Om statiner:

Tidigare inlägg om statiner har bland annat handlat om en misstänkt verkningsmekanism. ”Det är alltså blockerare av ett enzym som heter HMG-CoA reductase . Detta är ett enzym som är transmembranprotein och som underlättar bland annat bildningen av kolesterol men också andra lipider. ” Bilden förklarar inte verkningsmekanismen men ger en antydan om bland annat relationen till blodhjärnbarriären, som är skadad vid MS.

Jag blev lite intresserad ( lite är en över/underdrift? eftersom jag står på en statin) av det, när jag nu läste att om att Immune Tolerance Network står bakom en undersökning med statiner avseende CIS ( kliniskt isolerat syndrom), vilket innebär ett första symtom på MS.

Om CIS

Ofta är detta symtom i form av en synnervsinflammation. Även symtom från urinvägarna läste jag någonstans om som ett tidigt symtom.( Om detta läste jag senast i dag på i Betty Iams nyhetsbrev, from my mail box, tips om urgencyincontinence) Man kan i dessa fall inte ställa diagnosen multipel skleros .Det fordras att vissa kriterier skall uppfylls ,som visar att detta inte är ett enstaka tillfälle. Men om man inte genom CT, lumbalpunktion eller genom neurofysiologiska undersökningar av nerver kan ställa diagnos multipel skleros kallar man det CIS, kliniskt isolerat syndrom.

Om neurofysiologiska undersökningar

De neurofysiologiska undersökningar som finns är beskrivna i boken Multipel Skleros under redaktion av Jan Fagius. ( sidan 50) Det finns en sådan undersökning av ögonnerverna som kallas VEP=visual evoked potential och som inte är ovanlig. Det finns också en undersökning av känseln, SEP=sensory evoked potential och dessutom kan man också göra en sådan undersökning av hörsel. Med dessa metoder kan man upptäcka små funktionsförändringar som är för små för att uppfattas av patienten som symtom men de innebär att ”fler skadetillfällen påträffas”( citat från boken).

Det är nu länge sedan jag läste en studie avseende MS och statiner, närmare bestämt vårvintern 2003 och det var då en fas II studie som visade att medlet tolererades väl samt att man fann en minskning med 40 procent av nya lesioner på magnetkamera och också minskning av inflammation. Jag tror det var så. Sedan dess har jag läst ett fåtal undersökningsresultat men överhuvudtaget tycker jag att det varit ganska glest.

Nyligen kom en rapport om statin från Silva Markovic-Plese med flera vid University of North Carolina i Chapel Hill, USA. Där skriver man bland annat att i tillägg till de immunmodulerande egenskaper som statiner kan ha i likhet med godkända MS medel kan statinbehandlingen skydda blodhjärnbarriären och skydda mot nervskada, samt även bidra till reparation av nerver. Fastän de första studierna med statiner för MS har varit utmuntrande, behövs randomiserade, kontrollerade studier för att utvärdera medlens effekt i stora grupper.

Det jag sett har varit blandat. Jag har läst en underhandsrapport( säkerhetsutvärderingen) från SIMCOMBIN studien i samband med en konferens i Prag. Dman kombinerade där interferon och statiner. Detta rapporterades av Per Soelberg Sörensen, MD, från Köpenhams universitetssjukhus, Righospitalet i Danmark

SIMCOMBIN: Undersökningen kategoriseras som en fas IV studie, vilket innebär att studien görs efter att medlet godkänts. Dess syfte är att utvärdera om tillägg av simvastatin i till INF-beta-1a (Avonex) tillför behandlingen något. Studien påbörjades i februari 2006 och beräknas vara klar i november 2009.

Orsaken till att man gjorde denna tillfälliga utvärdering var att det kommit ett negativt resultat i en rapport avseende statiner och interferon. Man hade funnit en ökning av nya och kontrastförstärkta lesioner på MRI och/eller nya skov hos gruppen som fått INF-beta i kombination med atorvastatin i jämfört med de som fått INF-beta plus ”sockerpiller” (placebo). Författarna till denna rapport trodde att detta kunde bero på att statiner blockerar den antiinflammatoriska effekten av IFN-beta. Man fann nya eller aktiverade lesioner på magnetkamera och /eller lesioner hos 9 av 13 personer i

Säkerhetsutvärderingen av SIMCOMBIN

Man undersökte 47 patienter av de 61 personer som var med i studien i april 2007 och som behandlats åtminstone i 3 månader med simvastin eller placebo i tillägg till INF-beta-1a . En undergrupp om 27 personer genomgick en säkerhetsundersökning med magnetkamera och man analyserade också interferonets bioaktivitet.Denna bioaktivitet gjordes genom att undersöka speciella kemiska ämnen som påverkas av interferon och som kan vara ett tecken på hur interferon fungerar. (MxA och TRAIL ). Man analyserade ävenså årliga frekvensen av skov, tid innan första skovet kom samt utvärderade lesioner på MRI

Resultat :Analysen av biomarkörerna visade svarade till fullo på interferon behandlingen. Den genomsnittliga observationstiden var 6,9 månader. Genomsnittet för årlig skovfrekvens var 0,36 jämfört med frekvens hos andra grupper som behandlats med INF-beta. Dessutom fanns inen statistisk signifikant skillnad avseende tiden till förstå skovet hos de båda behandlingsgrupperna.Resultatet av denna säkerhetsundersökning blev att det fanns inga anmärkningsvärt ur säkerhetsynpunkt avseende om man skulle fortsätta med undersökning. Ett resultat som presenterades för en speciell säkerhetskommitté.

Vad som nu gjorde att jag reagerade på den planerade undersökningen var att det var Immune Tolerance Network (ITN) som delvis stod bakom undersökning. Det fick mig att fundera lite om verkningsmekanism. ITN är en sammanslutning som skall verka för att underlätta forskning kring

• organtransplantation ( njure och lever),

• islet transplantion vilket står för transplantion av de Langerhanska öarna i bukspottskörteln som är skadade vid Typ I diabetes,

• allergi och astma samt

• autoimmuna sjukdomar.
  

Misstänker man här att statiner kan påverka immuntoleransen vid MS? Vid autoimmuna sjukdomar har immunsystemet blivit intolerant på något sätt mot egen kroppsvävnad, vid MS nervvävnad inklusive myelin. Kan statinerna påverka denna intolerans? Det skulle i så fall vara ganska logiskt om man vill behandla patienter med ett tidigt stadium av sjukdomen med statiner. (obs. här är det lekmannaspekulationer, jag kan inte peka på biokemiskt hur detta skulle verka).

Det finns flera pågående studier avseende CIS och statinbehandling. Den här undersökningen är en undersökning avseende enbart avorvastatin och CIS. Det är en fas II undersökning och omfattar cirka 152 personer samt pågår i 18 månader. Planeras vara slutförd i augusti i år. Undersökningen avser att studera om atorvastatin kan förhindra och/eller försena utveckling av definitiv MS.

En annan studie avser kombinationen Rebif och atorvastatin. Den undersökningen avser dels att utvärdera vissa kliniska markörer men också säkerheten och effektiviteten av kombinationsbehandlingen.

Denna undersökning pågår i två år och kommer också att slutföras i år (oktober 2008).

En annan undersökning med Avonex och atorvastatin har också slutförts men inte utvärderats. Det finns alltså inget resultat ännu.

En undersökning med en kombination av vaccinet BHT-3009 och atorvastatin på 30 patienter med skovförlöpande MS och sek.progressiv MS visde inga fördelar med denna kombination jämfört med BHT-3009 enbart. Detta var ju en liten undersökning där man mätte flera aspekter bland annat två stadier av sjukdomen. Man fann antydan om mindre förändringar på MRT med BHT-2009. Men det krävs givetvis större undersökningar för att få säkrare resultat.Detta gäller också kombinationen effekter. Man fann också en påtaglig minskning av CD+T celler i blodcirkulationen, dvs de celler som åstadkommer immunologiska reaktioner som påverkar myelinet. I ryggmärgsvätskan fann man minskad halt antikroppar riktade specifikt mot myelin. Detta skulle tala för att medlet/medlen har effekt vid MS.

Här är en studie där man rekryterar patienter med sekundär progressiv MS och som kommer att slutföras 2011. Man kommer att studera MRI avseende inflammation och atrofi. Dessutom kommer man att följa status med skalor som utvärderar hur tillståndet utvecklas. Exempelvis EDSS. Slutligen kommer man också att följa prover avseende sjukdomsaktivitet. Sådana finns ju under utveckling och för forskning men är inte tillräckligt tillförlitliga för att användas behandling.

Dessutom finns det någon studie pågång med statiner och Copaxone.

