita blodkropparna ( men jag tror man
måste ta itu med dessa också). Huvudproblemet tycks vara ett problem med
nerverna som triggats av skadan som förorsakats av de vita
blodkropparna.
Nervsignaler
Nervsignaler
Nervfibrernas
uppgift är att överföra nervimpulser från en nerv till en annan
via en synaps. Se
video på Youtube ( svenskt språk)
Då en nervimpuls går via nerven (neuronet) åtgår energi, beroende på förflyttning av joner, väsentligen natrium och kalium. Natrium går in i cellen via natriumkanaler ( porer i cellmembranet som tillåter natrium att passera). När väl nervimpulsen har gått genom nerven återställer den sig själv för att kunna skicka nya nervsignaler. Inne i nervcellen finns en växelfunktion ( föreställ dig en svängdörr). Systemet pumpar kalcium ut ur cellen i utbyte mot natrium. Detta gör att cellerna håller sig friska och fungerande,
Då en nervimpuls går via nerven (neuronet) åtgår energi, beroende på förflyttning av joner, väsentligen natrium och kalium. Natrium går in i cellen via natriumkanaler ( porer i cellmembranet som tillåter natrium att passera). När väl nervimpulsen har gått genom nerven återställer den sig själv för att kunna skicka nya nervsignaler. Inne i nervcellen finns en växelfunktion ( föreställ dig en svängdörr). Systemet pumpar kalcium ut ur cellen i utbyte mot natrium. Detta gör att cellerna håller sig friska och fungerande,
Myelinskidan
som görs av oligodendrocyterna gör att nervimpulserna kan passera
snabbare. Detta sker på grund av att impulserna hoppar mellan de
avbrott som finns mellan de individuella myelinskidorna( Ranviers
noder). Detta kunde man också se på Youtube. Oligodendrocyter bildar
myelinskidor i hjärna och ryggmärg medan schwannska celler gör det i
perifera nerver utanför CNS. ( I stort likartade processer).
Myelinförlust kännetecken vid progressiv MS
Myelinförlust kännetecken vid progressiv MS
Vid progressiv
MS ( både primär och sekundär) är myelinförlust ett kännetecken
för sjukdomen. Initial kan detta lagas men då vi blir äldre blir
reparationsmekanismerna mindre effektiva.
Dessutom kan
sjukdomen skada alltför många av cellerna som skall repareras och
också ärrbildning kan förhindra att myelinskadorna kan repareras.
Detta gör nerverna känsliga för ytterligare skador.
Varför en
person får skovvis förlöpande MS och en annan progressiv vet man
inte för närvarande. Det kan bero på ålder, kön, var skadan sker
i centrala nervsystemet ( CNS) och hur bra en individ kan reparera
och hantera konsekvenserna av skadan. Då kompensationsmekanismerna
blir utmattade eller inte finns där från början ( vid primär
progressiv MS) så tas skadeprocessen över av progressiv MS.
Demyeliniserade nerver gör att nervsignalerna kostar mycket mer energi än tidigare. Följden blir "låg inflammation" och till slut nervcelldöd. ( Med låg inflammation menas en inflammation som man tror orsakar flertalet kroniska sjukdomar. Hjärtsjukdomar, RA, Crohns sjukdom, MS mm tros orsakas av "låg inflammation". Kallas låginflammation till skillnad från vad man vanligen menar med inflammation som vid skador, infektioner med akuta symtom osv. Låg inflammation är något som ligger och pyr ofta i det tysta skulle man bildlikt kunna säga.)
Demyeliniserade nerver gör att nervsignalerna kostar mycket mer energi än tidigare. Följden blir "låg inflammation" och till slut nervcelldöd. ( Med låg inflammation menas en inflammation som man tror orsakar flertalet kroniska sjukdomar. Hjärtsjukdomar, RA, Crohns sjukdom, MS mm tros orsakas av "låg inflammation". Kallas låginflammation till skillnad från vad man vanligen menar med inflammation som vid skador, infektioner med akuta symtom osv. Låg inflammation är något som ligger och pyr ofta i det tysta skulle man bildlikt kunna säga.)
