Celiaki- glutenintolerans

 Glutenintolerans är en sjukdom som beror på reaktion mot gluten, vilket finns i de vanligaste mjölsorterna ( vete, råg, korn). Sjukdomen ger upphov till inflammation i mag-tarmkanalen. Vanliga symtom är just symtom från mag-tarmkanalen i form av avföringsrubbningar, smärtor. Det finns också en hel symtom som inte berör tarmen.

 Själv fann jag att jag fick utslag, klåda då jag åt bröd som innehöll vete. 

Utslagen varierade, här såg det ut som utbredda urticaria.  Här kliade det fruktansvärt

När jag sedan kontrollerade om jag hade antikroppar mot gluten var det negativt. Jag hade då inte ätit gluten på några månader och just detta är en förutsättning för att provet skall visa något. Det var alltså ganska meningslöst att ta provet. Jag var emellertid inte villig att äta mjölprodukter igen eftersom jag hade haft ganska besvärliga utslag och klåda i flera år. Jag ville inte riskera återfå symtomen. Dock gjorde jag ett test med att äta bröd med gluten och inom ett dygn kom symtomen igen. Det kan vara så att det inte är gluten jag reagerar på utan något annat protein som finns i vete- jag får nöja mig med att så är det.

Jag blev bra från hudbesvären men inte bra beträffande magbesvären. FODMAP diet tycks dock hjälpa.

Här är video med aktuell forskning om celiaki. Det kommer sannolikt att komma nya tester som kanske kan hjälpa till med diagnosen i situationer som min.
Obs jag ställer mig tveksam till vad som inramar videon, dvs att beteckna exempelvis vete mm som vita gifter. Spannmål kommer fortsättningsvis att vara viktigt som föda för mänskligheten en lång tid framöver.Skulle man betrakta allt som ingår i FODMAP som gifter skulle mänskligheten få problem.
-Vattnet är ett farligt gift, som omger hela Visby stift, skaldade Falstaff Fakir. Och i stora mängder blir konsumtion av vatten livshotande, så Falstaff hade rätt.





 I filmen  visas hur celiaki inte bara är magbesvär utan snarare kan symtom komma från nästan alla organ säger man.
 Det har nyligen kommit en svensk studie om celiaki, som visar att det finns en ökad risk ( 2.5 faldig) för neurologiska sjukdomstillstånd (neuropathy) . Bland dessa finns  kroniska inflammatoriska demyeliniserande neuropatier. Dit får man nog räkna MS. Det finns också  bl a enligt ovanstående video ökade risker för autoimmuna sjukdomar.

Bäckenbottenträning har effekt mot täta träningar och inkontinensbesvär

Tranbärsjuice kan eventuellt förebygga urinvägsinfektion

 

 Problem med att kissa ett vanligt problem

Problem med att kissa är ett av de vanligaste symtomen vid multipel skleros. I undersökningar i upprepade studier har man kommit fram till att ungefär ¾ ( 75 procent) av personer med MS har sådana problem, dock kanske de siffrorna är något gamla eftersom de bygger på äldre studier. Idag får man diagnosen tidigare och förhoppningsvis leder det till att färre utvecklar symtomen.
Vanligaste problemet är tvingande trängningar-man måste ta sig iväg till toa så fort som möjligt, och tvingande trängningar ( urgency) har 24-86 procent av de med urineringsproblem.
Att springa på toa ofta, ökad urineringsfrekvens, är ett problem för 17-65 procent av MS-patienter med urineringsproblem.
Problem med att tömma blåsan , retention, är ett ovanligare symtom än trängningar men finns ändå hos mer än var fjärde patient. Detta kan vara en problematik man inte upptäcker själv åtminstone till en början. Därför brukar man mäta hur stor volym urin som finns kvar i blåsan efter att man kissat. Denna volym kallas residualvolym. Det är viktigt att undersöka om man har urinretention då kvarstående urin innebär ökad risk för urinvägsinfektioner som kan inbegripa och skada njurarna. Står det mycket urin i blåsan kan detta i sig leda till njurskada. ( Källa)

Bäckenbottenträning är effektivt vid MS och andra tillstånd
Det har visat sig att bäckenbottenträning kan minska symtomen från urinvägarna högst betydligt. På bloggen MS Research Blog finns en del dokumentation om detta. Här finns några av bloggens inlägg.
Det finns faktiskt forskning om att bäckenbottenträning har effekt vid problematiken med att kissa vid MS sedan lång tid tillbaka. Bäckenbottenträning är inte helt okänt vid inkontinens och andra funktionsrubbningar men troligen används det sällan som första behandling men borde nog vara första behandling eftersom det kan hjälpa bra och inte har några biverkningar. Träningen skiljer sig något för män och kvinnor men kan ha bra effekt för båda könen. Jag har tittat på olika träningsråd på nätet och de är faktiskt ganska lika. Är man osäker kan man få hjälp av uroterapeut. Hos dessa finns mycket hjälp att få.

Hur går det till?
Jag har tittat på olika sajter med bäckenbottenträning och råden är ganska likartade.
Landstinget i V-land.
Nicola.nu.
Man kan söka på nätet med sökordet bäckenbottenträning och finna olika sajter. Genom att läsa flera får man en klar bild av hur man gör det.
Bäckenbottenträning behöver flera än personer med MS – förmodligen de flesta över 40. Inte minst män som kommit upp i prostataproblemålder. Vid bäckenbottenträning för MS-are fanns åtminstone en undersökning som visade att det var minst lika effektivt för män.

Som jag förstår det gäller det att gå in ordentligt för träningen - vilket enligt min erfarenhet gäller all träning.

