Varför började man undersöka mikrobiomet mer?

Vid övergången till det nya årtusendet skedde en stor vetenskaplig händelse – The Human Genome Project (HGP) presenterades. Det var ett internationellt samarbete där forskare kartlade hela den mänskliga arvsmassan, alltså vårt DNA och våra gener.

HGP var skriven med bara fyra "bokstäver" – A, T, C och G. Dessa är förkortningar för de ämnen (nukleotidbaser) som bygger upp DNA-kedjor, vilka i sin tur formar gener. Generna styr hur proteiner bildas, och proteiner är avgörande för hur kroppen fungerar.

Det mänskliga genomet visade sig innehålla cirka 20 000–23 000 gener. Överraskande nog utgör dessa bara 1,5 procent av hela genomet – resten har ännu okända funktioner.

Forskare hade förväntat sig att vi skulle ha många fler gener, kanske upp till 150 000, men så var det inte. Faktum är att vissa organismer som vi uppfattar som enklare än människan har betydligt fler gener. Exempelvis har vissa daggmaskar 30 000 gener, och poppelträd har 45 000 gener. Detta väckte en viktig fråga: vad styr då de biologiska processer som man trodde att våra "saknade" gener skulle hantera?

Svaret blev bland annat ett nytt forskningsområde – mikrobiomet, alltså de enorma mängder mikroorganismer som lever i och på människokroppen. Upptäckten av mikrobiomets betydelse har förändrat vår syn på vad som påverkar vår hälsa och vårt biologiska system.

Från tarm till hjärna – kan bakterier lindra MS?

 I kontrast till dagens avancerade metoder för fekal mikrobiotatransplantation, kan ett gammalt dass med hjärta på dörren få oss att både le och fundera: Kanske var det där, i det enkla och organiska, som våra förfäder intuitivt visste mer än vi anar? Hippokrates lär ha sagt att all sjukdom börjar i tarmen och i nya testamentet står det: Om en lem lider, lider hela kroppen.

Forskningen om tarmfloran har tagit ett fascinerande språng in i det neurologiska fältet. Ett av de mest spännande – och ovanliga – områdena är fekal mikrobiotatransplantation (FMT): en behandling där bakterier från en frisk persons avföring överförs till en annan persons tarm, i hopp om att återställa balansen.

🎥 För dig som vill ha en vetenskaplig introduktion: The Gut-Brain Axis – Gut Microbiome Influences on Neurological Disease – en föreläsning av professor Sergio Baranzini från University of California.

Vad är FMT?

FMT används idag framför allt mot infektioner av Clostridium difficile. Men forskare tror att metoden kan hjälpa även vid andra tillstånd – däribland autoimmuna och neurologiska sjukdomar som multipel skleros (MS).

Genom att återställa bakteriefloran vill man påverka inte bara tarmhälsa utan också immunsystemet och – via tarm-hjärn-axeln – påverka hjärnan.

Baranzinis studie: mikrobiomet och MS

I videon berättar Sergio Baranzini om en pågående pilotstudie där fem MS-patienter får FMT. Han beskriver också möss med experimentell MS, som får transplantationer av mikrober från friska möss – med positivt utfall.

Men det är inte den enda forskningen som väcker hopp.

Tre fall, tre förbättringar – men inte från Baranzinis studie. Dessa kommer från Nobelpristagaren Dr. Thomas Borody, forskare och gastroenterolog med lång erfarenhet av FMT. Han var en av upptäckarna av Helicobacter pylori, bakterien bakom många magsår.

Här är de tre fallen han publicerat:

Fall 1: En 30-årig man med MS, trigeminusneuralgi, kraftig svaghet i benen och inopererad urinkateter. Efter fem FMT-behandlingar försvann hans förstoppning – och successivt återvände motorik och urinblåsfunktion. Femton år senare är han fortsatt symtomfri.

🦼 Fall 2: En 29-årig rullstolsburen man med atypisk MS och sensoriska störningar. Efter tio dagars behandling förbättrades både tarmfunktion och neurologiska symtom – och han återgick till normal gångförmåga inom tre år.

👵 Fall 3: En 80-årig kvinna med kronisk förstoppning, proctalgia fugax och diagnosen atypisk MS. Fem transplantationer ledde till ökad energi, förbättrad gång och fullständig lindring av tarmbesvär.

Tarmbakterierna – nyckeln till vår hälsa?

 

En fascinerande föreläsning på YouTube tar upp tarmens bakterier och deras allt tydligare roll för vår hälsa – både kroppslig och själslig.

Mikrobiotan: mer genmaterial än vi själva

Tarmens bakterier bär på ett genetiskt innehåll som vida överstiger våra egna cellers – något forskningen länge känt till, men som först på senare år fått verklig uppmärksamhet i fråga om dess betydelse för vår hälsa.

Tarm och hjärna i ständig dialog

Vi vet idag att tarmen och hjärnan kommunicerar via flera kanaler:

• Nervus vagus, som bland annat styr tarmrörelser
• Det enteriska nervsystemet, tarmens egna "nätverk"
• Signalsubstanser, hormoner och immunförsvaret, som verkar parallellt

Flera av kroppens viktiga signalsubstanser, som serotonin, tillverkas i stor utsträckning av tarmens mikrobiota. En särskild bakterie – Bifidobacterium breve – påverkar exempelvis serotoninhalten, något som har direkt koppling till vårt psykiska välbefinnande.

Kostens roll: fibrer och smörsyra

Fibrer är kolhydrater som inte bryts ner i tunntarmen utan når tjocktarmen, där bakterier omvandlar dem till bland annat smörsyra (butyrat). Denna fettsyra har dokumenterat inflammationshämmande egenskaper och skapar en gynnsam tarmmiljö. Här spelar bland andra Clostridium butyricum, Roseburia intestinalis och Faecalibacterium prausnitzii en viktig roll.

Tributyrat och Alzheimer – hoppfull forskning

I föreläsningen lyfts ny forskning fram om tributyrat – en modifierad form av smörsyra – och dess möjliga effekter vid Alzheimers sjukdom. Försök på både möss och människor visar lovande resultat: de som fick tributyrat uppvisade bättre utfall än placebogruppen.

Det väcker hopp om att inflammationshämning i tarmen kan bidra till att bromsa eller lindra neurologiska sjukdomar – inte bara Alzheimer utan potentiellt många fler.

Själslig hälsa och tarmens makt: Vad forskningen säger

 

I ett föredrag från universitetet i Leiden berättar forskaren Laura Steenbergen om kopplingen mellan vår mentala hälsa och bakterierna i vår tarm – den så kallade gut microbiota. Hon visar hur tarmen och hjärnan faktiskt är i ständig kommunikation, något som kan ha en avgörande betydelse för vårt känslotillstånd.

