Kost och MS från biokemister

 

Översättning miss Google 

Originalartikeln finns här

En nyare artikel av Riccio och Rossano här

Open source artikel det vill säga man får fria händer att använda materialet om man anger källan korrekt.

Autoimmun Dis 2010;. 2010 : 249842.

. Publiceras online Feb 24, 2011 doi: 10.4061/2010/249842

PMCID: PMC3065662

Må Kost och Kosttillskott Förbättra Wellness för patienter med multipel skleros? A Molecular Approach

Paolo Riccio , ^{1, 2 *} Rocco Rossano , ¹ och Grazia Maria Liuzzi ³

Författare Beskrivning ► Artikel anteckningar ► Copyright-och licensinformation ►

Denna artikel har citerats av andra artiklar i PMC.

Gå till:

Abstrakt

Multipel skleros är en komplex och multifaktoriell neurologisk sjukdom, och näring är en av de miljöfaktorer som eventuellt är inblandade i dess patogenes. För närvarande är den roll som näring oklar, och MS-terapi är inte kopplad till en viss diet. MS kliniska studier baserade på specifika dieter eller kosttillskott är mycket få och i vissa fall kontroversiella. För att förstå hur kost kan påverka utvecklingen av MS och förbättra välbefinnande av MS-patienter, är det nödvändigt att identifiera de kost molekyler, deras mål och de molekylära mekanismer som är involverade i kontrollen av sjukdomen. Syftet med detta papper är att åstadkomma en molekylär grund för närings ingripande vid MS genom att utvärdera på molekylär nivå effekten av dietmolekyler på de inflammatoriska och autoimmuna processer som är involverade i sjukdomen.

Gå till:

1 etiopatogenesen av multipel skleros:. En sjukdom med betydande neurologiskt handikapp hos unga vuxna

Multipel skleros (MS) är en kronisk demyeliniserande sjukdom i det centrala nervsystemet (CNS) hos unga vuxna [ 1 ]. Det är allmänt accepterat att MS är en inflammatorisk och autoimmun sjukdom, som kännetecknas av blod-hjärnbarriären (BBB) ​​störningar, perivaskulär inflammation, axonal och oligodendrocyte skada och nedbrytning av myelinsheath [ 2 ]. Särskilt auto CD4 ⁺ T-celler, riktade mot myelinskidan, passera genom BBB och tillsammans med makrofager och mikrogliaceller försämra myelinskidan [ 3 ]. Monterings bevis antyder involvering i MS patogenes av andra adaptiva immunceller, såsom Th17-celler och B-lymfocyter, och innate immuna celler, såsom dendritiska celler, naturliga mördar-T-celler och inhemska mikroglia [ 4 ]. Ett annat mönster av både myelin och oligodendrocyt skada medieras av antikroppar eller komplementaktivering [ 5 ]. MS anses också vara en neurodegenerativ sjukdom, med axonal skada uppträder mycket tidigt i sjukdomsförloppet [ 6 ].

MS är en komplex, heterogen och multifaktoriell sjukdom med okänd etiologi. Dysreglering av immunsvaret, genetiska anlag och miljömässiga faktorer (infektiös och / eller näringsmässiga) är möjliga smittämnen, men ingen av dessa faktorer ensam kan förklara dess ursprung [ 7 , 8 ]. Miljöfaktorer agera vid en prodromal skede för sjukdomen, långt innan att MS blir kliniskt uppenbar, och därför deras kausala vägar är svårt att avgöra [ 9 ].

Det har föreslagits att den ihållande särskilda virus, särskilt Epstein-Barr-virus [ 10 - 12 ], människans endogena retrovirus familjen W (HERV-W) element [ 13 , 14 ], andra mikrobiella medel eller toxiner kan representera en orsakande förutsättning för MS i genetiskt anpassade individer. Det finns dock inga uppgifter ännu om direkt medverkan av ett specifikt virus i MS, och relevansen av virusinfektion kan tillskrivas mer på ålder och ihållande infektion snarare än till en viss virus [ 9 ].

Tvärtom, den ojämna geografiska spridning av sjukdomen och påverkan av migrationen i unga år på loppet av MS, tyder starkt på en relevant roll noninfectious miljöfaktorer sådana kostvanor och varaktighet av exponering för solljus.

Enligt 2008 MS Atlas av Världshälsoorganisationen (WHO) och Multiple Sclerosis International Federation (MSIF)-ner från http://www.who.int/mental_health/neurology/en/ -MS är verkligen utbredd i mer utvecklade västländer längst bort från ekvatorn [ 15 , 16 ]. Om den genetiska bakgrunden är inte det diskriminerande inslag, kan känslighet för MS skall sedan fastställas av high-fat/high-carbohydrate och hyperkalorisk "västerländska" dieter, typiskt för länder med höga inkomster, snarare än genom mikrobiella infektioner. Å andra sidan, latitud och minskad solexponering kan påverka tillgängligheten av vitamin D.

Syftet med denna korta recension är att tillhandahålla en molekylär grund för en närings ingripande i MS. Detta är en viktig uppgift, eftersom betydelsen av näring i MS har inte fastställts ännu, och studier om sambandet mellan kost och MS är väldigt få [ 17 - 21 ]. För närvarande är MS-behandling inte är associerad till en viss diet, men de flesta (ca 70%) av MS-patienter försöker komplementär och alternativ medicin (CAM) behandlingar, ofta utan att informera sin läkare [ 22 - 24 ].

Å andra sidan kan förslaget om en särskild diet inte vara tillräckligt. För att visa påverkan av näring på MS, är det nödvändigt att bedöma på molekylär nivå säkerheten och effektiviteten i näringsrika ingripanden, bland annat administration av specifika kosttillskott. Med andra ord, måste vi identifiera de kost molekyler som kan påverka sjukdomsförloppet, sina mål i cellen, och de molekylära mekanismer som är inblandade.

Gå till:

2. Effekterna av Dietary Molekyler på Cell Metabolism

Frågan om huruvida och hur kost molekyler utövar sitt inflytande på cellaktivitet. Först av allt, celler har säkert det nödvändiga maskineriet för att anpassa sig till förändringar i sin omgivning, och ändringar i innehåll och typ av dietmolekyler är den vanligaste över tiden ( figur 1 ).

Figur 1

Celler är integrerade nätverk ständigt svara på stimuli från omgivningen. Förmågan att känna igen förändringar i miljöförhållanden och för att anpassa sig till dessa förändringar är avgörande för livskraften i cellerna, och förändringar i kvalitet och kvantitet ...

I grund och botten, de molekylära mekanismer genom vilka kost molekyler kan påverka resultatet för vår organism i hälsa och sjukdom är de som i första hand involverade i kontrollen av ämnesomsättningen och energi homeostas. Det finns tre huvudsakliga typer av kontroll av cellaktivitet som kan utövas av mat molekyler: (1) direkt bindning till centrala lagstiftnings enzymer (allosteric modulering); (2) posttranslationella modifieringar av enzymer eller proteiner i allmänhet (proteolytisk klyvning, eller enzym fosforylering, glykosylering, metylering, acetylering ...); och (3) modifiering av transkriptionell reglering påverkar enzym / protein expression [ 25 ].

Inverkan av kost molekyler på cellaktiviteten är förvisso mycket komplicerat och involverar ett antal mål och flera och komplicerade signalvägar i cellen.

Mål och metaboliska vägar skildras i den förenklade ordningen i figur 2 . Till vänster, lågt intag av näringsämnen, kalorirestriktion eller fasta, och fysisk träning upregulate oxidativ metabolism och ämnesomsättning för att matcha efterfrågan på energi. Till höger, högt intag av energirika näringsämnen uppreglerar de anabola vägar, lipogenesis, celltillväxt, celldifferentiering och spridning, samt proimatory händelser.

Figur 2

Schematisk representation av biologiska svar på näringsämnen och cellulära utfall. Inverkan av några naturliga kostföreningar och några vanliga läkemedel på cell transkriptionsaktivitet i metabolism och inflammation. PPAR: peroxisomproliferator aktiverad ...

Övergången mellan katabolism och anabolism bestäms av specifika sensorer som gör att cellerna att anpassa sig till förändringar av näringsämnen i sin omgivning flytta sin ämnesomsättning antingen till den katabola ( Figur 3 ) eller till de anabola vägar ( Figur 4 ). Dessa sensorer är ligandberoende, multikärnreceptorer, transkriptionsfaktorer och enzymer. Vid aktivering genom bindning av lipider, kolesterolderivat, glukos, vitaminer, hormoner eller antioxidanter, transkriptionsfaktorer binder till DNA och reglerar genuttryck och näringsmetabolism.

Figur 3

Enzymer, hormoner, och transkriptionsfaktorer som är involverade i katabolism. PKA: proteinkinas A, cAMP-beroende. AMPK: 5'-AMP-aktiverat proteinkinas.

Figur 4

Enzymer, hormoner och transkriptionsfaktorer är involverade i anabolism.

Bland de viktigaste metaboliska nukleära receptorer finns det peroxisomproliferator-aktiverade receptorer (PPAR) [ http://ppar.cas.psu.edu ] och lever X-receptorer (LXRs). Båda tävlar med retinoid X receptor isotyper α, β, γ (RXR) för att bilda aktiva heterodimerer och är inblandade, men på olika sätt, i regleringen av fettsyremetabolism ( Figur 2 ).

PPAR-isotyper α, β / δ, γ funktion som lipid sensorer och svara på ökningen av fettsyror (och i synnerhet av oxiderade fettsyror) genom att uppreglera transkriptionen av gener som är involverade i katabolism, i synnerhet fettsyra-beta-oxidation i mitokondrierna och peroxisomerna [ 26 , 27 ].

Andra viktiga metaboliska sensorer som är inblandade i katabolismen är de enzymer Sirtuins, en familj av sju NAD ^+-beroende deacetylase enzymer [ 28 ] och de AMP-kinaser (AMPK) [ 29 , 30 ]. Den överhörning mellan PPAR, AMPK och sirtuins (SIRT), inducerar mitokondriell biogenes och fettsyra oxidation [ 28 , 31 ].

