COVID 19 och ventilation.

 Jag tittade på användningen av mask eller munskydd på presidentinvigningen i USA och den var ju allmän. Emellertid var man inte så noga med avståndet. Det fanns mycket att kritisera där, även om många kanske var vaccinerade men det handlar ju också om budskapet man sänder som offentlig person. Man får inte glömma att de här maskerna ger ju inte det skydd som man har på sjukhus och inom vården. De ger dock ett skydd för bäraren och om alla bär mask blir det ju givetvis ett sorts dubbelt skydd om maskerna sluter tätt. MEN det innebär inte att man skall slarva med avståndet och där tror jag all det fallerade på presidentinstallationen och det är stor risk att det sviktar även annorstädes. För instruktion sök video på Youtube: How to improve your surgical mask fit quickly. Räcker med att titta man behöver inte förstå engelskan.

En auktoritet på området ventilation, luftrening mm är Harvardprofessorn Joseph Allen. Han pekar på att man i samband med virusbekämpningen poängterar följande hålla avstånd, tvätta händer och övrig hygien, användning av mask ( har blivit aktuellt i Sverige också på sistone). Men säger professor Allen man talar inte mycket om ventilation och säger att det är en oerhört viktig del.

Det gäller att minska virushalten i luften och om det gäller hemmet är det framför allt vädring han poängterar men han påpekar samtidigt att det finns luftrenare med effektiva filter som filtrerar bort de aktuella viruspartiklarna. Målet är att man skall försöka göra ett ombyte av luft i ett rum cirka sex gånger i timmen medan det i verkligheten är kanske ett halvt luftombyte i timmen. För 15 år sedan fanns nog den effektiva ventilationen i huset där jag bor i och med att gardiner och draperier fladdrade för vinden vid fönster och dörrar, men numera är nästan samtliga fönster och dörrar utbytta och genom de fönstren kommer absolut inte någon uteluft om de är stängda. Så ser det nog ut på många ställen.

. På den tiden jag var företagsläkare för några kommuner var det ofta klagomål på ventilationen och jag undrar om det blivit bättre. Professor Allen anser att det är hyperviktigt att skolorna skall vara öppna. Det är så många barn som far illa i USA när så inte är fallet och vi har samma problematik även i Sverige. Men hur mycket tittar man på ventilationen och luftombytet i skolorna nu när man försöker hålla skolorna öppna i dessa pandemitider. Jag undrar- kanske är en av konsekvenserna av pandemin att man måste gå grundligt tillväga för förbättrad ventilation och filtrering av luft. Jag har inte hört någon tala om ventilation i samband med skolornas öppethållande.

En liten bifundering: Flygning. Det är mycket irritation över att folk flyger och att det är en stor smittspridning där. Så är inte fallet säger Allen. Då man har ventilationen på i flygplanen sker ett ombyte av luft 20 ggr i timmen och dessutom går luften genom ett filter (HEPA-filter; HEPA förkortning för högeffektivt luftfilter) som fångar upp viruspartiklarna effektivt. Det finns knappast

något ställe inomhus som är säkrare att vara. Han säger dock att flygplanen ibland inte sätter på ventilationen medan bordningen pågår och det är smittillfälle. Med mask och med det effektiva luftombytet så är flygning mycket säkert.

Professor Allen anser att det är en självklarhet med mask i skolan för både elever och lärare och att där finns en väg att lära effektiv användning av mask. Han säger så här om maskanvändning. Om man är ute och går går det utmärkt att ha en tygmask som inte är speciellt effektiv. I andra situationer då man träffar personer och samtalar skall man hålla avstånd och då rekommenderar han masker med tre lager. Det som är synnerligen viktigt är att maskerna passar och att det inte sipprar ut ofiltrerad luft. Maskerna är engångsmasker. Sedan finns det ännu effektivare masker typ man använder på sjukhus. Han säger emellertid att man kan sätta en tygmask utanför trelagersmaskarna och på så sätt få en hög effektivitet på filtreringen. Vad tygmasken då gör är att den anpassar den inre masken så att den sluter tätare.

Man kan se en utfrågning av Joseph Allen på Youtube. Sök på Ventilation and Filtration. Prevent covid 19. Joseph Allen.

Varför godkändes Covid 19 vaccin senare i EU än i USA, England och Norge?

 

En orsak är att i varje fall i USA och England är det man gjort är, att man godkänt vacciner på grund av ” emergency” akut behov  på grund av den allvarliga situationen. Emellertid är vaccinen inte ”licensed" dvs  fullt godkända vilket bl a innebär att staten får ta på sig en del av ansvaret  utifall något med biverkningar går fel, bl a ekonomiskt ansvar. I fallet med EU har man godkänt vaccinet med det vanliga förfarandet  vilket innebär att företagen tar på sig ett större ansvar. Men det är givetvis också andra viktiga saker att beakta man går igenom vid det reguljära förfarandet.

Det kom politiska påtryckningar på EMA , som den europeiska läkemedelsmyndigheten heter,  bl a från Angela Merkel. Det gjorde att man flyttade fram ett möte en vecka för att godkänna Pfizers vaccin. Där ställer jag mig frågan : Hade man tänkt ta julledighet i den här situationen där 10 000-100 000-tals personer arbetar dygnet runt för att rädda Covid-19 sjuka. Det bör utredas tycker jag och förhindra att det sker  liknande saker i framtiden

.

Samtidigt är det väldigt  bra att godkännandet skett enligt det reguljära förfarandet. Oerhört viktigt att man inte får känslan att det forcerats fram på ett riskfyllt sätt. speciellt då det finns så mycket vaccinskepticism baserad på falsk och ovetenskaplig information. Det har nyligen gått en  serie på SVT om hur vaccinmotståndarna arbetar och hur ovetenskaplig deras information är.

Källa Politico  (länk https://www.politico.eu/article/coronavirus-vaccine-europe-late-christmas-present-on-track/)

Vaccinationer- allt är inte biverkningar

 

Efter vaccinationer kan man få en del symtom som inte är biverkningar.   Det gäller sådana saker som  reaktioner i stickområdet, typ rodnad, svullnad, smärta, ömhet och klåda. Detta är således inte biverkningar utan tecken på att  vaccinationen triggat igång immunsystemet, som reagerat på det främmande  som kommit in i vår kropp och som skall oskadliggöras. Själv fick jag en ordentlig sådan reaktion som barn då jag Calmette vaccinerades (kallas idag BCG vaccination). Det gjorde att jag fick ett cirka femöring stort sår som läkte först efter någon månad. Det var väl på gränsen till vad man kalla biverkan. Jag har senare läst att det förekommer att sådana inflammationer kan gå in på djupet till benvävnaden och skada höften. Det klarade jag mig undan som tur var.

Men själva lokalreaktionen efter vaccination är snarare en önskad verkan-ett tecken på att vaccinationen fungerar.

Övriga symtom som feber och andra inflammationssymtom  är också önskade effekter om de är rimliga.