Om väggen

Jag har nu läst boken Väggen- en utbränd psykiaters noteringar. Texten är i "lyrikform" som beskriver hur det är, känns och upplevs att vara utbränd och också lite granna om hur skribenten ( psykiatern Pia Dellson) uppfattar att omgivningen ser på henne. Hon har en förstående nära omgivning vilket jag tror kan vara viktigt för tillfrisknande. Den senare meningen pekar för övrigt på faran med ordet utbränd. Utbränd kan betyda att något är kaputt, förstört, och inte minst kanske den utmattade uppfattar så själv.- Gäller för övrigt många andra tillstånd också.
Det finns inte mycket att hämta direkt om man vill förebygga utbrändhet- men om man begrundar vad Pia Dellson skriver kan man nog hitta inspiration för att förebygga utbrändhet- viktigt för arbetsplatser. Chefer har där en viktig roll både i att befrämja  sina medarbetares men också sin egen hälsa.

Väggen : en utbränd psykiaters noteringar

 Jag har just beställt en ny bok- Väggen- en utbränd psykiaters noteringar. Jag såg intervju med författarinnan Pia Dellson  i programmet En bok-en författare- och blev intresserad. Detta med att läkare blir utbrända är ingen ovanlighet. Det har nyligen kommit en undersökning av läkare i USA avseende burn-out och det är ingen rolig läsning.  2005 fanns en artikel i Läkartidningen om att utbrändhet tycktes vara ett svenskt fenomen, skriven av en läkare som arbetat i flera länder men bara stött på det i Sverige

I korthet kan man karaktärisera utbrändhet med orden förlust av arbetsglädje, känsla av att vara cynisk och en känsla av låg personlig tillfredsställelse och värdering av vad man gjort.

. Läser man om den amerikanska studien finner man att  det inte är något unikt för Sverige med utbrända läkare. Studien är en enkät där man frågat läkarna om de har symtom på utbrändhet. Undersökningen är stor och man frågade många läkare -jag tror det var cirka 18000 och ungefär var femte svarade.
 De läkare som rapporterade utbrändhetsymtom allra mest var läkare inom intensivvård, där hela 53 procent gjorde detta.Lägst siffra fanns inom hudsjukdomar där siffran var 37 procent, alltså mer än var tredje, vilket också är en hög siffra. I cirka 7-12 procent av fallen upplevde man det så allvarligt att man funderade på att lämna yrket.

Även i Sverige är det vanligt. Det förekommer inte så sällan artiklar i Läkartidningen om detta. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning hos unga läkare Läkaryrket är under stor utveckling och spänner över stora fält. Samtidigt sker en urholkning av läkaryrket, där många mer och mer kan känna sig som en kugge i ett maskineri utan någon känsla att kunna påverka sitt arbete. Datoriseringen har också varit en prövning med många ohanterliga system. Symtom på detta är läkarbrist, stafettläkarfenomenet mm. En debattartikel i LT har titeln Vem är jag?  Dagens svenska läkare är på jakt efter en identitet.

Och vad får detta för konsekvenser för den  som  läkaren möter?  Vad innebär det att vara patient hos en läkare som har symtom på utbrändhet?  I inlägget Trött i hjärna skrev jag bl a om hur jag upplevde det i bland. Jag var inte utbränd men väldigt trött ( fatigue). Jag är övertygad om att det påverkade mitt arbete.

Tysabri- kan man förlänga tiden mellan infusionerna och …

… … och kan man därigenom minska fallen av biverkningar ex.vis PML

PML är en förkortning för progressiv multifokal leukoencefalopati.

Det är en snabbt förlöpande demyeliniserande sjukdom i centrala nervsystemet. Den är mycket ovanlig och drabbar främst personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
PML orsakas av ett virus som kallas JCV och som är vanligt hos människan. Cirka 4/5 av den vuxna befolkningen har antikroppar mot viruset, som säger att de haft infektionen. Detta kallas primärinfektion och den har ofta inga symtom då den sker. Man brukar kalla sådana infektioner subkliniska, de har inte så starka symtom att de når över tröskeln för att man skall upptäcka det. Immunförsvaret klarar effektivt att hålla sjukdomen stånge,. Dock finns virus kvar latent i kroppen . Om det sker en förändring av immunförsvaret som gör att detta nedsätts kan dessa virus bli aktiva igen.
Vid PML angrips myelinet. Sjukdomen ger flera neurologiska symtom, svaghet i muskler, förlamningar, syn och talrubbningar, mentala funktionsrubbningar. Man misstänker diagnos genom symtomutvecklingen. Kännedom om immunbrist och magnetkamerafynd kan också bidra. Diagnosen fås genom att påvisa smittämnet i ryggmärgsvätskan och MRI.

Under perioden innan man kunde behandla HIV och AIDS drabbades många av sjukdomen med närmast 100 procent dödlighet. Även de som behandlats med immundämpande medicinering kan utveckla sjukdomen. I och med att medicin Tysabri mot MS kom blev PML aktuell igen.

2013 var dödligheten i sjukdomen PML 23 procent enligt läkemedelsföretaget Biogen- Idec. Av de som överlevde fanns dock betydande kvarstående men.
Risken för insjuknande i PML kommer efter två års behandling och risken ökar med tiden. En liten vink om risken kan man få av dessa siffror. Av 129 100 MS patienter som totalt fått Tysabri fanns 495 fall av PML andre september 2014 enligt MS Research Blog.

Det finns alla skäl i världen att försöka hitta vägar att minska risker och biverkningar med Tysabri. 

 

Lana Zhovtis-Ryerson biträdande professor i neurologi presenterade vid AANs möte i Washington
(April 18-25 2015) en studie där man utökade tiderna mellan infusioner av Tysabri från fyra till åtta veckor och fann att patienterna mådde bra med detta och medicinen var effektiv. Det blev inga nya fall av PML. Zhovtis-Ryerson säger emellertid att det finns mycket man inte vet om Tysabris effektivitet om man förlänger intervallen mellan behandlingarna och det måste till fler studier för ändrad behandlingsstrategi.
I studien jämfördes 1078 patienter som tog behandlingen enligt standard 4 veckor med en grupp som fick utökad intervall mellan 4 veckor och tre dagar samt 8 veckor och 5 dagar. I studien var Tysabri lika effektivt för 65 procent av deltagarna i varje grupp och där fanns ingen sjukdomsaktivitet och resultaten (nya lesioner) på magnetkamera var jämförbara. I gruppen med standard dos inträffade två fall av PML medan det med förlängt intervall inträffade inga fall av PML. Det senare är dock inte statistiskt signifikant- det vill säga kan bero på slumpen.
Så kanske kan man i framtiden förlänga intervallen mellan behandlingarna för att minska risken för PML. Men där är man inte än.