Figur 4 , och den högra sidan av panelen i fig 2 visar de transkriptionsfaktorer och enzymer som är involverade i lipogenes. LXRs är lipogen transkriptionsfaktörer aktiverade genom kolesterolderivat oxysteroler och glukos [ 32 ]. LXRs underlätta syntesen av fettsyror och triacylglyceroler genom aktiveringen av steroiden reglerande element-bindande protein 1c (SREBP-1c), medan inhibering av SREBP-2 och därmed syntesen av kolesterol. LXRs aktiverar också kolhydratsvars elementet bindande protein (ChREBP), som reglerar metaboliska genuttryck för att omvandla överskott kolhydrater till triglycerid snarare än glykogen.

Sammanfattningsvis är övergången mellan katabolism och anabolism bestäms av valet av RXR bindningspartner, antingen PPAR (katabolism) eller LXR (anabolism).

Gå till:

3. Effekterna av Dietary Molekyler på Inflammation

Kopplingen mellan de ovanstående transkriptionsfaktorer och näringsämnena förklara hur celler reglerar energi homeostatis och reagera på förändringar i näringsstatus, men representerar också den molekylära nyckeln för att förstå hur näringsämnen kan påverka utvecklingen av kroniska inflammatoriska sjukdomar, eftersom de också kan nedreglera proimatory transkriptionsfaktorer.

De viktigaste inflammatoriska transkriptionsfaktorer är involverade i inflammatoriska svar visas i mitten av fig 2 . De är Activator Protein-1 (AP-1) och Nuclear transkriptionsfaktorn k från aktiverade B-celler (NF-κ B). I synnerhet är NF-κ B aktiveras av ROS, endotoxiner, inflammatoriska stimuli, röntgen, cancerframkallande ämnen och virus, dissocierar från dess hämmande proteiner jag κ B, och translokerar till kärnan, där det leder till uttryck av mer än 200 gener relaterade till cellproliferation, metastas, och inflammation.

Vid MS, AP-1 och NF-κ B är aktiverade [ 33 ] och specifika enzymer och deras produkter som är involverade i inflammation är överuttryckta: matrismetalloproteinas-9 (MMP-9, gelatinas B), plasminogenaktivatorer, fosfolipas _{A2 (PLA2} ), cyklooxygenas-2 (COX-2) och prostaglandiner, lipoxygenaser (LOX) och leukotriener, Th1-cytokiner, IL-1 och TNF, adhesionsmolekyler, reaktiva syreradikaler (ROS), såväl som kväveoxidsyntas (NOS) och salpetersyra oxid. Som en följd är inflammation, oxidativ stress, och angiogenes ökat eller ihållande. Oligodendrocyter, neuroner och myelinskidan skadas. Mikrogliaceller upprätthålla neuroinflammatoriska processer.

På molekylär nivå, är sambanden mellan metabolism och inflammation ges av nukleära receptorer PPAR och LXR. Förutom sin roll som regulatorer av energi homeostas och metabola sjukdomar, PPAR och LXR isotyper har också en viktig roll i inflammatoriska vägar och immunologisk reglering. PPARs utövar antiinflammatoriska effekter genom att hämma NF-κ B AP-1 [ 34 ] och har möjlighet att integrera metabola och inflammatoriska signalering genom att hämma inflammatoriska genuttrycket [ 35 ].

Gå till:

4. Näringsämnen att undvika i MS

4,1. Animaliskt fett

I princip bör MS-patienter att undvika intag av livsmedel som innehåller molekyler som är potentiellt skadliga över tid och bör föredra hälsosam mat som innehåller dessa molekyler som kan förbättra deras välbefinnande genom att sänka till exempel graden av inflammation.

Bland de kostfaktorer som har beaktats oftast för deras skadliga inverkan på MS är mättade fettsyror från djur (som finns i mjölk, smör, ost, kött, korv ...). År 1950 föreslog Swank att konsumtionen av mättat animaliskt fett är direkt relaterad till frekvensen av MS [ 36 ]. År 2003, Swank och Goodwin rapporterade att begränsning av mättat fett inducerar remission av sjukdomen och ger positiva effekter på MS-patienter [ 37 ]. Dessa effekter har tillskrivits det faktum att mättat fett bildar aggregat som kan vara inte kan skriva in de minsta kapillärerna [ 38 ]. Hinder i kapillärerna kan bidra till MS och andra sjukdomar. Dessutom mättade fetter minskar membranets fluiditet, leda till syntesen av kolesterol, aktivera CD14/TLR4 receptorkomplexet och gynnar bildningen av TNF-α. Såsom visas i figur 5 , hyperkalorisk kost rik på mättade lipider och lipogenes gynna flera humana sjukdomar.

Figur 5

Metabola mönster och sjukdomar korrelerade med lipogenesis.

Det blir tydligt nu att påverkan av fett på celler är mer direkt: styrs på transkriptionsnivå [ 25 ], och påverkar genuttryck, cellmetabolism och celltillväxt och differentiering [ 39 ].

4,2. Cow Milk, MFGM Proteiner, och Molekylär Mimicry i MS

MS antas vara en autoimmun sjukdom. Miljö (antingen mikrobiell eller kost) faktorer kan associeras med autoimmunitet och myelin nedbrytning av molekylär härmning, dvs aminosyrahomologi mellan autoantigen och mikrobiell eller kost peptider [ 40 ]. Enligt denna hypotes kan molekylär härmning störa immunologisk själv tolerans mot CNS-myelinantigener i genetiskt känsliga individer.

Det bästa exemplet på potentiell molekylär härmning mellan myelinautoantigener och kostproteiner ges av komjölk. Hypotesen om ett samband mellan mjölkkonsumtion och MS har beaktats sedan mitten av 1970-talet [ 41 , 42 ]. Senare epidemiologiska studier gav stöd för denna hypotes [ 43 ].

De mjölkproteiner som skulle kunna vara skadliga i MS är de proteiner av mjölk fettkulemembran (MFGM proteiner) [ 44 ]. De MFGM proteiner utgör endast 1-2% av den totala proteinfraktionen, och av den anledningen att de inte är relevanta för deras näringsvärde [ 45 ].

Proteinet som oftast misstänks föreningen med MS är butyrophilin (BTN), den mest representativa MFGM protein. BTN hör till Ig-superfamiljen och är mycket lik MOG, myelin oligodendrocyte glykoprotein, ett av kandidatautoantigen i MS [ 26 ]. BTN inhiberar MOG-inducerad experimentell autoimmun encefalomyelit (EAE), utan även inducerar inflammatoriska svar i CNS, när det injiceras ensamt in i djur och stimulerar in vitro MOG-specifika T-cellsvar [ 46 ]. Antikropp korsreaktivitet mellan MOG och BTN har observerats i MS [ 47 , 48 ]. Antikroppar mot BTN och andra MFGM proteiner har upptäckts även i två andra sjukdomar: autism [ 49 ] och kranskärlssjukdom (CHD) [ 50 ].

De MFGM proteinerna kan ha skadliga effekter på hälsan också för att de är associerade till mjölk mättat fett, en annan eventuellt skadliga kostkomponent. På dessa grunder har vi infört konceptet att förbrukningen av de MFGM proteinerna av MS-patienter bör motarbetas [ 44 ]. Olika är yttrandet från Spitsberg (2005) som granskat intaget av MFGM protein och mjölkfett och rekommenderade dem för deras potentiella nutraceutical värde [ 51 ]. Däremot har rapporter om sambandet mellan människors hälsa och komjölk inte styrka ett sådant påstående, för närvarande.

Gå till:

5. Dietary Molekyler Främja Wellness för MS-patienter

5,1. Bioaktiva Naturliga föreningar för kompletterande behandling av MS

Specifika bioaktiva kost molekyler skulle kunna motverka effekterna av mikrobiella medel och nedreglera uttrycket av inflammatoriska molekyler. Det finns faktiskt flera naturliga ämnen som kan störa cellsignalering och motverka oxidativ stress, angiogenes och produktion av inflammatoriska molekyler som är förknippade med MS. Bland dem, de viktigaste föreningarna är kost molekyler såsom polyfenoler och karotenoider från grönsaker, fleromättade fettsyror (PUFA) från fisk, D-vitamin, och element som selen och zink.

5.1.1. Antioxidant Dietary Molekyler: Polyfenoler och karotenoider

Polyfenoler och karotenoider är bioaktiva molekyler som finns i grönsaker, frukt, vin och andra fruktbaserade drycker, kryddor och örter. Dessa kost molekyler är kända för sin antioxidant aktivitet, men nya rön tyder på att de kan ha ytterligare egenskaper oberoende av deras roll som antioxidanter och radikaler ( Figur 6 ).

Figur 6

Allmänna biologiska aktiviteter av polyfenoler och karotenoider.

Den logiska grunden för användning av naturliga antioxidanter i MS är baserad på upptäckten att oxidativ stress och i synnerhet alstring av reaktiva syreradikaler (ROS), är en av de viktigaste komponenterna som är involverade i inflammation och neuronal skada [ 52 , 53 ]. På dessa grunder, kan administrering av lämpliga doser av antioxidanter, såsom kost polyfenoler och karotenoider, vara mycket användbart för att återställa den rätta balansen mellan ROS generation och deras undergång.

Polyfenoler inkluderar flavonoider och nonflavonoids molekyler ( Figur 7 ). Flavonoider, de mest förekommande polyfenoler i växter, är mer än 8000 olika föreningar som har det gemensamt struktur diphenylpropanes (C6-C3-C6) med två bensenringar åtskilda av en linjär tre-kolkedja bildar en oxygenerad heterocyklisk grupp. Flavonoider kan delas in i olika klasser: flavanoler (katekin, epigallocatechin), flavoner (luteolin, apigenin), flavanoner (naringenin, Hesperidin), flavonoler (quercetin, myricetin), isoflavoner (daidzein, genistein) och antocyanidiner (cyanidin, malvidin) [ 54 , 55 ].

Figur 7

Uppbyggnad av de viktigaste polyfenoler.

Nonflavonoids är hydroxikanelsyramatris eller fenolsyror (kaffesyra, ferulsyra, inklusive curcumin, en diferuloylmethane), lignaner (secoisolariciresinol), stilbener (resveratrol). De har bara en eller två fenolringar.

