Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

torsdag, juli 22, 2010

Mirakelhjärnan.

En aEn annan har läst en bok eller snarare i en bok som heter Mirakelhjärnan av Jean Carper. Underrubriker : Nya vetenskapliga upptäckter som avslöjar hur man med hjälp och kosttillskott kan:
  • öka hjärnans kapacitet
  • få bättre minne
  • förbättra humöret
  • bli intelligentare och mer kreativ
  • motverka åldrandet

Min vana trogen så sökte jag först på internet om Jean Carper. Bara titeln retar ju min skepticism. Jag fann följande sajt Jean Carper Com och det fanns ju faktiskt en del där som lade bränsle på min pyrande skepticism; framför allt att det budskapet är starkt kopplat till försäljning av olika tillskott. Det säljs en hel del tillskott i form av vitaminer och annat på den aktuella sajten.
Trots varningssignalerna satte jag igång med att läsa den och det visade sig att en del av hennes budskap kan jag köpa. Jag tror att man med kost kan skaffa sig både en dålig hälsa och en bättre hälsa. Jag tycker mig ha funnit en del belägg för det i både vetenskapliga rapporter och har även inhämtat en del från övrig debatt. Beträffande vad hon skriver i allmänhet om fetter, om kolhydrater tycker jag att det känns balanserat och också vad hon skriver om antioxidanter. När ett avsnitt har titeln: Föryngra hjärnan-ät blåbär- blir jag ju begeistrad eftersom jag äter en sorts havregrynsgröt baserad på blåbärssoppa vid frukost.
Men vad har då Jean Carper att säga; budskapen är ganska klara. Det är på det sättet att fria radikaler är hjärnans största fiender. Fria radikaler som bildas då syre förbränns i mitokondrierna( cellernas energicentral) attackerar membran i nervcellerna och kan skada arvsmassan. Detta är en orsak till att hjärnan åldras och att sjukdomar inträffar. Jean Carper styrka i påståendena tycks vara att hon är en mycket välkänd reporter som också har haft tillgång till att intervjua välkänd expertis. I fråga om fria radikaler som orsak till åldrandet är denna expert Denman Harman professor emeritus i medicin Nebraska University. Vem är då han? Det är svårt att säga vad han står för idag men han är bland annat grundare av The American Aging Association som förefaller var en mycket seriös organisation. Det finns fog för att gå vidare och läsa vad han säger i boken: Åldrandet är en sjukdom i varierande grad. Vissa hjärnor åldras mycket fortare på grund av större skador från fri radikaler- skador som ofta är onödiga och går att förebygga. Det bästa sättet att undvika detta och vända förloppet är att förse hjärnan med mer antioxidanter som kan neutralisera de skadliga fria radikalerna.

Jean Parker hänvisar också till vid University of Mississippi Medical Center. “Nervsystemets åldrande tycks innefatta en livstid av chocker av vilka många kretsar kring en vanlig process: alstrandet av och skadorna från fria radikaler.” Vem är då Russell L Blaylock?
Han är pensionerad neurokirurg. Han tyx föreläsa en del och har skrivit om ämnena: Aspartam och neurotoxicitet, Svininfluensa vaccin där han i stället rekommenderar att man skall ta i stora doser 5000 IE dagligen och när influensan kommer kan man öka till betydligt högre doser; ett råd som känns mycket tveksam; han skriver också om MS och aspartam. En person MD med samma namn är också en ihärdig motståndare till Obamas sjukvårdsreform.

Blaylock hävdar att det det finns ett antal ämnen som är giftiga för hjärnan och kroppen och kan orsaka stora skador.
Bland dessa är fluor,aluminium, amalgam, aspartam, ogräsgifter samt natriumglutamat (MSG).En del av detta bland annat aspartat, natriumglutamat och dess neurotoxiitet har jag läst en del om tänkbara mekanismer. Beträffande ogräsgifter vill i varje fall inte jag protestera mot att de skulle kunna vara neurotoxiska. Beträffande kvicksilver vet jag inte . Angående fluoriserad tandkräm använder jag detta, och jag har någon amalgamfylllning. Jag får en känsla av att Blaylock tar ut svängarna lite grann och allt kanske inte är så välgrundat.
He is out of the box stod det om honom på någon sajt, ute ur buren med vilket man menar att han kliver lite utanför den etablerade, den evidensbaserade medicinen. . Han varnar till exempel för några statiner, blodfettssänkande medel som också prövats mot MS i fas II studier.