Feber tros vara en viktig del av immunförsvaret- det medfödda immunförsvaret. Det är till och med så att man använt feber för att behandla infektioner.  Nobelpriset 1927 delades ut till österrikaren  Julius Wagner-Jauregg för behandlingen av vad som under 1800-talet kallades dementia paralytica-ett tillstånd som en stor del av de intagna männen på sjukhus led utav och som yttrade sig som demens och förlamningar. Många kända män hade denna diagnos. Senare kom man fram till att det rörde sig om ett sent stadium av syfilis, där infektionen skadat nervsystem och hjärna.  Julius Wagner ägnade en stor del av sitt yrkesliv som specialist i psykiatri och neurologi till att försöka bota psykoser med feberbehandling.  Han provade olika former av feberbehandling.  Under den här tiden hade man lärt sig att  framgångsrikt behandla malaria med klorokin (som inom  parentes inte hjälper mot Covid 19- det är ju Trump ett tecken på men vetenskapliga rapporter visar det också) och Julius Wagner vågade sig därför på att infektera   dementia paralytica patienter med malaria för att framkalla feberattacker. Behandlingarna lyckades och sedan patienternas neurosyfilis  botats fick de klorokin och blev också botade för sin malaria.

Vi som behandlats med interferon till exempel mot MS känner igen reaktionen med feber och allmänpåverkan vid första behandlingarna. Kroppens egna interferon är en del av immunförsvaret och är sannolikt en del av orsaken till febern då immunförsvaret sätter igång.

 

Febern är alltså något i sig positivt vid infektioner men höga sådana skall man givetvis behandla dock skall man vanligtvis inte ta förebyggande febernedsättande om man blir vaccinerad. 

Hur kommer det sig att vaccin mot Covid 19 kunde komma så snabbt. Här en del av svaren:

Några av svaren finns i videon:

Det var en del grundforskning gjord på coronavirus efter de två tidigare pandemierna.

Det gemensamma för corona virus är att de har en sorts tappar (spikes) runt själva viruset. Det är dessa tappar som är virusets väg in i celler. Tapparna fäster på cellväggarna  gör därifrån hål i cellen och tömmer in sitt innehåll-- celler blir infekterad.

Men de här tapparna ger också forskarna  möjlighet att  hitta vaccin mot coronaviruset. Genom att skapa liknande sådana här tappar kan man med hjälp av dessa få kroppens immunförsvar att känna igen viruset.

I grundforskningen hade man nu kommit fram så långt att man kunde få fram den den form som tapparna har. Ett problem var att när tapparna frigörs från viruset  så flyter de omkring och det är svårt att se formen. Genom att byta ut några aminosyror ( som kallas proteinernas byggstenar) kunde man får denna form fixerad.  

Nu gällde det att se om det stämde: Man har ett enormt mikroskop som  där man kan se så små partiklar som aminosyror.  Genom att studera foton man tog där kunde man se att formen stämde,

Nu gällde det att hitta ett bra sätt att får in vävnadscellerna, för att där kunna  lära immuncellerna hur fienden- Covid- viruset ser ut---- Men det är en annan video

How come that the covid-19 vaccin could emerge so fast

Some of the answers can be found in the video:

There was some basic research done on coronavirus after the two previous pandemics.

What corona viruses have in common is that they have a kind of spikes around the virus itself. It is these spikes which give the virus a way into cells. The spikes attach to the cell walls, making holes in the cell from there and empty their contents-- cells become infected.

But these spikes also give researchers the opportunity to find vaccines against the coronavirus. By creating similar spikes, they can use them to make the body's immune system recognize the virus.

In basic research, they were  now  so far on the road that it was possible to obtain the shape that the spikes  have. One problem was that when the pins are released from the virus, they are floating around making it difficult to see the shape. By replacing some amino acids (called the building blocks of proteins), this form could be fixated.

Now it was important to control if it looked alright: The researchers have a huge microscope  where they can see such small particles as amino acids. By studying and comparing  photos there they wee able to see that the shape was correct,

Then finding a good way to get the  artificial spikes into the the tissue cells, in order to to teach the immune cells what the enemy- the Covid-19 virus looks like ---- that's another video

COVID 19 Vaccine Deep Dive: Safety, Immunity, RNA Production, w Shane Cr...

Vaccination

 

 

Vaccinet lär dig ( ditt immunsystem) att känna igen det som smittar dig, ifråga om Covid 19 ett virus, innan du drabbas av infektionen.  Kroppen kan därmed lära sig att försvara sig mot viruset innan den möter viruset. När du drabbas av ett virus som kan göra dig sjuk finns det i kroppen många, miljarder immunceller , vita blodkroppar, men bara några få av dem kan känna igen ett visst virus som något farligt. För att motverka, bekämpa en infektion effektivt behövs det miljoner , miljarder av just denna typ av immunceller för att immunförsvaret skall bli framgångsrikt i kampen. Och det här tar tid, det är en komplicerad utveckling från att immunförsvaret möter det första viruset till det tillverkats miljarder  immunceller och det tar cirka en vecka. Den här veckan ger viruset ett försprång och du hinner bli ordentligt sjuk innan immunförsvaret kan påbörja sitt arbete.

Med vaccinationen köper man sig alltså tid och bygger upp ett försvar mot viruset innan det kommit i kroppen och när man möter viruset finns det immunologiska minnet redan där och det är full fart på produktionen av immunceller som kan kämpa ner viruset ifråga. Vill du veta mer om detta lyssna på professor Shane Crotty vid La Jolla Institute for Immunology.

Hur många har vaccinerats hittills mot Covid 19 i USA och Storbrittanien

 Det kan vara intressant att se hur många som vaccinerats med en första dos mot Covid 19 hittills. Man har ännu i stort sett bara använt ett vaccin ( Phizer) . Till idag har i USA vaccinerats 1 miljon personer och i Storbrittanien 800 000 doser. I Storbrittanien ger man cirka 200 000 doser per dag. Och detta är alltså bara början men faktiskt en väldigt bra början. Kan nästan ses som en julklapp.

Källa: dr John Campbell på Youtube samt Our world in Data

Tidslinje : Utvecklingen av Modernas vaccin.

 Modernas vaccin utvecklades under den här tiden. Detta är det vaccin som väntas bli först godkänt i EU och då inte godkänt enligt en speciellt snabb väg utan enligt ordinarie godkännandeförfarande.

Jan 2020 Moderna började arbeta med att utveckla vaccin

16 mars första Covidvaccin i försök på människor

27 juni efter att de första studierna gett lovande resultat börjar Moderna en fas III studier på 30 000 frivilliga. En fjärdedel av dem över 65. USA :s ” hälsodepartement” följer upp forskningen inklusive kliniska försök.

28 juli visar en studie på apor att de skyddas mot covid 19 infektion av vaccinet. (Ngn har sagt att det inte gjorts några djurförsök, men så är alltså inte fallet.)