Alternativt kan polyfenoler delas in i fyra olika klasser: (1) de innehåller pyrokatekol enheten (1,2 bensen diol) (hydroxytyrosol, koffeinsyra, curcumin); (2) de som innehåller resorcinol enheten (1,3 bensen diol) (resveratrol, genistein); (3) de som innehåller både pyrocathecol och resorcinol enheter (quercetin, katekiner, antocyanidiner); (4) de som innehåller pyrogallol enheten (1,2,3 bensen triol) (Epigallocathechin) ( Figur 6 ). Denna klassificering kanske är användbara eftersom olika kemiska grupper kan ha olika effekter. Till exempel har det rapporterats att katekoler ha antiinflammatorisk aktivitet i stimulerade mikroglia och neutrofiler och därigenom vara användbara för behandling av neurodegenerativa sjukdomar [ 56 , 57 ].

De viktigaste polyfenoler är quercetin (QRC), resveratrol (RSV), curcumin (CRC); hydroxytyrosol, katekiner, daidzein, genistein. Bland de karotenoider som de viktigaste är lykopen. De har ofta en kompletterande verksamhet som antioxidanter och radikaler.

Quercetin finns i lök, äpple, citrus och vin [ 58 ]. QRC uppträder huvudsakligen som glykosid, med en sockergrupp bunden till en av hydroxylgrupperna i den flavonol. QRC har antiinflammatorisk, immunmodulerande och antivirala egenskaper, minskar proliferation av perifera mononukleära blodceller (PBMC) och minskar produktionen av IL-1 β, TNF-α och MMP-9. Dessa effekter är additiva till IFN-β [ 59 ].

QRC passerar BBB [ 60 ], hämmar myelin fagocytos genom att blockera ROS frigörs från makrofager [ 61 ] och hämmar uttrycket av inflammatoriska cytokiner genom hämning av NF-κ B [ 62 ]. Dessutom QRC hämmar angiogenes [ 63 ], minskar neutrofila beroende inflammation [ 57 ], och har nervskyddande effekter [ 64 ]. QRC hämmar eller lindrar experimentell allergisk encefalomyelit (EAE) induceras i SJL / J-möss med mus ryggmärgen homogenatet [ 65 ]. Tydligen är QRC inte giftig [ 66 ], men dess oxidation produkt, quercetin kinon (QQ), vilket är mycket reaktiv mot protein tioler och glutation, kan ha en toxisk effekt [ 67 ].

Resveratrol finns i rött vin, choklad, jordnötter, bär och blå druvor. RSV är glucuronated i levern och absorberas i denna form huvudsakligen i duodenum. Metabolic modifiering av RSV hämmas av QRC. Endast ett fåtal omodifierade RSV molekyler absorberas. RSV har en nervskyddande effekt och lindrar MOG-EAE i C57BL / 6 möss [ 68 ].

RSV har anticarcinogenic, antiinflammatoriska och östrogena verksamhet och gör hjärt-skydd, fri-radikaler, hämning / induktion av apoptos och hämning av trombocytaggregationen. Beroende på dess koncentration, RSV medierar celldöd av en mångfald celler genom nekros eller apoptos nedreglering mål såsom NF-κ B, AP-1, cykliner, STAT-3, och andra, och uppreglera cytokrom c, kaspaser, katepsin D, p53 , JNK, och andra. RSV verkar som ett icke-steroidalt antiinflammatoriskt molekyl och hämmar produktionen av TNF-α, IL-1 α, IL-1 β, IL-6, IL-8, IL-18, MMP-9, VEGF, COX-2, 5 - lipoxygenas, och ROS. [ 69 , 70 ].

Dessutom RSV aktiverar sirtuins, en familj av histondeacetylaser, särskilt SIRT2 och PPAR-α / γ [ 71 ].

Curcumin (CRC) är det gult pigment som finns i curry. Bland de många biologiska egenskaper, är det viktigaste i detta sammanhang är dess anti-inflammatoriska egenskaper och särskilt nedregleringen av NF-κ B och AP-1 [ 72 ].

Katekiner är polyfenoler som finns i grönt te. De har antiinflammatorisk och antikarcinogen aktivitet [ 73 ], inhibera aktiviteten av MMP-2, MMP-9 och MMP-12 [ 74 ] och den intestinala absorptionen av lipider [ 75 ].

Lykopen är en karotenoid som finns i tomat, vattenmelon, och rosa grapefrukt. Som en antioxidant, det är två gånger bättre än betakaroten och 100 gånger bättre än vitamin E och skyddar mot cancer [ 76 , 77 ].

Hydroxytyrosol är den viktigaste antioxidant som finns i olivolja och ett mycket effektivt renhållare av fria radikaler [ 78 ].

Soja flavonoider som genistein nedreglera proimatory cytokiner och förbättra MOG-EAE-symptom i C57BL / 6 möss [ 79 ].

Tiolinnehållande föreningar, såsom alfa-liponsyra (ALA), glutation och N-acetylcystein (NAC) kan vara effektiva som orala tillskott i komplementär behandling av MS. ALA har immunmodulerande effekter, stimulerar produktionen av cAMP, hämmar syntesen av IFN-gamma-och vidhäftningsmolekyler [ 80 ], är effektivt vid behandling av EAE [ 81 ], påverkar T-cell migration i CNS och stabiliserar blodhjärnbarriären integritet [ 82 ]. Studier på patienter med multipel skleros med perorala tillskott av liponsyra pågår för att bedöma rätt dos av denna tiol förening [ 83 ]. NAC passera genom BBB och liksom glucorticoids och interferoner, har möjlighet att skydda den mot inflammation [ 84 ]. ALA, NAC, och glutation kan vara användbart för att minska eventuella toxiska effekten av quercetin kinoner som beskrivits ovan. Andra användbara föreningar med antioxidantaktivitet och en eventuell roll som kosttillskott är: melatonin, vitamin. E, selen, vitamin C.

Vitamin D är en annan kandidat för miljöeffekter i MS etiologi [ 85 - 87 ]. Faktum är att den geografiska fördelningen av MS paralleller som de regioner med mindre exponering för solljus och lägre tillgång på vitamin D i befolkningen. Således patienter med MS är ofta brist på vitamin D. För närvarande vitamin D, representerar den mest lovande naturliga molekyl för behandling av autoimmuna sjukdomar och MS. Direkt gen-miljö interaktion av vitamin D och dess immunmodulerande roll i nervsystemet kan utgöra nyckeln för att förebygga sjukdomar, men dess roll är komplex och det är ännu inte tillräckligt tydligt hur det utövar en skyddande effekt.

Vitamin B12 är användbara vid EAE [ 88 ]. Selen, en beståndsdel i selenoproteins, anses vara ett kost antioxidant som kan vara till nytta vid behandling av kroniska sjukdomar, men dess tillskott på lång sikt hos friska individer är starkt ifrågasatt. Det är väl absorberas som selenomethionin eller selenocystein [ 89 ].

5.2. Omättade fettsyror från grönsaker, skaldjur och fiskolja

Omättade vegetabiliska oljor är alternativet till mättat animaliskt fett. Olivolja, i synnerhet, är att föredra till utsäde olja för sin optimala förhållandet mellan mättat och omättat fett. Olivolja innehåller antioxidanten hydroxytyrosol och omega-9 (N-9) enkelomättade oljesyra. Vegetabiliska oljor innehåller också essentiella fettsyror (EFA) linolsyra (n-6) och linolensyra (n-3). n-6 och n-3-fettsyror har motsatta effekter och deras intag i kosten bör vara likvärdiga [ 90 ]. Men i västerländska kost den n-6/n-3 kvoten ökas 6/15-fold- och detta medför en ökad förekomst av hjärt-och inflammatoriska sjukdomar. I själva verket leder den n-6 fettsyran linolsyra till produktionen av den 20 : 4 arakidonsyra (AA), som är föregångaren av proinflammatoriska eikosanoider, såsom prostaglandiner (2-serien), leukotriener (4-serien) och tromboxanes (2-serien). Syntes av dessa eikosanoider gynnas av insulin, och hämmas av acetylsalicylsyra, men även av de n-3 långkedjiga fleromättade fettsyror (PUFA), det vill säga, eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA), som framställts av den n-3 linolensyra.

DHA är närvarande i höga koncentrationer i hjärnan, men dess nivå minskar dramatiskt i MS-patienter. Både EPA och DHA finns i hög andel i fet fisk och fiskolja och visar märkliga antiinflammatoriska, antitrombotiska och immunmodulerande effekter som är jämförbara med statiner. De utövar också ett antal nervskyddande effekter och ha ett terapeutiskt värde i flera neurologiska sjukdomar [ 91 - 93 ].

n-3 PUFA utöva viktiga effekter på genuttryck. De hämmar transkriptionen faktorer NF-κ B, LXR och SREBP-1c (sterol reglerande element bindande protein 1c) ​​och aktivera nukleära receptorer PPAR. Som ett resultat, n-3 PUFA minskning inflammatoriska processer och syntesen av fettsyror, men ökar fettsyraoxidation [ 90 ]. På dessa grunder bör kost n-3 EFA företräde framför n-6 EFA vid inflammatoriska sjukdomar som MS.

I LPS-aktiverade råtta mikrogliaceller hämmar fiskolja uttrycket av MMP-9, en viktig mediator av neuroinflammation involverade i myelin uppdelning [ 94 ], på ett liknande sätt som IFN-beta gör [ 95 ]. Liksom IFN-beta, EPA och DHA hämmar också bildningen av IFN-gamma. DHA ökar dessutom nivåerna av vävnadshämmare av metalloproteinas-1 (TIMP-1) [ 96 ].

Dessutom, n-3 PUFA minskade signifikant MMP-9 nivåer i skovvis förlöpande MS (RR-MS) [ 97 ], och andra få kliniska prövningar visar att n-3 PUFA kan utgöra ett bra komplement behandling under MS [ 98 , 99 ]. Fiskolja har också visat sig förbättra motoriska föreställningar i friska råttungar [ 100 ].

