MS sjukdomen och sätten att tackla den förändras

MS är en sjukdom med många ansikten. En anhörig (ingift morbror) fick synnervsinflammation under andra världskriget.I slutet av fyrtiotalet fick han förlamningar och blev ganska snabbt handikappad och från ungeför 1952 och framåt var han sängliggande i hemmet tills han dog i mitten av sextiotalet. Så kunde det se ut på 40- och 50-talen och det var ganska lika fram till 90-talet, men därefter har en skett stora förändringar vad avser utredning och medikamentell behandling av MS. ( Jag vill här inte glömma att Roy Swanks pionjärarbete inom området livsstilsfaktorer speciellt kost och MS startade i slutet av 40-talet, Jag har noterat att detta med livsstilsförändringar börjat rekommenderas av MS-specialister).

Under 80 talet slog magnetkameran (MRI) igenom och därmed blev diagnosticeringen av MS mycket lättare. Och MRI har blivit en allt viktigare metodik. Det har till och med kommit ett nytt syndrom som kallas RIS, radiologiskt isolerat syndrom, där man upptäckt MS liknande förändringar på MRI gjord av annan orsak men där patienten inte fått några symtom på MS.
MRI har blivit viktigt som uppföljning av MS patienter. Man kan där se inte bara typiska förändringar talande för akuta inflammationer utan också se atrofier- krympning av hjärnan relaterat till MS. Detta är en sak som man är angelägen om att få kunna behandla även om man inte har metoderna helt säkert ännu.
Professor Gavin Giovanni, London, en av de som driver bloggen MS Research Blog diskuterar dessa frågor på Medscape Education med en amerikansk läkare professor Rhonda Voskuhl och Hans-Peter Hartung professor i neurologi, Dûsseldorf under frågeställning: Dags att höja ambitionen i behandlingen av skovförlöpande MS? Där framkommer bland annat att en del av de mediciner mot skovförlöpande MS som används idag troligen har även effekt mot progression. I ett annat program säger NY forskaren Patricia K Coyle liknande.

Remissionsbehandling

Saker man diskuterar i ovannämnda program är remission eller NEDA (no evident disease activity=ingen synlig sjuksoms aktivitet). Med detta menas

• frånvaro av kliniska sjukdomstecken
• inga skov
• ingen progression av handikapp
• inga tecken på magnetkameran av sjukdomsaktivitet
  Man menar att med de mediciner som gives i dag bör man eftersträva detta:Behandling i samråd med patienten med hänsynstagande till medicinska risker som man är benägen att ta för att uppnå NEDA. Man bör följa upp efter 6 månaders behandling, och om det kommit nya tecken på magnetkameran överväga induktionsbehandling.

Induktionsbehandling Är en behandling som tas till om det första behandlingen med immunmodulerande inte hjälper. Då försöker man med kanske cellgiftet mitoxantrone att få symtomen att gå tillbaka eller med andra starkare mediciner. Sedan kan man gå över till medicin med lindrigare biverkningar. Lemtrada, Tysabri m fl är exempel på medicineringar som är effektivare men med mer biverkningar. Annan form av induktionsbehandling vid aggressiva sjukdomar kan vara autolog stamcellstransplantation

Tidig diagnos för att förebygga svarta hål och atrofier

En av de stora och viktiga följderna av det här är att man idag vill ställa diagnos så tidigt som möjligt. Idag kan diagnosen MS ställas efter att man haft ett skov plus att man på MRI ser tecken på tidigare sjukdomsaktivitet. Genom tidig diagnos vill man kunna behandla tidigt för att förebygga handikapp.

Man accepterar helst inte att man skall få ett skov under första behandlingsåret utan att överväga medicinbyte. För att förebygga handikapp och större hjärnskador vill man behandla aggressivt.

Det är även flera mediciner som diskuteras mot progression och atrofi. Vi har där det i Sverige framtagna preparatet laquinimod, vi har statiner som i en fas II undersökning visats minska atrofi. Tyvärr kommer kanske inte fler undersökningar att göras eftersom det inte finns pengar att inhämta här då patentet gått ut.

Det finns också helt nya ämnen som gynnar remyelinisering mm.

Kost, icke rökning, fysisk aktivitet

I programmet nämns också mina käpphästar livsstilsfaktorer. Så säger Gavin Giovanni: Vi försöker att främja hjärnans hälsa - ett begrepp som kommer från Alzheimers sjukdom området - som har visat oss att olika livsstilsstrategier kan fördröja eller förhindra demens. En metod som alltid dyker upp är motion. Vi försöker aktivt att få våra patienter i aerob träningsprogram i hopp om att en sådan strategi, som fungerar på Alzheimers området kommer ge fördelar i MS-området. Det finns nya data som visar att motion leder till förbättringar och kan bromsa funktionsnedsättning.

Både deltagarna från Tyskland och USA säger liknande saker att diet, icke rökning, fysiskt aktivitet är viktiga för hjärnhälsan också vid MS. Jag hör något liknande i en undervisning avseende progressiv MS men jag återkommer till detta.