Varför fungerar inte de nuvarande bromsmedicinerna på progressiva former av MS

Det här är egentligen ett inlägg på Multiple sclerosis research blog som jag försökt överföra till svenska och delvis förkortat och försökt förenkla.

Skov triggas av vita blodkroppar som når in i hjärnan och skadar oligodendrocyterna och nerverna, Detta är kopplat till svullnad av nerven vilket gör att nervsignalerna inte kan avfyras och ledas fram som de ska, vilket ger symtom

Bästa behandlingen av skovvis förlöpande MS är att man hindrar vita blodceller från att nå hjärnan, Om detta sker hejdar det fortsatta skador på hjärnan. ( Myelinskada och nervskada)

Några doktorer fortsätter att tro att progressiv MS är ett problem med vita blodkroppar och fortsätter med behandling med de vanliga bromsmedicinerna. Givetvis kan vissa progressiva MS patienter svara på dessa behandlingar speciellt de som har gadoliniumförstärkta MS förändringar på magnetkamaren ( lesioner) / det vill säga de som har pågående aktiva inflammationer i lesionerna. Men vi behöver ett nytt sätt att behandla MS eftersom huvudproblemet inte är de vita blodkropparna ( men jag tror man måste ta itu med dessa också). Huvudproblemet tycks vara ett problem med nerverna som triggats av skadan som förorsakats av de vita blodkropparna.

Nervsignaler

Nervfibrernas uppgift är att överföra nervimpulser från en nerv till en annan via en synaps. Se video på Youtube ( svenskt språk)

Då en nervimpuls går via nerven (neuronet) åtgår energi, beroende på förflyttning av joner, väsentligen natrium och kalium. Natrium går in i cellen via natriumkanaler ( porer i cellmembranet som tillåter natrium att passera). När väl nervimpulsen har gått genom nerven återställer den sig själv för att kunna skicka nya nervsignaler. Inne i nervcellen finns en växelfunktion ( föreställ dig en svängdörr). Systemet pumpar kalcium ut ur cellen i utbyte mot natrium. Detta gör att cellerna håller sig friska och fungerande,

Myelinskidan som görs av oligodendrocyterna gör att nervimpulserna kan passera snabbare. Detta sker på grund av att impulserna hoppar mellan de avbrott som finns mellan de individuella myelinskidorna( Ranviers noder). Detta kunde man också se på Youtube. Oligodendrocyter bildar myelinskidor i hjärna och ryggmärg medan schwannska celler gör det i perifera nerver utanför CNS. ( I stort likartade processer).

Myelinförlust kännetecken vid progressiv MS

Vid progressiv MS ( både primär och sekundär) är myelinförlust ett kännetecken för sjukdomen. Initial kan detta lagas men då vi blir äldre blir reparationsmekanismerna mindre effektiva.

Dessutom kan sjukdomen skada alltför många av cellerna som skall repareras och också ärrbildning kan förhindra att myelinskadorna kan repareras. Detta gör nerverna känsliga för ytterligare skador.

Varför en person får skovvis förlöpande MS och en annan progressiv vet man inte för närvarande. Det kan bero på ålder, kön, var skadan sker i centrala nervsystemet ( CNS) och hur bra en individ kan reparera och hantera konsekvenserna av skadan. Då kompensationsmekanismerna blir utmattade eller inte finns där från början ( vid primär progressiv MS) så tas skadeprocessen över av progressiv MS. 

Demyeliniserade nerver gör att nervsignalerna kostar mycket mer energi än tidigare. Följden blir "låg inflammation" och till slut nervcelldöd. ( Med låg inflammation menas en inflammation som man tror orsakar flertalet kroniska sjukdomar. Hjärtsjukdomar, RA, Crohns sjukdom, MS mm tros orsakas av "låg inflammation". Kallas låginflammation till skillnad från vad man vanligen menar med inflammation som vid skador, infektioner med akuta symtom osv. Låg inflammation är något som ligger och pyr ofta i det tysta skulle man bildlikt kunna säga.)

När väl nerver är demyeliniserade måste nerverna använda en massa mer energi för att skicka nervimpulser. Lågnivåinflammation finns i alla typer av MS och till exempel kan skapas av mikroglia celler ( celler i CNS) vilka då producerar ämnen typ kvävemonoxid som förhindrar cellerna att tillverka tillräckligt med energi. (Kvävemonoxid bildas endogent hos människor och djur och har ett antal viktiga funktioner så som reglering av kärlvidd och blodtryck, reaktivitet i perifera och centrala nervsystemet samt i immunförsvaret).
 Energibristen förhindrar att natrium – kaliumpumpen (länken innehåller video på svenska) fungerar. Därigenom blir ett överflöd av natrium i cellen som kan få natrium-kalcium pumpen ( svängdörren) att göra tvärtom mot normalt och stöter ut natrium från cellen och drar in kalcium i cellen. Detta är inte så bra för cellerna eftersom för mycket kalcium gör att de självdör. Därför kan nervernas normalt enkla elektriska aktivitet bli ett problem för det demyeliniserade axonet ( nervcellsutskott). När nervnätverk är skadade och borta kompenserar hjärnan genom att använda olika andra nätverk för att utföra sina uppgifter. När nervceller dör får de andra cellerna arbeta mer som kan leda till ytterligare förlust och att handikapp ökar ( progression).

På detta sätt kan fortsatt skada ske i CNS ( centrala nervsystemet) utan de vita blodkropparna och det förklarar varför de nuvarande bromsmediciner inte fungerar vid progressiv MS. Det ger också ledtrådar till hur man skall behandla MS. Ett uppenbart sätt är att reparera myelin men man kan också blockera den giftiga ansamligen av joner i nerver är också tilltalande eftersom dessa mediciner redan finns tillgängliga för att behandla andra sjukdomar som epilepsi. ( Se inlägget omfenytoin).