16 november visar preliminära data från fas III undersökningen att vaccinet verkar skydda till 94,1 procent.

30 november ansöker om att vaccinet skall godkännas med en speciell snabb procedur.

2 dec Moderna registrerar sig för att göra ett försök med ett vaccin för unga mellan 12 till 18 år.

18 december Godkänns av FDA ( läkemedelsverket i USA) för ” emergency use) dvs det är godkänt för bruk i akut läge. Vaccinationerna kan starta 21 december.

Var har jag hämtat denna information. Hos NY Times. How Moderna’s Vaccine Works - The New York Times (nytimes.com

Detta inlägg finns också på min facebook.

Sanna Ehdins åsikter om Covid 19 gör mig beklämd och dessutom stämmer inte vad hon säger om bl a vaccin.

 Jag har tittat på en film av Sanna Ehdin på Youtube som handlar om Covid 19 och vaccin. Filmen gör mig lite beklämd. Jag är ingen expert i frågan men det finns ändå en del där som jag starkt ifrågasätter. Dessutom står det i titeln till denna länk: En läkare har ordet vilket så vitt jag vet hon inte är , men jag tror det inte är hon som skrivit detta.

För det första hon blandar ihop flera olika saker i samma ”prat” så att det aldrig kommer fram några riktiga fakta.

Hon talar bl a om att man vill införa en pandemilag som initialt kommer att vara ett år men som sedan enligt henne högst troligt kommer att bli permanent. Varför är det så troligt. Vi hade ju en tillfällig pandemilag som man sedan inte förlängde till sommaren 2020.

På samma sätt talar hon om ett vaccinationspass. Om vi inte har det här passet kommer vi att bli stugsittare alla säger hon. I själva verket har vi ju haft vaccinationskort i många år för exempelvis gula febern om vi till exempel vill åka till en del länder. Man kan även ha vaccinationskort för andra vaccin och det är ju inte helt ovanligt. Det kan ju vara bra för att se om till exempel den vaccination man har mot stelkramp fortfarande ger effekt eller mot fästingburen hjärnhinneinflammatiosmitta.

Hon säger också att bara högst en procent dör och att man bör sträva mot flockimmunitet. En procent är faktiskt mycket om man talar om en pandemi, samtidigt är de som avlider ofta de som tillhör någon riskgrupp och det är ju ett av syftena med detta vaccin att kunna skydda riskgrupper. Vidare när man når taket för sjukvården (och på flera ställen i Europa har man uppnått det taket i perioder) ökar sannolikt dödligheten eftersom sjukvården lärt sig att ta hand om sjukdomen bättre. Hon uttrycker sig också ganska grovt att man har avlivat 2000 personer genom palliativ vård. Visst , jag tror att där finns en problematik men detta är en beskrivning av skeendet som är grov. Palliativ vård är ju faktiskt att underlätta då man är svårt sjuk genom smärtstillande och liknande. För mig är väl detta problem snarare att en del äldre personer på vårdhem inte fick vård för sin åkomma när de behövde , men låt inte detta skeende misskreditera den palliativa vården som är viktig och behövs.

Så talar hon om att tjänstemän och andra beslutar utan ansvar och kanske utan någon utbildning och sedan går de i pension. Det verkar nästan som det skulle finnas något dolt syfte bakom att man vill genomföra till exempel pandemilag, skaffa vaccinationspass , genomföra vaccinationer. Men varför skulle dessa tjänstemän vilja det om de sedan går i pension. I verkligheten är nog så att det är högt kvalificerad personal som noga studerar dylika åtgärder innan det tas beslut. När hon talar om vaccinernas farlighet säger hon att amerikanska läkemedelsverket FDA säger att det finns 22 farliga saker som kan inträffa. Men går inte vidare. Då kan man naturligtvis fråga sig varför de då har godkänt ett vaccin nu om man bedömt det så farligt. Det finns en hel del information om FDA och dess arbete med vaccinet. Man hade till exempel ett möte i går den 17 december som finns att se på nätet i sin helhet. Där kan man se dels att det är kvalificerade personer som deltar plus att man tar upp de problem som finns. Det är alltså ganska välventilerat då man tar beslutet. Jag har nyligen följt FDA avseende ett beslut om Alzheimermedicinering som ej gick igenom med förtur. Det är inte så att det är för att läkemedelsindustrin skall tjäna pengar som man tar beslutet utan man förväntar sig att medicinen och vaccinen skall vara effektiva.

Vidare talar hon om att man skall inte experimentera med befolkningen genom att göra ett Fas IV experiment, men nu är det ju faktiskt så att FAS IV är en beteckning för de uppföljningar man gör efter en medicin eller en vaccination godkänts. Detta är ju viktigt. Det var genom detta man kunde säkerställa biverkningen narkolepsi efter svininfluensavaccineringen vilket ju är en tragedi men samtidigt räknar man med att vaccineringen räddat ett antal liv, enligt dåvarande statsepidemiolog Annika Linde 27 plus 30. Linde säger samtidigt att det är tveksamt att detta skulle ha varit etiskt riktigt eftersom 150 fick den neurologiska sjukdomen narkolepsi. Det bör leda till att man förbereder sig bättre inför nästa epidemi säger Linde i Vårdfokus. Det är viktigt att man följer upp även efter ett godkännande just för att upptäcka ovanliga komplikationer. I dagsläget har man vaccinerat cirka 100 000 i västvärlden ( USA, Canada och Västeuropa).

Ehdin säger vidare att man undersökt vaccinet bara några veckor men det vet vi ju alla att man påbörjade forskning om det redan under våren och att man gjort fas I undersökning vars syfte är att se om det finns allvarliga biverkningar, fas II och III går ut på att se om det finns effekter mot sjukdomen i fråga—men givetvis tittar man efter biverkningar i dessa undersökningar också. Det har satsats mycket på Covid 19 vaccin och det är testat betydligt fler än exempelvis säsonginfluensavacciner.

Hon säger att man ej gjort djurförsök vilket inte stämmer. Som exempel kan nämnas att den 28 juni publicerade Moderna en studie på apor.

Modernas vaccin som lär komma först skall ges två gånger har testats på 30 000 personer. Där är emellertid vad jag förstår 15 000 placebo dvs egentligen fått injicerat något helt overksamt. Det visade sig ge ungefär 95 procent skydd. Bland de som fick placebo fanns några allvarliga fall men i den andra gruppen som var väldigt liten fick ingen allvarlig sjukdom. Men alla effektiva mediciner kan ha biverkningar -låt oss hoppas att det inte kommer några allvarliga sena biverkningar. Jag planerar att låta vaccinera mig då det blir min tur.

Sebastian Palmqvist

Om nya metoder att diagnosticera  Alzheimers sjukdom på tidigt stadium för att kunna sätta in behandling tidigare, och sådan behandling kan komma relativt snart. Den som berättar är Sebastian Palmqvist som är överläkare på Minneskliniken i Malmö.