Frön oljor från solros, majs, sojabönor, och sesam, innehåller fler n-6-fettsyror (FA) än n-3 FA, och deras antagande bör begränsas i MS, för att begränsa omfattningen av proinflammatoriska eikosanoid produktion. Kokosolja har ett högt innehåll av mättade FAs. Det är bra att veta att intaget av PUFA bör integreras med antioxidanter.

Hydrerad FA, finns i margarin och annat behandlat fett, är trans FA och inte CIS FA, liksom de naturliga, och stör PUFA ämnesomsättning. På samma sätt bör den frekventa intag av stekt undvikas, eftersom yngel orsakar omvandlingen av cis-FA i träns FAS.

5.3. Flera Kosttillskott

Såsom indikerats ovan bioaktiva naturprodukter har en pleiotrop natur och agera på flera och olika mål i cellen. Dessutom antioxidanter har olika redoxpotentialer och använder olika mekanismer som radikaler. På dessa grunder, kan man förvänta sig att en lämplig kombination av vissa av dem kan ge en synergistisk effekt vid låga koncentrationer och detta kan minska risken för toxicitet [ 101 ]. Till exempel polyfenoler agera huvudsakligen som antioxidanter, men deras oxidation kan producera syreradikaler och kinoner som är giftiga [ 102 ].

En cocktail av polyfenoler som skiljer sig i antioxidant kapacitet och i handling på cellulära mål kan täcka ett brett spektrum av aktiviteter, framför allt i kombination med n-3 PUFA. Nyttan av flera kosttillskott administrationen har visat de senaste experimentella verk [ 70 , 103 - 105 ].

5,4. Calorie Restriction (CR)

Diet betyder inte bara intaget av bioaktiva kost föreningar. Den mest framträdande aspekt som kan öka risken för kroniska sjukdomar är energiintaget: överdrivet kaloriintag ökar risken. Kalorirestriktion, som erhållits antingen genom minskning av födointag eller intermittent fasta ("varannan dag fastan"), skyddar mot neurodegenerativa sjukdomsmodeller och kan vara effektiva för att bromsa utvecklingen av MS [ 106 , 107 ]. CR minskar omfattningen av oxidativ skada och dess effekter kan härmas av RSV.

5,5. Roll Insuline i MS

Överdrivet kaloriintag ökar produktionen av fria radikaler och inflammation. Dessutom ökar en måltid rik på kolhydrater insulinnivåer som stimulerar lipogenes och aktiverar enzymet 5-delta-desaturas (inhiberas av EPA), som bildar den n-6 PUFA arakidonsyra (AA) från dihomo-gamma-linolensyra (DGLA). AA bildar eikosanoider som är involverade i inflammation.

5,6. Fysisk motion

I allmänhet utövar uthållighetsträning positiva effekter på hälsan genom att rikta AMP-aktiverat proteinkinas AMPK och AMPK-PPAR delta vägen. AMPK spelar en viktig roll i energibalansen i cellen och leder till hämning av ATP-konsumerar anabola vägar som lipogenes och induktion av ATP bildar katabola vägar som fettsyra oxidation. AMPK är ett mål för adipokines (leptin och adiponectin) och reglera födointag, kroppsvikt, samt glukos och lipid homeostas.RSV och AMPK-agonister kan härma och förstärka effekten av utbildning [ 108 ]. Träning inducerar en minskning av plasmaleptinnivåer och en minskning av genuttryck av leptin-receptorer i levern [ 109 ]. AMPK-systemet verkar nedregleras i EAE, och AMPK agonister och metformin, ett läkemedel som används för behandling av diabetes, dämpa sjukdomen [ 110 , 111 ].

Gå till:

6. Diskussion

MS är en komplex, multifaktoriell sjukdom och näring är en miljöfaktor möjligen inblandade i dess patogenes. Dock är den roll som näring i MS för närvarande helt utan avseende både i behandling och studier av MS, och MS-terapi är inte kopplad till en viss diet.

I denna artikel har vi försökt svara på några grundläggande frågor om sambandet mellan kost och MS.

Den första frågan är om kostvanor verkligen kan ha något att göra med MS. 2008 års WHO-rapporten tydligt visar att MS har en geografisk spridning som motsvarar länder med hyperkalorisk, high-fat/high-carbohydrate kost och minskad exponering för ultraviolett solljus. Både kost och solljus exponering kan faktiskt förklara påverkan av migrationen i unga år på sjukdomsförloppet och den lägre tillgängligheten av vitamin D i MS-patienter.

Dietary vanor är inte relevanta i och för sig , men, såsom visas i fig 2 , hyperkalorisk dieter främja syntesen av fett och inflammatoriska molekyler. Därför har en studie av den nordamerikanska kommittén Forskning om multipel skleros nyligen funnit att en fjärdedel av patienterna var överviktiga, och 31,3% var överviktiga [ 112 ]. På dessa grunder, ett lågt kaloriinnehåll (1700 kcal / dag), fettsnål kost, baserad på konsumtion av grönsaker, frukt och fisk, om möjligt varierad (flerfärgad) och distribueras fem gånger den dagen, ska representera i framtiden en viktig kompletterande behandling i samband med MS i tillägg till farmakologisk behandling.

Den andra frågan som vi försökt besvara i denna uppsats var att bedöma på molekylär nivå hur kost och kosttillskott kan förbättra loppet av MS och förbättra välbefinnande hos MS-patienter. Som visas här, kalorirestriktion, motion, kostantioxidanter från grönsaker och frukter, samt fleromättade fettsyror från fisk, kan motverka de inflammatoriska reaktioner associerade till MS genom downregulating nukleära receptorer, transkriptionsfaktorer och enzymer som är involverade i proimatory processer. Av detta skäl har intresset för naturliga bioaktiva föreningar, huvudsakligen hör till klassen av polyfenoler och till n-3 PUFA, såsom samadjuvans vid behandling av kroniska sjukdomar ökar mycket snabbt.

I synnerhet är de senaste data som visar att polyfenoler (i) nedreglera uttrycket av ett antal enzymer och molekyler (5-LOX, COX-2, iNOS, MMP-9, IL-8, IL-6, TNF- α , IL -12 och vidhäftningsmolekyler såsom VCAM-1 och ICAM-1); (Ii) uppreglera PPARs, speciellt α och γ och Nrf2; nedreglera NF- κ B, AP-1, STAT-1, 3,5; (Iii) hämmar flera proteinkinaser (IKK, EGFR, HER-2, AKT, JAK-2, Src, JNK, PKA, PKC, TYK-2 ...) och enzymer såsom GST, GSH-px, uPA, FTPase , xantinoxidas, hemeoxygenas. I de flesta fall polyfenoler och n-3 PUFA har gemensamma effekter. Alla dessa data tyder på att naturliga bioaktiva molekyler skulle kunna påverka utvecklingen av MS och förbättra wellness av MS-patienter genom molekylära mekanismer som verkar rimliga och övertygande. Molekylära mål och verkningsmekanismer av naturliga och farmakologiska läkemedel är ofta desamma. Det innebär att vi kan förvänta oss att de kan samverka.

Vi har nyligen visat att flavonoider och nonflavonoids hämmar MMP-9 nivåer med olika mekanismer som möjligen relaterade till deras olika struktur: flavonoider, såsom quercetin och cathechins från grönt te, hämma MMP-9 direkt; medan icke flavonoider, såsom resveratrol och tyrosol / hydroxytyrosol från olivolja, hämmar sitt uttryck [ 113 ].

På grundval av de undersökningar som genomförts i cancer och reumatoid artrit, polyfenoler verkar ha potential för deras behandling, liksom av olika kroniska inflammatoriska sjukdomar, men mycket få kliniska studier har ännu gjorts med de rena föreningar. För närvarande kan endast de studier om EAE ge en viss indikation på uselfulness av behandlingen med antioxidanter i MS. Med undantag för studier av Verbeek et al. [ 114 ], är alla antioxidanter som testades förefaller att utöva en hälsosam effekt på sjukdomen.

Data om biotillgänglighet för polyfenoler i människa ännu inte tillräckliga och biotillgängligheten av polyfenoler är, i varje fall mycket låg. I livsmedel är flavonoider huvudsakligen glykosylerade och fenolsyror är i form av estrar och, efter omvandling till aglykoner, de är sulfaterat, glukuronideras eller denaturerad i vår kropp [ 115 , 116 ]. Detta gör det svårt att fastställa den optimala dosen av polyfenoler som krävs för att uppnå skyddande effekter och undvika bildandet av giftiga föreningar.

Dessutom är det inte klart om dessa bioaktiva molekyler bör tas separat eller i kombination och som är deras optimala koncentrationen eller det bästa förhållandet. De rekommenderade dagliga intag (RDI) av polyfenoler är ännu inte kända och det är nödvändigt att bedöma den lägsta koncentrationen, som är effektiva för att motverka cellaktivering utan bildning av stora mängder giftiga oxidationsprodukter. Ett överskott av antioxidanter kan faktiskt vara skadlig. Skydd från kinoner och andra giftiga föreningar kan uppnås genom att-SH-innehållande produkter, såsom alfa-liponsyra och N-acetylcystein.

För närvarande är polyfenoler tas i ordningen mg och PUFA i storleksordningen gram, men beslut om doseringen av kosttillskott och deras kombination bör tas i studier in vitro och in vivo- experiment. I synnerhet kliniska studier med polyfenoler, n-3 PUFA och vitamin D och andra antioxidanter bör tas i beaktande för deras effektivitet i att MS-patienter.

Sammanfattningsvis, med tanke på att kost och kosttillskott är inte farmakologiska droger och kan inte ersätta den konventionella MS-behandling, kan man instämma till förbättring av wellness av MS-patienter. Som framgår av denna översyn papper, den grundläggande molekylära utsikterna för en närings ingripande i inflammatoriska, autoimmuna sjukdomar som MS, ges av förmågan hos några naturliga livsmedelskomponenter för att modulera cellmetabolism och särskilt aktiviteten av ligand-beroende nukleära receptorer och transkription faktorer, vilka är i stånd att nedreglera inflammatoriska och autoimmuna processer. Bland dem, de mest lovande mål för kost molekyler är PPAR, särskilt PPAR-gamma, som har en central roll i regleringen av både metabolism och inflammation [ 117 ]. Framtida forskning kommer att klargöra om bioaktiva kost molekyler också kan påverka processen med differentiering av mogna oligodendrocyter och främja remyelinisering.