Detta undersöks för närvarande på MS patienter för att ge belägg som kan ge en framtida förändring och ännu fler planeras. Men det tar som ni vet tid-

Var detta för tekniskt, frågar bloggskrivaren?

Nu använder man en bilparkering för att förklara hurusom vita blodceller går in i hjärna, för min del komplicerar detta bara varför jag inte tar med detta.

Kan vitamin B7 minska handikappsgraden, förbättra funktionen vid progressiv MS?

Företaget MedDay kommer att presentera en  placebokontrollerad studie på AANs kongress i Washington DC, som tyder på att vitamin B7, Biotin kan förbättra funktionen vid progressiv MS.
Vitaminet B7 säljs nu som hälsokostpreparat bl a för hår, naglar. Man hävdar också att det kan förbättra diabetes. Som hälsokostpreparat tas det i olika doser där jag sett doser upp till 5000 mikrogram dvs 0.5 mg. Den vanliga rekommenderade dosen är dock upp till 300 mikrogram.
I den här studien är dock dosen betydligt större 300 mg dagligen i 48 veckor. Det ingår i ett preparat som kallas MD1003. Förra året lämnades en patentansökan in för detta preparat vilket skulle innebära att här kan medel finnas att utveckla preparatet- jag vet inte om patentet är godkänt.
I studien med 154 patienter  fann man en förbättrad funktion, minskning av handikapp enligt EDSS med 1 poäng för patienter  som från början låg under 5.5 De som hade 6 punkter eller över minskade med 1/2 punkt. Detta är om det stämmer i större studier mycket bra eftersom progression är svårmätt med EDSS skalan inte minst över den korta tiden detta gäller.
Man fann också en förbättrad gångförmåga med 20 procent om man mätte hastigheten på sträckan 25 fot.

Läs här om Biotin på Linus Pauling Institutes informationsida om mikronutrienter.

antiepilepsimedicinen fenytoin nervskyddande?

På AANs kongress ( se föregående inlägg)  presenteras en fas II studie som tyder på att fenytoin en medicin som använts mycket länge,(alltså stor erfarenhet bakom och kännedom)  kan verka nervskyddande. Man har gett den till patienter som fått opticusneurit och hade en jämförelsegrupp vilken fick placebo. Behandlingen pågick i 3 månader. Det visade sig att de som fått fenytoin efter hade 34 procent tjockare nervfiberlager i retina jämfört med de som fått placebo vid undersökning  sex månader senare. Det var ingen skillnad i syn men båda grupperna återfick  syn varför detta inte var något bra mått.
Det verkar alltså som fenytoin kan vara nervskyddande enligt denna studie. Här har vi nu ånyo problemet: medlet är redan på marknaden och inte patentskyddat längre och det finns inga stora pengar att tjäna.

Varför använder man näthinnan och  synnervsinflammation som studieobjekt? En orsak är att här finns ett sätt att mäta förändringar på ett mycket påtagligt sätt eftersom man kan iaktta retina och nerverna "direkt".

Reparation av skadad nervvävnad vid MS- fas II studie av anti-LINGO-1

De medel man har mot MS idag är medel som skall minska och förebygga skov vid skovvis förlöpande MS. De kallas bromsmediciner eller immune modulating drugs. Dit hör alla godkända medel från beta-interferon till de mest effektiva Lemtrada och Tysabri. Med effektiva menar jag då genomsnittssiffror. Det kan mycket väl vara så att för vissa personer är  betainterferon eller Copaxone  mycket effektiva.

 Man har inga godkända mediciner mot progressiva typer av MS med undantag av fall där det också förekommer skov. Man har inga medel mot progressionen men däremot kan det vara så att en del av medlen har effekt men det finns inte vetenskapligt dokumenterat.  Jag tycker mig ha läst uppföljningar av beta-interferoner  där man sett att utvecklingen mot sekundär progressiv MS fördröjts eller inte kommit.  Även beträffande Lemtrada och Tysabri m fl så finns minskad progression i varje fall som följd av skov om det också gäller sekundär progression är jag inte klar över. Dock talar man om NEDA - ingen märkbar sjukdomsaktivitet- vare sig på magnetkamera eller symtom som tillkommit som patienten. känner eller som märks vid undersökning. Många MS läkare vill idag behandla patienterna så att man når NEDA- andra vill vara försiktigare och vid måttliga symtom vill man ge mediciner med färre biverkningar.
Att NEDA begreppet finns  visar att man idag förhoppningsvis kan minska risken för sekundär progressiv MS. Här finns en artikel om NEDA ( på engelska men man kan givetvis använda google translate).
Dessutom talar man idag som autologa stamcellstransplantationer som  något som tycks bota personer med tidig men svår MS ( i varje fall med tio år uppföljning som längst).



I NEDA begreppet ingår inte den krympning ( atrofi) av hjärnan som sker hos alla men som är betydligt större hos MS patienter. Där finns en studie som tyder på att statin förebygger atrofi hos MS patienter. Tyvärr lär det inte bli ytterligare studier  eftersom det inte finns några pengar att inhämta som drivkraft för denna forskning ( om inte MS föreningar, stiftelser ger understöd).



Kan redan skadad nervävnad läka?  Det sker en del remyelinisering spontant. I  varje fall tyder en del fallbeskrivningar på det. I George Jelineks bok med ett antal patientfall finns en del fall där MRI förändringar försvunnit när man gjort ny MRI. Det är till och med så att en del patienter  har fått beskedet att de inte har eller har haft MS. Remyelinisering är dock välkänt och sker ofta men det blir kanske inte lika fungerande  nervvävnad som före sjukdomen, skovet. 18-25 april 2015 kommer amerikanska neurologer (American Academy of Neurology) ha sitt årliga möte i Washington DC. Då kommer en studie att publiceras där 82 personer med opticusneurit undersöktes. Vid opticusneurit skadas opticusnerven med inflammation av nervfibrer och förlust av myelinet. Bortemot hälften av patienter med opticusneurit utvecklar MS. I studien behandlades alla med högdos kortison och en grupp fick ett medel som kallas anti-LINGO-1 och resterande grupp fick placebo. Medlet gav sammanlagt sex gånger med fyra veckors mellanrum. Man jämförde sedan  hur opticusnerven återhämtade sig med hjälp av VEP undersökning. Med VEP ( visual evoked potential)  mäter man ögonnervens förmåga att leda elektriska nervsignaler mellan näthinnan och hjärnan. Resultatet visade att de som fått anti-LINGO-1  och som tagit dosen minst fem gånger  hade statistiskt signifikant förbättrad nervledningsförmåga jämfört med de som fått placebo. Vid sex månader var man 35 procent bättre och vid åtta månader 41 procent bättre i gruppen som fått verksamt preparat.