Förhoppningsvis godkänns ett nytt medel mot Alzheimers sjukdom av amerikanska läkemedelsverket i morgon.

 I morgon kommer ett nytt medel mot Alzheimers sjukdom att bedömas av FDA- amerikanska läkemedelsverket. Medlet heter aducanumab ( så kallat generiskt namn och kommer att få namn av firman som producerar det. Om det godkänns kommer det att bli det första medlet mot sjukdomen som kommit på två decennier.

Om Covid 19

 

Covid 19 kallas den aktuella pandemin. Det står för Corona virus disease upptäckt 2019. I elektronmikroskop ser det ut som det n runt viruset finns en krona eller krans, vilket på latin heter corona, därav namnet corona virus.

Min bok Dimman lättar- att leva med MS   är nu slutsåld.

Jag är inte realist- jag är optimist

Intervju med Kaj Jörgensen av Karin Glasby och Sune Överhagen. Kaj var yogaledare vid Skandinaviska Klubben i Puerto de la Cruz. Han avled för några år sedan. Intervjun gjordes  åttonde mars 2011.

Bakgrund

 Yoga är inte en gymnastik. Det handlar om tankens kraft. Din tanke är den starkaste kraft som finns, säger Kaj Jörgensen, som leder yogastunderna på Skandinaviska klubbens i Puerto de la Cruz.  Han är närmare 90 än 80 år och  halva den tiden har han utövat yoga.  Kaj är en företagsam dansk som i ungdomen deltog i motståndsrörelsen. Han spelade fotboll och han boxades. Efter att ha utbildat sig till frisör kom han att starta en omfattande verksamhet inom området. Bland annat  hade han  hade frisörsalonger på kryssningsfartyg. Han reste omkring i USA  och samlade  intryck från olika verksamheter som sedan inspirerade till verksamhet i Köpenhamn. Under den tiden fick han smak på Hawaii och tänkte emigrera dit men av praktiska skäl blev det Teneriffa och Puerto de la Cruz i stället.  Puerto och människorna där blev kärlek från första stund och Kaj med familj flyttade dit och startade ny frisörverksamhet. Numera bor Kaj och hustrun där största tiden av året med undantag av sommarmånader i Sverige och Danmark.

Om Yoga

                      I en bok som Kaj lånade ut beskriver man yoga så här: Om man säger att yoga är ett lyckotillstånd som kommer från inre krafter är man inte långt i från sanningen. Yoga är en livsform och man blir aldrig riktigt lycklig om man inte rycker upp det onda med rötterna. Det är ett sätt att leva så fredligt och effektivt som möjligt under alla omständigheter i livet. Men det är också ett sätt att undgå inflammationer, fetma och andra obehagligheter. I yogan är sjukdomsbegreppet utvidgat. Det är inte bara skolmedicinens sjukdomar utan människan har många fler; allt som förstör personlighet, livsglädje och vilja att vara aktiv. I den lånade boken kan man läsa att yoga är trötthetens och utmattningens största fiende.

Man har en psykisk kraft inom sig. Med träning kan den överföras till andra. En yogi, en person som kan yoga, har skaffat sig den förmågan. Absolut avslappning är ett måste för att vara påverkbar.  Där har de olika rörelserna och ställningarna en viktig funktion. Många av de komplicerade ställningar man kan se folk göra är inte yoga utan snarare fakirkonst säger Kaj. Att kunna behärska kroppen är dock viktigt.  Musklernas avslappning och den psykiska avslappningen är intimt förbundna med varandra. Innan man lärt sig att slappna av är man inte mottaglig den psykiska kraften. Det är en träningssak både att träna för att överföra sin psykiska kraft och att vara mottaglig för den psykiska kraften.

Regelbunden träning varje dag med yoga ger resultat, säger Kaj. Om han är mycket upptagen vill han i varje fall försöka att göra andningsövningar dagligen. Att lära sig andas lugnt och kontrollerat är en viktig del i avspänningen samtidigt som det också tränar koncentrationen. En annan övning där han snurrar runt medurs med armarna utsträckt åtsidorna mellan 20 – 30 gånger hör också till de övningar han inte vill missa. Det är viktigt att man inte tävlar i att vara bäst i yoga utan man skall göra övningarna utifrån sig själv. En väl utförd ställning med lillfingret kan fungera bättre än en aldrig så komplicerad ställning där inte sinnelaget är rätt, kan man läsa i den nämnda boken. Yoga skall inte vara en plåga utan en njutning.

När man kommit så långt att man kan föra in tanken in i sin kropp, kan man med tanken påverka olika delar av kroppen, exempelvis smärtförnimmelser i ett knä, en axel. Som exempel kan man ta en yogaövning, där man ligger ned och fixerar en punkt i taket. Det är  i början svårt att bara hålla den fixerad i någon minut. Sedan kan man ta den punkten och föra den till solarplexus och låta den stanna där en stund, varefter den förs längs buken till navel och underlivet. Därefter kan punkten, tanken hoppa till höger axel och långsamt gå nedöver alltmedan man känner sina förnimmelser, tills man når hand och fingrar. Där kan man kan också intala sig att det känns varmt, pulserar och successivt uppleva detta. Man kan scanna av hela kroppen med denna teknik. Om man har ont någonstans kan man föra tanken dit och fokusera känslan där.  Man märker att smärtan så småningom avtar. Med hjälp av en yogi kan man på detta sätt påverkas till att må bättre. När man själv tränat tekniken är det möjligt att göra en del själv.

Yoga botade Kajs magsår.

 Kaj kom i kontakt med yoga för drygt fyrtio år sedan. Det hade varit en turbulent tid med affärsrörelsen, och han fick magsår som enligt röntgen var stor som en dansk tvåkrona. Det bestämdes att han skulle opereras. Då sa en god vän till honom, att han borde ta kontakt med en yogaläkare, och den gode vännen beställde tid åt honom. Yogin hade endast en halvtimme till sitt förfogande. Kaj trodde inte på företeelsen men gick dit och träffade en mycket sympatisk man, som frågade om hans liv och sedan fortsatte yogin att berätta sådant som stämde in på Kajs liv och situation. Därefter talade yogin om avspänning och bad sedan Kaj att föra sin tanke till solarplexus; det ställe där Kaj hade smärtor. Under några minuter arbetade man med avspänning och ”tankeöverföring”. Kaj betalade 100 kronor och fick en tid följande vecka. Yogin sa då han gick, att ”nu kan du spise og dricke lige hvad du vil”. Det gjorde Kaj. Hustrun hade lagat fiskbullar till honom, men Kaj hade köpt med sig engelsk biff med lök och potatis. Han åt det och fick inte ont. Därefter har han aldrig haft det. Hans läkare vägrade att acceptera att han inte skulle opereras, men det gjordes en ny röntgen och man såg inte ett spår av det stora magsåret. Kaj blev så intresserad av yoga att han utbildade för att kunna lära ut yoga och han har också haft kontakter med många sjuka personer som  han hjälpt med avslappningsteknik och ”överföring” av psykisk kraft.