Som jag ser det så ser det ut som man får lite mer besked om huruvida statinerna har någon verkan vid MS eller inte om inte en så avlägsen framtid.

Det här inlägget handlar om cannabisderivat och det endocannainoida systemet.

Första delen handlar om två aktuella studier avseende dronabinols/ tetrahydrocannabinol (THC)- eventuella nervskyddande effekter.

Den andra delen är hämtat bland annat från en intervju med professor Mechoulam vid Hebrew University i Jerusalem som arbetat i många år med forskning kring det endocannabinoida systemet.

I Storbritanien håller man på att rekrytera personer med MS till två studier av avseende cannabisderivat kan man läsa på National Multiple Sclerosis Society.

CUPID studien skall undersöka dronabinols neuroprotektiva (nervskyddande) egenskaper.

MUSEC studien avser att undersöka behandling av muskelstelhet och relaterad smärta.

Bakgrund: En del människor med MS säger att marijuana lindrar flera av MS symtomen typ smärta och spasticitet. Hittills genomförda undersökningar har emellertid inte gev övertygande belägg för att cannabis och derivat ger någon påtaglig lindring av symtomen. Vid undersökningar har man i vissa laboratoriestudier- resultaten inte definitiva, det behövs mer forskning-i vissa laboratoriestudier har man emellertid funnit att marijuana kan till och med ha nervskyddande egenskaper. Dessa studier syftar till att ge mer insikt i de möjligen positiva effekterna av cannabisderivat för människor med multipel skleros. Undersökningarna leds av professor John Zajicek vid Peninsula Medical School i Plymouth.

CUPID står för ”cannabinoid use in progressive inflammatory brain disease”, det vill säga använding av cannabinoider vid progressivt inflammatorisk hjärnsjukdom. Förutom att det är en studie avseende neuroprotektion är det också en studie avseende medel mot progressiv MS. ( Egentligen kanske det ena följer av det andra) Man söker alltså 492 personer med primär och sekundär progressiv MS mellan 18 till 65 år, av vilka 328 personer kommer att få oralt (via munnen) drobanilol i två doser dagligen medan 164 kommer att få inaktivt preparat (placebo). Undersökningen är givetvis blind, dvs man vet inte vad man får. Studien avser att studera säkerheten och effektiviteten av att använda drobanilol avseende hur det kan skydda från skada och sakta ner utvecklingen av handikapp, minska progressionen. Om någon till äventyrs bor i Storbritanien och skulle vilja se om man är kanditat till studien kan man kontakta Jane Vickrey, samordnare för studien cupid@pms.ac.uk . Man kommer att mäta den tid som utvecklingen av progression tar enligt EDSS skalan och också en skala som heter MS Impact Scale ( vilket betyder ungefär / skala för bedömning av MS inverkan). CUPID-studien är en FAS III undersökning. Studien kommer att fortgå i 5 år! Detta tycker jag är skönt att läsa. Det har inte känts riktigt bra att läsa hur man avfärdar eventuella effekter mot progression efter undersökningar som omfattar tider från ½ -2 år. Lee Dunster som är chef för forskning och information vid MS Society kommenterar studien. ”CUPID studien baseras på uppmuntrande ovservationer från ett tidigare kliniskt försökt och vi hoppas att det slutgiltiga resultatet kommer att betyda bättre livskvalitet för människor som är handikappade av MS.

MUSEC: står för Multiple Slerosis and Extract of Cannabis = MS och cannabisextrakt. Till denna studie rekryterar man in 400 personer med alla typer av MS som har varit stabil i minst sex månder och som kommer att få oralt ( via munnen) cannabisextrakt eller placebo i 12 veckor. Syftet är att utvärdera extraktets effekt på muskelstelhet, vilket man kommer att utvärdera enligt en numerisk skala; kanske av den typ jag använde för att utvärdera mina knäsmärtor. Man kommer också att värdera effekter på smärta, kramper, sömnstörningar, gångförmåga och livskvalitet. Man kan läsa om detta här. Man kan också se om man skulle vare en kandidat för studien om man bodde i Storbritanien. Är du en kandidat för MUSEC studien?

Hur kan cannabinoider verka?
Raphael Mechoulam är professor vid institutionen för medicinsk kemi vid the Hebrew University i Jerusalem . Han har enligt denna intervju Smart Publications i mer än 40 år arbetat cannabinoider. Redan 1964 upptäcktes på hans laboratorium delta-9-tetrahydrocannabinol (THC), vilken är den viktigaste psykoaktiva substansen i cannabis. 1992 upptäckte forskare på samma lab hjärnans egna cannabis, dvs den substans som hjärnan själv tillverkar. Dessa substanser kallas endocannabinoider, och dessa är egentligen orsaker till att cannabis har någon effekt överhuvudtaget. Det måste finnas någon medfödd mekanism enligt vilka ett medel kan verka. Den första endocannabinoiden man upptäckte kallade man anadamide, ett ord man hämtade från sanskrit som betyder extrem glädje eller evig nåd.

Senare har man funnit att det finns en hel grupp av cannabinoida signalsubstanser i hjärnan och repeceptorer, mottagare för dessa signalsubstanser. Man kallar detta hjärnans endocannabinoid system. Professor Mechoulam och hans medarbetare har upptäckt en andra endocannabinoid kallad 2-arachidonglycerol(2-AG) och även ämnen som ingår i hur THC bildas och nedbryts (metaboliter)

Kraftig motion ökar frisättandet av anandamid och känslan runner's high eller endorfinkicken beror till en del på förhöjda nivåer av endocannabinoider. Emotioner, minne, rörelsekoordinantion är andra funktioner där endocannabinoidsystemet tror vara inblandat och cannabinoidreceptorena finns i mycket hög koncentration i hjärnan ( enligt den här artikeln i högre grad än alla andra receptorer). Man skriver att det endocannabinoid systemet har setts verka i alla fysiologiska system man undersökt.

Det finns en politisk kontrovers och skepticism om medicinsk marijuana och det är hju en skepticism jag delar. Det har inneburit att till exempel i USA har man bildat en förening som skall verka för forskning kring användning av medicinsk marijuana, the American Alliance For Medical Cannabis. Min skepticism går ut på att jag inte anser att man skall hoppa över forskningen om ämnena och gå in direkt för att använda marijuana mot olika besvär. För sådan användning är det en alltför farlig substans. Jag har i mitt arbete stött på alltför tragiska fall med bruk av hasch och i dagens samhälle finns väl knappast någon som inte ser och sett detta. Men min skepticism innebär inte att man skall låta bli att forska kring det. Varför skulle man låta bli att forska kring en familj av ämnen som har en sån central plats i vårt centrala nervsystem. Och kommer man fram till att man kan använda medlen på ett medicinsk och socialt bra sätt, skall medlen givetvis användas. Mig tycks det också vara helt klart, att om detta system är så omfattande och viktigt, kommer man att hitta tillämpningar av det endocannabinoida systemet medicinskt.

Som tur är så pågår en hel del forskning avseende endocannabinoida systemet. Företagen G.W. Pharmaceuticals i Storbritanien och Sanofi-Synthélab Recherché i Frankrike är exempel. Man har funnit möjliga tillämpningar av medlen i behandling av multipel skleros, astma, reumatoid artrit, glaucom, AIDS, krampsjukdomar inklusive epilepsi och biverkningar av cytostatikabehandling vid cancer med mera.

Desstom har man nu forskat fram ett antal konstgjorda men besläktade preparat. Preparat som kan hämma endocannabinoida systemet och andra preparat som stimulerar. Detta kan vara medel som påverkar smärtsystemen, aptitsystemet och beträffande preparatet HU-211 har en fas II studie genmförts som tyder på att det har neuroprotektiva effekter. Och denna forskning kring de nya syntetiska endocannabinoida prepareten är bara i sin linda- enligt professor Mechoulam ser man bara toppen på det bekanta isberget.

Intervju med professor Mechoulam:

Vilken funktion har endocannabinoida systemet i hjärnan?.

-Det är ett viktigt system men det finns inte överallt i hjärnan men i områden som har med rörelser, emotioner, minne, smärtstillning, belöningssystem och reproduktion.:

Finns det några positiva effekter på hälsan om man ökar mängden naturliga cannabinoider i hjärna; och i så fall vilka andra sätt finns det för att öka hjärnans naturliga produktion av endocannabinoider?

-Den forskning en god vän gjorde, visade bara lite mer anandamid än normalt. Jag väntade mig mycket mer men det är bara en studie.

Men det finns många vägar för endocannabinoiderna att öka och detta är specifikt för endocannabinoiderna. Vanligen finns de i låga halter. De finns bara inte där. Det verkar som anandamid bildas då det behövs, och bara i de områden där just den särskilda substansen behövs.