Gå till:

Erkännanden

Finansieringen av den italienska stiftelsen för multipel skleros (FISM) 2007/R/15 och 2010/R/35 till P. Riccio och 2005/R/13 och 2009/R/16 till GM Liuzzi, är tacksamma.

Gå till:

Referenser

. 1 . Compston A, Coles A. Multipel skleros The Lancet . 2008, 372 . (9648) :1502-1517 [ PubMed ]

2. Lassmann H, Brück W, Lucchinetti CF. Den immunpatologi av multipel skleros:. En översikt Brain patologi . 2007, 17 . (2) :210-218 [ PubMed ]

. 3 McFarland HF, Martin R. Multipel skleros:. en komplicerad bild av autoimmunitet Nature Immunology . 2007, 8 . (9) :913-919 [ PubMed ]

4. Lopez-Diego RS, Weiner HL. . Nya terapeutiska strategier för multipel skleros-ett mångfacetterat motståndare Recensioner Nature Drug Discovery . 2008, 7 . (11) :909-925 [ PubMed ]

5. Archelos JJ, Hartung HP. Patogenetiska roll autoantikroppar i neurologiska sjukdomar. Trends in Neurosciences . 2000, 23 . (7) :317-327 [ PubMed ]

6. Trapp BD. Patogenes av multipel skleros:. Ögon se bara vad sinnet är beredd att förstå Annals of Neurology . 2004, 55 . (4) :455-457 [ PubMed ]

7. Oksenberg JR, Baranzini SE. Multipel skleros genetik-är glaset halvfullt eller halvtomt? Recensioner Nature Neurology . 2010, 6 . (8) :429-437 [ PubMed ]

8. Lauer K. Miljö riskfaktorer vid multipel skleros. Expert Review of NeuroTherapeutics . 2010, 10 . (3) :421-440 [ PubMed ]

. 9 . Ramagopalan SV, Dobson R, Meier UC, Giovannoni G. Multipel skleros: riskfaktorer, prodromes och potentiella orsaksvägar The Lancet Neurology . 2010, 9 . (7) :727-739 [ PubMed ]

10. Serafini B, Rosicarelli B, Franciotta D, et al. Oreglerad Epstein-Barr-virus infektion i multipel skleros hjärnan. Journal of Experimental Medicine . 2007, 204 . (12) :2899-2912 [ PMC fri artikeln ] [ PubMed ]

11. Lünemann JD, Kamradt T, Martin R, Münz C. Epstein-Barr-virus:? miljömässiga utlösare av multipel skleros Journal of Virology . 2007, 81 (13) :6777-6784. [ PMC fri artikeln ] [ PubMed ]

. 12 Salvetti M, Giovannoni G, Aloisi F. Epstein-Barr-virus och multipel skleros. Current Opinion in Neurology . 2009, 22 (3) :201-206. [ PubMed ]

13. Mameli G, Astone V, Arru G, et al. Hjärnor och perifera mononukleära blodceller av multipel skleros (MS) patienter hyperexpress MS-associerade retrovirus / HERV-W endogena retrovirus, men inte humant herpesvirus 6. Journal of General Virology . 2007, 88 (1) :264-274. [ PubMed ]

. 14 Perron H, Lang A. Människans endogena retrovirus samband mellan gener och miljö i multipel skleros och i multifaktoriella sjukdomar associerar neuroinflammation. Kliniska Omdömen i Allergy and Immunology . 2010, 39 (1) :51-61. [ PubMed ]

15. WHO. WHO och multipel skleros International Federation Atlas: Multiple Sclerosis resurser i världen 2008 . Genève, Schweiz: Världshälsoorganisationen;

16. Thompson AJ. . Multipel skleros-en global sjukdom och fortfarande dåligt hanterade The Lancet Neurology . 2008, 7 . (12) :1078-1079 [ PubMed ]

. 17 Payne A. Näring och kost i klinisk behandling av multipel skleros. Journal of Human Nutrition och dietetik . 2001, 14 . (5) :349-357 [ PubMed ]

18. Coo H, Aronson KJ. En systematisk genomgång av flera potentiella icke-genetiska riskfaktorer för multipel skleros. Neuroepidemiology . 2004, 23 . (1-2) :1-12 [ PubMed ]

. 19 . Schwarz S, Leweling H. multipel skleros och näring multipel skleros . 2005, 11 . (1) :24-32 [ PubMed ]

20. Farinotti M, Simi S, Di Pietrantonj C, et al. Dietary ingripanden för multipel skleros. Cochrane Databas av Systematic Reviews . 2007, (1) Artikel ID CD004192. [ PubMed ]

21. Riccio P, Haas H, Liuzzi GM, Rossano R. Nya diagnostiska och terapeutiska alternativ för

Mer om mikrobiota och immunsystemet

Jag nämnde i förra inlägget om probiotika och fekal transplantation att det finns forskning på hur bakterien bacteriodetes fragilis kan påverka den modell av MS, EAE. Bakterien är vanlig hos människor men den har ovanligt ytterskal, där detta yttre lager består av polysackarider.Hos just denna bakterie finns inte mindre än åtta polysackarider i kapseln medan det vanligen finns betydligt färre. En av dessa polysackarider kallas polysackarid A, PSA.

Det har visat sig på att PSA tycks ha en antiinflammatorisk verkan genom tas upp av dendritceller i tarmepitelet och gör så att lymfocyten T reg producerar den antiinflammaoriska cytokinen Interleukin 10 I försök har man funnit att oralt PSA kan påverka djurmodellen av MS på ett gynnsammt sätt och minska inflammationen i centrala nervsystemet.

Oral purified PSA protects conventional mice against EAE

Man kan se forskaren Dennis Kasper redogöra för denna studie på en video på denna länk.

Hur gick det?

Probiotika som fekal transplantation- ett experiment
Nångång före julen 1013 skrev jag om hur jag skulle försöka med ett potent probiotikum att lite efterlikna vad man gör vid  en fekal transplantation. Bakgrunden var dels att jag har vissa tarmbesvär  och dels att jag hade läst  om  tre fall av MS där man behandlat patienternas tarmsjukdomar med  just fekal transplantation och allt tre patienterna hade blivit helt friska från sina MS symtom.  Den som skrev om detta var gastroenterologen och nobelpristagaren Borody ( en av de två männen som upptäckte och bevisade att bakterien helicobacter pylori var orsak till magsårssjukdom). Här är artikeln. Klicka på bilden så blir bilden större och läsbar. Om du bara vill veta hur det gick för mig. Fortsätt att läsa röd text och hoppa över det andra.

Vår hälsa är beroende av vilka tarmbakterier vi har.

Trots att vi bara vet en bråkdel av vilka tarmbakterierna är, och framför allt vilka funktioner de har börjar vi ändå inse hur viktiga de är för att vi skall fortsätta och vara friska. Tarmbakterierna och människan som biologisk varelse har utvecklats tillsammans alltsedan vandringen mot att bli människa började ( det började kanske med att två bakterier slog sig samman, vem vet?). Högst troligt är det så att vilka bakterier vi har i tarmen spelar stor roll för vår hälsa och hur vi mår. Man vet också att vad vi äter, vår diet spelar in för vilka bakterier vi får i vår tarm. Om man genom antibiotikabehandling eller annat fått sin tarmflora kraftigt störd kan man drabbas av bakterien Clostridium difficile som leder till svåra tarmbesvär och i många fall också till döden.  I USA dör 300 personer per dag av denna sjukdom säger Borody i nedan inlagda video.Just Clostridium difficile sjukdomen är nog redan en sjukdom där fekal transplantation är något av ett underverk för många. Läs om problemen i Sverige. Här är fem fall av denna infektion som behandlats med fekal transplantation.

Här berättar Borody om fekal transplantation och tankarna kring sjukdomar och mikrobiota. Om man inte vill se bajsklumpar blunda då det kommer fram en mixer.
 

Våra västerländska levnadsvanor förvandlar tarmfloran och bidrar till välfärdssjukdomar
I det moderna samhället har tarmfloran förändrats från den tid då vi levde som stenåldersmänniskor. I en studie jämförde man tarmfloran hos barn i en Florens(F) med floran hos barn som lever i ett samhälle i Burkina Faso (BF), där till stora delar livet liknar det liv som levdes under senare stenåldern. Barnen i BF hade en anrikning av bakterierna Bacteroidetes och en minskning av Firmicutes. Det fanns speciellt bakterier som kallas Prevotella och Xilanibacter vilka man vet innehåller gener för att hydrolysera (dela m hjälp av vatten) ämnena cellulosa och xylan. Dessa bakterier saknades helt hos de europeiska barnen. Forskarna de Filippo med flera antog att denna tarmbakterie utvecklats för att ta hand om  polysackaridrika BF dieten,  och därigenom kunna utnyttja matens rika innehåll av fibrer. Detta kanske också skyddade dem från de inflammationer och de icke infektiösa tarmsjukdomar som finns i det västerländska samhället.

Tarmbakterierna betydligt fler än våra mänskliga celler
Vi har nio gånger fler bakterier i tarmen (mikrobiota) än vad vi har egna mänskliga celler i vår kropp säger forskaren och mikrobiologen Elisabeth Norin. Hon har forskat på tarminnehåll och avföring hela sin forskningskarriär. När hon nu närmar sig pensionsålder börjar mikrobiotaforskningen bli ett område som fått växande betydelse. Men ändå känner vi till mycket litet om tarmbakteriernas funktioner. Här kan man lyssna till en radiointervju med Elisabeth Norin: Kommer fekal transplantation att bli terapi vid flera andra sjukdomar?
Man har inte bara sett resultat på några MS patienter efter fekal transplantation utan man är också inne på flera olika åkommor men det finns vad jag vet inte några studier på sjukdomar som MS eller RA. Däremot planeras ett flertal studier på tarmssjukdomar som Crohns sjukdom, ulcerös colit och IBD.