Yoga träning och sjukdom.

Kaj berättar om att han haft kontakt med många patienter med olika sjukdomar, bland annat med multipel skleros. Han berättar om två av dessa. Den ene mannen  hade en svår multipel skleros som gjorde att han  under något år var bunden till rullstol och helt oförmögen att gå. Kaj lärde honom avslappningsteknik och andra övningar och så småningom kom mannen upp ur rullstolen. Han gick fortfarande mycket dåligt men det var ändå en stor skillnad på livet att inte helt vara bunden till rullstolen. Mannen blev inte så beroende av andra och mannens hustru uppskattade detta också. Efter några år avled mannen av hjärtsjukdom. Den andra mannen hade också en multipel skleros som gjorde att han inte kunde gå. Kaj hade regelbundna kontakter med honom och en dag fick han telefon från mannen, som bad honom komma så snabbt som möjligt. När Kaj kom dit fick han se att mannen hade lyckats gå ut på altanen. Gångförmågan satt i under en period, men då man gjorde ett uppehåll i behandlingen på några månader försämrades mannen och blev sedan inte förbättrad igen.

                      Kaj berättar också om en ung kvinna med en handikappande huvudvärk. Då huvudvärken drabbade henne kunde hon inte gå ur sängen. Sannolikt led kvinnan av migrän. Med hjälp av avslappning och yogaövningar försvann patientens besvär. Vid behandlingen användes också något elektroniskt instrument, som förmodligen var TNS eller något liknande. Kaj har inte haft kontakt med denna kvinna igen sedan hon flyttade tillbaka till Danmark från Puerto.

                    

                      Kaj är helt övertygad om att man med sin egen tankekraft kan göra mycket. I slutet av intervjun ber vi honom att markera på en skala mellan 1 och 10 hur optimistiskt eller pessimistisk han upplever sig vara. 10 är maximalt optimistisk och 1 maximalt pessimistisk.  Kaj  pekar omedelbart på  siffran  tio och säger: Jag är inte realist, jag är optimist.

Aktivering av kroppen i coronatider

Jag är ingen specialist men har erfarenhet av egenträning sedan många år. Följande baserar sig på vad jag lärt mig av och om aktivering av kroppen. Specialist är jag däremot på att veta att just träning är bra för kroppen i lämplig dos.

I covid-19 pandemins spår har följt att många blivit isolerade speciellt om man är 70+ eller tillhör en annan riskgrupp men även för andra som exempelvis blivit  skol- eller arbetsbefriade har livet förändrats. När jag på dagliga  promenaden passerar en grannes gård ser jag att dottern som går på gymnasiet  passar på att  göra gympa i det fria. Hon är klok, nu är gyllene tillfället att börja motionera på ett sätt som man kan fortsätta med även efter krisen

Denna  sorgliga period kan vara tillfället att börja träna i hemmiljö eller  var som helst. Detta har en rad fördelar, till exempel; det är tidsbesparande och kan förhindra att man går i väggen. Har man  mindre barn kan detta vara en stor möjlighet att göra gympa med dem och man får då som bonus kvalitetstid med dem. Dessutom kan träning i hemmiljön eller i det fria  förbättra ekonomin. Allt skall göras på ett sätt som passar just dig själv och detta är ju individuellt. Som sjuk eller frisk, ung eller gammal finns saker du kan göra. 

Punkter man som man skall försöka lägga in i träningen är:
 I .Smidighet- vilket kan innebära att man utför töjningar eller  någon enkel gymnastik. Själv har jag en enkel yogaövning som jag tror härrör från att man iakttog hur kattdjur betedde sig på morgonen. Det är en så kallad "hälsa solen" övning. Jag hittade en kort snutt på youtube som visar ungefär hur det kan se ut.

En  liten varning: om man försöker göra något liknande så se till att inte slå i hakan då man sänker kroppen ner mot golvet.

II. En annan punkt man bör träna är styrka. Ett redskap där kan vara hantlar  men jag har sett att man kan använda plastflaskor med vatten som tyngder mm. Att arbeta med lösa vikter är på ett sätt bättre än i fast appatur eftersom man inte får så bundna rörelser och därigenom förbättras kontrollen i rörelserna, koordinationen och även för balansen är det positivt.

III. En tredje punkt är kondition. Finns en motionscykel är ju det ett utmärkt hjälpmedel men det bästa är ju att göra det utomhus och på det sätt som passar allra bäst för just dig själv. Själv tränar jag genom att cykla eller gå i skogen och jag gör det ej speciellt snabbt men däremot går jag eller cyklar mycket i backar,  vilket ger kondition också. Har man barnen med sig får man anpassa träningen till detta.

IV. Som en fjärde punkt vill jag lägga in vila-återhämtning. Det är bra om man inte snabbt växlar om till ett helt annat moment i sitt liv och tar sig tid att vila en stund efter sin träning. Det är ju  "stressen" man egentligen vill komma i från. Själv brukar jag vila med en sorts meditation efter morgongympan. Den innebär koncentration på en bit av kroppen i taget. Liggande börjar jag med att fokusera en punkt i taket. Sedan försöker jag i tanken placera den punkten i magtrakten. Därifrån flyttas punkten till fötter och därefter  förflyttar jag mig uppåt i kroppen, tills jag kommer till huvudet. Nu  drar jag ett djupt andetag där jag intalar mig att jag fyller först hela  huvudet med luft och sedan successivt hela kroppen ända ned till tårna. Där känner jag efter hur det känns i tår och fötter och säger till mig själv allt är väl.  Sedan klättrar jag uppåt längs kroppen. Är det något ställe som inte känns bra, stannar jag där och fokuserar på det området en liten stund. Sedan fortsätter jag uppåt ända till huvudet och avslutar med att tänka " det kommer att bli en bra dag" eftersom jag nu försöker lära mig spanska säger jag  det numera på spanska alltså ungeför "va a ser un buen día".
Denna meditation tar cirka fem minuter.

Träning mot inkontinens och urinläckare.

Det är nu ett antal år sedan jag opererades för prostatacancer.  Efteråt har det varit en del problem med urinläckage och jag har fått använda droppskydd. 
Jag har tränat relativt flitigt med att försöka stärka den muskel i bäckenbotten som är den som hindrar urinen från att flöda men haft en begränsad effekt.

Har nu emellertid laddat hem en app i mobilen som heter Tät III och använt den i en och en halv månad nu. Det verkar faktiskt fungera ty jag har blivit bättre. Läs om appen på Tät nu

Inkontinens och urinläckage kan förekomma i flera sammanhang och det finns bl annat vid MS. Själv hade jag trängningar och ofta mycket brått att komma till toa. Detta blev mycket bättre efter operationen,

Det finns en app även för kvinnor med urininkontinens och läckage. Den heter Tät (R). Läs om en studie med denna app här.