När väl
nerver är demyeliniserade måste nerverna använda en massa mer
energi för att skicka nervimpulser. Lågnivåinflammation finns i
alla typer av MS och till exempel kan skapas av mikroglia
celler ( celler i CNS) vilka då producerar ämnen typ
kvävemonoxid som förhindrar cellerna att tillverka tillräckligt
med energi. (Kvävemonoxid
bildas endogent hos människor och djur och har ett antal viktiga
funktioner så som reglering av kärlvidd och blodtryck, reaktivitet
i perifera och centrala nervsystemet samt i immunförsvaret).
Energibristen förhindrar att natrium – kaliumpumpen (länken innehåller video på svenska) fungerar. Därigenom blir ett överflöd av natrium i cellen som kan få natrium-kalcium pumpen ( svängdörren) att göra tvärtom mot normalt och stöter ut natrium från cellen och drar in kalcium i cellen. Detta är inte så bra för cellerna eftersom för mycket kalcium gör att de självdör. Därför kan nervernas normalt enkla elektriska aktivitet bli ett problem för det demyeliniserade axonet ( nervcellsutskott). När nervnätverk är skadade och borta kompenserar hjärnan genom att använda olika andra nätverk för att utföra sina uppgifter. När nervceller dör får de andra cellerna arbeta mer som kan leda till ytterligare förlust och att handikapp ökar ( progression).
Energibristen förhindrar att natrium – kaliumpumpen (länken innehåller video på svenska) fungerar. Därigenom blir ett överflöd av natrium i cellen som kan få natrium-kalcium pumpen ( svängdörren) att göra tvärtom mot normalt och stöter ut natrium från cellen och drar in kalcium i cellen. Detta är inte så bra för cellerna eftersom för mycket kalcium gör att de självdör. Därför kan nervernas normalt enkla elektriska aktivitet bli ett problem för det demyeliniserade axonet ( nervcellsutskott). När nervnätverk är skadade och borta kompenserar hjärnan genom att använda olika andra nätverk för att utföra sina uppgifter. När nervceller dör får de andra cellerna arbeta mer som kan leda till ytterligare förlust och att handikapp ökar ( progression).
På detta sätt
kan fortsatt skada ske i CNS ( centrala nervsystemet) utan de vita blodkropparna och det
förklarar varför de nuvarande bromsmediciner inte fungerar vid
progressiv MS. Det ger också ledtrådar till hur man skall behandla
MS. Ett uppenbart sätt är att reparera myelin men man kan också
blockera den giftiga ansamligen av joner i nerver är också
tilltalande eftersom dessa mediciner redan finns tillgängliga för
att behandla andra sjukdomar som epilepsi. ( Se inlägget omfenytoin).
Detta undersöks för närvarande på MS patienter för att ge belägg som kan ge en framtida förändring och ännu fler planeras. Men det tar som ni vet tid-
Var detta för
tekniskt, frågar bloggskrivaren?
Nu använder man en bilparkering för att förklara hurusom vita blodceller går in i hjärna, för min del komplicerar detta bara varför jag inte tar med detta.
Nu använder man en bilparkering för att förklara hurusom vita blodceller går in i hjärna, för min del komplicerar detta bara varför jag inte tar med detta.
Kan vitamin B7 minska handikappsgraden, förbättra funktionen vid progressiv MS?
Företaget MedDay kommer att presentera en placebokontrollerad studie på AANs kongress i Washington DC, som tyder på att vitamin B7, Biotin kan förbättra funktionen vid progressiv MS.
Vitaminet B7 säljs nu som hälsokostpreparat bl a för hår, naglar. Man hävdar också att det kan förbättra diabetes. Som hälsokostpreparat tas det i olika doser där jag sett doser upp till 5000 mikrogram dvs 0.5 mg. Den vanliga rekommenderade dosen är dock upp till 300 mikrogram.