Man kan se fekal transplantation som ett mycket starkt probiotikum.  Fekal transplantation görs på vissa ställen med bakterierna inslutna i kapslar. Det kan alltså bli precis som att ta en tablett.  Det är här egentligen ett probiotikum. Det kan göras på flera olika sätt. Borody gjorde det med coloskopi på videon ovan.

Nå, hur gick det för mig?

Det fungerade faktiskt mycket bra. Men jag måste forsätta att ta probiotikat. I annat fall kommer tarmproblematiken tillbaka. Och vad mera är. Tarmproblematiken tycks kopplad till urinträngningarna. Om man tittar på anatomin för kontrollen av tarmtömning och urinsfinctrar kanske detta inte är så konstigt. Mina urinträngningar har minskat mycket. Hurra.

Den här bilden visar effekten av probiotikat efter en månad. Nu skulle jag vilja säga så efter snart fem månader att besvären är nära noll nu - under förutsättning att jag äter probiotikum

TED-föreläsning om reparation av hjärnan

Professor Siddharthan Chandran beskriver sig själv sålunda: Jag är en neurolog som arbetar inom det växande forskningsområdet regenerativ neurologi, återskapande av nervvävnad. Jag är intresserad av neurodegeneeration, stamceller och reparation av hjärnan. Han är chef för en avdelning som heter Centre for Clinical Brain Science i Edinborough. Juli 2013 gav han en intressant TED talk föreläsning på : Kan den skadade hjärnan reparera sig själv.

Han börjar med att han är fascinerad av detta och tror att reparation av hjärnan kommer att blir en viktig behandling av sjukdomar i hjärnan som i dag inte går att behandla och är obotliga.

Som beskrivning av sådana sjukdomar visas bilder av en Alzheimer hjärna jämfört med en frisk. Man ser tydliga förändringar på magnetkamerabilderna och det går att visa bilder av andra sjukdomar som multipel skleros, Parkinsons sjukdom, motorneuronsjukdom ( varav den vanligaste är ALS) och Huntingtons sjukdom som visar typiska sjukdomsskador vid dessa sjukdomar. Sammantaget utgör dessa ett av de största problemen inom hälsoområdet som världen över i dag omfattar 35 miljoner människor och kostnaden globalt är 700 miljarder USD. Många av dessa är åldersrelaterade vilket innebär att de kommer att öka i och med att jordens befolkning blir äldre.
Hur kommer det sig att det inte finns några effektiva behandlingar frågar professor Chandran.

Han ger en snabbkurs i detta med hjärnan. Han börjar med vad han lärde på läkarutbildningen, vilket han säger inte kommer att ta lång tid. Han gick utbildningen i slutet av 1900 talet. Själv gick jag ännu tidigare vilket innebär att jag i stort sett lärde mig ingenting om neuroplasticitet. Dock fick man lära sig om den vanliga utvecklingen av stamceller till mogna celler.

Hjärnan är mycket enkel, säger han. Den består av fyra celler, varav han nämner och visar två: neuron och myelinbildande celler-oligodendrocyter. När de fyra cellerna samverkar hos friska sker det mycket effektivt och harmoniskt. Den elektriska aktiviteten som går via neuronen möjliggör tänkande, emotioner, inlärning mm. Men när det sker skador på någon av cellerna fungerar det inte lika effektivt längre. När ledningarna skadas leder det till olika sjukdomar. Om en motorneuronceller som finns i ledningar ( banor) till muskler drabbas man av motorneuronsjukdomar exempelvis ALS. Han visar en videosnutt med John som har en motorneuronsjukdom. John berättar att hans besvär började för 1 ½ år sedan med andingsproblem. Så småningom fann man att orsaken var en motorneuronsjukdom. Under den tid som gått därefter har han blivit svag i armar och ben och på 18 månader har han från att ha varit frisk och stark blivit beroende av rullstol och respirator. Låt oss inse, säger Siddharthan Chandran. John skulle kunna vara var och en av oss eller en av våra föräldrar eller barn.

När myelincellen dör får man multipel skleros säger professor Chadran. Han visar bilder av hjärnan där man på vänster sida ser skadorna vid MS illustrerade av vita cirklar ( lesioner). Nu tänker ni säger Chadran, här berättar jag om skador och förödande sjukdomar. Vilken berättelse! Men det finns hopp.
Nästa avsnitt handlar om att hjärnan kan reparera sig själv. Han visar en bild av hjärnan hos en patient med MS och man ser skador, lesioner. Men på en efterföljande bild visas hur en del av dessa lesioner läkt. Man ser bilder av områden med lesioner( vita) men på efterföljande bilder är de ljusblå ( inringat med rött) . Lesionerna har läkt. Detta utan att någon gjort något, inga mediciner, ingen läkare. Hjärnan har läkt av sig själv-spontant. Detta har skett därför att det finns stamceller i hjärnan vilket gör det möjligt att tillverka nytt myelin.

Detta är helt emot vad vi lärde oss förr, säger han. Hjärnan kunde inte reparera sig själv till skillnad från alla andra organ, fick man lära sig på vårdutbildningar inklusive läkarutbildningen. Det gäller att hitta sätt säger professor Chadran att främja denna spontana reparation som finns i hjärnan.

Varför finns ingen behandling som främjar reparation i hjärnan. Det är en fråga om tid säger Chadran. När man skall utveckla ett läkemedel har man från början av processen en mängd substanser som skall undersökas- kanske 10 000. Och genom att undersöka dessa sållar man fram kanske en som kommer att fungera som läkedel. Denna process tar bortåt 15 år och kostar miljarder med kronor och till slut kanske det ändå inte blir något godkänt läkemedel. Kanske finns nu möjligheter att förändra denna process. Han säger att en av flaskhalsarna finns i början av processen. Det handlar om den forskning som sker på djurmodeller. I fråga om MS heter dessa modeller experimentell autoimmun encefalit EAE. All begynnande forskning sker på djurmodeller och det är inte människan. Chadran tror att en del av detta skulle kunna ersättas med forskning på mänskligt material, nämligen

Man kan använda mänskliga stamceller. Mänskliga stamceller kan göra två saker, de kan förnya sig och göra mer av sig själva. De kan också specialisera sig till att blir vilka celler som helst i kroppen även nervceller. Hur kan man utnyttja denna förmåga. Ett av svaren finns hos fåret Dolly, som utvecklades till ett däggdjur från en vixen cell. Forskaren Yamanaka har visat att man kan också ta en vuxencell en specialiserad cell och förvandla till stamcell. Detta innebär att man kan ta en cell från en patient och skapa en stamcell med förmåga att specialisera sig- sk pluripotenta stamceller och sedan från dessa utveckla celler som behövs vid den aktuella sjukdomen.

Man kan använda stamcellerna till 1/ utveckling av läkemedel 2/för att reparera hjärnan.

• Teknik för att utveckla läkemedel. Ex. Man tar hudprov fr en patient med motorneuronsjukdom. Förvandlar hudceller till pluripotenta stamceller. Vidare tar man prov från en frisk person helst genetisk nära och sedan kan man jämföra hur dessa påverkas. Chadran har tillsammans med Shaw, Finkbeiner och Maniatis tittat på sådana motoriska nerceller som utvecklats på detta sätt från patienter med motornervsjukdom. Man kan åskådliggöra dem genom att göra dem fluoriscerande. På så sätt kan man jämföra dem med utvecklingen hos friska motorneuron. Genom att jämföra dessa kan man studera exempelvis utvecklingskurvorna ( exempelvis överlevnad) för de sjuka och de friska. Sedan kan man testa läkemedel på de sjuka cellerna och se om kurvorna närmar sig de friska. På så sätt skulle man kunna hoppa över en del djurförsök med djurmodeller genom att se hur det fungerar på mänskliga celler. Man skulle på detta sätt kunna hoppa över en av flaskhalsarna som djurmodellerna utgör. Förkorta tiden för läkemedelsutveckling och minska kostnader.
• Ett annat sätt att använda stamceller är att använda dem direkt för att reparera skador. Dels genom att använda celler som redan finns i hjärnan. Det finns sådana även i den sjuka hjärnan. Det kommer i framtiden att finnas läkemedel som understödjer dessa egna stamscellers förmåga att läka. Den andra metoden är att transplantera in celler. Han berättar om ett försök man gjort på MS patienter, där man tog celler från deras benmärg, och plockade fram stamcellerna på laboratorier. Sedan sprutade man in stamcellerna i patienterna och följde utveckling av synnerven både före insprutningen och efter. Det visade sig före insprutningen förtunnades den men i mätningarna efteråt fann man att synerverna tillväxte. Det tycktes som insprutningen av stamceller verkade skyddande mot en progressiv förändring, Riktigt vad som skedde vet ej Chadran men tror kanske att det var hjärnans egna nervceller som gjorde jobbet med stamcellerna som sprutades in var skyddande.

Siddharthan Chandran avslutar med att han är mycket hoppfull inför framtiden avseende stamcells teknik och möjligheterna att reparera hjärnan. Det kan gå snabbare än vi tror.

Umbrella studie om D vitamin

En umbrella studie över D-vitamin har publicerats i British Medical Journal.

Umbrella betyder paraply och med umbrella studie menar man en studie som är mycket övergripande.

Man har först vanliga studier, rapporter som forskarlag publicerar över en undersökning.

Sedan kan man göra sammanfattningar av studier och försöka dra slutsatser av detta, något som på engelska kallas review.

Vidare kan man också leta reda på så många studier man kan om ett ämne man vill undersöka och sedan följa vissa kriterier som skall uppfyllas för att man skall ta med studierna. De godkända studierna tar man sedan och statistiskt behandlar så att man får fram ett sammanfattande resultat. Exempel på sådana studier är bland annat de stora studier om kost som gjorts där man funnit att medelhavskosten är kost som tycks minska risken för hjärt kärlsjukdomar, tjocktarmscancer men också för degenerativa hjärnsjukdomar. Sådana studier kallas metastudier. ( tag min beskrivning som mycket lekmannamässig förklaring. Så mycket har jag dock fattat att det finns risker med metastudie, nämligen att man kan sålla bort viktiga studier, studier som är gjorda av sådana som funderat lite utanför ”the box”, det finns möjligheter att man slänger bort barnet med badvattnet.)