Covid-19 Riskgrupper om andningsövningar

Vad menar man med riskgrupper. Man kan mena flera saker

-.

Avseende covid 19 gäller nog detta:

 faktorer som angetts som riskfaktorer för allvarlig sjukdom och död i covid-19.

Följande sjukdomar eller tillstånd är riskfaktorer enligt socialstyrelsen;

• Ålder 70 år och däröver

 • Aktiv cancersjukdom 

• Pågående eller nyligen avslutad behandling för cancersjukdom (utom hormonell adjuvant behandling) 

• Samtidig förekomst av mer än en av diagnoserna hjärt-kärlsjukdom (kärlkramp, hjärtsvikt, stroke), hypertoni, diabetes med komplikationer, kronisk njursjukdom och njursvikt, kronisk lungsjukdom (annan än astma) eller kronisk leversjukdom 

• Fetma (BMI 40 och däröver)

 • Neuromuskulär sjukdom (ex. Parkinson, MS, ALS)

 • Intellektuell funktionsnedsättning och rörelsenedsättning (flerfunktionsnedsättning) 

• Annat allvarligt hälsotillstånd som innebär ökad mottaglighet för Sars-CoV-2 och risk för allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19

Den allvarliga komplikationen avser luftvägarna och lungorna. 

Att träna sin lungfunktion är givetvis viktigt. Om man ligger arbetar inte lungorna optimalt  och man bör försöka bryta sitt sängläge  och försöka vara uppe något.

Det finns olika tekniker att använda för att förbättra sin andning. Sjukgymnaster arbetar med detta vid till exempel astma. Vid flera av ovanstående tillstånd kan man ha nedsatt andningsfunktion, till exempel kronisk lungsjukdom, fetma neurologiska sjukdomar med muskelpåverkan, rörelsenedsättning.

Själv använder jag en yogaträning som jag tror kan vara bra men har väl ingen vetenskaplig underbyggnad för detta. Varför jag tror att den är bra är följande:

När man andas  blir olika  delar av lungorna ventilerade ( får utbyte av  syre, koldioxid) delvis beroende på vilken ställning man har stående, liggställning, på rygg, på sida. på mage.

Därför bör man variera ställning. Man bör också undvika liggande på rygg för mycket. Detta påverkar också blodflödet till olika delar av lungorna, dvs utbytet av syre och koldioxid.

I den övning jag gör sker följande

Jag drar in maximalt med luft genom näsan och använder då bukandning, vilket innebär att man när man drar in luften sänks skapas större utrymme i lungorna genom att mellangärdet sänks och buken "buktar" ut. Sedan drar man in buken utan att andas ut och då bör en del av de utrymmen som inte är fyllda med luft bli så. Därefter släpper man långsamt ut luft genom näsan  tills man tycker sig ha tömt ut allt.

Det finns mängder av övningar. Enkla sådana fick man lära sig på Fråga doktorn igår den 20 april-20.

Mycket bra föreläsning om Alzheimers sjukdom

Föjande video är en föreläsning  om Alzheimers sjukdom som beskriver vad vi idag vet. Det är en mycket god sammanfattning av sjukdomen.

 

Det gläder mig att min bok Dimman lättar nu finns på ett antal bibliotek

Att tänka på om vacciner vid MS

På här länkade sida kan du läsa om vacciner och MS.( Biogen information)

Dimman lättar-att leva med MS

Nu kommer min bok Dimman lättar- att leva med MS. Det är en bok som innehåller fyra personers (inklusive min ) berättelser om att leva med MS. Dessutom finns en avsnitt om att vara anhörig Boken finns att köpa på nätet. Ad libris och Bokus. Jämför priserna.

Fortstättning på de två föregående artiklarna om hur forskare ser på framtiden avseende MS

Eva Kubala Havrdova Neurologiprofessor i vid  Charles University i Prag om hur hur hon anser behandling skall bedrivas.

 Hon har ett stort antal egna patienter. Det finns i dag åtminstone 14 MS mediciner  i många länder, och Eva är glad över detta därför att  alla patienter  reagerar inte lika på alla mediciner. Vi är nu nära ett skede  där behandlingen blir individuell, därför att man kan verkligen finna den rätta medicinen för rätt MS patient. Naturligtvis kan man inte korrigeravid första besöken. Man  kan korrigera utifrån om man har andra samtidiga sjukdomar, hur biverkningarna upplevs och hur effektivt medicinerna hjälper. Det bör vara en balans mellan detta.

Man bör alltså titta på samtidiga sjukdomar, alla mediciner kan inte ges till alla patienter men man måste också titta på livsstil. Somliga patienter följer lättare läkarens rekommendationer och är mer  disciplinerade och lättare att följa upp och andra mindre så. Och den stora tillgången på olika mediciner möjliggör att hitta rätt drog för den rätta patienten,

Man talade om riktlinjer för behandling och Eva Havrdova sa att det finns sådan sedan cirka tre år i  Europa, riktlinjer som ger läkaren frihet att använda mediciner vid olika typer av MS. Det gäller exempelvis kliniskt isolerat syndrom  (CIS), graviditet och hur man  skall  hantera och följa olika biverkningar.  Uppföljning av  sjukdomsaktivitet och  effektiviteten av behandlingen ingår likaså. Där finns också om progression och det är de första riktlinjerna i världen som tar upp detta.  Vidare finns nu  godkända droger för MS hos barn, Riktlinjerna ger stora möjligheter.

Tidig behandling är grundläggande  Vis måste stoppa inflammation så tidigt som möjligt därför att när hela hjärnan är inflammerad kan vi inte göra något,  Tidig behandling betyder också att vi måste följa effektiviteten av  behandling eftersom tidigt byte till effektivare medicinering  är ett måste. Om patienten hålls länge på en mycket säker bromsmedicin men som inte är effektiv så blir prognosen dålig. Riktlinjerna ger oss möjlighet att följa MRI och grundat på aktivitet man ser där kan man ändra behandling. Vi måste följa patienterna nära i början av sjukdomen för då kan vi se om mindre effektiva men säkrare mediciner fungerar bra. Om de inte gör det måsta man ge effektivare. Vi bör få tillstånd  en effektiv behandling första eller andra året. Vi har goda data som stödjer detta. Om man sätter in effektiv medicin tidigt är prognosen mycket bättre..

På frågan om Eva Havrdova tror att det  finns ett antal patienter som bör ha de allra mest effektiva medicinerna från början svarar hon: Fler än  neurologer tror! Om man undersöker och följer patienterna noga kan man se det Och vi behöver inte följa bara EDSS skalan utan också använda appar som ser vad patienten  kan göra, gånghastighet, handfunktion och allt detta. Här inflikar dr Wiendl att  det finns data som visar  patienter med optimal behandling där man inte tillåter inflammatorisk aktivitet  från så tidigt som möjligt har bättre långtidsutsikter. Havrdova kommenterar också behandlingsmålet NEDS No evidence of disease activity, dvs det skall inte finnas några tecken på sjukdomsaktivitet på  magnetkamera. Detta är ett mål som man numera kan uppnå för nästan alla patienter.

