Moderna Tider- Att leva på gungfly

Att leva under hotet av en + från klar himmel.

funderingar kring uppkomsten av utmattningssyndrom:

Utmattningssyndrom fick man inte lära sig något om på läkarutbildningen för 35 år sedan. Men jag gick flitigt på film, och kanske hade Charlie Chaplin något att lära en ung och grön blivande läkare. Med tiden har jag fått lära mig om det på olika sätt, inte minst genom patienternas berättelser. Det är kanske inte egendomligt, att omvärlden blivit grundligt handfallen och rådlös inför Moderna Tiders sjukdomar. Man har till och med blivit så osäker, att man haft svårt att acceptera att dessa sjukdomar finns. Det gäller både läkare och andra kategorier. Försäkringskassans personal och andra nyckelfigurer har givetvis fått svårt att sätta sig in i sjukdomar som fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom och utmattningsdepression mm. Att det ofta rör sig om osynliga sjukdomar, invisible chronic illnesses ICI, som yttrar sig vid aktivitet men inte i vila och som ibland inte syns på lab.prover. har också gjort det svårare.

+

Enligt min uppfattning är de här sjukdomarna inte kroniska i alla fall, vilket namnet ICI antyder, så man kanske skall hålla sig till namnet Moderna tiders sjukdomar, MTS. Avseende prover kommer det troligen att ändras, då man exempelvis funnit att stresshormonet cortisol i höga doser kan ge upphov till skador i hjärnan som med olika metoder kan avbildas. Det sker mycket forskning kring stress och vi kommer att få se mer.

+

Försäkringskassan har under de senaste 15 åren fått genomgå ett flertal omorganisationer. Det har fått till följd inte minst där har personalen drabbats av utmattningsreaktioner och på detta handgripliga sätt fått lära sig, vad det innebär. Många har gått i taket.

Senaste exemplet är unga kvinnor i karriären, som arbetar med sådan nit och under sånt stresstryck att de procentuellt sett är sjukskrivna under diagnosen utmattningsdepression mest av alla.

+

Förändringens vindar blåser kraftigt under de senaste åren. Omdaningen i stort och smått förändrar våra betingelser, från perestrojka och murens fall, från datavärldens explosiva genombrott och ofattbara utströmmande av uppgifter och fakta, från 11 september 2001 och al qaida och från Sverges inträde i EU- till den egna situationen på arbetsplatsen och i hemmet, till barnens förhållanden i förskola, skola, på fritid, till föräldrarnas omständigheter avseende hälsa, boende och vård. Allt det nya kombinerat med ekonomiska kriser och åtföljande rationaliseringar, neddragningar, nedläggningar och konkurser har gett upphov till en stor variation av känslor och tankar. Man när ett hopp om fred och välstånd i Europa och världen men har samtidigt en stor oro inför utvecklingen.

+

Människor har känt sig otrygga och varit rädda för att inte klara allt det nya. De har känt oro för egna jobbet, för barnens situation med de faror och den stress dessa utsätts för. (Mitt intryck är också att antalet bokstavsbarn ökar. Jag vet inte så mycket om detta, men nog har denna problematik vuxit parallellt med utvecklingen av MTS hos vuxna). Sapolsky har skrivit om vad allvarlig stress kan innebära för barns utveckling, t.ex. dvärgväxt. Han tar där som ett exempel upp Peter Pans författare. Denne var i sin barndom utsatt för en kraftig stress. Han utvecklade kortväxthet. Något som han sedan kreativt kunde utnyttja i sitt författarskap. Han erfarenhet gav honom det Tingelingska trollspöt, men han skulle förmodligen ha avstått ifrån detta i utbyte mot en genuin barndom. Om man antar, att han som stressat barn hade dålig sömnkvalitet, kan man rent fysiologiskt delvis förstå hans utveckling, eftersom tillväxthormonet produceras framför allt under faser av djupsömn. I själva verket så är det fysiologiska skeendet bakom psykosocial dvärgväxt betydligt mer komplicerat än så, men i detta sammanhang räcker det med att konstatera, att stress kan ge iakttagbara kroppsliga avtryck såväl som osynliga.

