Den sunde gåtur

på danska sidan Sclerose.info finns en artikel om nyttan av att gå på spatsertur. Intressant läsning.

Man kan oxå uppöva sin medvetna närvaro genom att vandra. Man kan ävenså meditera och vandra.

Detta kan vara oerhört svårt om man har balansproblem. Jag upptäckte att stavar faktiskt gjorde det lättare. Man blev stadigare och kunde mera ge sig tid att känna efter. Jag skulle tro att till exempel rollator kan fungera på samma sätt, vara en möjliggörare för att genomföra vandrande meditation.

meditera och vandra

Det går till så att man försöker vara så uppmärksam som möjligt på hur man rör sig, verkligen känner efter hur man lyfter en fot, hur den vinklas förs framåt, hur den sätts i, hur andra foten beter sig, hur det känns i kroppen i övrigt, hur förändras tyngdpunkten, bålens ställning. Allt det här oerhört sakta för att kunna ta sig tiden att verkligen uppleva sin kropp

den danska artikeln står att enda sättet att öka gångsträckan är att pressa sig, tänja sina gränser. Det är inte riktigt min erfarenhet. Jag upplevde att detta att tänja gränserna så att mina besvär med droppfot framkallades också ökade min MS trötthet. Min gångsträcka ökades genom att jag stoppade min träning i tid, tog en paus på promenaden, en sorts förebyggande vila. Det var min erfarenhet, för andra kanske det kan vara annorlunda.