Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

söndag, april 12, 2015

Om kost och hälsa

Förra året uppehöll jag mig mycket med kost, tarmhälsa och inte minst med det mänskliga microbiomet, dvs de microorganismer som finns i tarmen. Lite i periferin kom jag in på så kallade fekala transplantationer, vilket innebär att man överför bakterier till någons tarm i syfte att påverka symtom eller sjukdom.

  • Beträffande kost så var jag inne på att försöka övergå så mycket som möjligt till vegetarisk kost av två kanske ännu fler skäl: 1. Dels var det för att djurhållningen är i många fall helt motbjudande och oförsvarlig. 2 Vegetarisk kost kan också ligga mycket nära den kost som jag försöker äta av hälsoskäl. Det är den kost som George Jelinek i sin genomgång av allt som fanns att läsa om MS forskning kom fram till sannolikt var välgörande om man har sjukdomen MS, dvs reducera mättade fetter till mindre än 20 g per dag, begränsa intaget av omega-6, äta omega-3, och olivolja ( omega-9) och i övrigt äta på ett sådant sätt som gör att man får i sig den näring man behöver i form av vitaminer, mineraler, proteiner och bra kolhydrater. ”Sockrade” produkter i form av läsk och liknande bör man också vara försiktig med
  •  Jag var också inne på så kallad FODMAP kost, som är en kost som visats sig ge lindring till personer som har mag-tarmbesvär av typ IBS (irritable bowel syndrom) som på svenska heter IBS eller irritabel kolon (kolon=tjocktarm). Det är en sjukdom som man vet ganska lite om orsaker till och som man också haft svårt att behandla på ett bra sätt. Det har emelletid visat sig i en studie att 70 procent av de som har sjukdomen blir bättre av FODMAP diet. FODMAP är mat som innehåller kolhydrater som tas upp dåligt i tarm och som kan ge jäsningsprocesser. Om man undviker sådan föda kan det ge lindring av symtom.
  •  Sammantaget har det här med FODMAP och vegetarisk diet inte gått att förena för mig. Jag har dock funnit att FODMAP dieten gör mig ganska besvärsfri. Det har hjälpt mig så mycket att jag kunnat sluta med de probiotika jag tagit och det fungerar ändå. En sak jag fått dra ner på ordentligt är  soya produkter. Vidare lök men även en hel del andra grönsaker och frukter. Det lär bli så i framtiden att an apple a day inte kommer att gälla mig. Men överhuvudtaget har jag knappast några besvär nu sedan någon månad.

När man inte har några symtom från tarmen  har man förhoppningsvis också en bra och hälsosam microbiom. Det är ju så att vi i tarmen har mikroorganismer som innehåller en flerfaldig mängd av gener än vad den mänskliga kroppen i övrigt har. I en undersökning fann man att varje prov från personer innehöll 750 000 gener vilket är cirka 30 gånger fler än i det mänskliga genomet. (Li J. Jia H, Cai X mfl. An integrated catalog of reference genes in the human gut microbiome)

 Medscape hade nyligen flera artiklar om microbiomets betydelse för hälsan. Dessa mikroorganismer har betydelse på flera sätt. Det medverkar till matsmältningen. Saker som tarmen inte klarar av själv är till exempel att bearbeta ämnen som heter xyloglukaner och som finns i lök och sallad. Från fibrer i kosten som våra tarmceller inte kan bearbeta gör mikrober så att fettsyror (SCFA short chained fatty acids) med korta kedjor bildas vilka är viktiga energikällor för tarmslemhinnan och påverkar också immunförsvar mm. I fråga om immunförsvaret kan det handla om hur kroppen skall tolerera vissa mikrober och andra skall betraktas som skadliga, dvs medverkar i mognaden av immunförsvaret så att detta skall fungera bra. Skulle alltså kunna ha stor betydelse vid autoimmuna sjukdomar vilket framtida forskning får utvisa. Enligt Medscape kan sådana sjukdomar som reumatoid artrit ( Scher m fl Expansion of intestinal Prevotella copri correlates with enhanced susceptibility to arthritis) och diabetes ( Karlsson FH mfl Gut metagenome in European women with normal, impaired and diabetic glucose control) kunna ha samband med microbiotan och dess påverkan på immunsystemet. Även hjärt-kärlsjukdomar och givetvis IBS tror man har sådana kopplingar. Hjärnans hälsa är också ett område som beforskas i samband med mikrobiota där man tittar bl a på depressioner.
Om MS och mikrobiom. En forskare som heter Sushrut Jangi vid Brigham and Women's Hospital har studerat bl a detta. Denne säger att en mikrob Methanobrevibacteriaceae tycks finns rikligare hos MS patienter och denna tycks vara inflammationsdrivande. Däremot fanns det mindre av bakterien Butyricimonas hos MS patienter. De senare producerar butyrat vilket tros vara immundämpande enligt Jangi.
En föreläsning på TED talks handlar om just microbiome, Rob Knight: How our microbes make us who we are. Den är på engelska.. Man kan välja till engelska subtitles och då kan man följa det lättare.


3 kommentarer:

  1. Buster.1:22 em

    Japaner är friskast bland 192 länder WHO undersökt så kosten måste vara orsaken.
    Antalet Ms-sjuka är som Sveriges nivå på 60-talet,, tror jag....
    https://www.youtube.com/watch?v=cwa4_7xJ6-Y

    SvaraRadera
  2. Buster.10:48 fm

    Det måste vara intressant för Livsmedelsverket och forskare hur
    Japaner kan leva längst och vara friskast.
    http://dalaglitter.com/2012/12/20/japaner-lever-langst-och-ar-friskast/

    SvaraRadera
  3. Buster.7:20 em

    Om antikroppar i hjärnan har genetiskt ursprung för Ms
    måste en Japansk hjärna vara annorlunda än en Svensk hjärna.
    Japan har 127 miljoner inv och 13 000 Ms sjuka, eller kan det bero på kosten och D-vitamin.
    Sverige har ca 9 miljoner inv och ca 18 000 Ms sjuka i dag....
    https://www.youtube.com/watch?v=O6efSiXigug

    SvaraRadera