I den här studien är dock dosen betydligt större 300 mg dagligen i 48 veckor. Det ingår i ett preparat som kallas MD1003. Förra året lämnades en patentansökan in för detta preparat vilket skulle innebära att här kan medel finnas att utveckla preparatet- jag vet inte om patentet är godkänt.
I studien med 154 patienter fann man en förbättrad funktion, minskning av handikapp enligt EDSS med 1 poäng för patienter som från början låg under 5.5 De som hade 6 punkter eller över minskade med 1/2 punkt. Detta är om det stämmer i större studier mycket bra eftersom progression är svårmätt med EDSS skalan inte minst över den korta tiden detta gäller.
Man fann också en förbättrad gångförmåga med 20 procent om man mätte hastigheten på sträckan 25 fot.
Läs här om Biotin på Linus Pauling Institutes informationsida om mikronutrienter.
Vitaminet B7 säljs nu som hälsokostpreparat bl a för hår, naglar. Man hävdar också att det kan förbättra diabetes. Som hälsokostpreparat tas det i olika doser där jag sett doser upp till 5000 mikrogram dvs 0.5 mg. Den vanliga rekommenderade dosen är dock upp till 300 mikrogram.
I den här studien är dock dosen betydligt större 300 mg dagligen i 48 veckor. Det ingår i ett preparat som kallas MD1003. Förra året lämnades en patentansökan in för detta preparat vilket skulle innebära att här kan medel finnas att utveckla preparatet- jag vet inte om patentet är godkänt.
I studien med 154 patienter fann man en förbättrad funktion, minskning av handikapp enligt EDSS med 1 poäng för patienter som från början låg under 5.5 De som hade 6 punkter eller över minskade med 1/2 punkt. Detta är om det stämmer i större studier mycket bra eftersom progression är svårmätt med EDSS skalan inte minst över den korta tiden detta gäller.
Man fann också en förbättrad gångförmåga med 20 procent om man mätte hastigheten på sträckan 25 fot.
Läs här om Biotin på Linus Pauling Institutes informationsida om mikronutrienter.
lördag, april 18, 2015
antiepilepsimedicinen fenytoin nervskyddande?
På AANs kongress ( se föregående inlägg) presenteras en fas II studie som tyder på att fenytoin en medicin som använts mycket länge,(alltså stor erfarenhet bakom och kännedom) kan verka nervskyddande. Man har gett den till patienter som fått opticusneurit och hade en jämförelsegrupp vilken fick placebo. Behandlingen pågick i 3 månader. Det visade sig att de som fått fenytoin efter hade 34 procent tjockare nervfiberlager i retina jämfört med de som fått placebo vid undersökning sex månader senare. Det var ingen skillnad i syn men båda grupperna återfick syn varför detta inte var något bra mått.
Det verkar alltså som fenytoin kan vara nervskyddande enligt denna studie. Här har vi nu ånyo problemet: medlet är redan på marknaden och inte patentskyddat längre och det finns inga stora pengar att tjäna.
Varför använder man näthinnan och synnervsinflammation som studieobjekt? En orsak är att här finns ett sätt att mäta förändringar på ett mycket påtagligt sätt eftersom man kan iaktta retina och nerverna "direkt".
Det verkar alltså som fenytoin kan vara nervskyddande enligt denna studie. Här har vi nu ånyo problemet: medlet är redan på marknaden och inte patentskyddat längre och det finns inga stora pengar att tjäna.
Varför använder man näthinnan och synnervsinflammation som studieobjekt? En orsak är att här finns ett sätt att mäta förändringar på ett mycket påtagligt sätt eftersom man kan iaktta retina och nerverna "direkt".
fredag, april 17, 2015
Reparation av skadad nervvävnad vid MS- fas II studie av anti-LINGO-1
De medel man har mot MS idag är medel som skall minska och
förebygga skov vid skovvis förlöpande MS. De kallas bromsmediciner
eller immune modulating drugs. Dit hör alla godkända medel från
beta-interferon till de mest effektiva Lemtrada och Tysabri. Med
effektiva menar jag då genomsnittssiffror. Det kan mycket väl vara
så att för vissa personer är betainterferon eller Copaxone
mycket effektiva.