Det är alltså möjligt att man här har ett nervvävnadsreparerande medel - vilket ju på långt sikt kanske kan hjälpa de som har stora skador och handikapp.

MS test- Idag har jag bränt en brasa i trädgården

Jag har haft stora högar med kvistar liggande strax utanför trädgården. Det har varit torrt och det har varit blåsigt och jag har inte vågat bränna det. Natten till idag regnade det och dessutom var det inte så förfärligt blåsigt så idag fick det bli. Alldeles i slutet av eldandet tittade jag bort några ögonblick och då tog det eld i gräset. Som tur var hade jag förberett mig på detta och kunde släcka det.
För många år sedan nu eldade jag också i trädgården. Efteråt blev jag så trött  och jag orkade knappt gå. Jag gick in och lade mig på en soffa och somnade på en soffa. Efter några timmar var jag alright igen.  Då hade jag ännu inte fått diagnosen MS men skulle ha kunnat sätta diagnosen då. En period var att få sitta i heta bad en metod att diagnosticera MS.
Ett annat sätt att diagnosticera är ryggmärgsprov
På MS research blog har man presenterat vad man bör förbereda sig på om man skall genomgå en spinalpunktion: Man skissar det i några punkter:
1 Det finns inget speciellt du behöver förbereda. Du kan äta och dricka vad du brukar.
2 Man får klä om sig i en speciell klädsel skriver man. ( Det där kan variera. Huvudsaken är att det görs under sterila förhållanden). Man skriver också att man får ligga ned. Detta kan också variera. Det går att göra i sittande. Det är viktigt att ryggen är böjd så att det går lätt att få in nålen.
3 Man tvättar provtagningsstället sterilt och ger bedövning.
4 När bedövningen tagit görs provtagningen. Det kan kännas  en stöt- "pushing"  och lite smärta.
5 man mäter  trycket i ryggmärgskanalen och tar en viss mängd vätska av den vätska som omger ryggmärgen- det är alltså inget ryggmärgsprov.
6 Ryggmärgsvätskan - spinal likvor har flera viktiga funktioner för hjärna och ryggmärg. Sjukdomar i hjärna och ryggmärg avspeglar sig ofta i spinal likvor. Vid MS kan man se specifika förändringar i immunglobulinerna, lokal IgG-produktion ses som oligoklonala band vid immunelektrofores. Dessa förändringar ses inte i blodprovet  som tas samtidigt.
7 Risker: komplikationer huvudvärk- en av fem får detta. Kan komma inom två dar och vanligen är det borta efter fem dagar. Vanligen då man sitter eller står men försvinner när man ligger.
( I mitt fall så kom huvudvärken då jag rörde på huvudet men den försvann ganska fort-1 1/2 dag).
8 Vid Bart's Health används en speciell nål- atraumatisk som  minskar risken för huvudvärk med 20 procent. ( Inom parentes tror jag denna nål använd oftast om det är möjligt att göra).
8 Drick mycket vätska och gärna med koffein, som skriver man stimulerar hjärnan att producera liqour.
 Vidare sängläge lindrar. Vanliga smärtstillande.
9 Om huvudvärken mycket besvärlig eller inte går över kontakta läkare. Vidare skall man kontakta läkare om man får feber.
10 efter provtagningen ombeds man ligga ned en period ( vanligen en timme skriver man). Läser man svenska råden varierar detta hur länge man rekommenderar.
11 Sedan kan man göra precis som vanligt.


Jag har tidigare skrivit om lumbalpunktion. ( observera att bilden är felritad) Ett råd en person gav där var att dricka en hel del före provtagningen.

Om kost och hälsa

Förra året uppehöll jag mig mycket med kost, tarmhälsa och inte minst med det mänskliga microbiomet, dvs de microorganismer som finns i tarmen. Lite i periferin kom jag in på så kallade fekala transplantationer, vilket innebär att man överför bakterier till någons tarm i syfte att påverka symtom eller sjukdom.

• Beträffande kost så var jag inne på att försöka övergå så mycket som möjligt till vegetarisk kost av två kanske ännu fler skäl: 1. Dels var det för att djurhållningen är i många fall helt motbjudande och oförsvarlig. 2 Vegetarisk kost kan också ligga mycket nära den kost som jag försöker äta av hälsoskäl. Det är den kost som George Jelinek i sin genomgång av allt som fanns att läsa om MS forskning kom fram till sannolikt var välgörande om man har sjukdomen MS, dvs reducera mättade fetter till mindre än 20 g per dag, begränsa intaget av omega-6, äta omega-3, och olivolja ( omega-9) och i övrigt äta på ett sådant sätt som gör att man får i sig den näring man behöver i form av vitaminer, mineraler, proteiner och bra kolhydrater. ”Sockrade” produkter i form av läsk och liknande bör man också vara försiktig med
•  Jag var också inne på så kallad FODMAP kost, som är en kost som visats sig ge lindring till personer som har mag-tarmbesvär av typ IBS (irritable bowel syndrom) som på svenska heter IBS eller irritabel kolon (kolon=tjocktarm). Det är en sjukdom som man vet ganska lite om orsaker till och som man också haft svårt att behandla på ett bra sätt. Det har emelletid visat sig i en studie att 70 procent av de som har sjukdomen blir bättre av FODMAP diet. FODMAP är mat som innehåller kolhydrater som tas upp dåligt i tarm och som kan ge jäsningsprocesser. Om man undviker sådan föda kan det ge lindring av symtom.
•  Sammantaget har det här med FODMAP och vegetarisk diet inte gått att förena för mig. Jag har dock funnit att FODMAP dieten gör mig ganska besvärsfri. Det har hjälpt mig så mycket att jag kunnat sluta med de probiotika jag tagit och det fungerar ändå. En sak jag fått dra ner på ordentligt är  soya produkter. Vidare lök men även en hel del andra grönsaker och frukter. Det lär bli så i framtiden att an apple a day inte kommer att gälla mig. Men överhuvudtaget har jag knappast några besvär nu sedan någon månad.