Experiment på råttor: från stress till lugn med bakterier

Forskare testade hur sterilt uppfödda råttor, utan några tarmbakterier, reagerade på stress jämfört med råttor med normal tarmflora. De bakteriefria råttorna fick kraftigare stresspåslag (kortisol och ACTH). När de senare fick tarmbakterier tillförda minskade deras stressreaktioner märkbart.

Tarmen och känsloliv hos människor

Steenbergen visar hur vissa psykiska symtom ofta förekommer samtidigt som tarmbesvär, exempelvis:

• Autism → svårigheter med toalettbesök
• Ångest → förstoppning
• Depression → gasbildning
• ADHD → IBS

Vad är mikrobiotan – och varför är den viktig?

Våra kroppar består till hälften av bakterieceller, och de har till och med ett större genetiskt innehåll än våra egna celler. Det vore naivt att tro att detta inte påverkar oss mentalt, menar Steenbergen. Mikrobiotan är också unik för varje individ – mer än våra fingeravtryck – och högre mångfald verkar främja bättre hälsa.

Probiotika och negativa tankar

I ett av Steenbergen’s experiment delades deltagare in i två grupper – en som fick probiotika (tarmbakterier) och en som fick placebo. Efter fyra veckor visade det sig att den förstnämnda gruppen hade en tydlig minskning i kognitiv reaktivitet, alltså hur lätt man fastnar i negativa tankar under stress. Resultatet har bekräftats av andra forskarteam.

En tarmstyrd framtid för psykisk hälsa?

Steenbergen ställer en provocerande fråga: Kanske har vi letat efter lösningen på psykisk ohälsa på fel plats? Kanske sitter inte hela svaret i hjärnan – utan delvis i tarmen.

Forskning pekar idag på att psykisk hälsa är ett samspel mellan hjärnan och vår tarmmikrobiota, där kommunikationen sker via flera vägar – inte minst via nervus vagus, den stora vandrande nerv som förbinder hjärnan med bland annat matsmältningssystemet. Denna tvåvägskommunikation kallas ofta för gut-brain axis, och tycks vara avgörande för hur vi bearbetar stress, känslor och tankar.

Att tarmen ibland benämns som "vår andra hjärna" är därför inte bara en poetisk metafor – utan en växande vetenskaplig insikt.

The Gut-Brain Axis - Gut Microbiome Influences on Neurological Disease

🧠 Hjärna och tarm – en kommunikam formar vår hälsa

🎥 För dig som vill börja med en visuell introduktion rekommenderas denna föreläsning av professor Sergio Baranzini från University of California: The Gut-Brain Axis – Gut Microbiome Influences on Neurological Disease.

Vad är hjärn-tarm-axeln?

Forskningen har under de senaste åren visat att vår hjärna och tarm är i ständig dialog med varandra – ett samspel som kallas the gut-brain axis. Det handlar inte bara om matsmältning, utan om hur tarmens tillstånd kan påverka vårt humör, vår stressnivå och till och med risken för neurologiska sjukdomar.

En central aktör i denna kommunikation är vagusnerven – en av kroppens längsta nerver.

Vagusnerven – kroppens informationsmotorväg

Vagusnerven förmedlar signaler mellan hjärnan och flera organ, däribland tarmen. Den styr bland annat:

• tarmrörelser och enzymproduktion
  • sväljreflexer
  • hjärtfrekvens och andning

  Tidigare använde man kirurgi på vagusnerven för att behandla magsår, men efter upptäckten av bakterien Helicobacter pylori har antibiotika tagit över den rollen.

  Det fascinerande är att vagusnerven inte bara skickar signaler från hjärnan till tarmen – utan också från tarmen till hjärnan. Den kan till exempel påverka vår aptitreglering och känsla av mättnad.

  När tarmen hamnar i obalans

  En frisk tarm har en balanserad bakterieflora och ett välfungerande immunförsvar. Men när denna balans rubbas – ett tillstånd som kallas dysbios – kan det leda till inflammation och skador på tarmväggen.

  Immunsystemet spelar en nyckelroll här. Två typer av T-celler är särskilt viktiga:

  • T-reg: dämpar inflammation
  • T17: kan driva på inflammation

  Om T-reg minskar eller T17 ökar för mycket, kan det uppstå en inflammation som skadar tarmens barriärfunktion. Då kan ämnen som normalt inte ska passera tarmväggen läcka ut i blodet – ett tillstånd som ibland kallas läckande tarm (leaky gut).

  En ny förståelse för hälsa

  Att tarmen kan påverka hjärnan – och vice versa – öppnar för helt nya sätt att förstå både psykisk och fysisk hälsa. Det handlar inte längre bara om vad vi äter, utan om hur våra mikroorganismer, nerver och immunförsvar samverkar i ett komplext nätverk.

Glasögon som filtrerar blått ljus.

Om man söker på glasögon som filtrerar blått ljus finner man en hel del. Jag kan för litet om det för att rekommendera.  Länken visar vad man hittar vid en första googling.

Orolig mage, irritabel colon , IBS

Kärt  barn  eller snarare okärt barn har många namn. När det kurrade i magen som barn sade min mor att jag hade ett rikt inre liv och att det var helt naturligt. Idag säger många IBS.

I liten utsträckning har jag haft diverse symtom från magen under hela livet  men ej så att det inverkat på mitt liv i någon utsträckning. Det är först under senaste tjugo åren som det blivit  mer påtagligt.

Ganska många människor har sådana besvär och det kanske är så att det är en sjukdom hos människor som lever i välfärdsvärlden, Jag spekulerar, men man har funnit att det är stor skillnad på hur tarmfloran ser ut hos människor i västvärlden och hos människor som lever under mer ursprungliga förhållanden. Jag kan inte mer om detta eller dess samband med symtom från tarm.

Det finns  flera gemensamma symtom beträffande IBS. Det är en förkortning för Irritable bowel syndrome.

Smärtor från buk är en grupp av symtom vid IBS. Det är ofta i samband med toilettbesök.

Avföringsförhållanden kan vara varierande. Det kan vara förstoppningar, lös mage eller diarrer  eller båda sakerna

Uppblåsthet och besvärlig gasbildning.

IBS är en sjukdom som kan  beskrivas som ofarlig och efter undersökning kan man få beskedet att allt är normal.  Jag var med en gång då en ung person fick detta besked. Jag befann mig i en korridor där undersökningsrummet  var. Plötsligt hördes brak och dunder därifrån och därefter kom doktorn springande ut ur rummet. Patienten hade vid beskedet exploderat och gått löst på diverse inventarier. Hen hade väntat sig så mycket av undersökningen av sina svåra besvär. Det är naturligtvis inte så att detta är normalt men det är inget att hitta vid just den undersökningen som var inspektion av tjocktarmen genom ett "rör", coloscopi. 