Man har inga godkända mediciner mot progressiva typer av MS med undantag av fall där det också förekommer skov. Man har inga medel mot progressionen men däremot kan det vara så att en del av medlen har effekt men det finns inte vetenskapligt dokumenterat. Jag tycker mig ha läst uppföljningar av beta-interferoner där man sett att utvecklingen mot sekundär progressiv MS fördröjts eller inte kommit. Även beträffande Lemtrada och Tysabri m fl så finns minskad progression i varje fall som följd av skov om det också gäller sekundär progression är jag inte klar över. Dock talar man om NEDA - ingen märkbar sjukdomsaktivitet- vare sig på magnetkamera eller symtom som tillkommit som patienten. känner eller som märks vid undersökning. Många MS läkare vill idag behandla patienterna så att man når NEDA- andra vill vara försiktigare och vid måttliga symtom vill man ge mediciner med färre biverkningar.
Att NEDA begreppet finns visar att man idag förhoppningsvis kan minska risken för sekundär progressiv MS. Här finns en artikel om NEDA ( på engelska men man kan givetvis använda google translate).
Dessutom talar man idag som autologa stamcellstransplantationer som något som tycks bota personer med tidig men svår MS ( i varje fall med tio år uppföljning som längst).
I NEDA begreppet ingår inte den krympning ( atrofi) av hjärnan som sker hos alla men som är betydligt större hos MS patienter. Där finns en studie som tyder på att statin förebygger atrofi hos MS patienter. Tyvärr lär det inte bli ytterligare studier eftersom det inte finns några pengar att inhämta som drivkraft för denna forskning ( om inte MS föreningar, stiftelser ger understöd).
Kan redan skadad nervävnad läka? Det sker en del remyelinisering spontant. I varje fall tyder en del fallbeskrivningar på det. I George Jelineks bok med ett antal patientfall finns en del fall där MRI förändringar försvunnit när man gjort ny MRI. Det är till och med så att en del patienter har fått beskedet att de inte har eller har haft MS. Remyelinisering är dock välkänt och sker ofta men det blir kanske inte lika fungerande nervvävnad som före sjukdomen, skovet. 18-25 april 2015 kommer amerikanska neurologer (American Academy of Neurology) ha sitt årliga möte i Washington DC. Då kommer en studie att publiceras där 82 personer med opticusneurit undersöktes. Vid opticusneurit skadas opticusnerven med inflammation av nervfibrer och förlust av myelinet. Bortemot hälften av patienter med opticusneurit utvecklar MS. I studien behandlades alla med högdos kortison och en grupp fick ett medel som kallas anti-LINGO-1 och resterande grupp fick placebo. Medlet gav sammanlagt sex gånger med fyra veckors mellanrum. Man jämförde sedan hur opticusnerven återhämtade sig med hjälp av VEP undersökning. Med VEP ( visual evoked potential) mäter man ögonnervens förmåga att leda elektriska nervsignaler mellan näthinnan och hjärnan. Resultatet visade att de som fått anti-LINGO-1 och som tagit dosen minst fem gånger hade statistiskt signifikant förbättrad nervledningsförmåga jämfört med de som fått placebo. Vid sex månader var man 35 procent bättre och vid åtta månader 41 procent bättre i gruppen som fått verksamt preparat.
Det är alltså möjligt att man här har ett nervvävnadsreparerande medel - vilket ju på långt sikt kanske kan hjälpa de som har stora skador och handikapp.
Man har inga godkända mediciner mot progressiva typer av MS med undantag av fall där det också förekommer skov. Man har inga medel mot progressionen men däremot kan det vara så att en del av medlen har effekt men det finns inte vetenskapligt dokumenterat. Jag tycker mig ha läst uppföljningar av beta-interferoner där man sett att utvecklingen mot sekundär progressiv MS fördröjts eller inte kommit. Även beträffande Lemtrada och Tysabri m fl så finns minskad progression i varje fall som följd av skov om det också gäller sekundär progression är jag inte klar över. Dock talar man om NEDA - ingen märkbar sjukdomsaktivitet- vare sig på magnetkamera eller symtom som tillkommit som patienten. känner eller som märks vid undersökning. Många MS läkare vill idag behandla patienterna så att man når NEDA- andra vill vara försiktigare och vid måttliga symtom vill man ge mediciner med färre biverkningar.
