Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

torsdag, augusti 08, 2013

Järn och degenerativa sjukdomar i hjärnan


  • Får man tillräckligt med järn med vegetarisk mat? 
  • Vad stimulerar järnupptag? Vad minskar järnupptag? 
  • Järn och degenerativa sjuikdomar? 
  • Järn och MS.


Studie om metallen järn och MS
Läser på MS Research blog om en studie järn och MS. Järn kanhända bidrar till MS och till den så kallade progressionen. I studien undersöktes en grupp med MS och en kontrollgrupp; i kontrollgruppen och de med en kort sjukdomstid fanns en ökad mängd järn i den vita materien ( läs myelin) däremot hos de som hade längre tids sjukdom fanns en minskning av järn i den vita materien som såg normal ut. Denna minskande järnmängd i myelinet och oligodendrocyterna ( de celler som bildar myelin) sammanföll med att man såg en ökning av enzym som var järnexporterande (ferroxidaser) som gjorde att det samlades järn extracellullärt ( mellan cellerna) och det fanns ett upptag i macrofager och mikroglia. Dessa mikrogliaceller som innehöll ökat järn föreföll vara i försämrad funktion. I utkanterna av MS lesionerna och i centrum var järn inlagrat i astrocyter och i axon

( I en bisats kan jag rekommendera MS Research blog- där kommer mycket forskning och man kommenterar forskningen och sätter den in i ett sammanhang. Jag är inte överens om allt man skriver men det har hög kvalitet)

Allmänt om järn i kroppen och speciellt i nervsystemet.
Järn har viktiga funktioner i kroppen och hjärnan och är den vanligaste metallen. Man bör också veta att järnbrist är en mycket vanlig åkomma i tredje världen och också hos kvinnor i fertil ålder.
Det tycks vara så att det finns normalt i högre halter i hjärnan och speciellt vissa så kallade cellkärnor ( centra för nervkroppar). Gerlach med flera. I hjärnan finns det normalt i formen non heme järn, dvs sådant järn som finns i växter. Järn är troligen viktigt för hjärnans utveckling och funktion och tros ha betydelse för minnet mm. (Gerlach m fl).  Vad jag får fram så är även järnet i MS lesionerna non-heme järn, Detta stöder ju även den aktuella undersökningen där vid kronisk MS  lesionerna har ökad upplagring av järn, och samtidigt är i normal vävnad mindre järn än normalt- kanske talande för att järnet flyttats ( ökning av järnexporterande enzym). Om järnet i lesionerna skulle komma direkt från blod borde det innehålla mer hem-järn, vilket finns i hemoglobinet. Det järninnehåll som man tycks ha funnit i kroniska MS lesioner stöder inte att det kommit från blod till exempel vid CCSVI.

Kan järn skada i kroppen och hjärnan?
Det finns en del studier som tyder på att störd hjärnmetabolism kan medverka till vissa degenerativa sjukdomar i hjärnan.Vid flera degenerativa hjärnsjukdomar finns en ökad uppladdning i hjärnan, ex. vis vid Alzheimer sjukdom, Parkinsons sjukdom och MS. Källa. En tänkbar möjlighet är att vid sjukdomar dör celler i hjärnan (gliaceller, macrofager mm) och frisläpper järn. Då kan järnet sedan verka som en fri radikal och genom så kallad oxidativ stress (artikel på svenska om oxidativ stress och sjukdomar) påverka och skada cellmembran.
Alla celler och deras innehåll kan skadas av oxidativ stress ävenså våra arvsanlag.
Även om man har för höga järndepåer i kroppen eller ett sjukligt ökat upptag som gör att man får mer järn än som kan bindas i vävnaderna och lagras i cellerna ger detta upphov till oxidativ stress som kan leda till cellskada och vävnadskada.


I sin bok Powerfood for the Brain- skriver Neil Barnard om järn och risken att få för mycket järn, som han tror kan öka risken för Alzheimer. Han skriver om skillnaden mellan att äta järn från kött- så kallat hemjärn och järn från växtvärlden. Han skriver att med järn från kött finns risken att man tar upp för mycket järn däremot med non hemjärn är det så att man inte tar upp mer järn än man behöver. Jag har försökt faktakontrollera vad han skriver.

Jag får fram lite olika uppgifter om var man får mest järn ifrån beroende på vem som skriver. Är det motståndare till vegetarisk kost så kan man se att man får järn från djur ( hem järn) till 70 procent men flera forskare skriver att motsatsen gäller och att så hög procent som 80-90 procent kommer från växtvärlden oberoende vilken diet man äter.

Det tycks i varje fall vara så att veganer och vegetarianer har inte mer blodbrist pga grund av järnbrist än köttätare.
incidence of iron-deficiency anemia among vegetarians is similar to that of nonvegetarians (
12,29). Although vegetarian adults have lower iron stores than nonvegetarians, their se-
rum ferritin levels are usually within the normal range ./Position of the American Dietetic Association (ada):Vegetarian Diets.
ada är världens största organisation av diet och kostexperter.