IBS kan vara mycket besvärligt och ge svårigheter inte minst socialt. Initialt var det för mig vissa saker som utlöste det och lät jag bli att äta detta blev det bättre. Så småningom ökade besvären och då blev diagnosen IBS. Ska inte dra hela historien men  FODMAP dieten kom att hjälpa mig.

Att försöka leva i överenstämmelse med hur kroppen är funtad. Om biologiska klockan. Om melatonin.

 Följande skrevs för ungefär två år sedan. Gått igenom nu och ändrat en del.

I en TED-föreläsning beskriver forskaren Satchin Panda vad som händer om man blir instängd i en lägenhet utan att ha några impulser utifrån vad klockan är. Omkring klockan 22 på kvällen kommer man att somna och sömnen kommer att bli som djupast cirka klockan 02.00. Klockan 04.00 börjar kroppen förbereda sig på att man skall vakna. När man sedan vaknat och öppnat ögonen kommer sömnhormonet melatonin att drastisk sjunka i blodet och i stället kommer stresshormonet kortisol att börja stiga.

Vår hjärna kommer att fungera som bäst omkring 12.00 och vår bästa fysiska prestationsförmåga kommer senare under eftermiddagen. I kvällningen börjar sömnhormonet melatonin att börja stiga igen och man vill återigen somna.

Det finns en bok på svenska, 24-timmarskoden,  av Satchin Panda där han berättar och beskriver sin forskning om den biologiska klockan ingående.

 

Dygnsrytmklockan och samband med ljusets variation under dygnet 

Då man går ut i friska luften på morgonen sedan det ljusnat händer det saker i kroppen enligt  Sanchit Panda.  Man blir piggare, mindre trött. Jag provade detta vid sjutiden en vacker sommarmorgon, vattnade lite tomater  rensade ogräs. Hur kändes det? Ja, jag blev definitivt mer alert. Förmodligen en placeboeffekt (även kallad sockerpillereffekt), men det finns vetenskapliga fakta bakom varför man kan känna sig piggare.

Om melatonin- bildandet under natten:

 I hjärnans tallkottkörtel produceras hormonet melatonin. Detta hjälper till att ställa om kroppen från vakenhet till sömn bland annat genom att sänka blodtryck, kroppstemperatur. Det samverkar också med "stresshormonet" kortisol  vars verkan är motsatt på vakenhet, Produktionen av melatonin styrs av ljuset med hjälp av den biologiska klockan,

 Redan ljuset inomhus påverkar så att man minskar på produktionen av sömnhormonet melatonin, som nattetid insöndras från tallkottkörteln in i blodomloppet. Blått ljus som dominerar utomhus dagtid är det mest effektiv för att minska produktionen  av melatonin i hjärnan. Rött, orange ljus däremot påverkar inte så mycket. Detta är kanske beroende av evolutionen. Elden har funnits i många år som människans vän till matlagning, till ljus på kvällen. Att sitta framför brasan var troligen en mycket vanlig sysselsättning hos våra stenåldersförfäder. Det var deras TV där de satt och utbytte erfarenheter och minnen. Kanske har det bidragit till att det röda ljuset inte stör melatoninproduktionen i samma grad som blått ljus. Det skedde under så många tusentals år att vi anpassade oss rent genetiskt. 

 Det blåa ljuset träffar speciella ljusavkännande celler i näthinnan och gör att melatoninproduktionen i hjärnan upphör.  Signaler går från näthinnan till en vår dygnsrytmsklocka, som reglerar vår dygnsrytm och säger åt tallkottskörteln “sluta  producera sömnhormonet!”.

·      2017 gick Nobelpriset till forskare som som utrett mekanismerna bakom denna klocka. Jag saxar och klistrar från pressreleasen avseende detta:

Livet på jorden är anpassat efter vår planets rotation. Att levande organismer har en biologisk klocka som kan förutsäga och anpassa deras biologi till dygnets regelbundna växlingar har sedan länge varit känt.  Forskarnas upptäckter förklarar hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi så att den är väl förberedd inför dygnets olika faser.

Man började med att studera en gen som krävdes för bananflugans normala dygnsrytm. De visade att genen kodade för ett protein som anrikades under natten men bröts ned till låga nivåer under dagen. De identifierade ytterligare proteiner och kunde beskriva ett självreglerande urverk i våra celler. Klockan har sedan visat sig fungera enligt samma princip i andra flercelliga organismer, inklusive i människa.

En självgående inre klocka behövs för att anpassa och förbereda vår fysiologi till dygnets olika faser. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism. Vårt välbefinnande påverkas till exempel då kroppen under flera dagar behåller sin rytm från en annan tidzon vid jetlag. Forskning har även visat samband som tyder på att en välfungerande dygnsrytm är viktig för vår hälsa.

Melatoninproduktion i nästan hela kroppen  i dagsljus.

Det som händer ute i friska luften är att vi träffas av en annan sorts strålning som gör att melatonin börjar att produceras i nästan alla celler i hela kroppen. Och melatonin är inte bara ett sömnstimulerande ämne. I praktiskt taget alla celler finns mitokondrier, som är cellernas kraftstationer. Där produceras all energi som cellerna, de olika organen, ja hela kroppen behöver .När denna energi produceras bildas också biprodukter som kallas fria radikaler. Dessa gör en del nytta i bl a vita blodkroppar genom att ta kål på bakterier, virus och liknande. De fria radikalerna har tyvärr också en stor benägenhet att påverka, skada frisk vävnad i kroppen och det är detta som kallas oxidativ stress. Oxidativ stress tros vara orsak till många kroniska sjukdomar.  Melatonin är en mycket stark antioxidant.  Och det är alltså på det viset  att melatoninet  dagtid produceras i just mitokondrierna, just precis där det behövs. Visst är kroppen underbart inrättad.

Men... friska luften ?? Vad har det här med mitokondrier att göra. Jo ute i friska luften träffas man av nära infraröd strålning NIR, denna når in på djupet inemot 8 cm djupt- Det innebär att den når väldigt många celler och mitokondrier. Den finns där även om det är molnigt, eller om det är skugga av träd till skillnad från det ultravioletta ljuset som ger D-vitamin. Om man känner att det blir varmt på huden under kläderna är det nära infraröda ljuset man träffas av och då bildas det melatonin, som kan motverka en hel rad sjukdomar.