Parentes

Personligen tar jag statiner i hög dos sedan dess. Jag tog det i låg dos för något förhöjda blodfetter i samband med att jag också hade en rytmrubbning på hjärtat. Sedan slutade jag med det och började igen och slutade. Anledningen var att jag tyckte jag borde kunna hantera detta med diet. I efterhand har jag tyckt mig kunna spåra lättare skov till de perioderna då jag var utan statin. Sedan jag 2004 började ta statiner igen har jag inte haft något skov. Tvärtom började redan efter någon månad att vissa symtom som jag haft i ett och ett halvt år att försvinna. ( Rörelseinskränkning i höger arm). Samband eller icke samband- jag vet inte men för mig känns statinerna viktiga. Jag är dock medveten om att de har allvarliga biverkning vilket Blaylock har rätt i men man kontrollera för detta.



Out of the box. Detta är nog också kanske lite av vad som gäller boken. Den tar ut svängarna
Allt är inte bevisat och det kanske till och med är så att naturen i sig är motsägelsefull, vad som är positivt i en sak kan kanske vara mindre positiv i ett annat avseende- jag tänker då på vitaminer och kosttillskott och även i andra kostfrågor. Jean Carper har i samband med hon skriver intervjuat olika experter på området och vad de avser. Men att sedan sätta samman dessa forskningsresultat men också forskningshypoteser ( antaganden) till något sammanhängande betyder inte att man har sanningen framför sig. I själva verket är det nog så att vi vet inte sanningen vare sig avseende fetter, kolhydrater, antioxidanter ännu. Det är till stor del forfarande en kombination av vetande men också hypoteser och också kanske önskningar. Det gäller att försöka komma fram till en balans i hur kosten skall vara.

Checklistan Stenålderskost
Jag håller just nu att läsa en annan bok om stenålderskost. Maten och folksjukdomarna-ett evolutionmedicinskt perspektiv av Staffan Lindeberg. Jag hoppas återkomma till den. Jag använde ofta stenåldersmänskan som en sorts checklista att utgå ifrån i mitt arbete som företagsläkare. Ur stressynpunkt var detta väldigt klargörande. Akuta stressreaktioner är nödvändiga för människans överlevnad, lever man en ständig stress utan att varva ned är detta belastande för människan och kan leda till olika besvär. Checklistan stenåldersmänskan kan gälla även andra saker till exempel skor. Att pressa ner sin fot i en sko som inte passar leder förr eller senare till problem. Askungens styvsystrar gjorde försök till småoperationer redan innan de försökte pressa ned sina fötter i skon som askungen tappade på balen, men det finns många som så småningom måste operera sina deformerade fötter efter att ha idkat självtortyr. Inom industrin var det också ofta så att man gjorde arbetsplatser där man ständigt måste stå i obekväma ställningar. Man kunde behöva mer leder i en arm än det finns för att arbetsplatsen skulle fungera utan att ge besvär. Den korta tid som vi arbetat som industrimänniskor och för den delen också som jordbrukare är alltför knapp för att kroppen skall ha hunnit förändras. Jag tror därför att även beträffande kosten kan det vara riktigt att ha den kost som samlarna och jägarna åt som en riktlinje för vad som vi kan äta. Stenålderskosten kan vara en checklista om hur man bör äta vid sidan av den forskning som finns.
Om fetter
Beträffande fetter tycker jag Jean Carper lyckas ganska bra. Hon skriver om omega-3 och dess påverkan på hälsan och hjärnan. Hon skriver också om omega-6 och dess proinflammatoriska påverkan genom olika signalsubstanser i immunsystemet. Omega-6 är många av de vegetabiliska oljorna. Beträffande mättade fetter tar hon upp att sammansättningen i det kött som stenåldersmänskan åt jämfört med köttet från nötkreatur och grisar som utfordras skiljer sig oerhört åt, och att detta den ökade mängden mättade fetter leder till cellmembran som blir stela, rigida och lättskadade till skillnad från de som innehåller mer fleromättade fetter. I det finns basen till den så kallade Swankska dieten.
Om kolhydrater.
Håller man en diet där man försöker att sänka mättade fetter och också omega-6 rejält kan det lätt bli att man kommer upp i höga mängder av kolhydrater men det gäller att vara ganska restriktiv med dessa också. Där skriver Jean Carper om så kallade långsamma och snabba kolhydrater. De snabba bryts ned snabbare och ger stora svängningar i blodsocker värden och därmed också svängningar i insulininsöndringen och högre insulinvärden, vilket i sin tur leder till olika komplikationer. En del av vad man trott i detta är en myt skriver hon. Nyare forskning har visat att stärkelse som potatis och andra stärkelserika födor också leder till ökad insulinbelastning. Olika former av kolhydratföda påverkar blodsockret mycket olika. En del höjer det snabbt, har högt GI, glykemiskt index medan andra har lägre, lågt GI. Föda med högt GI värde leder till svängande blodsocker, belastning på insulininsöndringen vilket sedan kan leda till att insulinet fungerar sämre, insulininsufficinens. Den föda som vi idag äter innehåller mycket raffinerat socker och därmed högt GI. Jean Carper skriver att stenålderskosten bestod av en ganska hög procent av kolhydrater, cirka 65% av kalorierna, medan Staffan Lindeberg skriver att den paleolitiska kosten låg på 22-40 energiprocent jämfört med svensk standardkost 47 energiprocent. Han skriver dock att den varierade och jag kan tänka mig att det i en del samhällen förekom mer vegetabilier och därmed kolhydrater. I vilket fall som helst- typen av kolhydrater skiljer sig; i modern kost är det vanligt med snabba kolhydrater typ raffinerat socker med de långsamma är vanliga i stenålderskost. Jag tror man även beträffande kolhydraterna kan försöka snegla på vad våra förhistoriska anförvanter åt, använda deras kost som en checklista för vad man skall äta i kombination med vad vi vet om kost idag. Sen kommer man inte ifrån: vad gillar man, vad är möjligt? Vad är man beredd att försaka för att man tror att det påverkar exempelvis förmågan att gå. Allt detta spelar givetvis in. En patient jag hade valde mellan benamputation och rökning. Burgers sjukdom. Han visste att slutade han röka skulle inflammationen i artärerna gå tillbaka och han skulle kunna behålla sina ben. Han valde rökningen. Allt är inte enkelt. Många väljer alkoholen framför sin familj och också framför livet. Vi är inte alltid så starka.