När man inte har några symtom från tarmen  har man förhoppningsvis också en bra och hälsosam microbiom. Det är ju så att vi i tarmen har mikroorganismer som innehåller en flerfaldig mängd av gener än vad den mänskliga kroppen i övrigt har. I en undersökning fann man att varje prov från personer innehöll 750 000 gener vilket är cirka 30 gånger fler än i det mänskliga genomet. (Li J. Jia H, Cai X mfl. An integrated catalog of reference genes in the human gut microbiome)

 Medscape hade nyligen flera artiklar om microbiomets betydelse för hälsan. Dessa mikroorganismer har betydelse på flera sätt. Det medverkar till matsmältningen. Saker som tarmen inte klarar av själv är till exempel att bearbeta ämnen som heter xyloglukaner och som finns i lök och sallad. Från fibrer i kosten som våra tarmceller inte kan bearbeta gör mikrober så att fettsyror (SCFA short chained fatty acids) med korta kedjor bildas vilka är viktiga energikällor för tarmslemhinnan och påverkar också immunförsvar mm. I fråga om immunförsvaret kan det handla om hur kroppen skall tolerera vissa mikrober och andra skall betraktas som skadliga, dvs medverkar i mognaden av immunförsvaret så att detta skall fungera bra. Skulle alltså kunna ha stor betydelse vid autoimmuna sjukdomar vilket framtida forskning får utvisa. Enligt Medscape kan sådana sjukdomar som reumatoid artrit ( Scher m fl Expansion of intestinal Prevotella copri correlates with enhanced susceptibility to arthritis) och diabetes ( Karlsson FH mfl Gut metagenome in European women with normal, impaired and diabetic glucose control) kunna ha samband med microbiotan och dess påverkan på immunsystemet. Även hjärt-kärlsjukdomar och givetvis IBS tror man har sådana kopplingar. Hjärnans hälsa är också ett område som beforskas i samband med mikrobiota där man tittar bl a på depressioner.

Om MS och mikrobiom. En forskare som heter Sushrut Jangi vid Brigham and Women's Hospital har studerat bl a detta. Denne säger att en mikrob Methanobrevibacteriaceae tycks finns rikligare hos MS patienter och denna tycks vara inflammationsdrivande. Däremot fanns det mindre av bakterien Butyricimonas hos MS patienter. De senare producerar butyrat vilket tros vara immundämpande enligt Jangi.
En föreläsning på TED talks handlar om just microbiome, Rob Knight: How our microbes make us who we are. Den är på engelska.. Man kan välja till engelska subtitles och då kan man följa det lättare.

Att överleva en massaker

avsnitt ett av serien När livet vänder- denna säsong. Detta avsnitt handlar om Viljar Hanssen  som sjuttonårig blev svårt skadad på Utöya.Viljar Hanssen. Liksom det program jag skrev om i förra inlägget är det ett bra undervisningsprogram. Jag var för många år sedan kursamanuens för kursen medicinsk psykologi och samhällsmedicin ( läkarutbildningen) och de här programmen skulle ha platsat utmärkt i den kursen.
Jag skrev för några år sedan ett par inlägg som handlade om stress och livskriser och jag tror att de inläggen kan vara  bra att kombinera med att se den här serien. Man kan i programmet om mamman som förlorade son, svärdotter och två barnbarn i en bilkrasch se faktorer som troligen bidrog till att mamman kom i genom den svåra tiden utan att bli bitter, hämndlysten. Mamman förmådde att mitt i sorgen se ljuspunkter och det hjälpte henne säkert att så småningom leva genom sorgen. I varje fall säger forskaren Susan Volkman att just att förmå att se ljuspunkter är en väg till att klara sig igenom det svåra. Att när man är svårt sjuk, kanske döende eller när man vårdar någon i den situationen kan det hjälpa om man kan njuta av en vacker soluppgång eller något "ljust" som dyker upp i det mörka skeendet?

klicka på bilden för att kunna läsa texten

Jag tror att med att skapa sig en emotionell buffert att ha vid svår stress, svåra händelser kan vara bland annat att försöka lägga märke till det vackra, det glada, det positiva i tillvaron. Är man inte van att se det när man mår okay blir det sannolikt inte lätt att se de ljusa ögonblicken i tunga tider.

Även i Viljar Hansens berättelse hittar man faktorer som kan ha bidragit till att han på något sätt kommit igenom de psykiskt svåra upplevelserna och de svåra kroppsliga skadorna och nu har vad man kan förstå har en möjlighet till ett bra liv framför sig. Det finns flera punkter i Susans Volkmans föredrag som man kan känna igen i berättelsen och som kan ha hjälpt Viljar. 

nånstans är det skönt att förstå att någon gör inte en sån här sak medvetet

så säger en kvinna vars son, svärdotter och två barnbarn omkom i en olycka där man krockade med en lastbil vars förare var onykter och kom på fel sida vägen
Jag skulle vilja rekommendera programmet När livet vänder, avsnitt 5. Det handlar om sorgearbete och  kris och hur man på kan något sätt komma igenom detta och ta del av livet igen.
Man kan nog se programmet och personen i fråga som en modell avseende  krisarbete och sorgarbete. Vi kommer alla förr eller senare att få uppleva sådana saker. Kan vara klokt att se det när man mår bra.
Intervjuare Anja Kontor. Skickligt skapade hon med enkla frågor  en mycket fin bild av vad som hänt under tio år efter den svåra olyckan, en bild som visade att trots vad som skedde blev det möjligt igen att kunna skratta, njuta av livet ...