Vid smärta produceras endocannabinoiderna i vissa områden och de finns inte överallt och de kommer inte ut i blodomloppet som hormoner. En av dess funktioner är nervskyddande, nervprotektion. Jag pratar nu om möss; jag vet inte vad som händer med människor. Jag arbetar inte med människor. Det skulle inte vara etiskt. Om man tar en mus och gör en liten skada i skallen på musen, till och med i hjärna och sedan lämnar musen för att återhämta kommer den att göra detta på 30 dagar. Men om man ser i hjärnan på dessa möss finner man att åtminstone en av endocannabinoiderna ökar mer än 1000 procent, så vi trodde att det kanske fanns en nervskyddande effekt.

Vi beslöt därför att ta möss som hade skadats och gav den konstgjord endocannabinoid, 2-AG, och då fann vi en betydande minskning av skadan. Det har gjorts mycket forskning kring detta och man har funnit samma sak med andra forskningsmodeller. Nu tror alla att dessa föreningar spelar en nervskyddande, neuroprotektiv roll.

Dina tankar kring att använda cannabinoider vid behandling i syfte att hindra cancerutveckling och att hämma tumörtillväxt?

Många forskarlag har funnit att de hämmar tumörtillväxt, troligen samma mekanism som vid nervprotektion. Endocannabinoider är inte bara neuroprotektiva utan skyddande i största allmänhet. Immunsystemet skyddar mot yttre faktorer som bakterier och virus med mera. Det skyddar inte mot allt som kan skada och kroppen använder andra system för att skydda och endocannabinoida systemet är ett av dem. Så jag tror att det påverkar cancerceller.

Säg lite om pågående forskning kring endocannabinoida substanser och nya farmakologiska medel som har nervskyddande och smärtstillande effekter?

THC är godkänt av läkemedelsverket i USA och kan användas i många länder mot illamående vid cancerterapi och för att stimulera aptiten.Men vi har funnit att det är inte bara THC som gör detta utan också endocannabinoider. Sanofi-Synthélabo Recherché arbetar med ett ämne som motverkar endocannabinoidsystemet och har testat det mot fetma och funnit det synnerligen användbart. (Intervjun publicerad 2005)

Det finns många kemiska föreningar som testas. Företaget G.W. Pharmaceuticals arbetar med en spray som skall ges under tungan och som är godkänd i Canadal Det är en blandning av THC och CBD.. Det är tänkt att motverka flera saker som sker vid MS. Det finns en förenings som verkar skydda mot kognitiva skador efter hjärtkirurgi.

Vid Hadassah sjukhuset används THC för flera saker. Varje fall måste godkännas av en speciell kommitté. Effektivt har det varit vid exempelvis hicka. Hos fall som hostat konstant i månader har det verkat. Man har också använd det vid Touretts syndrom. Vid MS har vi också försökt det. Vi gav det 400 gånger till barn som undergick cancerbehandling för att minska på kräkningar och för att lindra den allmänt påfrestande situationen. Vi prövar det på olika fall där det finns vetenskaplig litteratur som stöder behandlingen.

Vilka nya behandlingar och mediciner utvecklade ur cannabis kan man förutspå?

Det finns redan nu godkända behandlingar, exempelvis stimuleringen av aptit. Det är bra vid cancer och vid AIDS. Det andra är illamående. De ny behandlingar som kommer är jag säker på kommer att handla om nervprotektion och om vissa smärttyper, exempelvis nervsmärta- inte akut smärta.

Det finns ett tillstånd kallat posttraumatiskt stress syndrom, som innebär att uppskakande minnen forsätter att finnas medvetet och omedvetet hos individer som varit med om svåra saker. Normal skall man glömma sådana saker men i vissa situationer, extremt farliga, extremt långvariga sker inte detta. Jag tror att det endocannabinoida systemet fungerar dåligt hos dessa patienter och att det kommer mediciner som kommer att hjälpa dem.

Varför finns inte syntetisk anandamid som läkemedel?

Det är en komplicerad fråga. 1923 kom insulinet och det fanns på sjukhuset inom någon månad. Något decennium senare kom kortison. Det fanns på marknaden efter 2 år. Nu är det snart 20 år sedan syntetsiak anandamid kom och det har ännu inte prövats på människor. Det är mycket mer komplicerat idag att komma fram med nya läkemedel.

Det finns mycket mer i intervjun med professor Mechoulam. Kanske återkommer till det.

Det är i alla fall synnerligen intressant att läsa om detta fält där det finns utvecklingsmöjligheter för bland annat nervskyddande substanser.

Chris Reeve och ryggmärgsskador

Om Christopher Reeve

Christopher Reeve är i Sverige kanske mest känd som Stålmannen efter att ha spelat den rollen på film. I en allvarlig hästolycka 1995 bröt han nacke och fick en svår förlamning som gjorde honom gravt handikappad. Christopher Reeve gav denna typ av skada och förlamning ett ansikte, men i högre grad blev han också ett ansikte i kampen för att hantera denna situation och för sina insatser för att förbättra olika aspekter på detta tillstånd. . Detta har inte bara betydelse för skador efter olyckshändelser utan den forskning han medverkat till kommer att ha stor betydelser för många andra sjukdomstillstånd där skador på nervsystemet är involverat.

Christopher and Dana Reeve Foundation

Christopher Reeve och hans fru Dana har startade en stiftelse Christopher and Dana Reeve Foundation, som insamlar medel till forskning men också till mera direkt stöd personer som är drabbade av liknande skador och deras familjer. Det sker bland annat genom direkta insamlingar men också via försäljning minnessaker och via sponsring från företag.Christopher Reeve har också skrivit ett par böcker samt varit pådrivande i frågor som stamcellsforskning. Han avled 2004 och hans hustru skådespelerskan Dana 2006. De blev 52 respektive 45 år gamla.

Bland aktiviteterna för insamling finns Team Reeve, där olika idrottspersoner är engagerade för att samla in pengar. Försäljningar Shop for a Cure. Insamling via nätet.

Vad man bland annat får ut av det är Paralysis Resource Center. Där finns bland annat en omfattande nätportal med information om hälsa, rehabilitering, aktivt liv, hjälpmedel och träningsverktyg, förebyggande arbete ( som inom parentes inte gäller bara att förebygga olyckor utan också att stoppa ungdomsvåld och liknande) forum. Det finns också telefonnummer och email funktion om man behöver hjälp i olika frågor.

Om forskning som stiftelsen stödjer.

Sen finns då att man stöder olika forskningsprojekt. Och det var väl egentligen vad jag gav mig ut för att söka.: Forskning om reparation av nervskador.

Man stödjer bland annat The Miami Project to Cure Paralysis. ( Miamiprojektet för att bota förlamning).

Där fann jag bland annat den här sidan om fem steg på vägen mot en bot mot förlamning.

Inledning: Man har idag en helt ny syn på allvarliga ryggmärgsskador. Att man inte kan läka nervskador har visat sig vara fel och idag sysslar många forskare världen över med detta som tidigare inte ansågs seriöst. Men det har mer och mer visat sig att det inte är en enkel upptäckt, en sak som kommer att leda till att man kan reparera en ryggmärgsskada. Det är flera upptäckter som måste fogas samman för att komma fram till en sådan reparation. Man kommer inte att hitta en helig graal utan det kommmer att behövas flera nya vägar och medel att angripa problemet. Detta är också en del av Miami projektets syften att samla forskare, kliniker och terapeuter för att man tillsammans skall nå målet :

Hittills har man bland annat gjort viktiga fynd avseende vad som händer i vävnaderna efter skada. Man har utvecklat nya tekniker och strategier för att skydda nerver.

Man har funnit förutsättningar i nervsystemet efter skadan för att en reparation skall bli möjlig och ge fungerande nervbanor.Man har framgångsrikt kunnat isolera och odla så kallade Schwannska celler, som bland annat bildar myelin för perifera nerver. Slutligen funnit olika kombinationer och celler och tillväxtfaktorer som tillsammans främjat återbildning inom ryggmärg.

På grund av att det inte är så långt till målet vill man här beskriva fem punkter för att uppnå målet.

Punkt I Patienturval och träning före behandlingen.

Vilka patienter är bäst lämpade för de föreslagna transplantations operationerna, Ryggmärgskador är mycket olika och vissa skador kommer att vara mer lämliga för speciella åtgärder. Det diskuteras bör totala eller partiella skador behandlas först Närvaron av intakt men inte fungerande vit materia områden ( myelinområden) kan tyda på att farmakologisk behandling i kombination med rehabiliteringsprogram skulle vara med framgångsrika i att funktioner skall kunna återställas. Hos patienter med kompletta lesion är emellertid strategier som innebär att man på något sätt skapar bryggor mellan de skadade delarna eller gör celltransplantation för att få nervfibertillväxt över den skadade regionen och det innebär olika kirurgiska åtgärder. Det finns många frågor om hur de skador som man först skall arbeta med skall se ut.