Antioxidanter
Jean Carper skriver om de att de fria radikalerna angriper de omättade fetterna i cellmembranen, varvid cellerna och membranen förstörs och transporten av olika ämnen försämras. Hon beskriver att denna oxidation av fettet, härskning av fettet kan förhindras genom tillförsel av antioxidanter. Olika antioxidanter ex.vis olika vitaminer har olika bekämpande egenskaper och också reparerande egenskaper. Dessa olika antioxidanter arbetar inte var för sig utan snarare rör det sig om en antioxidant nätvärk. Om man söker på detta kan man finna många artiklar bl a denna.
Sedan den här boken skrevs har det kommit bland annat en stor studie om att äta en multivitaminer i tablett form inte alls var befrämjande för hälsan, tvärtom fann man ökande risker. Det var en meta studie till vilket jag förvisso är tveksam därför att det kan vara att jämföra äpplen och päron, men man får ändå ta resultatet på allvar. Där kommer vi fram till början av vad jag skrev. Det verkar som att Jean Carper rekommenderar att man skall ta en hel del tillägg, det säljs en del på sajten jag länkade till i början. Jag tror att det kan vara klokt att återigen använda stenåldersmänskan som checklista och äta mycket grönsaker och frukt. Det enda vitamin jag tar är D-vitamin. Och det är ju inte ens ett vitamin.

2 kommentarer:

  1. jag märker att jag spelat mig själv ett spratt under rubriken recept... skriver naturlig instinkt mot gluten... det är givetvis stunt ... havre innehåller mycket litet gluten och utrycket naturlig instinkt i detta sammanhang är just strunt.
    Strunt är strunt och snus är snus om ock i gyllne dosor
    Men rosor i ett sprucket krus är ändå alltid rosor. ( G.Fröding)

    SvaraRadera
  2. Anonym8:34 em

    Hej Sune!
    Intressant att du också sneglar på stenålderkosten.
    Som du vet har jag ätit stenålderkost/LCHF i två år men lite små snedsteg och mår bättre. Bort med alla snabba kolhydrater och bort med "orena" oljor med mycket omega 6. Bort med kemikalier så mycket som möjligt. Jag känner mig mätt och får inte tidigare sockersvängningar med påföljande hungerkänslor.
    Jag tänker under september gå ett ytterligare steg och prova GInoll. Vatten, kött, fisk, ägg och smör kommer vara min föda under en månad så år vi se hur jag mår efter det. Skall bli intressant. I våras kom en ny bok ut som är min nummer ett och som inspirerat mig.
    Istället för doping! av Frank Nilsson.
    Snälla du gå in på hans hemsida www.livlinan.eu!
    Där skriver han om stenålderskost och olika folkgrupper som ätit enligt denna kost in på 1900-talet. Han har verkligen penitrerat ämnet! Det vore trevligt med en kommentar!
    Kära hälsningar från Grannen

    SvaraRadera