Den färgstarka kvinna som interjuades- Ann-Sofie Gotthed

Åter hemma efter en tid på Teneriffa  (Puerto de la Cruz). Det blev inte mycket sol i år, Mycket moln och faktiskt lite kyligt ibland, men det har varit en fin tid med olika upplevelser.

Läste boken ( inte helt klart) Nästan allt om människan av Johan Frostegård. Det handlar till en stor del om hur vi blev människor, teorierna bakom  men mycket mer. Begrundansvärd och jag kommer förmodligen tillbaka till den i något sammanhang.
Jag läste i boken om att D-vitamin och folsyra  skulle påverka varandra. Ökar man D-vitaminet minskar folsyra och vice versa. Jag gör emellertid en del sökningar på detta och finner egentligen inte vad Frostegård stöder sig på. Ändå kanske något att fundera på speciellt för kvinnor som väntar barn eftersom folsyrebrist  troligen kan ge påverkan på fostret liksom D-vitamin.  Det är en missbildning som är vanligare vid folsyrebrist och det har diskuterats om man skall tillsätta folsyra i kost pga detta.
Om man tar D vitamin och är gravid kanske det bra att ta folsyratillskott, vilket man bör fråga sin läkare om. (Det kan ju vara så att man ligger högt i folsyra.) Här är ett resultat då jag sökte på interaktion D-vitamin och folsyra, drugs.com Jag kan inte svara för vad sidan har för bakgrund. Hittar ingen sådan beskrivning men den verkar seriös. I princip skall man vara försiktig med information från sådana sidor som man inte helt kan kartlägga. Jag gör dock en sökning till och hittar då information om Drugs.com http://www.drugs.com/support/about.html, och då tycker jag att man kan känna sig trygg med informationen efter att ha läst det. Man skriver alltså: There were no interactions found in our database between folic acid and Vitamin D3 ( Det fanns inga interaktioner mellan folsyra och vitamin D3 i vår databas).

På hemvägen som vanligt någon dag i Barcelona. Den här gången blev det bl a besök på Museo del modernisme beläget på Balmes 8, nära Rambla Catalunya. Museet dokumenterar skedet från 1850-1930 då alla de vackra sekelsskiftesbyggnaderna kom till inklusive katedralen Sagrada Familia, katedralen som aldrig blir färdig. Det var en brytningstid det nya samhället med fabriker, järnvägar, bilar förändrade mycket. Många blev mycket rika och ville visa det och byggde därför stora byggnader  och man tävlade i  vem som hade det finaste och också högsta huset. Ibland byggde man på extra våningar om grannen byggde ett högre hus. Någon eller någon tyckte det gick för långt och satte upp ett ståltrådstrassel i vilket man kan urskilja en stol.

 I husen fanns porträtt av husets rika invånare:

samt också av de allra mest utsatta:

Där fanns oerhört bearbetade konsthantverk, här ett vackert piano

Barcelona var en stad med stora spänningar kan man förmoda. Under inbördeskriget på 30-talet vistades författaren  George Orwell där och deltog i kriget på regeringssidan, som i själva verket var åtminstone tre sidor som bekämpade varandra samtidigt som de skulle kämpa mot fascismen.
Det var den demokratiska borgerligheten och demokratiska socialister, det var anarkister och det var sovjetkommunister. Orwell blev omvänd från kommunismen då efter de erfarenheter han fick. Han har skrivit en fantastisk bok om sin tid där: Hyllning till Katalonien. Dokumentärförfattaren Anthony Beever har skrivit en bok om detta inbördeskrig där han grundligt redogör för vad som skedde och vad som ledde till Francos seger.
Man ser en hel del fattigdom i Barcelona nu också. Det är bl a tiggare från Rumänien. Jag mötte det när jag kom till Stockholm och Karlstad då också. Jag blev lite glad för man hade startat en tidning som heter Romfolk. Hon som sålde den verkade lite stolt över detta. Det fanns också en skrift över utrotningen av romer under förintelsen.

Slutligen något jag målat den här tiden i Puerto:

 Jag har inte bestämt mig för vad den skall heta:
Vi som satt på Domus eller När Beatles mötte Farah Diba eller På den tiden var det tillåtet att ha leopardpäls eller Skäggets fräckisar.

The theory of everything

Huvudrollsinnehavaren Eddie Redmayne i filmen om Stephen Hawkins liv belönats med en Oscar.
Stephen Hawkins som är en av världens mest kända forskare inom fysik har haft sjukdomen ALS i mánga ár.Detta kommer troligen att bidra till att forskningen om sjukdomen och kunskapen om sjukdomen ökar genom att sjukdomen blir känd och det genom filmen kommer in mer forskningspengar.

Hjärnreserv

Jag läste nyligen på MS Research Blog ett inlägg som handlade om hjärnreserv och MS. Källa:http://multiple-sclerosis-research.blogspot.com/2015/02/clinicspeakcreating-brain-reserve.html
I korthet skrev man att det troligen gäller samma för Alzheimers sjukdom som MS, nämligen att man kan "bygga upp" en reservkapacitet i hjärnan som motverkar vad som händer då hjärnan skadas  vid sjukdomarna i fråga (MS och Alzheimers sjd).

Detta gäller nog även de som har en frisk hjärna. I varje fall läste jag en studie om meditation, där man fann att regelbunden meditation gör att det normala tillbakabildandet av hjärnan ( atrofin) är mindre hos de som mediterar regelbundet än hos de som inte mediterar. Man har tidigare funnit liknande resultat för meditation och vit materia i hjärnan ( exvis myelin och liknande) men denna studie gällde grå materia ( neuron).
Man skrev att givetvis kan detta resultat bero på andra saker som levnadsätt, matvanor, stress mm skilde grupperna åt. Hur som helst man fann en skillnad mellan de som mediterare och de som inte gjorde det.
Kanske ett skäl att meditera om man har den läggningen.