 

Vill du veta mer om detta titta på denna YOUTUBE video med professor Roger Seheult

 

 

”70 är det nya 50 ” - Ingmar Skoog på Hjärnans dag 2019

Härom dagen lånade jag boken  70 är det nya 50 av Ingmar Skoog. Jag hade hans far  Gunnar Skoog som chef ( en mycket bra chef) då jag i min ungdom påbörjade en psykiatriutbildning, från vilken jag hoppade av. Dels pga av detta men framför allt att jag är intresserad av åldrande ( härtill är jag nödd och tvungen, inte så förfärligt långt till 80)  Mitt största problem med åldrandet är att jag är ganska handikappad pga av hörseln. Jag klarar bra att tala med enstaka personer men så fort det blir ljud vid sidan av uppstårt stora problem. Jag har också noterat att det börjar påverka lyssnandet på musik. Allt är inte längre lika njutbart.

Vad som bra att höra är att åldrandet har förändrats så att människor blivit mer vitala och dagens äldre  kan göra mer nu än tidigare. Det talar klart för att man kan påverka sitt åldrande liksom man kan påverka en del beträffande sjukdomar. Egentligen är det just detta min blogg handlar om. Därför platsar följande Youtube föreläsning bra i bloggen.

Forskning om spridd prostata cancer.

 Forskningen STAMPEDE är ett projekt inom den forskning som kallas MAMS det vill säga den forskning som jag skrev om i föregående inlägg OCTOPUS,  en typ av forskning som använder flera armar i forskningsupplägget som gör att man kan forska på flera medel i samma upplägg, man kan lägga till forskningupplägg senare och man kan ha  samma kontrollgrupp (-er). Syfte är bl a att snabba på, förbilliga forskningen.

Statistik prostatacancer:

År 2023 fick 11337 män i Sverige prostatacancer.

2022 levde 133 954 män som har eller har haft prostatacancer någon gång.

Cirka 2213  dog i prostatacancer  2023.

Det är vanligaste orsaken till död i cancer hos män.

Det har kommit fram allt bättre behandling under åren.

Dels kan man behandla så att cancern försvinner, 

Vidare finns det behandling som kan ge ett värdigt liv även om  man fått spridning av sjukdomen men det behövs fortfarande mycket sådan forskning.

Min personliga erfarenheter är att min farfar, morfar samt min far dött av prostatacancer. Farfar och morfar dog på 1940-talet resp 1950. Då fanns inte mycket att göra åt sjukdomen.  Min far dog 1998  och då fanns en del men det blev nog upptäckt för sent för att det skulle bli någon god effekt av behandlingen. 

Själv fick jag prostatacancer diagnosticerad 2015. Jag lät mig nog undersökas alltför sent då jag hade ganska besvärligt med urinen i många år pga  sjukdomen MS. Lyckligtvis har jag ännu inte fått någon spridning.

Genom STAMPEDE  har man effektiviserat behandlingen av spridd prostatacancer vilket kan läsas om i länken ovan. Man kan få texten översätt till svenska. Det finns också en bra video som ej översätts  men där man kan få texten utskriven samtidigt som den sägs. Då går det relativt lätt att följa.

Således hoppfull läsning.

En relativt nytt sätt att forska

 Octopus

 är ett släkte av bläckfiskar  med åtta, det vill säga flera armar.  Men det är också ett forskningsprojekt som handlar om forskning om progressiv  multipel skleros och denna forskning har fått namnet Octopus för att den liksom bläckfisken har fler armar  jämfört med traditionell forskning.

Här en video om bläckfisken octopus:

..

 

Octopus är således ett djur med åtta armar. Det är ett intelligent djur där hjärnan finns inte bara i huvudet utan också armarna och den har många fiffiga egenskaper för att klara sitt liv i havet.

Kanske är inte bara på grund av att den har åtta armar som man valt namnet octopus  på denna metodik vid forskningen om MS utan också för dess intelligens.

Detta är en metodik som kallas MAMS som är förkortning av engelskans The Multi-Arm Multi-Stage  trial design, Multipel skleros är inte den första sjukdom man beforskar med hjälp av MAMS utan det finns flera andra. Längst har man kommit med prostatacancer men det pågår också forskning om äggstockscancer (ovarialcancer), tjock och ändtarmscancer , njurcancer, tbc, blödningar efter förlossning samt kirurgi,

Tidigare forskning har ofta involverat två armar:

En grupp som får den substans som skall undersökas

En grupp som skall vara i stort sitt lika den andra ifråga om kön, ålder och andra faktorer. Det enda som skall skilja är att de får placebo, dvs ingen verksam substans. Detta är kontrollgruppen.

Sedan görs en fas I undersökning som i princip går ut på att undersöka att substansen inte är skadlig.

Fas II Undersökning där man vill se om substansen kan ha effekt, men undersökning är så liten att det inte går att generalisera från den,

Fas III En stor undersökning som gör att man utifrån resultatet med statistik kan säga  att den undersökta substansen har effekt eller är verkningslös.

Med metodiken MAMS  använder man flera armar där de olika armarna kan vara olika substanser som man undersöker parallellt  men armarna kan också vara olika doser av samma ämne. En viktig del är att man använder samma kontrollgrupp till alla de olika armarna. Detta innebär närmast en halvering av antalet deltagare som behövs.

En annan skillnad är att undersökning  motsvarande fas I, II och III ingår i samma upplägg men där man har lagt in kontroller i intervaller för att se om vissa bestämda krav uppfylls

Detta var mycket övergripande. Jag förstår det ganska ytligt men skall titta igenom mera.

Vill ni läsa mer sök på forskning MAMS . På Youtube finns en del om Octopus.

Avseende prostatacancer har man kommit längst och där finns forskning som jag kanske kan bli i behov av. Än så länge finns dock peppar peppar ingen spridning.

Ögon känsliga för blått (om produktion av melatonin i hjärnan)

 Ett sätt att sova bättre kan vara att vara ute i friska luften och på så sätt öka melatoninproduktionen i kroppens flesta celler genom den nära infraröda strålningen man får. Det ger således melatonin som är en mycket viktig antioxidant som man får helt gratis. Men melatonin är också viktigt för sömnen och det är då främst den melatonin som produceras i hjärnans tallkottkörtel.

Stimuleringen att börja bilda melatonin i tallkottkörtel kommer från näthinnan och går i en nervbana  från näthinna till suprachiasmatiska kärnan ( retinohypothalamiska kärnan= den biologiska chefsklockan) och därifrån  vidare till tallkottkörteln.

Och det är speciella celler i näthinnan som stimulerar denna bana. Den är extra känslig för ljuset i det blå spektrat, så att när detta ljus finns så förhindras produktionen av melatonin i hjärnan( tallkottkörteln) däremot går det bättre med ljus åt det rödaktiga hållet.