Gold Coast Diet
Inom parentes: (Jag råkade läsa lite om MS och diet där. Man recenserade en bok the Goldcoast Diet där som handlade om MS diet, Swankinspirerad men i nyare tappning. Man sa i recensionen att kosten var nyttig men man var rädd för att det var för lite kalcium eftersom man inte rekommenderade mjölkmat tre gånger om dagen, trots att man skriver att man i områden där man inte har mjölkmat inte har mer calciumbrist än i exempelvis USA. Walter Willett säger denna rekommendation av mycket mejerimat beror på att man fallit undan för den mäktiga mejeriindustrin. Det finns inga hållpunkter i forskningen att icke mjölkdrickare har mer osteoporos. Så trots att ADA är den största organisationen avseende diet så kanske man inte ska svälja allt vad de säger. ADA liksom många andra inklusive oss själva är utsatta för påtryckningar från olika matproducenter. Men ADA tycks i alla fall anse att vegetarianer inte är mer anemiska än köttätarna. )

Däremot kanske inte järndepåerna hos vegetarianerna är lika stora. Det tycks också vara så att blodvärdet är lägre hos veganer och vegetarianer än köttätare men däremot är alltså inte järnbristanemi (anemi=blodbrist) vanligare. Barnard skriver också att ett blodvärde Hb värde kring 135 är det optimala. Och i själva verket är det så att blodets viskositet är bäst vid 100 men då har man blodbrist, ( viskositet- förmåga att flyta- en sämre viskositet skulle kunna öka risken för proppbildning mm.) Det är alltså inte bäst att ha höga blodvärden. Alltför höga värden kan vara tecken på sjukdom och man försöker minska blodvärdet bl a för att minska riskerna för stroke mm.

Åter till järninlagringar i hjärnan. Har det någon betydelse för utveckling av MS och framförallt kan detta påverkas av kost. Det kan ju vara så att de förändringar man sett i hjärnan avseende järn är en följd av sjukdomen, inflammationen och att det inte alls har något samband med vilka järndepåer man har. Studier visar att både för lågt hb värde och för höga värden är riskfaktorer för att utveckla Alzheimers sjukdom, vilket kanske ger en antydan om att järndepåernas roll har en betydelse i varje fall för Alzheimers sjukdom. Jag lyckas dock inte finna något speciellt om MS och hb värden, däremot fann man tecken på förhöjd järnomsättning hos patienter med kronisk och aktiv sjukdom i denna studie.
Dessutom har man då den generella processen med oxidativ stress och att järnet kan agera som fri radikal så klart tänkbart är det att en skada kan ske.

Järnbrist är ju väl känt och många kvinnor i barnafödande ålder ligger lågt beträffande järn. Men för höga järnnivåer kan alltså vara hälsorisk. Det har varit aktuellt senaste åren i samband med studier av konsumtion av rött kött där man funnit en potentiell risk för ökad cancer i tjocktarm och hjärtsjukdom. Flera vägar diskuteras om hur detta skulle kunna ske vid för höga järnnivåer. Inflammation, lipidperoxidation mm. Cirka 70-80 procent av alla tjocktarmscancrar tros kopplade till diet. Det finns också forskning som tyder på att det skadliga i rött kött kan vara l-carnitin.

Vad skall man då dra för slutsatser av detta? Vet inte riktigt. Något som vore viktigt att ta reda på är om det verkligen fungerar så att nonhemjärn är självreglerande medan hemjärn lagras upp oberoende av om man har lite eller mycket järn. En antydan om att det är så är att hemjärn lagras ” vid sidan av” nonhemjärn.

Vissa ämnen stimulerar upptaget av järn och andra hämmar det.

  • Fytinsyra minskar upptag av järn, zink och andra metaller.
Fytinsyra som finns i nötter, spannmål, baljväxter hämmar upptaget av metaller. Det har därför uppmärksammats en risk att vegetarianer skulle löpa ökad risk för brist på bl a järn och zink. Emellertid tycks det enl Hunt 2003 vara så att vegetarianer i de utvecklade länderna äter en så bred och näringsrik kost att detta inte sker. Däremot kan man se brist på dessa ämnen i de sk utvecklingsländerna där kosten kan vara mer ensidig.
Fytinsyra finns i skalet på bl annat spannmål och ingår i växtens skydd mot ”inkräktare” och skadegörare. Det är också så att fytinsyra kan vara positivt för människan. Det tros verka som en antioxidant- det tros också ha en anticancer påverkan, möjligen kan det ha påverkan på kolesterolvärdet och det tycks också vara så att det kan medverka till att kapa blodsockertopparna om man intagit sådant som höjer blodsockret snabbt-sk snabba kolhydrater i varje fall minskar det blodsockertopparna hos möss som har diabetes.
Jag drar slutsatsen att man inte skall undvika fytiner, då undviker man också fibrer med deras positiva verkningar. Kanske bör man äta en måltid där man ligger lågt med fytinsyra.

¨
Vad lär man sig av det här? Man får tillräckligt med järn även med vegetarisk kost om den är allsidig.
Det finns ingen anledning att äta järn om man äter en allsidig och om man inte har järnbrist till exempel på grund av menstruationer.

Nå, hur är det med sambanden järnupptag, typ av järn och järnbrist el överskott.
På en sjundedagsadventist sida läser jag följande :”People with iron deficiency anemia absorb iron very efficiently, but the effect on the two different types of iron is quite different. When people become iron deficient, their absorption of heme iron may increase twofold, but absorption of non-heme iron can increase 10-fold.”dvs om man har brist så ökar absortionen av hemjärn dubbelt men beträffande hemjärnet 10faldigt. Jag hittar emellertid ingen källa.
Emellertid är det så att hem järn tas upp intakt medan non hem järn tillgänglighet till stor del beror på de olika komponenterna i mat. Det finns en variabilitet i hur upptaget av järn från växter är- den delen av tesen att järn från växtvärlden anpassas i sitt upptag efter hur mycket järn det finns tycks stämma men om det fungerar så har jag inte fått fram.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar