Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Läs boken ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER av Karin Glasby och Sune Överhagen

Obs boken ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER KOMMER INTE ATT TRYCKAS. DET ÄR ALLTFÖR FÅ INTRESSEANMÄLNINGAR/ sune överhagen



START


Translate

tisdag, maj 14, 2013

Om MS och järn- samt att mäta atrofi i hjärnan bland annat med hjälp av järninlagringar.


Järninlagringar vid MS. Hur och om järninlagringar har en roll i utvecklingen av MS vet man inte. De kan vara en följd av sjukdomen men den kan också ingå i utvecklingen av sjukdomen. Ett tänkbart scenario är att järn kan bidra till oxidativ skada genom att det bildas fria radikaler som ger denna skada. Liknande tankar finns också kring demensutveckling och andra neurodegenerativa sjukdomar.
Ett förfinat sätt att mäta progression (rapporten från 2011)
Forskare i Alberta har upptäckt ett nytt sätt att i hjärnan följa progression med hjälp av magnetkamera. Vanligen är det så att MS kallas den vita vävnadens sjukdom, men det visar sig att den gråa vävnaden är i hög grad involverad. Det är en extra stark MRI som använts för att följa de ökande mängder av järn (Fe) i hjärnan. Forskarna fann att järnnivåerna ökade i den grå vävnanden ( som består mest av nervceller- vita vävnaden får sin färg av myelinet) . Man fann höga järnnivåer i dessa områden hos de patienter som hade fysiska handikapp pga MS. Järn är mycket viktigt för hjärnans funktion och halten järn kontrolleras noga och balanseras i den normala hjärnan. Fyndet antyder att det är ett problem med kontrollsystemet i hjärnan skriver forskarna. För höga halter kan vara toxiskt för hjärnan och sådant är kopplat till olika neurodegenerativa sjukdomar- bl a Alzheimers sjukdom- och Parkinson.
I studien deltog 22 MS personer och 22 som ej hade MS. Det finns ett stor behov av att kunna se hur sjukdomen MS utvecklas och hittills har det inte funnits några bra metoder att studera järninlagringar och inte heller ger den vanliga MRIn någon bra bedömning av sjukdomsutvecklingen enligt forskaren Gregg Blevins, men denna metod kan vara en bra biomarkör för att visa hur sjukdomen utvecklas över tid, följa progression, följa upp medicinering.
Det är ju så att sjukdomen kan utvecklas även under perioder då man inte märker några symtom ( i själva verket är det blott en liten andel av skoven som man märker tydligt i form av symtom) och då kan detta vara ett sätt att upptäcka detta.

Thalamus är ett område i hjärnan där det finns grå vävnad med nervcellskroppar och synapser ( kontakter mellan olika nervceller) Om thalamus funktion kan man läsa här på wikipedia. Wikipedia innehåller bra information men som allt annat skall man läsa med kritiska sinnet öppet. Att man inte skall lita på wikipedia betraktar jag nästan som förtal, för vem i hela världen kan man lita på.

Forskning om thalamus och MS
Vid University of Buffalo har man under ett antal år studerat just hur den grå vävnaden och speciellt thalamus vid universitetets avbildningsenhet för nervsystemet, Buffalo Neuroimaging Analysis Center.
Professorn i neurologi Robert Zivadinov säger att detta är en helt ny väg att se på MS. Vi har i våra studier tittat på hur atrofi ( tillbakabildning) av thalamus är associerat till kliniska symtom vid MS från sjukdomens allra första stadier. Thalamus läge i hjärnan, dess centrala funktion och dess känslighet för förändringar gör att thalamus är en sorts barometer på vilken skada MS orsakar i hjärnan..
Atrofi av thalamus kan hjälpa till med MS diagnos.
Zivadinov presenterade nyligen en studie som visade att atrofi av thalamus kan hjälpa till att bedöma vilka patienter som har ett första skov (CIS) som kommer att utveckla en definitiv MS.
Vad gör thalamus?
Thalamus är centralt för många neurologiska funktioner bland annat för rörelse, känsel, sömnreglering, vakenhet, minne, emotioner och uppmärksamhet. Där finns kärnor med nervceller som fungerar som omkopplingstation (en telefonväxel) mellan olika centra i hjärnan. Där bearbetas också information från de grå cellerna i hjärnbarken.

Thalamusskada och kognitiva problem
Ytterligare en studie som Buffalo gjorde tillsammans med Stavangers Universitssjukhus i Norge tittade på hur thalamusatrofi utvecklas under en tioårsperiod. Man fann att atrofin och patienters minskande kognitiva förmågor var kopplade till varande och kan förutspå kommande kognitiv problematik.

4 kommentarer:

  1. Anonym8:06 fm

    Hej
    Jag tar järntillskott- kan det alltså vara dåligt för mig enligt den text du skrev ovan?

    Patrizia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Patrizia
      För mycket järn har man funnit i hjärnorna hos människor med neurodegenerativa sjukdomar som exempelvis Alzheimer, Parkinson, ALS och MS. Men de sjuka cellerna tycks dra till sig järn och andra metaller så det kan vara en effekt av sjukdomen.
      Emellertid tycks det vara så att bland människor som äter en västerländsk kost med mer än 4 måltider med rött kött i veckan eller tog 30 mg järn/dag eller åt frukt mer än 21 ggr i veckan tenderade ha för höga depåer av järn. Undersökningen var på människor mellan 69-90 år. (Framinghamstudien) http://ajcn.nutrition.org/content/76/6/1375.full.pdf+html Fullkorn bl a minskade risken att ha höga järndepåer. 3 procent av de undersökta hade järnbrist men hela 13 procent hade för höga järndepåer.

      Det finns två typer av järn i kost: hemjärn och nonhemjärn. Hemjärn är bundet till proteiner och finns huvudsakligen i de röda blodkropparnas hemoglobin. Det tas lättare upp än nonhemjärn. Järn från växter är enbart nonhemjärn och tas inte upp lika lätt men om man samtidigt får C vitamin i kosten ökar upptaget betydligt.
      Höga depåer av järn kanske ökar risken att bli sjuk i olika kroniska sjukdomar; högre hemjärn misstänks bla vara kopplat till hjärtsjukdom, infarkt,.
      Även diabetesrisken tycks öka om man har för höga järndepåer. I Nurses health study var risken för de med högsta järndepåerna tre gånger ökad. För män ökade risken med 63 procent (http://ajcn.nutrition.org/content/79/1/70.full.pdf+html)
      Tankar finns också att den ökande risken att få tjocktarmscancer mm som följd av konsumtion av rött kött kan ha med att det är rikt på hemjärn.
      Skall man ta tillägg?
      Vi behöver så mycket järn enligt livsmedelsverket:
      Kvinnor i fertil ålder: 15 milligram
      Ammande kvinnor: 15 milligram
      Kvinnor i icke-fertil ålder: 9 milligram
      Män: 9 milligram
      Barn: 8-11 milligram
      Män och kvinnor efter menopaus behöver med “normal” kost inget tillägg. Och heller inte alla yngre kvinnor. Observera att många “multivitamintabletter” innehåller järn, koppar och zink men detta får man oftast tillräckligt med en normal kost.
      Risken kan vara större att ha för höga järndpåer än för låga enligt Framinghamstudien ( som gällde personer över 69). Bästa sättet att ta reda på det kan vara blodprov.
      Har man bra Hb värden torde man ligga bra. Ett säkrare sätt att mäta är att ta prov på järndepåer.
      Hälsningar
      Sune

      Radera
  2. Anonym7:38 em

    Tack för ditt långa svar.
    Jag måste bara fråga om den sista meningen där du säger att ett säkrare sätt att mäta är att ta prov på järndepåer. Är detta ett annorlunda sätt att ta järnvärdet än att man bara säger att man vill kontrollera sitt Hb-värde?
    Vi äter i princip vegan plus fisk, så mina barn får ett multivitaminpiller dagligen (plus d-vitamindroppar och eye q) och ibland får de en slurk med järnsaft. Har hört både positivt och negativt om multivitamintabletter och har faktiskt själv slutat med dem, men jag inbillar mig ändå att de är bra för barnen så de t.ex. får b12 som kan vara lite problematiskt när man inte äter kött. Är ju lite nojig att jag inte ska göra allt jag kan, så de inte åker på samma skit som jag. Kanske är det bättre att bara ge d och b12. Har du några tankar om detta?

    Ha det bra!!

    Patrizia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svar
      Hb mäter flera saker, men har man ett normalt Hb brukar man inte behöva undersöka ytterligare,
      men man kan gå vidare med vanliga blodprov för att se om man har normala järndepåer.
      Multivitamintabletter har det oxå kommit olika rapporter om. Att ta en tablett multivitamin är nog okay. Det kom för ett tag sedan en rapport att de som tagit multivitamintabl hade mindre risk för prostatacancer, men det visade sig först efter mer än tolv år.
      Vad man bör tänka på med växtbaserad diet är ffa B12 som du skriver.
      Själv tar jag en tablett med de viktigaste B vitaminerna.

      hälsningar
      Sune
      D-vitamin tar jag oxå givetvis

      Radera