Ett sätt att stimulera sin sömn är ju att släcka ned och ha det mörkt innan man går och lägger sig, men man kanske inte behöver vara så drastisk. På mobiltelefoner kan man ställa in att telefonen ställs på nattläge och det gör att  det blåa ljuset minskar på skärmen. På TV kan man också ställa in nattläge. Ett enkelt sätt är att välja bildläget film, som har ett skonsammare ljus.. Själv försöker jag göra lite kvällsgympa i dämpat ljus för att  stimulera produktionen av melatonin. Krattig aktivitet innan man lägger sig är dock inte bra för sömnen då det ökar svårigheten att varva ned.

Ett sätt att minska blått ljus på kvällen kan vara att skaffa glasögon med filter som filtrerar bort det blå ljuset.

Hur bra är periodisk fasta ?

 Jag vill helst inte tala om fasta eftersom det är förknippat med att vara hungrig och liknande, utan vill hellre se det som en del av att man försöker följa sin biologiska klocka.

( jag talar nu om att man äter inom ett tidsfönster varje dag- exempevis  under  12 el 10 el el 8 timmar  någonting därimellan. 

För cirka två år sedan intervjuades professor Kerstin Brismar i radion om detta som är en del av hennes specialområde. Hon är en erfaren läkare. Du kan lyssna på det här.

Själv försöker jag ha ett matfönster mellan cirka 10 -18. Det är en del av att försöka följa min biologiska klockan. Ett annat sätt jag försöker är att vara ute i "friska luften" varje dag för att det skall bildas melatonin i mina mitokondrier. Det senare är ju ganska svårt att känna nyttan av och man får lita på forskningen  men att äta  med matfönster har gjort att matsmältning fungerar bättre.

Lite om biologiska klockor

snart ändrar vi på tiden. Det är dags att flytta fram klockan. Man kan fråga sig vad som händer i vår kropp då? Vi har en biologisk klocka som hjälper oss att anpassa oss till ljus och mörker. Fast i själva verket ha vi mängder av biologiska klockor. De finns i snart sagt varje cell i vår kropp. Det  finns också biologiska klockor överallt i naturen. . Hur kommer det sig att till exempel olika växter har olika tider då de blommar. Vissa blommar på våren som liljekonvalj, andra på hösten. Andra blommar på dagen medan andra blommar på natten; varför är det så?

En fransman de Mairan studerade redan 1729 sådana frågor.  Han hade noterat att vissa blommor  öppnade sig på dagen och stängde sig på natten. Han beslöt sig för att se hur växten Mimosica skulle bete sig om den hela tiden var i mörker. Det visade sig att de även öppnade sig dagtid  då de var i mörker och slöt ihop sig på natten. Han fann med andra ord att de tycktes ha en egen rytm för när de skulle öppna sig och sluta sig helt oberoende av ljus.  Långt senare skulle det hela komma att förklaras av  begreppet biologisk klocka. Forskning om detta  belönades 2017 med nobelpris.

Biologiska klockor finns många av i kroppen. Det finns dock en biologisk klocka som är en sorts chefsklocka eller huvudklocka. Den har ett latinskt namn nucleus suprachiasmicus.  Namnet beskriver bara var detta nervcentrum, denna nervkärna är belägen och det är i hypothalamus. Den kallas SCN en förkortning av nämnda latinska namn.

Detta nervcentrum SCN får information om vilka ljusförhållanden som råder  och utifrån detta kan den sedan styra en hel del rytmer i kroppen  som vakenhet och sömn,  Följande följer ävenså biologiska rytmer: Under vissa förhållanden behöver kroppen en del hormoner i en viss halt,  kroppstemperaturen växlar under dygnet och många fler.

SCN , huvudklockan får sin information om ljusförhållanden via en nervbana från näthinnan, Det är en alldeles egen bana. Via den banan till SCN går information vidare till tallkottkärteln, som producerar melatonin när det är mörkt. Ljuset hejdar produktionen av melatonin från tallkottkörteln och under dagsljus produceras melatoninet  i kroppens olika celler och närmare bestämt i cellernas energiproducenter mitokondrierna, Melatonin är en viktig antioxidant. Att den produceras i mitokondrierna är ingen tillfällighet för där produceras energi och då kan genom oxidativ stress bildas så kallade fria radikaler sot kan vara startpunkt för olika sjukdomar som kroniska sjukdomar, cancer sjukdomar. Att det viktiga melatoninet finns nära till hands är ändamålsenligt. Hur får man i sig den?  Jo genom att vara ute i friska luften och utsätta sig för bl annat nära infraröda strålar. Denna strålning går genom kläder och känner man att det blir varmt på ryggen när man är ute så är det den nära infraröda stålningen man märker.

Kan att sova bra under tonåren minska risk för MS?

             

Z    Z    Z     Z      Z        Z   Z     Z   Z      Z           Z   Z   Z  Z  z 

                  Z   Z   Z  Z  Z                 Z  Z   Z    Z     Z     Z

  

 I en  studie från Karolinska Institutet 2023 undersöktes sömnbrist och eventuellt samband med multipel skleros.Studien var en case-control studie där  2075 personer med MS jämfördes med 3164  kontroll personer, vars tillstånd skulle vara lika avseende ålder och kön. Personerna fick besvara frågor om  hur deras sömn varit under åren avseende bl a längden på sömn och hur de upplevde sin sömn.

Det framkom en skillnad mellan de som sovit 7-9 timmar under tonårstiden och de som sovit kortare tid än sju timmar. Det fanns en ökad förekomst av MS för de som sovit mindre än sju timmar. Man kan dock från resultaten inte säga om sömnbrist orsakat MS eller tvärtom att neurologisk skada gjort att man sovit mindre enligt intervju med prof Torbjörn Åkerstedt i Dagens Medicin där också studien presenterades.

MS patienter har ofta problem med sömnen enligt Neuro. Nu erbjuds man via neuro att få delta i en behandlingsstudie av svårigheter att somna  via organisationen. Den behandling man erbjuds är KBT.  Mera om detta via Neuro där man också kan anmäla sig.

Om kost och MS- att äta fisk (svensk studie) Vidare om kost i allmänhet och MS ( studie från Oxford och Australien)

 I  Studie från 2025

En svensk undersökning,Impact of fish consumption on disability progression in multiple sclerosis har nyligen publicerats där man studerat fiskintag och förloppet av MS. Man har studerat hur det gått för personer med MS  utifrån data från det svenska MS registret och följt patienter upp till femton år efter diagnos.  Dessutom fick 1719 personer ett uppföljningsformulär med sikte på att finna förändringar i hur mycket fisk man ätit. 

Man fann att högre fiskkonsumtion  är förknippat med en bättre utveckling avseende försämring i sjukdomen och att diet kan vara en möjlig väg att påverka sjukdomen. Gäller både mager och fet fisk.