Att NEDA begreppet finns visar att man idag förhoppningsvis kan minska risken för sekundär progressiv MS. Här finns en artikel om NEDA ( på engelska men man kan givetvis använda google translate).
Dessutom talar man idag som autologa stamcellstransplantationer som något som tycks bota personer med tidig men svår MS ( i varje fall med tio år uppföljning som längst).
I NEDA begreppet ingår inte den krympning ( atrofi) av hjärnan som sker hos alla men som är betydligt större hos MS patienter. Där finns en studie som tyder på att statin förebygger atrofi hos MS patienter. Tyvärr lär det inte bli ytterligare studier eftersom det inte finns några pengar att inhämta som drivkraft för denna forskning ( om inte MS föreningar, stiftelser ger understöd).
Kan redan skadad nervävnad läka? Det sker en del remyelinisering spontant. I varje fall tyder en del fallbeskrivningar på det. I George Jelineks bok med ett antal patientfall finns en del fall där MRI förändringar försvunnit när man gjort ny MRI. Det är till och med så att en del patienter har fått beskedet att de inte har eller har haft MS. Remyelinisering är dock välkänt och sker ofta men det blir kanske inte lika fungerande nervvävnad som före sjukdomen, skovet. 18-25 april 2015 kommer amerikanska neurologer (American Academy of Neurology) ha sitt årliga möte i Washington DC. Då kommer en studie att publiceras där 82 personer med opticusneurit undersöktes. Vid opticusneurit skadas opticusnerven med inflammation av nervfibrer och förlust av myelinet. Bortemot hälften av patienter med opticusneurit utvecklar MS. I studien behandlades alla med högdos kortison och en grupp fick ett medel som kallas anti-LINGO-1 och resterande grupp fick placebo. Medlet gav sammanlagt sex gånger med fyra veckors mellanrum. Man jämförde sedan hur opticusnerven återhämtade sig med hjälp av VEP undersökning. Med VEP ( visual evoked potential) mäter man ögonnervens förmåga att leda elektriska nervsignaler mellan näthinnan och hjärnan. Resultatet visade att de som fått anti-LINGO-1 och som tagit dosen minst fem gånger hade statistiskt signifikant förbättrad nervledningsförmåga jämfört med de som fått placebo. Vid sex månader var man 35 procent bättre och vid åtta månader 41 procent bättre i gruppen som fått verksamt preparat.
Det är alltså möjligt att man här har ett nervvävnadsreparerande medel - vilket ju på långt sikt kanske kan hjälpa de som har stora skador och handikapp.
måndag, april 13, 2015
MS test- Idag har jag bränt en brasa i trädgården
För många år sedan nu eldade jag också i trädgården. Efteråt blev jag så trött och jag orkade knappt gå. Jag gick in och lade mig på en soffa och somnade på en soffa. Efter några timmar var jag alright igen. Då hade jag ännu inte fått diagnosen MS men skulle ha kunnat sätta diagnosen då. En period var att få sitta i heta bad en metod att diagnosticera MS.
Ett annat sätt att diagnosticera är ryggmärgsprov
På MS research blog har man presenterat vad man bör förbereda sig på om man skall genomgå en spinalpunktion: Man skissar det i några punkter:
1 Det finns inget speciellt du behöver förbereda. Du kan äta och dricka vad du brukar.
2 Man får klä om sig i en speciell klädsel skriver man. ( Det där kan variera. Huvudsaken är att det görs under sterila förhållanden). Man skriver också att man får ligga ned. Detta kan också variera. Det går att göra i sittande. Det är viktigt att ryggen är böjd så att det går lätt att få in nålen.