En umbrella studie är när man försöker vätska fram statistiskt säkra resultat från metastudier och reviews. ( Här finns givetvis ännu en möjlighet att man sovrar bort det riktigt geniala).

I varje fall har man i den här studien gått igenom sk reviews om D-vitamin, man har gått i genom metastudier av populationsstudier, observationsstudier där man studerat d-vitamin tillskott och också halter i blod och kopplat det till olika risker för sjukdom. En tredje form av metastudier man tittat på är kontrollerade studier av D vitamin där man alltså jämfört två olika grupper antingen med olika styrka på preparat eller kanske mot placebo. Dessa tre olika typer av studier gick man igenom.

Sammanfattningsvis kan man säga att man i intet fall fanns helt säkra vetenskapliga belägg för något.

Avseende systematiska översikter kom man fram till att aktivitet av sjukdomen reumatoid artrit, tjocktarmscancer, högt blodtryck hos barn, bakteriell inflammation i slidan hos gravida kvinnor, fall hos äldre samt engelska sjukan hos barn ( rakit) var associerat med vitamin D koncentrationer. ( Observera att rakit är erfarenhetmässigt väl belagt att vara en brist på D vitamin och det kanske säger något om hur svårt det är att få fram resultat- inte ens det kan man alltså säga att det är en mycket stor sannolikhet att det orsakas av D-vitamin)

I denna paraply studie fann man också att det fanns ett stort gap mellan vad man kunde läsa i litteraturen om autoimmuna sjukdomar och i rapporter från studier ( där det inte fanns några metaanalyser)

Någon mycket övertygande evidens för Dvitaminets roll fann man alltså inte i något avseende, däremot skriver man att Dvitamintillskott är troligen koppat till karies os barn, bisköldkörtelhormon PTH brist hos patienter med kronisk njursjukdom som behöver diallys,och samband mellan D-vitamin hos blivande mamman och födelsevikt. Lite svagare evidens ( suggestive evidence) fann för samband mellan hög D vitaminhalt i blod och låg tjocktarmscancerrisk, risker för frakturer ( ej kotfrakturer) hjärt/kärlsjukdom, högt BMI, depression, kognitionspåverkan, metaboliskt syndrom, låg vikt vid födseln. Beträffande autoimmuna sjukdomar fann man alltså inga metastudier överhuvudtaget

Ändå trots allt kanske det här säger att man inte finner så mycket risker med D vitamin och det kanske det är den vägen man får gå. Högsta dos som rekommenderas från EU myndigheter är 4000 IE.

Kinesisk örtmedicin undersöks avseende reumatoid artrit

En ört som heter Tripterygium wilfordii Hook och som används i den traditionella kinesiska medicinen har man tidigare undersökt i små undersökningar avseende dess verkan vid rheumatoid artrit. Nu har kinesiska forskare gjort en jämförande forskning mellan denna örtmedicin och den medicinen metotrexat och detta har rapporterats i BMJ.
Reumatoid artrit är en vanlig reumatisk sjukdom, troligen autoimmun, där man under de senaste decennierna uppnått stora framsteg som gjort att man idag har så verksamma mediciner att de svåra ledförändringar man sett inte skall behöva inträffa längre. En del av de mediciner som är verksamma mot reumatoid artrit är också verksamma vid MS och man forskar om detta.

Tripterygium wilfordii Hook

Den aktuella örtmedicinen innehåller ett hundratal olika föreningar men de verksamma substanserna tros vara något som kallas diterpenoider, som tros dämpa inflammation.
207 personer med RA ingick i studien, och 174 slutförde studien. 55 procent av de som åt örtmedicinen förbättrades med något som kallas ACR 50 och med det menas en 50 procentig förbättring avseende svullna leder, smärta och andra symtom. Avseende de som fick medicinen metotrexat blev 46 procent förbättrade. De som fick kombinationen metotrexat och örtmedicinen förbättrades 77 procent mätt med ACR 50. ( ACR 50 är en norm som fastställts av the American College oc Rheumatology- en förening för amerikanska reumatologer).
Diskussion I studien användes en ganska låg dos metotrexat, nämligen den man använder i Asien. I västerlandet används ofta något starkare dos. Studien pågick i sex månader vilket är en ganska kort tid. Dessutom var inte studien blindad- det vill säga både patient och läkare visste man man fick för medicin.
I studien fann man i stort samma biverkningar för både metotrexat och örtmedicinen mestadels mag-tarnrubbningar. Det finns dock studier tidigare där man misstänkt ännu allvarligare biverkningar. Med tanke på att preparaten innehåller drygt hundra kemiska föreningar kan man ju förvänta sig en del biverkningar.

Mest försummade MS symtomet....

Med Page Today har frågat tre experter på MS vilket besvär man anser vara mest försummat och underbehandlat? Två av de tre ansåg att störd sömn var det mest försummade. Det är ett mycket vanligt symtom vid MS samtidigt som fatigue är vanligt och ibland är det sömnstörningarna som är orsaken till fatigue. Det finns mycket som  kan ge sömnstörningar.  Det finns symtom av MS som blåsrubbningar, kramptillstånd som följd av spasticitet, restless legs mm men sömnlösheten kan också bero på att man psykiskt inte mår bra, ångest. Det finns många metoder att komma till rätta med sömnen och det är också mycket  viktigt därför att under sömnen sker saker som gör att minne  och kognitiv förmåga fungerar bättre, den så kallade REM-sömnen är viktig för emotionerna. Dessutom produceras en del ämnen i kroppen under sömnen som är viktiga för läkning, reparation av skadad vävnad. Här skriver sajten Web DR om tio saker som sömnbrist kan orsaka hos den friske. samma gäller också om man har någon sjukdom.

Att avsluta kvällen lugnt och stilla kan vara en väg till bra sömn.

Överdödlighet hos kvinnor som inte solar

En svensk studie följde 29 000 kvinnor under 20 år. Man fick svara på fyra frågor d. :

1. om de solar på sommaren,
2.  på solarium, 
3. under vintersemestern 
4. om de åker söderut för att sola

De som svarade nej på alla frågorna hade en överdödlighet under perioden.
Varför säger inte studien men man ställer givetvis frågan om det är D vitamin
eller är det en aktivering av melatonin systemet som sker vid solbestrålning
eller ngn tredje faktor

I varje fall gör man nu en rekommendation att man bör sola en kort stund mitt på dagen eftersom solen då står högt på himlen. Faller strålarna snett  mot huden, blir det mindre energi per hudyta, och detta är i nordliga länder inte tillräcklig energi för att bilda D-vitamin. Jag läste i en kommentar att det inte fanns något bakom detta, men vem som helst som ritar upp hur det sker finner att bestrålningen per yta blir mindre om strålarna kommer in snett. Dels färdas strålarna genom längre del av atmosfären men det blir också mindre strålning per hudyta.

Källa DN
Länk SR

Ryggmärgsskadade rör paralyserade muskler igen

Fyra med nedre ryggmärgsskada har enl en studie . Det är vid  University of Louisville som en forskargrupp genom elektrisk stimulering lyckats att få fyra ryggmärgsförlamade att röra på armar och ben. Två av de skadade hade kvar viss sensorisk funktion men kunde inte röra  och använda muskler.
Förklara vad som skett kan man inte med säkerhet men detta är något som kan bli ganska stort för många med ryggmärgskada och andra sjukdomar med förlamningar i ben.
 annan kalla

Mindfulness eller Manaña

Jag vet inte var slutet börjar och där början slutar-
Ich weiss nicht wo das Ende beginnt und der Anfang endet.

Från Verwandlung der Herzen- Bilder und Texte zum Geheimnis des Narren av Werenfried Wessel och Christa Schwens
Gick förbi ett bokstånd där man sålde begagnade böcker och hittade denna lilla trevliga bok om en klowns djupaste upplevelser i poesiform. 50 år sedan jag läste tyska och kunde det någorlunda tack vare en bra lärare eller lärarinna som man sa på den tiden. Så mycket har jag kvar att jag kan njuta av det här lilla häftet.



Håller på att komma till slutet av boken om mindfulness ( Din väg till mindfulness- steg för steg i åtta veckor) med regelbundna övningar. Tycker jag börjar ana en del av vad det kan ge.
Här en liten berättelse ur boken. Beth arbetade som handläggare i en bank, var ständigt på språng från det ena till det andra. Inga givna tillfällen till andrum än mindre meditera. Efter att ha tränat mindfulness i ett par veckor blev hon mer uppmärksamt på deet upplevda tempot på jobbet. Hon började notera att det fanns små luckor som öppnade sig också när det var som mest hektiskt. Hon ägnade mycket tid åt att komma i kontakt med andra via telefon eller epost. Fick försöka många gånger ibland innan hon fick napp. Det var mycket irriterande. Men plötsligt noterade hon att här hade hon ju faktiskt tider som hon kunde ägna åt sig själv, ta det lugnt. Det tog tid innan datorn kom igång- hon kunde dra några lugnande andetag. Hon började att använda de här stressande tiderna då hon väntade som små andrum, då hon retirerade från allt ståhej.
Jag har märkt att spanjorerna är bra på det här. Manana attityden gör att man tillåter sig att det finns pauser, man behöver inte pressa fram allt. Jag har märkt att utlänningarna här inklusive mig själv skruvar på sig i köer och liknande – men för spanjorerna är det helt okay.
Vi har nog en del att lära av spanjorerna.