Forskningen är bl a från Karolinska Institutet. Du kan läsa om den Här

 II Studie från 2023

En annan studie   handlar om diet och  progression  och symtomatologi vid MS. Det är en översiktsartikel. Man utgick från mer än 700 studier om kost och MS men de flesta mötte inte upp mot de krav ställdes. Syftet var att utifrån den man man åt  skulle se om det kunde påverka utgången avseende förlopp och symtom av MS.  Forskarna kom från Oxford och Australien. 

Man fann att dietens kvalitet  tycktes gen en bättre livskvalitet och mindre handikapp hos MS-patienter.

Det fanns tecken på andra positiva samband mellan diet och annan påverkan på sjukdomen men endast tecken ej helt klart ( inclusive)

Diet med mycket grönsaker, baljväxter, frukt,fullkorn, fiber och fisk verkade ha bäst potential

Man skriver också att fler studier behövs.

Studien finns Här 

Intervju med neurolog Jan Hillert för 1 1/1 år sedan om MS

Handlar om hur man ser på MS nu och vilken utveckling som sett de senaste  åren, dvs sedan bromsmediciner kom men också om faktorer som inverkar och då till exempel rökningens skadliga inverkan  Finns på  Youtube

https://www.youtube.com/watch?v=Gk2rzX_sh58

Glucosamin och knäont- artros

 Jag har skrivit nyligen att jag haft en del besvär  med artros genom åren. Det är ganska vanligt att folk (och fä) använder glukosamin. Det ges även till hästar, katter och hundar och kanske fler hundar.  Tidigare var det i varje fall betydligt billigare att köpa glukosamin till hästar och jag har varit med om att personer köpt glukosamin i förpackningar för hästar. Inget som rekommenderas. Man frågar sig om det kan påverka blodsocker och öka risken för diabetes. I den här artikeln i läkartidningen diskuteras detta. Om friska individer tar normaldosen vilket i detta fall är 1500 mg/dygn tycks det inte påverka blodsocker. Det betyder  naturligtvis inte att högre doser kan ge sådana effekter. Delvis därför tycker jag inte man skall köpa glukosamin till djur  men också av andra skäl.

Emellertid har jag försökt att se om det finns något som talar för att glukosamin glukosamin hjälper mot besvär av artros. Frågar man bara rakt ut på nätet eller AI är korta svaret nej. Men jag tror att man måste gå längre än så för att få något svar varför så många tar glukosamin. Eller är det bara placebo? 

Jag har ätit det i många år men tänkte efter ett tiotal år att nu slutar jag, Mina knän gav sig sedan successivt till känna igen, Jag har börjat med glukosamin igen för kanske ett år sedan. Jag är bättre än jag varit men inte bra.  Det kan vara så att förbättringen beror på att jag tränat ganska intensivt med inriktning på knäartros. 

Här är en artikel som handlar om det finns några vetenskapliga bevis för att glukosamin hjälper mot artros.

Det finns många sidor på nätet där man kan få goda råd vid artros.

Watch dr Sam Gartland

 

Sam Gartland

Intressant för mig är hans utveckling.Sedan han fick MS och började tillämpa livsstilsförnändringar  inspirerad av George Jelinek och Roy Swank, har han fått liknande erfarenheter som jag fått. Se på Youtube. 

Tranbär mot urinvägsinfektion

 

     Bilderna  ovan från professor Inga Odenholt, Infektionskliniken Malmö 

Använt tranbärsjuice för att förebygga urinvägsinfektion vilket jag började få i samband med  att jag fick MS. Det finns ett ämne, proantocyanidin i tranbär som fäster i urinblåsans vägg och blockerar bakterier från att fästa och på så sätt förhindras  UVI eller urinvägsinfektion.

Men fungerar det? Jag ställde frågan till AI och fick följande svar:

Ja, det finns faktiskt forskning om att tranbärsdryck kan hjälpa vid urinvägsinfektioner (UVI). Tranbär innehåller proantocyaniner, som är antioxidativa ämnen som kan förhindra bakterier från att fästa sig på urinblåsans vägg. De kan också förhindra bakteriernas "hår" från att klänga sig i urinvägarna, vilket gör det lättare för dem att sköljas ut.

En sammanställning av forskning visar att regelbunden konsumtion av tranbärsdryck kan minska antalet urinvägsinfektioner med cirka 35 procent. Det är dock viktigt att notera att tranbärsdryck främst fungerar som en förebyggande metod och inte nödvändigtvis bryter en redan utbruten infektion

AI hänvisar till Fråga Apotekaren där man kan läsa mer,

Tidigare brukade jag skriva årliga rapporter om hur hälsan utvecklats

 

det gör jag inte längre. Dels skriver jag inte mycket eller inget alls på bloggen. Dels går åren och man blir äldre. Nu är jag 78  år. Det är ju naturligt att man åldras och förändras.

Beträffande MS tycker jag nog det är oförändrat men möjligen hade jag ett skov i samband med en Covidinfektion. Jag fick i varje fall svårare med balansen i några veckor men sen gick det över.

Det finns problem med min hälsa vid sidan av det tidigare. Dels opererades jag för prostatacancer 2015. Det har gått bra beträffande cancern så tillvida att man inte hittills inte sett några tecken på att den återkommit, men det har blivit en del problem med inkontinens vilket är lite besvärligt men hanterbart. Jag hade ju problem med urinering redan tidigare på grund av MS med intensiva trängningar och på ett sätt blev just detta bättre efter operationen så en del av trängningarna jag hade kanske inte berodde på MS, men det debuterade då.

Kanske mitt största problem är  att jag har ont i ett knä när jag går. Jag ådrog mig det då jag tränade intensivt med knäböjningar men det var helt fel för mig. Jag gick ner för djupt och att göra det f r ekvent  sliter på knän just pga knäleden inte är "konstruerad" för den rörelsen. Det är samma risk med cyklande  om man belastar knäna för mycket genom att ha sadeln lågt så att man cyklar med knän för mycket böjda kan det skada knän. Detta hände cirka 2005. Men efter en del klokare träning med styrketräning i benmuskler för att stabilisera i knäleden plus glukosamin blev jag mycket bättre till bra och kunde röra mig ganska obehindrat. 

Men för tre år sedan tänkte jag att jag klarar mig nog utan glukosamin- nu kom besvären som ett brev på posten och sitter i fortfarande det har begränsat min rörlighet och konditionen har blivit sämre.  Möjligen blir det långsamt bättre. Jag funderar på att det kanske måste opereras. 

Cykla kan jag dock göra framledes och efteråt känns knän bra till skillnad mot efter promenader.

Men i stort måste jag nog säga att jag mår bra  och får vara nöjd.

Jag fortsätter med min yoga och träning. Tränar knäövningar och inkontinensövningar.

Målar lite. Framför allt i en grupp på Teneriffa

Så är det nu

Hur tillagar du din kost ?