3 Man tvättar provtagningsstället sterilt och ger bedövning.
4 När bedövningen tagit görs provtagningen. Det kan kännas en stöt- "pushing" och lite smärta.
5 man mäter trycket i ryggmärgskanalen och tar en viss mängd vätska av den vätska som omger ryggmärgen- det är alltså inget ryggmärgsprov.
6 Ryggmärgsvätskan - spinal likvor har flera viktiga funktioner för hjärna och ryggmärg. Sjukdomar i hjärna och ryggmärg avspeglar sig ofta i spinal likvor. Vid MS kan man se specifika förändringar i immunglobulinerna, lokal IgG-produktion ses som oligoklonala band vid immunelektrofores. Dessa förändringar ses inte i blodprovet som tas samtidigt.
7 Risker: komplikationer huvudvärk- en av fem får detta. Kan komma inom två dar och vanligen är det borta efter fem dagar. Vanligen då man sitter eller står men försvinner när man ligger.
( I mitt fall så kom huvudvärken då jag rörde på huvudet men den försvann ganska fort-1 1/2 dag).
8 Vid Bart's Health används en speciell nål- atraumatisk som minskar risken för huvudvärk med 20 procent. ( Inom parentes tror jag denna nål använd oftast om det är möjligt att göra).
8 Drick mycket vätska och gärna med koffein, som skriver man stimulerar hjärnan att producera liqour.
Vidare sängläge lindrar. Vanliga smärtstillande.
9 Om huvudvärken mycket besvärlig eller inte går över kontakta läkare. Vidare skall man kontakta läkare om man får feber.
10 efter provtagningen ombeds man ligga ned en period ( vanligen en timme skriver man). Läser man svenska råden varierar detta hur länge man rekommenderar.
11 Sedan kan man göra precis som vanligt.
Jag har tidigare skrivit om lumbalpunktion. ( observera att bilden är felritad) Ett råd en person gav där var att dricka en hel del före provtagningen.
söndag, april 12, 2015
Om kost och hälsa
Förra året uppehöll jag mig mycket
med kost, tarmhälsa och inte minst med det mänskliga microbiomet,
dvs de microorganismer som finns i tarmen. Lite i periferin kom jag
in på så kallade fekala transplantationer, vilket innebär att man
överför bakterier till någons tarm i syfte att påverka symtom
eller sjukdom.
- Beträffande kost så var jag inne på att försöka övergå så mycket som möjligt till vegetarisk kost av två kanske ännu fler skäl: 1. Dels var det för att djurhållningen är i många fall helt motbjudande och oförsvarlig. 2 Vegetarisk kost kan också ligga mycket nära den kost som jag försöker äta av hälsoskäl. Det är den kost som George Jelinek i sin genomgång av allt som fanns att läsa om MS forskning kom fram till sannolikt var välgörande om man har sjukdomen MS, dvs reducera mättade fetter till mindre än 20 g per dag, begränsa intaget av omega-6, äta omega-3, och olivolja ( omega-9) och i övrigt äta på ett sådant sätt som gör att man får i sig den näring man behöver i form av vitaminer, mineraler, proteiner och bra kolhydrater. ”Sockrade” produkter i form av läsk och liknande bör man också vara försiktig med
- Jag var också inne på så kallad FODMAP kost, som är en kost som visats sig ge lindring till personer som har mag-tarmbesvär av typ IBS (irritable bowel syndrom) som på svenska heter IBS eller irritabel kolon (kolon=tjocktarm). Det är en sjukdom som man vet ganska lite om orsaker till och som man också haft svårt att behandla på ett bra sätt. Det har emelletid visat sig i en studie att 70 procent av de som har sjukdomen blir bättre av FODMAP diet. FODMAP är mat som innehåller kolhydrater som tas upp dåligt i tarm och som kan ge jäsningsprocesser. Om man undviker sådan föda kan det ge lindring av symtom.
- Sammantaget har det här med FODMAP och vegetarisk diet inte gått att förena för mig. Jag har dock funnit att FODMAP dieten gör mig ganska besvärsfri. Det har hjälpt mig så mycket att jag kunnat sluta med de probiotika jag tagit och det fungerar ändå. En sak jag fått dra ner på ordentligt är soya produkter. Vidare lök men även en hel del andra grönsaker och frukter. Det lär bli så i framtiden att an apple a day inte kommer att gälla mig. Men överhuvudtaget har jag knappast några besvär nu sedan någon månad.