+

Begreppet ”Tid är pengar” har blivit påtagligt under de senaste åren. Allt skall vara just in time. Logistik är ett nyckelord. Tidsbegreppet förändras, och detta tror jag har bidragit till upplevelse av stress. Den informella pausen på och utanför jobbet har krympt och samtalet om stora frågor som livet och döden får allt mindre rum, ej heller småpratet om ditt och datt som också kan vara viktigt. Människan tar steg efter steg mot att bli maskin och ting. Genom förändringar av våra betingelser är vi på väg att bli ting själva, förtingning eller reifikation som Stefi Pedersen skriver om i Människa och ting. Och människan reagerar.

+

I socialstyrelsens rapport, Utmattningssyndrom Stressrelaterad psykisk ohälsa, skriver man på sidan tretton om bakgrunden till sjukskrivning: ”Man har velat förklara uppgången (av sjukskrivningar) med samhällsförändringar, förändringar i arbetslivet och förändringar i de enskilda människornas livsvillkor utan att man nått fram till samsyn om etiologin (ung. orsakerna min anm.). Även internationellt finns en liknande diskussion i facklitteraturen, där man bl.a. pekat på de avsevärda strukturella, organisatoriska och ekonomiska förändringar som skett inom arbetslivet sedan 1980-talets början. Man framhåller exempelvis den öka(n)de arbetsbelastningen, och den minska(n)de arbetstryggheten som tänkbara stressfaktorer”. ( ) är mina tillägg. Jag tror, att det är viktigt att framhålla att man upplever att något pågår, att det är frågan om en process. Upplever man att det är stabila förhållanden, kan man anpassa sig till det och göra något åt det. Om man däremot upplever att det är något som sker hela tiden, att livsvillkoren förändras och man själv inte förmår att påverka det, då kan det kännas som en ständigt gnagande oro, en ångest som så småningom kanske bidrar till sjukdomar som depression, panikångest, MTS.

+

Det är troligen inte bara Moderna Tiders Sjukdomar det handlar om, utan också ett nytt sätt att närma sig hälsa och sjukdom. Kanske kommer man att se på sjukdomars utveckling mera dynamiskt i stället för ett statiskt betraktande. Hur utvecklas cancer i magsäcken, i prostatan o.s.v. Jag tror sjukdomar och diagnoser i framtiden kommer att handla om att se fysiologisk skeende och processtänkande, där stress- och immunsystem kommer att vara viktiga komponenter. Kanske är detta ett av alla paradigmskiften[1] som man talade om för något år sedan. Ett är säkert vetenskap är dynamisk. Vad vi i dag tänker kommer att i bästa fall att ses som mycket förenklat om ett antal år.

+

Den ekonomiska krisen omkring 92-94 kändes mycket speciell. Jag kan tänka mig, att den gav lite känsla av 30-tal för dem, som upplevde den stora depressionen då. Men givetvis var det inte så illa, men en del människor fick gå från hus och kanske hem. Om man kan sätta en diagnos på en nation så var Sverige deprimerat vid detta tillfälle, Åtminstone föreföll det så på min mottagning, där marken gungade under många och dessa mådde dåligt. Och det var också ett oerhört bombarderande från politiker, chefer, journalister och andra för att skapa ett krismedvetande. Det kanske är farligt i ett land som Sverige, där det bara finns en fråga i taget och inget som balanserar ett sådant budskap. Jag ser det som ganska troligt att de frön som den massindoktrineringen sådde, kan skördas som bl.a. utmattningsdepressioner idag. I skrivande stund ^{februari 2005} pågår något liknande avseende sjukskrivningsproblematik. Jag tror, att detta är någon sorts brukspatrontänkande. Piskan är svårare att ta på idag.