Gurkmeja och sjukdom

Gurkmeja och sjukdom

Inledning

Jag har tagit gurkmeja i flera år, men nu har jag läst en sammanställning som gjort mig tveksam till att fortsätta. Det är en krydda som används mycket i Indien och som tros ha potential att bekämpa sjukdomar. Sammanfattningen av forskning kring denna krydda finns på sajten MSologi. Gurkmejan behövs i stora doser för att kunna tas upp i tillräckliga mängder. Jag har läst om studier som visat att gurkmeja tas upp lättare tillsammans med peppar varför jag alltid kombinerar kryddorna. Jag tar själv alltid gurkmeja som krydda och inte enskilt som någon sorts medel, vilket jag förstått att många gör. I den här artikeln skriver man att kryddan kvarstannar längre i kroppen om den tas med olja.
Det finns ett par saker i det som läser som gör mig tveksam. Det är dels att det finns sparsam forskning om gurkmejans effekt hos människor och beträffande MS finns det inget alls. Däremot finns en fas II studie på gång som skall utvärdera kombinationen Rebif och gurkmeja för att se om det ger en ytterligare effekt. Studien heter CONTAIN, om man söker på clinicaltrials.gov heter studien NCT01514370. Det finns studier som antyder att gurkmeja kan ha en viss effekt vid reumatoid artrit och diabetes typ II(Chuengsamarn and colleagues. Diabetes Care 2012;35:2121-2127; Chandran & Goel. Phytother Res 2012;26:1719-1725). Dels finns också eventuella allvarliga biverkningar.
Bara studier i laboratorier och på djur.
Men studierna som gjorts är i huvudsak prekliniska, det vill säga det är studier gjorde på laboratorium av typ ämnets påverkan på vissa celler och det finns studier gjorda på möss med EAE (experimentell autoimmun encefalit), det vill säga de modeller av MS som framkallats på möss.
Det man sett är att gurkmejan tycks påverka några T lymfocyter som är involverade i MS, CD4+ och CD8+. ( Tysabri tros ha sin verkan via CD4+, och gör så att denna T-cell inte kan passera blodhjärnbarriären).
Gurkmeja tycks också påverka signalsubstansen gammainterferon. Detta är en proinflammatorisk signalsubstans, vars verkan man studerade för att se hur den påverkade skov av MS. Gammainterferon ökade sjukdomsaktiviteten vid MS. Gurkmeja tycks minska produktionen av gammainterferon.
I laboratoriet tycks alltså gurkmejan ha gynnsamma effekter på delar av immunförsvaret då man studerar påverkan på celler.
Jag har tidigare skrivit om gurkmejans effekt på transkriptionsfaktorn NF-kappaB. Detta är en substans som deltar i cellernas tillverkning av protein, och beskrivs ibland som en strömbrytare som slår på att bildning av ett protein skall ske och NF-kappaB tycks ha en central roll i immunförsvaret. Det finns också mediciner ( Tecfidera) som påverkar just Nf-kappa B faktorn, och som tros minska inflammationen. En nyligen gjord studie tyder också på att gurkmeja skyddar axon mot skada ( neuroprotektion)



Studier på EAE hos djur
Man har funnit att gurkmeja tycks hämma några substanser som verkar proinflammatoriskt bl a gammainterferon och interleukin-17 och detta tycks minska hur allvarligt djur drabbas av EAE.
Forskning gurkmeja och människor ( kliniska studier)
Men sedan finns det inte mer forskning om MS och gurkmeja. Ett problem är att det är en föda och inte ett farmakologiskt medel vilket aktualiserar problemet med vem skall finansiera studier. I de doser som behövs räcker det inte med att ge det som krydda. Det försvinner ganska snabba ur kroppen och när det kommer till tjocktarmen är det låga koncentrationer. ( Det studeras om det eventuellt skyddar mot tjocktarmscancer (Carroll and colleagues. Cancer Prev Res [Phila] 2011;4:354-364).

Mia Skäringer har skrivit en debattartikel i Aftonbladet.- Nu räcker det. Det sista vi behöver är ännu ettdiet tips.- Hon träffade ganska mitt i prick. De krav människor ställer på sig och som Mia Skäringer beskriver kan liknas vid en tvångströja eller en rustning. På jobbet framstår man som oupplyst, bonnig, skriver hon ( i och för sig var bönder som sjöng i kör den friskaste gruppen för ngt decennium sedan) om man inte äter up to date kosten, en kost som kan vara en påse babyostar i handväskan eller en massa bacon eller kanske ännu hellre nu partiell fasta. Med den här artikeln vill hon hoppa av och skriver att världen behöver inte ett endaste hälsotips till. Det förvillar bara människor som har svårt med sina kroppar. Tyvärr säger utvecklingen av övervikt, diabetes, insulinresistens, kroniska sjukdomar - dvs icke infektionssjukdomar att något inte är bra. När barn får vad man förr kallade åldersdiabetes, när människor inte kan röra sig på grund av övervikt då är något väldigt fel. Men det kan nog inte lösas med modedieter och hälsotips.
Det är inte bara hurtbullekrav och BMI-fanatism. Kraven yttrar sig också så att man korrigerar sin kropp. Näsan kanske var för stor, läpparna för små, rynkorna för många, bysten för liten eller för stor, snoppen för liten.

 Jag har en tid varit i Spanien nu och där är tendensen ännu tydligare- speciellt när man ser på TV. De kvinnor man ser framträda mera officiellt i TV, journalister, debattörer, programledare är påtagligt mer artificiella än de man ser på svensk TV. Man tycker sig ana facelifts och botoxar, bröstimplantat och förstorade läppar mycket ofta. Dessutom är det mycket viktigt med smala midjor; de skor som används tillåter inte en normal gång- de är sittskor. Det finnsett program här på morgonen som handlar till stor del om hälsa. Det är ofta mycket bra saker, men förunderligt nog har de två programledarinnorna just sådana skor med 15 cm klackar. En av dem gick med kryckkäppar efter en vrickning men ändå hade hon sådana skor på sig!! De hårt snörda getingmidjor från slutet av 1800-talet som man sett på foton förfaller vara närmast hälsosamma i jämförelse med vad man kan se. Jag såg ett foto på prinsessan Madeleine här i en tidning där hon föreföll vara en riktig prinsessa. Hennes skor var minst ett nummer för små och det såg ut som om hon efterhärmat askungens styvsystrar när de försökte tränga på sig glasskon som Askungen tappade klockan 24 när förtrollningen bröts. Det såg inte bra ut.

Man ser verkligen kontrasterna här. Världens tyngsta kvinna såg jag också på TV. Det var en kvinna som kom i blickfånget i samband med att hon anklagades för att ha skadat ett syskonbarn till döds vilket hon också erkände (först). Hon dömdes men kunde inte sättas i fängelse eftersom hennes storlek inte fungerade i något fängelse. En advokat engagerade sig i hennes fall och han fann ganska snart att hon inte kunde ha gjort det här. Hon kunde inte lyfta sina armar såpass mycket att skulle kunna ha skadat barnet som avsågs. Det visade sig att hon tagit på sig skulden för att skydda barnets moder, sin syster.

Det var förfärligt att se henne och de problem hon hade med sin övervikt. Hon var dödsjuk, hon hade stora svullnader i de delar av kroppen som var längst ned där hon låg och halvsatt. I svullnaderna fanns sår och infektioner som mycket snart skulle kunna utvecklas till dödliga infektioner i dessa vävnader. Hon las in på sjukhus. Till en början gick man dels in för att skydda henne mot just sådana infektioner, läka såren och få ut vätskan ur kroppen. Långsamt gick hon ned i vikt från den maxvikt som hon haft 499 kg. Efter cirka ett år tror jag att det var, hade hon gått ned så mycket att det var möjligt att operera henne med en by pass operation- som skulle reducera magsäcken och omintetgöra för henne att kunna fortsätta som tidigare. Operationen var riskfylld men genomfördes och lyckades. Så småningom kom hon igång med att kunna gå och röra sig. Hennes mål var att kunna ta hand om sina syskonbarn. Syster hade nu kommit i fängelse. Vad jag för står lyckades hon med detta.
Hon berättar också i programmet hur det blev så. Hennes far lämnade familjen tidigt. Hon var äldst av barnen och blev den som fick stötta modern. Man var invandrare från Sydamerika. Hur det hela gick till kan hon inte riktigt förstå men så småningom blev hon mer och mer immobiliserad av övervikt. Lite kan man förstå det av ett besök i moderns hem. En bror lagar maten till måltiden där. Det är grillat kött och korvar samt coca cola. Någon nyttig kolhydrat i form av grönsaker eller frukt såg jag inte till. Alla i familjen var kraftigt överviktiga (utom barnen) om än inte så överviktiga att de inte kunde gå men nog värkte väl knän och ryggar. Det var sannolikt ganska fattiga förhållanden och filmen beskrev ganska bra vad som händer i fattiga delen av världen- välfärdssjukdomarna kommer dit,  tidigare nyttig kost med fullkornsprodukter i form av bröd o liknande, grönsaker och frukt, fisk utbyts mot läskedrycker med socker och feta hamburgare och biffar.

Kostdoktorn skrev om det här, men med en viss inriktning. Han menar att det handlar om att äta mindre sockerdoser och inte röra sig mer. Han talar inte om att kött sannolikt orsakar en hel del cancerformer, och inte om att vi sitter mer och mer stilla. Och han talar inte om att fetter kan vara olika nyttiga. Mättade fetter är kanske i många fall inte den stora boven men det finns skillnader på fetter. Omega-3, olivolja och flera andra vegetabiliska oljor är betydligt nyttigare.

Sen har vi Karin Bojs i DN som kommer in lite snett på ämnet för att kunna ge lite kängor till ett företag som saluför probiotika med en reklam som tidigare inte var riktig. Problemet är att det finns en del att anmärka på i Bojs artikel. Hon skriver att inget probiotika har kunnat visats ha effekt av de företag som saluför. Emellertid är hon väl lite fel ute. Det fanns en genomgång på Medscape hösten 2013 där man visst fann probiotika som hade effekt, men knappast de probiotika man ser saluföras i yoghurts. Även statistiker har anmärkt på hennes artikel. Säger man sig veta det mesta om detta borde man nog känna till den systematiska översyn av probiotika som gjorts. Mitt inlägg om översikten av probiotika. Översikten.

Jag har själv pr¨vat ett av de probiotika som bedömts ha effekt med god verkan- hoppas det har effekt. Vem vet kanske också på MS sjukdomen. Liksom Karin Bojs är jag väldigt intresserad av det här området, som ni kanske märkt av mina inlägg. Kanske skall man skylla det hela på Freud?

vilken behandling skall jag välja

Jag får ibland frågor om medicinering, "vilken medicin skall jag välja?" och liknande. Man är rädd för biverkningar och har svårt att hitta avgöra vad som blir resultatet och är riskerna värda att ta?
Om man behärskar engelska kanske man har  nytta av att läsa detta inlägg på MS research blog samt se på relaterade bilder.