När man inte har några symtom från tarmen har
man förhoppningsvis också en bra och hälsosam microbiom. Det är ju så att
vi i tarmen har mikroorganismer som innehåller en flerfaldig mängd
av gener än vad den mänskliga kroppen i övrigt har. I en
undersökning fann man att varje prov från personer innehöll 750
000 gener vilket är cirka 30 gånger fler än i det mänskliga
genomet. (Li J. Jia H, Cai X mfl. An integrated catalog of reference
genes in the human gut microbiome)
Medscape hade nyligen flera
artiklar om microbiomets betydelse för hälsan. Dessa
mikroorganismer har betydelse på flera sätt. Det medverkar till
matsmältningen. Saker som tarmen inte klarar av själv är
till exempel att bearbeta ämnen som heter xyloglukaner och som finns
i lök och sallad. Från fibrer i kosten som våra tarmceller inte
kan bearbeta gör mikrober så att fettsyror (SCFA short chained
fatty acids) med korta kedjor bildas vilka är viktiga energikällor
för tarmslemhinnan och påverkar också immunförsvar mm. I fråga
om immunförsvaret kan det handla om hur kroppen skall tolerera
vissa mikrober och andra skall betraktas som skadliga, dvs medverkar
i mognaden av immunförsvaret så att detta skall fungera bra. Skulle
alltså kunna ha stor betydelse vid autoimmuna sjukdomar vilket
framtida forskning får utvisa. Enligt Medscape kan sådana sjukdomar
som reumatoid artrit ( Scher m fl Expansion of intestinal Prevotella
copri correlates with enhanced susceptibility to arthritis) och
diabetes ( Karlsson FH mfl Gut metagenome in European women with
normal, impaired and diabetic glucose control) kunna ha samband med
microbiotan och dess påverkan på immunsystemet. Även
hjärt-kärlsjukdomar och givetvis IBS tror man har sådana
kopplingar. Hjärnans hälsa är också ett område som beforskas i
samband med mikrobiota där man tittar bl a på depressioner.
Om
MS och mikrobiom. En forskare som heter Sushrut Jangi vid
Brigham and Women's Hospital har studerat bl a detta. Denne säger
att en mikrob Methanobrevibacteriaceae tycks finns rikligare hos MS
patienter och denna tycks vara inflammationsdrivande. Däremot fanns
det mindre av bakterien Butyricimonas hos MS patienter. De senare
producerar butyrat vilket tros vara immundämpande enligt Jangi.
En föreläsning på TED talks handlar om just microbiome, Rob Knight: How our microbes make us who we are. Den är på engelska.. Man kan välja till engelska subtitles och då kan man följa det lättare.
En föreläsning på TED talks handlar om just microbiome, Rob Knight: How our microbes make us who we are. Den är på engelska.. Man kan välja till engelska subtitles och då kan man följa det lättare.
söndag, april 05, 2015
Att överleva en massaker
avsnitt ett av serien När livet vänder- denna säsong. Detta avsnitt handlar om Viljar Hanssen som sjuttonårig blev svårt skadad på Utöya.Viljar Hanssen. Liksom det program jag skrev om i förra inlägget är det ett bra undervisningsprogram. Jag var för många år sedan kursamanuens för kursen medicinsk psykologi och samhällsmedicin ( läkarutbildningen) och de här programmen skulle ha platsat utmärkt i den kursen.
Jag skrev för några år sedan ett par inlägg som handlade om stress och livskriser och jag tror att de inläggen kan vara bra att kombinera med att se den här serien. Man kan i programmet om mamman som förlorade son, svärdotter och två barnbarn i en bilkrasch se faktorer som troligen bidrog till att mamman kom i genom den svåra tiden utan att bli bitter, hämndlysten. Mamman förmådde att mitt i sorgen se ljuspunkter och det hjälpte henne säkert att så småningom leva genom sorgen. I varje fall säger forskaren Susan Volkman att just att förmå att se ljuspunkter är en väg till att klara sig igenom det svåra. Att när man är svårt sjuk, kanske döende eller när man vårdar någon i den situationen kan det hjälpa om man kan njuta av en vacker soluppgång eller något "ljust" som dyker upp i det mörka skeendet?