Eva Havrdova tallar också om förebyggande,  Hon säger  orsakerna är genetiska till cirka 30 procent,, Förebyggande  kan vara delvis möjligt.  Till exempel icke rökning, D-vitamin,  vikt, att inte äta mycket salt. Man tittar på orsaker i tarmfloran och att vår mat kanske inte är adekvat

Hur ser forskare på framtiden avseende MS behandling- fortsättning föregående artikel

MS sjukdomens mekanismer- fortsättning på diskussion mellan experter. Det är Dr Montalban som frågar och Dr Wiendle som kan neuroimmunologi ( kanske kan översättas som läran om immunsystemet  avseende nervsystemet.) berättar:

De nya behandlingar och mediciner som kommit har fört kunskapen om MS framåt. Immunsystemet har man länge trott ha en central roll i utvecklingen av MS, men numera är man bättre på att förstå vilka immunfaktorer som är aktuella, när och hur de påverkar. Inte minst känner man bättre till var i förhållande till den så blod hjärnbarriären ( BBB blood brain barrier) det sker. Den del av immunsystemet som finns utanför BBB kallas perifera nervsystemet

Det är utvecklingen av de nya läkemedlen  och behandlingen med dessa som ökat kunskapen. I huvudsak är de läkemedel som används mot MS medel som påverkar det perifera immunsystemet. Wiendle tror också att sjukdomen tar sin början i perifera nervsystemet och att perifera immunceller passerar in i centrala nervsystemet. Denna passage påverkas av flera av bromsmedicinerna till exempel Tysabri.

Man börjar förstå lite grann hur immunsystemet fungerar i samband med utvecklingen av MS. Det finns ett antal olika processer som sker som leder till att myelinet kring nervtrådar angrips, att nervceller skadas och också till reparationsmekanismer. Olika komponenter i det här immunsystemet samverkar och enstaka processer sker inte isolerade utan en process påverkar en annan. Det är ett nätverk där om något händer gör detta att ytterligare saker sker. De viktigaste aktörerna i nätverket i utvecklingen av MS är B och T-celler. Störningar i det nätverket försöker man påverka genom behandling som riktar sig mot exempelvis B celler.

Vad händer innanför blod-hjärn-barriären?

 Processen innanför denna kallas ofta neuroinflammation där immunsystem kan var indelat i avdelningar (compartment) som kan vara avskilda från perifera nervsystemet, men  perifert immunsystem och systemet innanför BBB kan också vara i kontakt. Man tror att orsaken till att man inte lyckats behandla den del av sjukdomsbilden som handlar om progressionen av sjukdomen och att reparationmekanismerna ej fungerar kan  ha med dessa compartments att göra. ( en reservation: om jag nu fattat det rätt).

Immunförsvaret kan indelas i det medfödda och det förvärvade immunsystemet.  Det medfödda innebär att det finns immunceller som kan reagera på virus, bakterier och annat icke kroppseget  utan att det varit i kontakt med det innan.   Det förvärvade är ett försvar som uppbyggs  efter att kontakten skett där det medfödda  immunförsvaret är med och lär ut vad som skall angripas. Man kan säga att det medfödda är snabbare men inte så massivt medan det förvärvade tar tid att bygga upp men är sedan mycket effektivare.

Man är nu inne på att det medfödda immunsystemet tycks spela en roll vad beträffar den progressiva delen av sjukdomen och också förmågan till reparation och att detta sker innanför BBB. För att påverka dessa senare faser i sjukdomen behöver man mediciner som kan nå innanför BBB. Wiendl tror att man för framtiden måste hitta  en terapi som påverkar inne i CNS ( centrala nervsystemet) då det gäller progression plus något  som påverkar inflammationen i CNS plus också verkar för att förbättra reparationen i hjärnan. ( laga myelinet , remyelinering är en del av reparationen).

Man måste farmakologiskt  samtidigt påverka neuroinflammationen för att kunna förbättra remyelinisering och skydda nervvävnaden  farmakologiskt

Ett stort behov idag är att förstå hur reparation sker.  Man vet att i början har patienterna spontant en god förmåga till reparation.  Det finns idag strategier avseende reparation, till exempel blockera oligocytmolekyler   vilket skulle möjliggöra bättre  remyelinisering. Läkemedel finns i dag i fas II undersökning för detta.  Wiendl tror att det är viktigt att samtidigt ha effektiv behandling av inflammationen samtidigt som man arbetar med remyelinisering. Hittills har man lagt mycket pengar på att reparera men försummat att samtidigt motverka inflammationen. Han säger att det är mycket viktigt att arbeta med neuroinflammationen om man vill ha framgång med mediciner som skall skydda nerver  och reparera nervvävnaden,

 Hur ser några forskare på framtiden beträffande MS?

Jag lyssnade på Xavier Montalban chef för neurologkliniken vid Universitet i Toronto, Nicola de Stefano professor i neurologi vid universitetet i Sienna Italien, neurologiprofessor Eva Kubala Havrdova  Charles University i Prag samt professor Heinz Wiendle professor vid Muenster universitet i Tyskland. De samtalade i en utbildningsession på nätet för läkare                 ( Medscape Education).

Xavier Montalban  var moderator och inledde med att be skriva huvuddragen.

·       En stor förändring är att man nu kan ställa diagnos tidigare och de krav man haft för att ställa diagnos har förändrats.

·       Det andra stora är att man nu förstår mycket bättre  sjukdomens mekanismer. Vad är det som händer, vad orsakar etc…

·       Slutligen har vi numera ett stort antal mediciner, inkluderande behandlingar för progressiv MS.

Xavier M bad först Nicola De S att berätta vad som händer inom neuroradiologi: dvs de olika avbildninssätt som finns undersöka hjärnan medelst röntgen, MRI mm:

MRI ( populärt kallad magnetkamera)  är betydelsefullt ur många aspekter, sade Heinz W bl a för att se hur sjukdomen utvecklas hos den individuella patienten. Man kan i dag bedöma samt följa  MS-lesionernas utveckling, och idag är det också möjligt att följa hela hjärnans utveckling och se att MS är inte bara en fokal sjukdom lokaliserad till lesionerna utan också en mer diffus sjukdom i hjärnan som helhet. Sjukdomen finns i hjärnans vita materia och i den gråa. Detta är mycket viktigt.

 De fokala lesionerna är viktiga för diagnosställandet.´I  nuläget ställs diagnosen efter nya kriterier genom att titta på hur lesionerna är lokaliserade och också spridningen i tid för just den specifika, aktuella diagnosen . De nya kriterierna  innebär att man idag inte skiljer mellan lesioner som ger symtom och de som inte ger symtom.