Det är också viktigt att inse att om man reparerar en skada kommer inte den personen att ha skelett och hjärtfunktion att bara börja gå och fungerar. Det kommer at bli viktigt med träningen innan.

Punkt II Kirurgiska insatser och nervskyddande åtgärder:

Det är inte idag klart exakt hur de operativa åtgärderna skall utföras då man skall överbrygga mellan de skadade delarna av ryggmärgen. Man testar för närvarande olika strategier som är operativa ingrepp som gör att man får gå in i ryggmärgen och ta bort ärrvävnad. Som allra minst kommer man att behöva att spruta in celler eller tillväxtstimulerande ämnen.Detta kanske inte 'begränsat till själva skadeområdet utan också områdena ovanför och nedanför skadan.. Man har i Miamiprojektet utvecklat metoder för hur man skall kunna följa i apparater hur nervbanorna fungerar under ingreppen.

Ett undersökningområde är utveckling av strategier för att skydda ryggmärgen då olyckan skett. Kan man minska graden av primär skada kommer det att minska de neurologiska bortfallsymtomen.Det finns också data som tyder på att nervskyddande åtgärder i det akuta skedet kär av nytta för på senare transplantationsåtgärder.Sådana nervskyddande åtgärder kan öka till exempel överlevnaden av implanterade celler. Sådana nervskyddande åtgärder är att minska inflammationen som inträffar efter skadan både vid akuta skadan och vid de senare åtgärderna.

Punkt III Transplantation och regeneration

Det arbetas med två viktiga delar i laboratorier i dag. Den första handlar om att ta bort en tillväxfientlig omgivning i skadeområdet, genom att använda ”brygg” strategier, i synnerhet perifera nerver, nerver utanför centrala nervsystemet.Där pekar man faktiskt på data från Sverige där man på gnagare åstadkommit nybildning av nervvävnad och återställande av av funktion genom att använda transplantationsmaterial med många perifera nerver samt en tillväxtstimulerande faktor.Detta har dock inte bekräftats i senare studier. Man vet därför inte om perifera nerver är det bästa för ”bryggan”

Miamiprojektet med flera använder också hjälparceller i samma syfte. I Miami är det Swannska celler man använt, celler som stimulerar nervtillväxt och remyelinering i perifera nerver.

Man har redan utvecklat metoder för att få fram celler för mänsklig autotransplantation.

En annan viktig del av detta är att hitta lämplig tillväxtstimulering. Man håller där på att få fram celler som kan producera sådana ämnen

Punkt IV Att komma över hindren för nytillväxt av nervceller och reparation av skador.

Under senare år har man funnit flera hämmande faktorer som hindrar spontan nytillväxt eller nytillväxt genom transplantaion. Det kan vara molekyler från immuncelleroch gliaceller som gör detta. Man trodde tidigare att det var ärrbildning som hade denna effekt men nu har man också funnit att det finns en barriär av biokemiska ämnen som produceras i skade området. Man lägger nu ner mycket arbete på att kunna förhindra dessa hämmande ämnens effekter. En kombination av tillväxtstimulerande ämnen samt ämnen som dämpar den biokemiska barriären kan vara nödvändigt.

Punkt V Rehabilitering

I litteraturen finns ett stort stöd för att effektiv rehabilitering efter skador på CNS förbättrar motoriska och sensoriska funktioner. I Miamiprojektet ingår också detta . Man har till och med demonstrerat spontan läkning(rewiriing) efter skada. Rggmärgen tycks kunna ”lära” eller förstärka vissa neurologiska mönster exempelvis reflexer genom träning.Omgivning tycks vara viktig vid försök på skadade djur, inte minst graden av stimulering av det sensoriska systemet. (de kännande nerverna)

Det kommer också att bli nödvändigt att genom rehabilitering kunna styra och modifiera funktionerna hos de reparerade nervbanorna.

Har kosten någon betydelse om man har en autoimmun sjukdom

är en fråga som dagligen går igenom mitt huvud.

Kan man påverka sjukdomen med kost? Beträffande exempelvis glutenintolerans så finns ju svaret redan i namnet. Vid glutenintolerans eller celiaki är just borttagandet av gluten från födan den viktiga delen av behandlingen och i stort sett botande, om man med botande menar att sjukdomssymtomen försvinner.

Glutenintolerans innebär att om man äter gluten, dvs proteinet gliadin en komponent i våra vanligaste sädeslag, kan detta utlösa en inflammation i tunntarmen, kanske beroende på ärftliga anlag. Man kan då få symtom från mag-tarmkanalen, som kan vara av varierande svårighetsgrad. Det kan vara allt från lätta förändringar av avföringens konsistens till svårartade diarréer, kräkningar och smärtor. Om man undersöker tunntarmsväggarna finner man inflammation och typisk påverkan av tarmväggarna. Man kan också genom blodprov på Ig A antikroppar mot gliadin och endomysium få fingervisningar om diagnosen. Sjukdomen beskrivs i på Svenska Celiakiförbundet hemsida. Det är inte enbart tarmsymtom, som kan förekomma utan även uttalad trötthet, depression, och hos barn kan det leda till att längdtillväxten påverkas. Det finns också en hudvariant av glutenintolerans- hudceliaki eller dermatitis herpetiformis. Celiaki är också förenat med ökad risk för elakartade sjukdomar. Cirka en procent av Europas befolkning har den medan den i norra Afrika drabbar ungefär en person på 20 medan den i Japan är sällsynt.

Celiaki är en autoimmun sjukdom..År 1997 rapporterade forskaren Walburga Dieterich med flera i tidsskriften Nature Medicine att antigenet som autoantikropparna riktar sig mot vid celiaki är ett enzym, vävnadstransglutaminas. Definitionen på enzym är att det är ett ämne som påskyndar biokemiska reaktioner utan att själv förbrukas. Det kan alltså förekomma i mycket liten halt men ändå spela en viktig roll i biokemiska processer. Enzymet vävnadstransglutaminas finns i de flesta mänskliga celler.Dess exakta funktion(er) vet man inte men man har funnit att möss som saknar detta enzym har minskad glukosintolerans, men fungerar i övrigt rätt väl. Minskad förmåga att tolerera glukos kan leda till diabetes. Enligt samma källa i läkartidningen är ett transglutaminas en viktig komponent i blodets koaguleringsprocess.

Transglutaminas är bland annat beroende av calcium för att fungera. För att dess förstadium, proenzymet skall fungera som transglutaminas fordras calcium. Zink däremot hämmar aktiveringen av enzymet. När antikropparna mot transglutaminas bildar komplex med enzymet fortsätter detta att fungera som enzym.

Transglutaminas kan påverka gliadinets kemiska utseende. Rester från aminosyran glutamin kan påverkas och förvandlas till glutaminsyra. Då gliadinets kemiska utseende förändras påverkas också dess kemiska egenskaper. Sådant förändrat gliadin kan sedan presenteras för hjälpar-T-cellerna som ett kroppsfrämmande element och trigga igång en produktion av antikroppar, antikroppar mot gliadin (glutenantikroppar). 95% av människor med celiaki har en genvariant som ger HLA molekyler, som är speciellt benägna att kopplas ihop med det av transglutaminas förändrade av gliadinet.Detta skulle kunna vara en förklaring till ärftlighet vid celiaki.

Det finns också kopplingar mellan celiaki och andra autoimmuna sjukdomar. 2003 presenterade Cataldo och Marino en undersökning, som bland annat pekade på att ju längre tid man haft glutenintolerans innan det upptäcktes ledde till en ökning av andra autoimmuna sjukdomar.

I fallet glutenintolerans påverkar kosten hur inflammationen utbreder sig. Hur ser det ut vid andra sjukdomar?
Det skulle vara intressant att gå igenom mera systematiskt hur exempelvis omega-3/ omega-6, enkelomättade fettsyror påverkar immunsystemet. Det sägs ju bland annat att omega-3 ökar produktionen av de inflammationsdämpande interleukinerna medan omega-6 påverkar de proinflammatoriska. Det skulle ju givetvis även vara intressant att se hur glutenfri diet påverkar andra sjukdomar också. Undersökningsresultatet med ökning av antalet autoimmuna sjukdomar ju längre tid man haft sjukdomen utan upptäckt är bestickande och lite oroväckande.

Faktorer i kosten som kan påverkar inflammation.