  

Om jag förstår det rätt är fettintaget viktigt. Om man tittar på till exempel cytokiner, de proteiner som spelar en stor roll i immunförsvaret, är dessa beroende av vilka fettsyror man intar. Exempelvis stimulerar mättade fetter  cytokiner som är proinflammatoriska och kan bidra till ökad inflammation, De fleromättade fettsyrorna har i stort sett samma verkan. . Enkelomättade kan man beskriva som neutrala. Slutligen omättade fettsyror är i huvudsak antiantiflammatoriska. Detta kan vara en enkel sammanfattning av fettsyrornas påverkan på cytokiner? Det står på innehållsförteckningarna av maten man köper vilken typ av fett som finns, om de är mättade, enkelomättade eller omättade. 

Det är också viktigt hur man tillagar maten, se bild.   

Har du några bra tips på god och nyttig mat?

Samtal med AI om autoimmuna sjukdomar och kost. Obs Swank diets verkar omnämnas som en reum. artrit kost. Det är nog mest mot MS men fungerar troligen vid RA också

 god kväll. Vilka sjukdomar räknas till autoimmuna sjukdomar? 

Bild från Tenerife: Om sol sken. Solen är inte viktig bara för D vitamin, Minst lika viktig är det nära infraröda ljuset som ger melatonin dagtid vilket är en viktig  antioxidant. Behöver ej vara i direkt sol då det går genom kläder och  även skugga från träd. Det ultravioletta ljuset skall man vara mer försiktigt med.

God kväll! 🌟 Autoimmuna sjukdomar uppstår när immunsystemet felaktigt attackerar kroppens egna celler och vävnader. Här är några vanliga exempel på autoimmuna sjukdomar:

• Rheumatoid artrit: Attackar lederna och orsakar inflammation och smärta.

• Systemisk lupus erythematosus (SLE): Påverkar flera kroppssystem, inklusive hud, leder och njurar.

• Celiaki: Orsakar inflammation i tunntarmen vid konsumtion av gluten.

• Diabetes typ 1: Immunsystemet angriper och förstör de celler i bukspottkörteln som producerar insulin.

• Graves sjukdom: Orsakar överproduktion av hormonet sköldkörtelhormon.

• Rökande: Orsakar inflammation i tarmarna och tarminflammation.

• Multipel skleros (MS): Angriper det centrala nervsystemet och orsakar neurologiska symtom.

• Psoriasis: Orsakar snabb tillväxt av hudceller, vilket leder till rodnad och skorpa.

• Sjögrens syndrom: Orsakar torrhet i ögonen och munnen.

• Addisons sjukdom: Orsakar brist på hormoner från binjurarna.

Dessa sjukdomar kan vara kroniska och kräva livslång hantering. Behandlingar kan inkludera immunosuppressiva läkemedel, symptomatisk vård och livsstilsförändringar.

Har du några specifika frågor om någon av dessa sjukdomar?

Jag vet att för länge sedan , sådär en 50 år sedan rekommenderades livstils och kostförändringar vid rheumatoid artrit även av läkarkåren men sedan hörde man inte så mycket om det. Vid MS fanns Swanks diet som dock inte fick något genomslag i stort och det fanns inga rekommendationer om detta från läkarkåren. Finns eller har funnits avseende några av de andra autoimmuna sjukdomarna någon livsstilsförändring eller kostförändring. Jag förmodar att rökning avrådes från vid samtliga tillstånd.

Du har rätt, rökning avrådas definitivt vid alla autoimmuna sjukdomar eftersom det kan förvärra inflammation och andra symtom. När det gäller livsstils- och kostförändringar, finns det faktiskt forskning som stöder att vissa förändringar kan hjälpa vid flera autoimmuna sjukdomar. Här är några exempel:

• Antiinflammatorisk kost (AIP): Denna kostupplägg fokuserar på att undvika mat som kan orsaka inflammation och istället inkluderar näringsrika livsmedel som kan hjälpa till att lindra symtom.

• Glutenfri kost: Speciellt för personer med celiaki och vissa andra autoimmuna sjukdomar kan undvikande av gluten bidra till att minska inflammation och andra symtom.

• Paleokost: Denna kostupplägg följer principerna från paleolitiska tider och undviker moderna livsmedel som kan orsaka inflammation, såsom raffinerade livsmedel och mjölk.

• Låg-FODMAP kost: Denna kost kan hjälpa vid inflammatoriska tarmsjukdomar genom att minska mängden fermenterbara sockerarter som kan orsaka magproblem.

Det är viktigt att komma ihåg att varje individ kan reagera olika på olika kost- och livsstilsförändringar, så det kan vara en bra idé att prata med en läkare eller en dietist innan man gör större förändringar.

Har du övervägt någon av dessa kostupplägg eller har du några specifika frågor om hur de kan påverka en viss sjukdom?

För mig själv är Swanks diet, glutenfri diet samt även låg-Fod Map intressant och jag använder dessa. Jag är emellertid intresserad av området i stort och för att avgränsa mina frågor gäller det speciellt rheumatoid artrit speciellt eftersom det har en sådan lång historia med kostrekommendationer och speciellt vill jag minnas att det var intressant vid RA hos barn.

Det är fascinerande att du är intresserad av olika koststrategier för att hantera rheumatoid artrit (RA), särskilt eftersom det har en lång historia med kostrekommendationer. Här är en översikt av några koststrategier som har använts för RA:

Swanks Diet

Swanks diet, utvecklad av Dr. Swank på 1940-talet, fokuserar på att minska inflammation genom att begränsa mängden fett och protein i kosten. Dieten rekommenderar att äta mycket frukt och grönsaker, fullkorn och fisk, samtidigt som man undviker fet mjölkprodukter och rött kött.

Glutenfri Diet

En glutenfri diet kan vara fördelaktig för vissa personer med RA, särskilt om de också har celiaki eller glutenintolerans. Gluten är en protein som finns i vissa frön som vete, korn och råg, och kan orsaka inflammation hos vissa människor.

Låg-FODMAP Diet

Låg-FODMAP-dieten är designad för att minska magont, men det finns teorier om att den också kan hjälpa till att minska inflammation hos vissa personer med RA. FODMAP är en samling av olika sockerarter som kan orsaka magproblem.

Kostrekommendationer för RA hos barn

För barn med RA är det viktigt att säkerställa att de får en balanserad kost som stöder tillväxt och utveckling. Kostrekommendationer inkluderar många frukt och grönsaker, fullkorn, magert protein och hälsosamma fetter. Det är också viktigt att undvika livsmedel som kan orsaka inflammation, som rött kött och fet mjölkprodukter.

Har du några specifika frågor om någon av dessa koststrategier eller hur de kan tillämpas för RA?