Man måste vara väldig försiktig när man ställer diagnos med  MRI även om vi vill ställa diagnosen tidigt. Man måste tolka MRI bilderna på rätt sätt och räkna med det faktum att differential diagnoser ( andra möjliga diagnoser)  är viktiga att beakta. Vi behöver utvidga vår undersökning så långt som det går till att det inte finns någon bättre förklaring än diagnosen MS

Vi behöver förnya de  kriterier ( Mac Donald kriterier) vi har för att ställa diagnosen ofta eftersom det sker en kontinuerlig utveckling av MRI teknologin, kanske varje år, lokalisering av lesioner kräver en hög resolution ( upplösning) på bilderna. En annan viktig sak är möjligheten att se på den centrala venen inom lesionerna- något som är betydelsefullt för eventuell annan diagnos. Genom att kunna studera lesionen närmare kan man få en bild av dess patofysiologi ( de sjukliga förändringar som finns i lesionen).

Xavier M  frågade om hjärnatrofi, det vill säga hur hjärnan krymper. Så kallad atrofi drabbas vi alla av men om man har MS kan detta ske mycket fortare. Och atrofi är numera ofta ett kriterium vid läkemedelsundersökningar. Man tittar på hur mycket hjärnan krympt i gruppen som får verksamt medel och de som får overksamt (placebo).

Nicola De S: Hjärnatrofi har med den diffusa sjukdomsbilden att göra. Lesionerna är mycket viktiga för att titta på sjukdomen fokalt, den ”mikroskopiska” skadan. Den diffusa skadan kan följas mycket bra om man tittar på atrofi av hjärnan. Om man ser mycket atrofi utvecklas tycks det utvecklas mer handikapp. Atrofin spelar  en roll för att följa behandlingens effekt i kliniska verksamheten som i kliniska försök avseende nya läkemedel. Många läkemedel  kan sakta ned utveckligen av atrofi enligt vad man sett i kliniska studier. Så det är ett viktig verktyg i läkemedelsstudier. Om det kan användas avseende att följa en enskild patient är ännu inte helt klart, men det finns ett ökande intresse för att kunna göra detta. Ännu har man emellertid inte något helt godtagbart jämförelsematerial avseende hur atrofiutvecklingen ser ut om man inte har MS.

Vad kan jag dra för slutsatser av detta?

 Inte minst att man med MRI kan se förändringar på hjärnan även om det inte märks på den kliniska undersökningen och detta kan göra att man behöver ändra behandlingen för att stoppa upp utvecklingen, Även atrofin kommer kanske snart att bli möjligt att bedöma även på det individuella planet.

Fortsättning följer ... ... ...

Intressant studie om D-vitamin och omega-3

Bild Farid Atar

I den Iranska staden Kashan har en grupp forskare gjort en intressant liten studie om kombinationen D-vitamin och omega-3 tillskott vid sjukdomen MS. Jag läser om detta i ett nyhetsbrev från organisationen OMS-overcoming multiple sclerosis- det vill säga den organisation som startats av George Jelinik.

Kashan är en stad på nästan 400 000 invånare belägen i Iran. Iran- vitamin D3 är en intressant kombination eftersom man funnit att MS ökat i Iran efter att man infört påbudet att bära slöja för kvinnor.

Studien är som skrivet liten vad avser antalet personer och den längd studien tog. I studien ingick initialt 60 personer varav hälften var kontroll grupp och hälften  experiment grupp- den senare gruppen fick alltså verksamma medel . Deltagarna visste ej vad de fick och heller inte undersökarna. Undersökningen pågick i tolv veckor vilket är en kort tid. Den är dock välkontrollerad. Gruppernas deltagare matchades motvarandra så att de överensstämde avseende allvarlighetsgraden på sjukdomen baserad på den så kallade EDSS skalan, enligt vilken man graderar sjukdomsutvecklingen, kön, typ av medicinering, BMI och ålder. Genom denna matchning förökte man kontrollera att dessa faktorer inte skulle påverka resultatet. Personerna slumpades in i respektive grupp.

Utförande:  pågick tolv veckor.  Man gav två kapslar med omega 3 varje dag 500 mg DHA och 106 mg EPA vidare fick man vitamin D₃ 50 000 IE var fjortonde dag. Om man tog medicinen kontrollerades med  att män mätte halterna av D vitamin i blodet samt att man återlämnade förpackningarna. Varje deltagare fick dagliga SMS för att påminnas om att man skulle ta medicinen.

Resultat: 26 personer i experimentgruppen fullföljde och 27 i placebogruppen ( kontrollgruppen).  När man utvärderade resultatet fann man att för gruppen som fått verksamt preparat  minskade statistiskt signifikant handikappsvärden på EDSS skalan. Man tog också inflammationsprover CRP, TAC, GSH och MDA) vilka också förbättrades för experimentgruppen . Dessutom mätte man insulinhormoner och fann en sänkning för experimentgruppen vilket betydde att blodsockernivån förbättrades vidare ökade värdet på HDL, det så kallade goda kolesterolet.

Således en liten undersökning men välkontrollerad och beträffande värden på exempelvis inflammationsprover, insulinnivåer, HDL talar studien ett ganska tydligt språk. Beträffande EDSS har jag kanske svårt att se att 12 veckor är en tillräcklig tid för att dra någon slutsats annat än att det är en intressant tendens. Hoppas på en större men lika välgjord undersökning.

Brain fog

Brain fog=ungefär hjärndimma

När jag fick mitt svåraste skov av MS blev hjärndimma något högst påtagligt för mig och jag kallade det dimma utan att veta att begreppet brain fog eller MS brain fog fanns. Jag upplevde det som en dimma framför mina ögon men även hörsel och känsel blev förändrade. Det var som mina känselsinnen blev mindre skärpta. Jag hade som som en glaskupa över huvudet.  Men vad menas med brain fog?

I en artikel från 2017 skriver Claire Sissons följande i nyhetsbrev från Medical News Today: Hjärndimma kan få en person att känna det som om förmågorna att tänka, förstå och minnas inte fungerar som de skulle. Hon tar upp följande exempel:

·        minnet och dess olika processer i hjärnan som inlagring och förmåga att hämta fram det lagrade minnet.

·        Förmågan att använda och förstå språk.

·        Förmågan att hantera information som hjälper till att förstå och fokusera.

·        Förmågorna att hantera synintryck inkluderande teckning, känna igen former och att orientera sig.

·        Förmågan att räkna.

·        Så kallade exekutiva funktioner som organisationsförmåga, problemlösning och planering

Sammanfattningsvis skriver hon att något av detta är skadat kan man få svårighet att förstå, få svårt att fokusera eller koncentrera sig, glömma saker och uppleva trötthet. Man kan uppleva det som en dimma och det gjorde jag.

så känns det lyckligtvis inte längre

Artikeln finns på följande länk:

https://www.medicalnewstoday.com/articles/320111.php