De faktorer som diskuteras beträffande kost och autoimmuna sjukdomar är fettsyror- mättade/ enkelomättade/ fleromättade/transfettsyror-, gluten, d-vitamin och dessutom en hel del andra saker typ socker, olika tillskott , vissa grönsaker bland annat böngrönsaker och soja. Detta är bara exempel och inte gör inte anspråk på att vara uttömmande.

Beträffande immunförsvaret interleukinerna en viktig roll. Det är ämnen som fungerar som signalmolekyler inom immunförsvaret. Namnet står för förbindelse mellan (inter) vita blodkroppar (leukocyter). Från början betydde det alltså ämnen som meddelade mellan en typ av leukocyt och en annan. Man känner idag till mer än 25 interleukiner, Dessa ämnen är kemiskt proteiner eller glykoproteiner. Trots att de är proteiner sägs typ av fett ha en viktig funktion vid bildning av olika interleukiner.

Om fettsyror: mättade och omättade

Fettsyror består av en kedja bestående av kolatomer som länkas samman av enkel- eller dubbelbindningar. Om länken är en dubbelbindning innebär det att kedjan inte är mättad av väteatomer. Om det finns dubbelbindningar kallas fetterna omättade. Detta har betydelse dels för hur kedjan ser ut strukturellt och för vilka möjligheter den har att kemiskt förändras. En mättad fettsyras kolkedja är en enkel struktur som i stort sett bara används som energi. Fettsyror består också av en syregrupp i ena änden COOH. I den andra änden finn en metylgrupp CH3. Det är denna ände man kallar omega. Omega är sista bokstaven i grekiska alfabetet och omega här står för att det är sista delen av kolkedjan. Man räknar därefter därifrån och när den tredje bindningen är en dubbelbindning kallas dessa fettsyror omega-3. Om dubbelbindningen kommer först vid sjätte bindningen kallas fett syrorna omega-6.

De olika fettsyrornas påverkan på cellmembran

De omättade fettsyrorna har en mer komplicerad struktur som innebär att de veckas. Detta gör att när de lagras i biologiska membran så kan det inte bli så kompakt som om man lagrar mättade fettsyror. Detta gör att de omättade fettsyrorna ger membran som är mer böjliga och har en mer vätskeliknande konsistens. Deras smältpunkt är lägre, dvs i kylskåpet förblir de vanligen flytande. Olivolja som består till en del av enkelomättat fett tenderar att förändras i kylskåp och bör inte förvaras där. Att cellmembranen får mer plastiska egenskaper betyder att till exempel förmågan att transportera olika ämnen förändras. Kanske är det också så att egenskaperna som gör membranen mer flytande också gör den starkare och smidigare. Myelinet består delvis av cellmembran och det är möjligt att dess egenskaper förändras med den typ av fettsyror som är lagrade där. En del av detta hämtar jag från den danska boken Sund mad ved sclerose av läkaren Gunda R Jensen. Hon är också journalist och har MS. Boken ges ut av läkemedelsföretaget Sanofi Aventis.Man kan också läsa om detta i kapitel 9 i George Jelineks bok Taking Control of Multiple Sclerosis. Det finns också på nätet att läsa om detta exempelvis The clear facts on fats: Your guide to fats that improve health and enhance results from training av Paul Cribb.

Jag går inte in på några studier här eftersom syftet med den ”inledningen” är att beskriva tankar och teorier. Kanske kan det resultera i en hypotes som jag kan försöka testa medelst genomgång av olika studier.

Essentiella fettsyror.

Två av dessa långa omättade fettsyror är essentiella. Människan kan inte producera dem själva. De måste finnas med i dieten. Den ena av dem är en omega-6 fettsyra som kallas linolsyra (LA) och den andra kallas alfa-linolenfettsyra och är en omega-3 fettsyra. Från dessa kan sedan kroppen producera ett flertal andra fettsyror. Ett av problemen med dessa är att förekomsten av omega-6 fettsyror förekommer rikligt i dagens diet medan omega-3 är betydligt sparsammare förekommande. Och de två olika essentiella fettsyrorna är inte utbytbara; de utnyttjas för produktion av olika ämen. LA, linolsyran förekommer rikligt i restaurangernas mat, det finns i soja, majs, solrosolja.

LNA, alfalinolen syran är mer sparsam. .Den förekommer i gröna bladgrönsaker, i linfrön och i valnötter.

LA ombildas till arikodonsyra LAN medan LNA ger upphov till omega-3 fettsyrorna eikosapentaensyra( EPA) samt docosahexaensyra (DHA). Det är dessa som inlagras i cellmembranen och ger deras egenskaper samt utgör också råvarolager för ytterligare ämnen som kroppen behöver bland annat de viktiga prostaglandinerna. Detta är hormonliknande ämnen som medverkar i en rad viktiga biologiska processer. En tanke är att obalansen mellan omega-3 och omega-6 fettsyror bidrar till utvecklingen av många olika sjukdomar i dagens samhälle.Det finns ytterligare en omega-6 fettsyra, DGLA . Denna plus de essentiella fettsyrorna konkurrerar om gruppen COX enzymer och kan påverka om det bildas inflammationsdämpande eller inflammationsstimulerande cytokiner.

Kostens innehåll av essentiella fettsyror och produktionen av inflammations/stimulerande resp -hämmande cytokiner

Om Omega-3 syran LNA dominerar över LA bildas mer inflammationsdämpande cytokiner. Här är alltså ytterligare en väg som kosten kan inverka på inflammation. Då man talade om kostens inverkan vid ledgångsreumatism vid senaste riksstämman för läkare var det bland annat denna mekanism man hänvisade till som eventuell förklaring.

Inte alla omega-6 fettsyror medverkar till produktion av inflammationstimulerande cytokiner:

.Beträffande Omega-6 fettsyran DGLA kan det emellertid vara så att den kanske ger upphov till inflammationsdämpande prostanoider precis som LNA. Så det går kanske inte generellt att säga att Omega -6 ger kan medverka till bildandet av inflammationsstimulerande cytokiner. Kanske kan evening primrose oil samt borago officinalis(gurkört) vara flammationhämmande?(Jag har bara sett prekliniska studier hittills )

Kroniska inflammationer misstänks vara inblandade i en mängd olika sjukdomar som arterioskleros med följder som hjärtinfarkt och stroke, diabetes typ I och II, cancersjukdomar typ prostatacancer och bröstcancer, autoimuna sjukdomar, depressioner, schizofreni och även sjukdomar som skador som uppkommer av statiskt eller repetetivt arbete, utmattningssyndrom. Det synes bli en mängd sjukdomar; jag kan känna en fara i detta att det blir så mycket att det till slut inte förklarar någonting. En parentes är att en familj, som står bakom Mac Donalds framgångar, via en fond ger mycket pengar till MS forskningen; det finns flera i familjen som har MS. Detta har jag läst i Weiners bok Curing MS.

Halten essentiella fettsyrorna omega-6(ω-6) eller omega-3 (ω-3) man får i sig påverkar inflammationernas intensitet.

Den typ av fetter man får i sig inlagras i de biologiska membranen, dvs cellväggarna. De essentiella fettsyrorna är linolsyra (LA) (omega-6) och alfa-linolenfettsyra (omega-3) . Från dessa kan sedan vidarebildas ämnen. För omega-6 gruppen är arakidonsyran ett viktigt led. De ämnen som bildas ur arakidonsyran är viktiga inom bland annat immunförsvaret. Inom i varje fall vissa delar det stora hela är dessa ämnen inflammationsstimulerande. Däremot är EPA, en viktig fleromättad fettsyra från omega-3 gruppen inblandad i ämnen som är inflammationhämmande. För att förstå detta måste man bland annat veta vad ett enzym är.

Ett enzym ärett ämne som påskyndar en biokemisk reaktion utan att själv förbrukas. Det behöver alltså finnas i ganska små mängder. I vissa situationer kan det uppstå konkurrens mellan enzym om olika ämnen konkurrerar om tillgången. Beträffande omega-6 och omega-3 fettsyror är detta fallet. Det gäller i hög grad COX enzymen där fettsyrorna konkurrerar med varandra.

De essentiella fettsyrornas väg från cellmembranen till viktiga signalmolekyler i immunförsvaret.

De essentiella fettsyrorna tas från de biologiska membranen, där de lagras i form av fosfolipider. Först går de genom ett mellanstadium via enzym som heter fosfolipaser. Dessa enzym frigör fettsyran ur fosfolipiderna.

Exempel Arikidonsyra
Fosfolipaset A2 frigör exempelvis arikidonsyran.(AA). Genom enzym cyclooxigenas (COX) kan arikidonsyran bilda biologiskt aktiva eicosanoider, vilka är signalämnen inom immunförsvaret. På samma sätt kan andra fosfolipaser ge andra essentiella fettsyror. I det här fallet medverkar de i bildningen av viktiga biologiska ämnen, som kallas prostanoider. Från dessa utgår sedan ämnen som bland annat är viktiga i många processer i kroppen, till exempel inflammationer. De medverkar bland annat i bildningen av signalämnen i immunförsvaret. Vad beträffar arikidonsyra är de signalämnen som så småningom bildas inflammationsfrämjande.