+

I socialstyrelsens rapport finns en kort redogörelse för en finsk studie (Mika Kivamäki et al) av effekten av neddragningar i en finsk kommun. Man påvisade att det fanns ett linjärt förhållande mellan minskningen av antalet arbetande och långtidssjukligheten. Linjärt förhållande talar för starkt samband. I socialstyrelsens rapport tolkas detta sålunda: Ju större neddragningar på en arbetsplats, desto fler sjukskrivningar bland dem som fanns kvar på arbetsplatsen. Vi vet alla hur det såg ut i Sverige efter den ekonomiska krisen. Först kom neddragningar inom det privata näringslivet med främst män som arbetslösa.

v( vilket feministerna glömmer)rbetstid är lösningen. Kanske borde det finnas tid för samvaro på jobbet, snacka skit och Därefter kom neddragningarna inom den offentliga sektorn, och nu blev det huvudsakligen kvinnor som fick gå. Sjukskrivningarna kom inte omedelbart, dels tar det en tid för sjukliga tillstånd att utvecklas s.k. delay, dels finns det inverkan av flera andra saker bl.a. sjukskrivningsregler, som förändrades och liknande. Det finns inget enkelt samband mellan en sak och sjukskrivningar utan det är en komplicerad bild.

+

De nya förutsättningarna avseende information och kunskap har troligen bidragit till Moderna Tiders Sjukdomar. Vad som här beskrivits är givetvis bara vardagsaxplock, som kan finnas bland orsakerna. Genom att människor blivit mer kritiska och ifrågasättande har det blivit en ökad oro, men i kunskaps- och informationsexplosio­nen finns också ett stort hopp. Som jag ser det, kommer den här utvecklingen att fortsätta och de Moderna Tiderna att bestå, och vi kommer att vara stenåldersmänniskor på väg…

+

Böcker mm som inspirerat:

Why zebras don’t get ulcers. Sapolsky Robert M.

Människa och ting. Pedersen Stefi

Socialstyrelsens rapport Utmattningssyndrom Stressrelaterad hälsa

Sick and tired of feeling sick and tired. Living with invisible chronic illness. Donoghue Paul J. Ph D. Siegel Mary E. Ph.D.

Filmen Moderna Tider av Charles Chaplin

Ett urklipp från Ingrid Malms beskrivning av Karin Boyes roman Kallocain

…kontrollsystem fullbordas den dag kemisten Leo Kall uppfinner en drog, som får namn efter uppfinnaren, Kallocain. Detta serum får människor att blotta sina innersta tankar och känslor. Det visar sig att väldigt många har en hemlig önskan att få leva i frihet, i frisk luft och utan övervakning. De vill kunna lita på sina medmänniskor

Ur Vägskäl av Karin Boye

Ve mig, min fot är för tung för de svindlande höga stigarna,

ve mig, som danats av mull och vars tanke är stål och sten!

---

[1] Från Ronny Gunnarssons arbete om forskningsmetodik mm. Utlagt på nätet av institutionen för allmänmedicin vid Göteborgsuniversitet. "Paradigm: Term som etablerats framför allt genom Thomas Kuhns arbete De vetenskapliga revolutionernas struktur (1962). Enligt Kuhn genomlöper en vetenskap perioder av "normalvetenskap" skilda åt av "vetenskapliga revolutioner". Under de normala perioderna arbetar forskarna inom ett och samma paradigm (i vid mening), bestående av vissa grundläggande teorier, världsbilder, kriterier på "god vetenskap" samt en uppsättning paradigm (i snävare mening) av mönsterbildande exempel, förebilder gällande främst problemlösningar men även andra inslag i forskningen. Mycket omdebatterad är Kuhns tes att olika paradigm (i den vida meningen) inte kan "jämföras logiskt", vilket leder till en relativistisk åskådning. Håkan Törnebohm har, påverkad av Kuhn, framställt en något annorlunda paradigmteori. Han talar om en enskild forskares paradigm, vilket är forskarens komplex av åsikter: världsbild, vetenskapssyn, forskningsstrategi samt uppfattning av forskarrollen. Paradigmskifte: Grundläggande förändring av ett paradigm (i vid mening), innebärande en vetenskaplig revolution." (Focus 97, Stockholm: Norstedts förlag AB)