Samtal med AI om fetter; speciellt omega-3

Det ser ut som texten är lång men den är lättläst och lättsmält.

Hello! You're chatting with Microsoft Copilot, your versatile AI assistant. 🌟 How can I assist you today? Whether it's brainstorming ideas, answering questions, or just having a friendly chat, I'm here for you!

Undring om omega-3 fett: De omega-3 fetter som kommer från djurvärlden är olika de som kommer från vegetabilier. Jag läste att vegetabiliskt omega-3 är svårare att ta upp från människan än animaliskt. Det är bara en liten procent som kan tas upp. Min undring är att om man kan ladda upp det vegetabiliska fettet så att den mängd omega-3 som man behöver varje dag är tillräckligt?

Du har rätt! Vegetabiliskt omega-3, främst i form av alfa-linolensyra (ALA), omvandlas inte effektivt till de långa omega-3-fettsyrorna DHA och EPA i kroppen. Men det finns sätt att öka upptagningsgraden och få i sig tillräckligt med omega-3.

1. Algolja: Algolja är en bra källa till DHA och EPA, och kan vara ett alternativ till fiskolja. Den innehåller också mindre omega-6-fett, vilket är fördelaktigt.

2. Kosttillskott: Speciellt designade omega-3-tillskott från alger kan hjälpa till att täcka behovet av DHA och EPA.

3. Balansera med omega-6: Att minska omega-6-fettsyrorna i kosten kan förbättra omvandlingen av ALA till DHA och EPA.

Genom att kombinera dessa strategier kan du öka mängden omega-3-fett i din kost och möjligtvis uppnå de rekommenderade nivåerna. Har du provat någon av dessa alternativ tidigare?

Brukar inte sushi ofta vara kombinerat med alger och får man då i sig algolja?

Sushi innehåller ofta olika typer av alger, som nori, wakame och kombu. Dessa alger är rika på näringsämnen och kan ge vissa hälsofördelar. Nori (den torkade algbladen som används i maki-rullar) innehåller dock inte specifikt algolja. För att få i dig DHA och EPA från alger, som finns i algolja, är det bäst att använda kosttillskott specifikt framställda från dessa alger.

Så, även om att äta sushi med alger är hälsosamt, ger det inte samma mängd omega-3-fettsyror som du skulle få från algolja. Om du är intresserad av att öka ditt intag av omega-3-fetter genom vegetabiliska källor, kan algolja-kosttillskott vara ett bra alternativ.

Är det något annat relaterat till kost och hälsa du undrar över?

Frågan huruvida man kan ladda upp mängden vegetabilisk omega-3 genom till exempel kontinuerligt intag av linfröolja dagligen så att man efter ex.vis 6 månader har tillräckligt stor mängd så att den låga procenten som man kan bildas är tillräckligt eller är detta felaktigt?

Att ta linfröolja dagligen kan definitivt öka ditt intag av ALA (alfa-linolensyra), men det är viktigt att vara medveten om att kroppen bara omvandlar en liten del av ALA till de viktiga DHA och EPA. Trots att du kan öka mängden ALA i din kost, kommer inte hela mängden att omvandlas till DHA och EPA.

Forskning visar att omvandlingen av ALA till DHA och EPA är begränsad, ungefär 5-10%. Så även om du tar linfröolja varje dag, kommer du fortfarande att ha en låg upptagningsgrad av de långa omega-3-fettsyrona.

För att säkerställa att du får tillräckligt med DHA och EPA, kan det vara bättre att kombinera olika källor, som fiskolja eller algolja, eller överväga kosttillskott som innehåller dessa fettsyror.

Har du funderat på att inkludera andra källor av omega-3-fett i din kost?

Hur är innehållet av omega-3 i tonfisk. Jag brukar äta tonfisksallad.

Tonfisk är en bra källa till omega-3-fettsyror, särskilt DHA och EPA. Här är en översikt över omega-3-innehållet i olika typer av tonfisk:

• Albacore (longfin) tonfisk: Cirka 1 gram omega-3 per 100 gram kokt tonfisk.

• Blåfinn tonfisk: Cirka 1,66 gram omega-3 per 100 gram kokt tonfisk.

• Lätt konserv tonfisk: Cirka 0,23 gram omega-3 per 100 gram kokt tonfisk.

Tonfisksallad är en hälsosam och näringsrik val för att få i dig omega-3-fettsyror. Men det är också viktigt att vara medveten om möjligheten av höga metylmerkurstygnivåer i tonfisk, särskilt i större arter som blåfinn tonfisk. För att minimera risken kan du välja lätt konserv tonfisk eller andra typer med lägre metylmerkursnivåer.

Är det något annat du undrar över när det gäller kost och hälsa?

Jag brukar äta en fisk som heter cherne på spanska. Hur är omega-3 innehållet i det. Hur är det i räkor och andra skaldjur?

Cherne, även känd som "Polyprion americanus", är en fisk som är rik på omega-3-fettsyror, särskilt EPA (eicosapentaenoic acid) och DHA (docosahexaenoic acid). Dessa fettsyror är kända för sina hjärt- och huvudhälsofördelar.

När det gäller räkor och andra skaldjur, så är de också bra källor till omega-3-fettsyror, även om de inte innehåller lika mycket som fet fisk. Till exempel innehåller räkor cirka 540 mg omega-3 per 100 gram. Andra skaldjur som ostron och hummer innehåller också vissa nivåer av omega-3-fettsyror.

Har du några andra frågor om kost eller hälsa?

Finns omega-3 i kyckling eller kalkon?

Kyckling och kalkon innehåller små mängder omega-3-fettsyror, men inte lika mycket som fet fisk eller vissa vegetabiliska källor. Mängden omega-3 i kyckling och kalkon kan variera beroende på vad fåglarna har ätit. Fåglar som har matats med en diet rik på omega-3, till exempel linfrö eller alger, kan innehålla högre nivåer av dessa fettsyror.

Här är några grova uppskattningar:

• Kyckling: Cirka 30-50 mg omega-3 per 100 gram.

• Kalkon: Cirka 20-30 mg omega-3 per 100 gram.

Dessa nivåer är betydligt lägre än de du hittar i fisk, skaldjur eller omega-3-kosttillskott. Om du försöker öka ditt intag av omega-3-fettsyror kan det vara bra att komplettera din diet med fler fet fisk, skaldjur eller vegetabiliska källor som algolja och linfröolja.

Har du några fler funderingar om näringsämnen eller matvanor? 😊

Tack för informationen idag.

Det var så lite! Jag är glad att jag kunde hjälpa till. Om du har fler frågor i framtiden, vare sig det handlar om kost, hälsa eller något helt annat, är det bara att höra av dig. Ha en fantastisk dag! 😊