Här är en bild visande vägar om vilka det finns konkurrens mellan arikidonsyra (ω-6) och EPA (ω-6) .En viktig sådan biologisk väg utgör COX enzymen, som är en grupp av enzym.

För EPA finns en liknande väg

Så här långt finns en enighet vad jag kan förstå beträffande kostens inverkan. Men detta är alltså bara en del av hela bilden. Dessutom är denna beskrivning schematisk och förenklad. Det är nog också så att för varje fynd man gör kommer det så småningom nya fynd. Men det tycks finnas samförstånd beträffande de stora dragen.

Från arakidonsyran(ω-6) fås de proinflammatoriska prostaglandinerna samt leukotrien B4. Från EPA ((ω-3) fås tromboxan och leukotrien B5, som är mindre biologiskt aktiva och kan verka inflammationsdämpande.

Konkurrens om enzymen kan också påverka immuncellernas funktion. Det kan påverka förmågan att producera de proinflammatoriska signalmolekylerna (cytokinerna) TNF-alfa/tumor nekrosis factor samt IL-1 och IL-6 och vidare platelet-activating factor. (= trombocyt/ blodplätt aktiverande faktor).

ω-3fettsyrorna kan också dämpa produktionen av IL-2 genom andra biologiska vägar.

Den sida som ovanstående länk leder till är en intressant översiktsartikel från Hebrew University-Hadassah Medical School i Jerusalem och Shalvata Mental Health Center, Hod Hasharon båda Israel, som i översättning heter: Omega-3 fetter och Immunsystemet vid Autoimmuna sjukdomar. Här försöker jag beskriva dess innehåll:

Artikeln beskriver dels de basala mekanismerna i hur effekter på immunsystemet skulle kunna ske.

De basala mekanismerna

Effekten på biologiska membran. Om man äter mer omega-3 kan detta innebära att de biologiska membranens sammansättning ändras. Arikidonsyra (ω-6) ersätts av DHA(ω-3) och EPA (ω-3). Detta kan påverka membranens fluiditet, dvs de blir mer vattenlösliga och detta kan påverka cellernas förmåga att binda cytokinerna (signalämnena) och också förändra hur mycket cytokinerna kan påverka cellerna( immuncellerna). ( Mitt tillägg; ännu större blir fluideffekten på membran om mättade fetter ersätts av omega-3). Ett exempel på detta skulle kunna vara att immuncellerna (APC=antigenproducerande celler), som aktiverar hjälpar-T-cellerna, får en sämre förmåga att visa upp de äggviteämnen som aktiverar.

Konkurrensen om enzym mellan arakidonsyran och EPA förändrar förhållandet mellan inflammationsdämpande och proinflammatoriska ämnen. Konkurrensen gör att EPA och DHA minskar produktionen av ämnena prostaglandiner och leukotrien B4, mellanled i processen som gör att celler kan bilda proinflammatoriska cytokiner. Omega-3 fettsyrorna leder i stället till att tromboxanA3 och leukotrien B5 vilka är mindre biologiskt aktiva.

Konkurrensen mellan omega-3 och omega-6 påverkar också cellfunktionen i själva immunsystemet. Ökad EPA och DHA hämmar exempelvis produktionen av proinflammatoriska cytokinerna IL-1 och IL-6. IL-1 produceras av makrofagerna och gör att dessa aktiverar hjälpar-T-lymfocyterna. Förutom dessa interleukiner minskar även de proinflammatoriska TNF-alfa och platelet-activacting factor. Dessutom ökad EPA och DHA i kosten även till att IL-2 produktionen påverkas via andra vägar. (Ett exempel man tar är adhesion molecule-1, vidfästningsmolekyl, som medverkar i kommunikationen mellan olika celler bland annat i immunförsvaret). IL2 är ju också en proinflammatorisk cytokin.Den produceras av hjälpar-T-cellen som heter Th1, dvs den hjälpar-T-cell som stimulerar tillväxten av nya T-lymfocyter som ger upphov till mördar-T-celler. Dessutom bidrar också IL-2 till att aktivera B-lymfocyterna så startar med antikroppsbildningen.

Ytterligare mekanismer finns.

I artikeln går man också igenom ett antal studier som gjort avseende Omega-3 eller fiskoljetillskott. Det har gjorts studier på både djur och människor.

Djurstudier:

Det finns några djurmodeller av autoimmuna sjukdomar. Det gäller en SLE liknande djurmodell, det gäller EAE, experimentell autoimmun encephalit( djurmodell MS) och det finns också experimentell uveit (uveit är en sjukdom som drabbar främre delen av ögat som regnbågshinnan). Den förekommer vid autoimmuna sjukdomar som Crohn och reumatoid artrit men kan också som enbart sjukdomen uveit. Vid studier avseende dessa djurmodeller med tillskott av omega-3 har man funnit ökande överlevnad och minskad allvarlighetsgrad.. Man har också sett ökad överlevnad hos transplanterade organ vid tillskott av omega-3 som tecken på minskad aktivitet hos immunförsvaret.

Genom att ge tillskott av fleromättade fettsyror till möss fann man bland annat minskning avseende de vägar som IL-2 aktiverer med minskning av IL-12 och gammainterferon, som båda är proinflammatoriska cytokiner. Omega-3 i dieten verkar i grunden försvaga lymfocyt reaktioner i djurmodeller och minskar följdaktligen T-cellsberoende autoimmun aktivitet. Hur går det till? Det kan bero på att de celler som skall presentera de främmande ämnena (antigenen) för T-cellerna inte fungerar lika effektivt. Detta skulle kunna bero på att de strukturer som gör detta inte kommer till uttryck lika starkt på grund av omega-3. ( i cellmembranen)

Man har också visat att stimuleringen av T-cellernas förmåga att föröka sig, påverkas av omega-3 tillskott. Man fann bland annat en minskad produktion av IL-2 från lymfocyter förutom en minskad känslighet för cytokiner som signalerade till T-cellerna att föröka sig.

En annan cytokin (signalsubstans) sågs ha en aktiv nedtryckande roll på T-cellsimmunitet var transforming growth factor-beta.

Makrofagerna, som är en av ätarcellerna som fångar upp främmande ämnen och presenterar dem för hjälpar-T-cellerna påverkades också i djurmodellerna. Effekten av omega-3 på dem medförde en minskad sekretion av de proinflammatoriska cytokinerna IL-1, IL-6 samt TNF-alfa.

De flesta modeller av framkallad autoimmunitet involverar lymfknutorna, som att ursprungliga platsen

för T-cellreaktionen. I fallen med experimentell uveit och EAE är det så, medan det för experimentell SLE inte gäller att lymfknutorna är indragna i första delen av sjukdomsutvecklingen. Man noterar därför i studien som intressant att fettvävnaden speciellt kring lymfknutorna har en preferens för fleromättade fettsyror vid uveit och EAE men inte vid experimentell SLE.

Om biverkningar hos djur: generellt tolereras fiskoljetillskott. Det finns dock biverkningar, bland annat har man rapporterar att bekämpandet av virus och bakterier försenas, sänkt humoralt försvar, dvs försvaret med antikroppar. Samtidig tillskott av vitamin E återställde effekterna på T cells funktionen(?!).

Om studier på människor

Man skriver att från amerikanska läkemedelsverket (FDA) finns åtskilliga rapporter som visar att omega-3 är oskadligt på människor. Man har oroat sig för att tillskott skulle kunna öka aktivitet av peroxidation av lipider, men undersökningar har snarast visat att så kallad oxidativ stress snarast minskar. ( oxidativ stress; den process vid vilken fria radikaler bildas som tros vara skadliga och retande på olika vävnader, och vilka man försöker motverka med antioxidanter). Emellertid finns en studie på innuiter som visar ökat insjuknande hos dessa av TBC.Denna ursprungliga alaskabefolkning or har av tradition en hög halt av omega-3 i sin kost.

Det finns inga egentliga studier som talar för att omega-3 trycker ned immunförsvaret på människor skriver man i artikeln.Då djurförsök med modeller av autoimmuna sjukdomar gett så uppmuntrande resultat har man gått vidare och testat på frivilliga människor. Man har testat friska, man har testat frivilliga med autoimmuna sjukdomar, man har också testat människor som har immunframkallade sjukdomar. De flesta av dessa studier om omega-3 effekter har varat mellan 4-24 veckor. Kelley med flera undersökte immunsvaren hos friska män som fått omega-3 tillskottet DHA.