Jag tror att med att skapa sig en emotionell buffert att ha vid svår stress, svåra händelser kan vara bland annat att försöka lägga märke till det vackra, det glada, det positiva i tillvaron. Är man inte van att se det när man mår okay blir det sannolikt inte lätt att se de ljusa ögonblicken i tunga tider.
Även i Viljar Hansens berättelse hittar man faktorer som kan ha bidragit till att han på något sätt kommit igenom de psykiskt svåra upplevelserna och de svåra kroppsliga skadorna och nu har vad man kan förstå har en möjlighet till ett bra liv framför sig. Det finns flera punkter i Susans Volkmans föredrag som man kan känna igen i berättelsen och som kan ha hjälpt Viljar.
Jag skrev för några år sedan ett par inlägg som handlade om stress och livskriser och jag tror att de inläggen kan vara bra att kombinera med att se den här serien. Man kan i programmet om mamman som förlorade son, svärdotter och två barnbarn i en bilkrasch se faktorer som troligen bidrog till att mamman kom i genom den svåra tiden utan att bli bitter, hämndlysten. Mamman förmådde att mitt i sorgen se ljuspunkter och det hjälpte henne säkert att så småningom leva genom sorgen. I varje fall säger forskaren Susan Volkman att just att förmå att se ljuspunkter är en väg till att klara sig igenom det svåra. Att när man är svårt sjuk, kanske döende eller när man vårdar någon i den situationen kan det hjälpa om man kan njuta av en vacker soluppgång eller något "ljust" som dyker upp i det mörka skeendet?
klicka på bilden för att kunna läsa texten |
Även i Viljar Hansens berättelse hittar man faktorer som kan ha bidragit till att han på något sätt kommit igenom de psykiskt svåra upplevelserna och de svåra kroppsliga skadorna och nu har vad man kan förstå har en möjlighet till ett bra liv framför sig. Det finns flera punkter i Susans Volkmans föredrag som man kan känna igen i berättelsen och som kan ha hjälpt Viljar.
onsdag, april 01, 2015
nånstans är det skönt att förstå att någon gör inte en sån här sak medvetet
så säger en kvinna vars son, svärdotter och två barnbarn omkom i en olycka där man krockade med en lastbil vars förare var onykter och kom på fel sida vägen
Jag skulle vilja rekommendera programmet När livet vänder, avsnitt 5. Det handlar om sorgearbete och kris och hur man på kan något sätt komma igenom detta och ta del av livet igen.
Man kan nog se programmet och personen i fråga som en modell avseende krisarbete och sorgarbete. Vi kommer alla förr eller senare att få uppleva sådana saker. Kan vara klokt att se det när man mår bra.
Intervjuare Anja Kontor. Skickligt skapade hon med enkla frågor en mycket fin bild av vad som hänt under tio år efter den svåra olyckan, en bild som visade att trots vad som skedde blev det möjligt igen att kunna skratta, njuta av livet ...
Jag skulle vilja rekommendera programmet När livet vänder, avsnitt 5. Det handlar om sorgearbete och kris och hur man på kan något sätt komma igenom detta och ta del av livet igen.
Man kan nog se programmet och personen i fråga som en modell avseende krisarbete och sorgarbete. Vi kommer alla förr eller senare att få uppleva sådana saker. Kan vara klokt att se det när man mår bra.
Intervjuare Anja Kontor. Skickligt skapade hon med enkla frågor en mycket fin bild av vad som hänt under tio år efter den svåra olyckan, en bild som visade att trots vad som skedde blev det möjligt igen att kunna skratta, njuta av livet ...
Den färgstarka kvinna som interjuades- Ann-Sofie Gotthed |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)