Effekten efter 83 dagar var en minskning av antalet polymorfnukleära leukocyter (=granulocyter, som utgör första linjens försvar mot infektioner. De tillhör det medfödda immunförsvaret till skillnad från lymfocyter som tillhör det förvärvad immunförsvaret. Namnet polymorf beror på att cellerkärnorna i mikroskop har oregelbunden form. Alla andra saker man undersökte bland annat de celler som

som producerar IL-2, immunglobuliner, komplementet C3 ändrades inte med intag av DHA. Flera studier av människor undersökte immuneffekterna av omega-3 tillskott. I en annan studie visade samma Kelley att DHA tillskott minskade anktiviteten hos naturliga mördar hos friska män samt tryckte ned produktionen av flera inflammatoriska cytokiner utan att ändra andra funktioner hos B och T lymfocyter..

En hög dos av fiskoljetillskott gav antiinflammatoriska effekter på monocytfunktionen utan att påverka deras förmåga att fagocytera ( äta upp främmande ämnen). Vävnadmarkörerna i MHC systemet som uttrycks på cellernas yta, det här fallet monocyternas yta blev färre efter intag av fiskoljetillskott. Detta gällde även efter att man fått gammainterferon, vilket är ett kraftig proinflammatoriskt interleukin.

Fyra veckor högdos av EPA tryckte ned syntesen av leukotrien B4 vilken också är kraftigt proinflammatorisk. En forskare Calder har skrivit en översikt av de immunomodulatoriska effekterna av fiskolja och drog slutsatserna att fiskolja minskar ökningen av lymfocyter(proliferation=öka i antal), minska naturliga mördarcellernas proliferation, minskar makrofagernas påverkan att kunna döda celler samt¨ monocyternas och vissa polymorfnukleäras kemotaxis ( förmåga att röra sig genom påverkan av kemiska ämnen, de kan röra sig mot till exempel områden där det är inflammation). Fiskolja trycker ned ytterligare funktioner som antigenpresentation , proinflammatoriska cytokiner samt bildning av adhesionsmolekyler ( vidfästningsmolekyl) på cellmembran. Vidfästningsmolekyler gör det till exempel möjligt för aktiverade T-lymfocyter att ta sig in i CNS via blod-hjärnbarriären. Om vissa ämnen blockerar dessa molekyler förhindras detta. Tysabri har funktionen att det sätter sig på den receptor på T cellen som annars kan binda sig till adhesionsmolekylen. Därigenom förhindras förflyttningen av dessa celler in i CNS.

Man har gjort studier på astma:

Leukotrien B4 kan dra till sig polymorfnukleära celler och ge inflammation.

Leuktrienen C4 som produceras av mastceller, vissa polymorfnukleära celler samt av makrofager i luftvägarna. Detta är ett ämne som är kraftigt sammandragande och troligen verkar så vid astma.

chemoattractant. Leukotrien C4, produced by mast cells, Man har funnit att medel som kan minska produktionen eller blockera sådana ämnen kan lindrar besvären. Omega-3 kan genom att minska produktionen av dessa leukotriener minska både inflammation och obstruktion ( sammandragning av luftvägarna). En studie visade en effekt på leukotrienerna men inte någon säker förbättring av patienternas astma. En annan studie visade emellertid att patienternas lungfunktion förbättrades efter en tids tillskott av omega-3.

Inflammatoriska tarmsjukdomar

Man har också undersökt Inflammatory Bowel Disease, dvs Crohns sjukdom samt ulcerös colit.

Där är resultaten lite varierande. Man har sett kortvariga effekter vid vissa studier men som inte håller i sig. I ett annat fall fann man en effekt vid aktiv ulcerös colit men den var mindre än av sulfasalazine.. I en annan studie av MB Crohn fann man att en ny typ av kapslar med speciell beklädnad ( jag vet inte vad som avses) var moderat effektivt i att hålla sjukdomsaktiviteten i schack.

Reumatoid artrit

lPatienter som behandlades med omega-3 fettsyror rapporterade signifikant förbättring avseende morgonstelhet och ömma leder. Men man fann inte att laboratorieproverna påverkades av behandlingen. En annan forskare, Calder fann emellertid att fiskoljetillskott till RA patienter har en välgörande effekt på biokemiska och immunologiska värden ( minskad IL-1 produktion från monocyter och minskad nivå av

leukotrien B4.

Man har också tittat på vissa njursjukdomar

Speciellt har man tittat på en sjukdom som heter Ig A nefropati. I två av fyra studier fann man en välgörande effekt på njurfunktionen av omega-3. I de två andra undersökningarna fann man ingen effekt. I en studie fann man att två års behandling med omega-3 av IgA nefropati och äggvita i urinen fann man en bevarad njurfunktionen. Man gjorde också en 6 årsuppföljning av samma grupp.Ett statistiskt signifikant antal patienter i placebogruppen hade försämrats och gått mot njursvikt. Det var också ett större antal i den grupp som fått omega-3 tillskott som hade bevarad ( icke försämrad) njurfunktion efter dessa sex år.

Sammanfattande diskussion

Man sammanfattar,

Vid djurförsök har man sett välgörande effekter på djurmodellerna av sjukdom. Hos människor är det en mer komplicerad bild. En möjlighet kan vara att dosen vid djurförsök är så hög att den inte är acceptabel hos människor. Det kan också vara så att effekten av omega-3 kontra omega-6 är temporär och övergående.

Skillnaderna mellan studierna kan också vara dosberoende, beroende på sjukdom och tid. Samt det kan finnas metodologiska problem. ( Om man tittar på vad George Jelinek säger om detta så finner han knappast någon hållbar studie speciellt inte vad avser doser, jämförelsegrupper och andra metodologiska problem.)

Man skriver också att de antiinflammatoriska effekterna beror på balansen mellan omega-3 och omega-6, men också den relativa proportionen av EPA och DHA samt samtidig behandling med vitamin E kan variera mellan individerna.

Fiskoljetillskott tycks, skriver man, vara till nytta speciellt i akuta och kroniska tillstånd där olämplig aktivering av immunsystemet intäffar. Fiskolja har bara en mild effekt på aktiv inflammation vid exempelvis RA, SLE och Crohn men det kan förhindra skov ( enligt vissa studier) I fall där inflammationen är mild vid exempel IgA nefropati kan fiskoljetillskott sakta ned eller stoppa försämring av sjukdomen.

Detta skulle kunna observationen att i vissa populationer finns minskad incidens av inflammatorisk och autoimmuna sjukdomar, eftersom konstant konsumtion av omega-3 fettsyror skulle kunna trycka ned autoreaktiva eller hyperaktiva T celler.. Finns det redan en existerande sjukdom emellertid, kanske inte detta räcker under lång tid. Därför kan omega-3 tillskott rekommenderas till en allmänt frisk befolkning inte bara för att hindra arterioskleros utan också för att minska risken för autoimmuna sjukdomar.

Författarna till artikeln heter David Ergas, Eran Eilat, Schlomo Mendlowic, Zeev M. Sthoeger

Artikeln är från 2002

Om varför fisk är nyttigt

Omega-3 fettsyrorna, som finns i fiskar och andra djur som lever i kalla ffa kalla vatten, är kända för att vara hälsosamma. En mekanism som kan förklara deras antiinflammatoriska verkan är att de konkurrerat om ett enzym cyklooxygenase (COX), och denna effekt kan begränsa hastigheten i kroppens tillverkning av prostaglandiner.

Om detta kan man läsa på här Från 2006

Forskaren Massaro med flera har genom att låta endotelceller ( celler som bekäder blodkärlens innerväggar) utsättas för omega-3 fettsyran DHA(dokosahexaensyra,) tilläckligt länge för att fettsyran i fråga upptogs i cellmembranen medförde att aktiveringen av en faktor i kärnan NF-kappa B=nukleär faktor kappa-B hämmades och som en följd av detta även mängden COX-2 och prostaglandin, då cellerna utsattes för proinflammatoriska signaler.

Man tog endotelceller från mänskliga vener som behandlades med DHA i upptill 48 timmar och detta hämmade aktiveringen av COX enzymen maximalt vid exponering av endotelcellerna för interleukin-1kappa (IL-1kappa) (eller för en phorbol ester- jag tar inte reda på vad detta är men interleukin-1 är en proinflammatorisk interleukin och logisk bör även denna ester vara inflammationsstimulerande också).

Man fann att vid labanalys att behandlingen med DHA hämmade att enzymet COX-2 inte ökade medan det inte påverkade hur COX-1 enzymet uttrycktes. ( COX 1 och COX 2 är besläktade men har lite olika funktioner. COX 1 finns i de flesta celler, medan COX 2 enzymet är mera kopplat till inflammationer och immunceller. Det finns också ett COX3 enzym).

Behandlingen med omega-3 fettsyran DHA hämmade flera steg på den biokemiska väg där IL-1kappa leder till NF-kappaB aktivering. En slutsats av denna rapport som är en resumé av flera studier är att nyttan av omega-3 fettsyror kan bero på en ändring av lipidsammansättningen i biologiska membran, som leder till minskad aktivering av svarsignaler på proinflammatoriska stimuli.

Interleukin-1: viktiga roll vid reumatisk artrit. Mycket av mekanismerna är samma som vid andra autoimmuna sjukdomar även om det drabbar andra strukturer. Eftersom Il-1 påverkas av kost och essentiella fettsyror skriver jag om det här.

Orden interleukin, cytokiner används lite omväxlande. Cytokiner är proteiner som produceras i celler för att fungera som signalsubstanser till närbelägna celler till skillnad från hormon som produceras och skall fungera i ett större områden av kroppen. Interleukiner är sådana signalsubstanser som produceras av vita blodkroppar(leukocyter) och skall påverka andra celler i immunsystemet. Men det har visat sig att interleukiner även kan påverka andra celler.

En mycket viktig cytokin är interleukin-I, IL-1. Den har i experimentella modeller visat sig ha många biologiska effekter, varav den delar en del med andra cytokiner exempelvis TNF-α. Dessa båda ökar produktionen av det i immunsystemet viktiga enzymet COX2 och därmed ämnet prostaglandin E₂, (PG E₂₎ och nitritoxid. Det finns experiment på mänskligt blod samt försök på djurmodeller som visar att IL-1 stimulerar TNF-α , TNF-α stimulerar IL-1 och IL-1 stimulerar dessutom IL-1 produktionen. Man har som exempel funnit att avsevärda ökningar av IL-1 oberoende av TNF-α vid en modell av artrit associerad till streptococker. Man behandlade djuren i detta experiment med med ett medel motverkande TNF-α (anti-TNF) och ändå fortsatte ledytorna skadas, mest så hos möss som saknade TNF-α . Däremot hos knock out möss som saknade IL-1, dvs möss där man tagit bort generna som gör att IL-1 kan produceras, utvecklades inte artrit. När man i en klinisk studie ( på människor) gav anti TNF antikroppar, fick man ingen reduktion av IL-1 om man jämförde med placebo.

IL-1 produktion sker oberoende av TNF.

IL-1 har en central roll i utvecklingen av ledgångsreumatism och påverkar flera olika celltyper i lederna och leder till att sjukdomen blir förvärras. IL-1 stimulerar bland annat kondrocyterna, osteoblasterna samt synoviocyterna.

Kondrocyterna är celler som bygger upp ledbrosket

Osteoblasterna är viktiga celler i benbildningen. De producerar bildningen av ny benvävnad.

Synoviocyterna är celler som bekläder insidan av ledkapsel och är viktiga i produktionen av ledvätskan, men de kan också ta upp ämnen från ledhålan. Innersta delen av ledbrosket har ingen blodcirkulation utan tillförsel av näring och bortförande av restprodukter skev via synovialvätskan. Där har synoviocyterna en viktig roll. ( Inom parentes kan sägas att en av orsakerna till att rörelse och belastning är viktiga för lederna är att detta utbyte sker genom att ledytorna kan liknas vid svampar. Vid ökad belastning pressas vätskan ut i leden och vid minskad belastning sugs vätska upp i ledbrosket.) En del av synoviocyterna är har macrofagfunktion och är alltså ätarceller.

Signalsubstansen Interleukin-I verkar genom att binda sig till en receptor. Aktiveringen av synovialcellerna genom IL-1 leder till inflammation i synovialhinnan. (Il-1 gör att synovialcellerna ökar och börjar producera en anna proinflammatorisk interleukin-6 samt prostaglandiner och matrix metalloproteaser/MMP .). Detta utgör en del av orsakerna till ledsvullnad, ledsmärta och också värmeökning.

Aktiveringen av synoviocyterna leder till produktionen av MMP, vilka leder till att ledbrosket förstörs. Det tycks vara så att MMP är viktigt för att enzynet kollagenas skall fungerar. Detta behövs för att brosket skall brytas ned. Il-1 effekter på kondrocyterna är att stimulera nedbrytningen och även att hämma det som bygger upp. Il-1 gör också att nitritoxidproduktionen ökar genom stimulering av enzym. Hög halt av nitritoxid gör att kondrocyterna dör.

Avseende IL-1:s effekt på benvävnadens nedbrytning har det åtminstone två effekter. Det leder till att de celler som bryter ned benvävnad, osteoclaster ökar samt att de som bildar ben, osteoblaster dör.

IL-1 och smärta . IL-1 leder till ökad produktion av PGE₂₎ leukotriener och trombocytaktiverande faktor som fås via de essentella fettsyrorna i de biologiska membranen

Någon form av blockering av IL-1 kan vara en viktig behandling av reumatisk artrit. Kanske det här också förklarar en del av de effekter man sett av kost på sjukdomen.

Se video

Liten studie tydde med åtta patienter med MS fann samband mellan kvoten mellan omega 6 /omega3 fettsyror och allvarlighetgrad vid undersökning av denna kvot i avseende fettinnehållet i röda blodkroppar. Liknande förhållanden har man sett avseende allvarlighetsgrad och tjocktarmscancer. Kan det upprepas i större studier? Kan förändrad diet förändra denna kvot. Det skulle väl kunna vara så eftersom man vet att biologiska membran påverkas av dieten. Studien ehuru liten är ett stöd för att dieten och omättade fetter av typ omega 3 har en roll vid MS.

Gamma linolensyra, 18:3ω-6, GLA , det vill säga den omega-6 fettsyra, som tkan vara anti inflammatorisk, har undersökts i en studie på MS patienter med skovförlöpande MS . Man beskriver att under skovfaserna av sjukdomen har man funnit att regleringen av de proinflammatoriska cytokinernaTNF α and IL-1β stigit och den anti inflammatoriska sjunkit i de mononuklära cellerna, dvs lymfocyter och monocyter(förstadiet till macrofager(ätarcell). TGFB .Man beslöt att ge den GLArika oljan BGC20-884). En grupp fick en hög dos och en fick låg dos. Vidare fanns en placebogrupp.. Man skulle studera dels kliniska utvecklingen samt också cytokinerna i de mononuklära cellerna och fettsyreprofilen i membranen på samma celler. Sammanlagt 36 patienter studerades i 18 månader.

Patienterna undersöktes och diagnosticerades enligt internationella kriterier. Var tredje månad undersöktes skovfrekven och EDSS och det togs blodprover, där mononuklära cellerna undersöktes avseende cytokiner samt membraninnehåll av fettsyror.

Resultat: Högdosgruppen visaade en tydlig och statistisk signifkant reduktion av skovfrekvens och även försämringstakten minskade jämfört med de två andra grupperna. Gruppen som fick högdos förbättrades (!) avseende EDSS. Avseende cytokinerna fick man i högdos gruppen inga förändringar avseende dessa kvoter TGFβ/TNFα ratio och TGFβ/IL-1β. TGFβ är en antiinflammatorisk cytokiner, och TNFα och IL-1β är proinflammatoriska cytokiner. Ökning av dessa kvoter innebär att den antiinflammatoriska cytokinen ökar i förhållande till de båda proinflammatoriska och en minskning av kvoten innebär att de proinflammatoriska cytokinerna ökar relativt den inflammationsdämpande. Och i placebogruppen samt lågdosgruppen fann man det senare, det vill säga de proinflammatoriska ökade relativt och detta skedde som en tendens med tiden. Studien med EDSS förbättring i högdosgruppen kan tyda på att tillskotten var välgörande för lipider i nervvävnad och för nervfunktion. Studien stöder också hypotesen att regleringen av cytokin och fettsyreomsättning är störd vid MS skov, och att man ytterligare behöver utvärdera GLA vid MS.

GLA är något som jag stött på då jag nu försökt gå igenom en del avseende kosten och innehållet av fettsyror; något som jag stött på som kanske skulle kunna vara antiinflammatoriskt trots att det är en omega-6 fettsyra. Jag har till och med sett att det finns en förklaring till detta i relation till COX* enxymen, trots att övriga omega-6 tycks öka inflammationtendensen. Det är för tidigt att ta ställning till om jag skall pröva det, men jag skall ta reda på mera.

Jag tror jag skall ta och maila George Jelinek och fråga hur han ser på tillskott av omega-6 fettsyran

*Om GLA:s metabolism. Här kan förklaringen vara till varför GLA är inflammationsdämpande.