Vinterdagbok- om kropp och själ

Jag läser Paul Austers Vinterdagbok, hans memoarer hittills i livet. Han är ett år yngre än jag. Han tar sig an sitt liv ur olika infallsvinklar. Han börjar med känslor och undersöker vad olika känslor väcker för minnen. Därefter ärr på kroppen. När han systematiskt går igenom sin kropp kommer det fram en hel del minnen. Nu läser jag ett avsnitt där han går igenom olika ställen där han bott i sitt liv Första stället bodde han endast ett år på- där kommer han inte ihåg något. Ett intressant ställe handlar om händelser som så småningom kom honom att förstå sambandet mellan kropp och själ.


Han bor i en lägenhet i New York med sin första sambo från vilken han håller på att separera. Han får väldigt ont i sin mage och blir rädd. Han vet inte riktigt varför han känner sig rädd. Han tror att han har en inflammerad blindtarm och uppsöker akutmottagningen. Doktorn lugnar honom och säger att det inte är något fel med blindtarmen utan han har en svår gastrit. Det gäller för honom att hålla diet med få starka kryddor mm. Doktorn har rätt och han blir bra. Så småningom upptäcker han emellertid ett mönster i sitt liv då han upplever påfrestande situationer. Han får ont någonstans eller ibland akuta  ångestanfall  Så småningom förstår han att kroppen tar stryk då hans själ inte vågar ta till sig  den enorma undanträngda ångesten som att göra slut med flickvännen väcker.  "Så här har det varit genom hela ditt liv. Så snart du kommer till ett vägskäl bryter din kropp ihop, eftersom din kropp alltid vetat vad sin själ inte vet, och på vilket sätt den väljer att bryta ihop, om det är genom körtelfeber, gastrit eller panikattacker, så har din kropp alltid fått ta största stöten från dina rädslor och inre strider, fått bära det som din själ inte kan eller inte vill konfrontera."
En bra beskrivning av vad som kan ske i samspelet kropp och själ. Jag känner igen det här från mitt liv.

Mer om CCSVI

Anthony Troubelsee har som försteforskare medverkat i en studie om CCSVI som nyligen har publicerats i Lancet.  Det är en stor kontrollerad studie med kontrollgrupper. 177 personer deltog varav en grupp var MS patienter , en grupp friska syskon till MS patienter och en grupp friska kontrollpersoner. Det visade sig inte vara någon större skillnad mellan grupperna avseende förträngningar.
De som undersökte använde Zambonis metoder och kriterier för diagnos  och tekniken hade studerats på plats.
Man lyckades alltså inte knyta MS till CCSVI och Troubelsee tolkar det som att dessa förträngningar kanske är ett normalt fysiologiskt tillstånd. Vener  skiljer sig från artärer så tillvidad att de kan vidga sig och i viss mån "förvara" en mängd blod genom utvidgning och sedan minskning av utvidgning genom sammandragning med hjälp av muskelceller. Detta kallas kapacitanskärl. Funktionen är att venerna skall kunna klara en reservoirfunktion vid exempelvis en blödning då kärlen kan dras samman. CCSVI skulle alltså kunna vara ett helt normalt tillstånd enligt denna tolkning.
VArför blir man då bättre. Det kan mycket väl vara placeboeffekten som åstadkommer detta. Satsar man en stor mängd pengar på en åtgärd är vilja att bli bättre stark. Freud ville bl a att man skulle betala sin psykoanalys själv eftersom den då fick större effekt.
I en del fall kan man tänka sig att detta haft god effekt för de som genomgått behandlingen genom att de fått mera kraft, vilja att träna och att orka leva nyttigare.
Jag kan inte länka till källan,  Jag skriver på läsplatta och har inte lärt mig dess funktioner till fullo. Sök på The final curtain of CCSVI och Anthony Troubelsee tror jag ni hittar den artikel och intervju jag läst.

n våga släppa taget

Precis så kommer att ske med bloggen en period nu. Jag tror att den i viss mån kan leva själv om jag vågar släppa taget. De mest lästa inläggen är ganska gamla - Det allra mest lästa handlar om ögoninflammation och på andra plats kommer för närvarande min föreläsning om neuropati. Det senare är lite underligt eftersom föreläsningen kom till när jag skulle berätta om hur  jag såg på MS.

Jag har dragit ut ett antal sidor från bloggen och skall läsa nu på min "bloggsemester" och så får man se vad det kan bli. Ngt enstaka inlägg kan det bli från nåt internetkafe.

Må väl
Sune

The Connection- en film om sambandet kropp och själ

Jag fick en kommentar om filmen The Connection Mind your body. Tänkte därför jag skulle skriva lite kring ämnet. Jag hittade en länk på OMS- George Jelineks sida, där regissören Shannon Harvey plus Craig Hassad som är Jelineks medarbetare plus George själv medverkat i en radiointervju. Tyvärr lyckades jag inte få igång radioprogrammet men jag har tillsammans med sekreteraren miss Google bearbetat och försökt att tolka utskriften från programmet. Lynne Malcolm är programledaren

Lynne Malcolm: Dr Craig Hassad är lektor i medicin, och samordnare av mindfulnessprogrammet vid Monash University. Hans intresse för sambandet kropp-själ inom medicin började som student när han lärde sig om placeboeffekten.

Craig Hassad: Ja, placeboeffekten har varit känd i decennier  när man gör saker som läkemedelsprövningar. Då någon tar ett visst piller kommer det att finnas en betydande effekt terapeutiskt men också verkningar som inte kan tillskrivas den kemiska verkan av läkemedlet. Så om en person tar ett piller som de tror kommer att lindra smärtan, även om det är ett placebopiller ,  tenderar de  att få en betydande effekt i form av smärtlindring. Om den person som faktiskt får ett aktivt läkemedel men inte vet att de har fått, kommer  de att få mycket mindre terapeutisk effekt än om de vet att de har faktiskt bara fått drogen, även om det är en aktiv förening som, säg, morfin för smärtlindring.

Och i en massa försök, i synnerhet inom de områden av sjukdomar där det finns ett starkt subjektivt inslag, liksom smärta, humör och sömn, är placeboeffekten faktiskt den större delen av den kliniska effekten. Till exempel, i en hel del läkemedelsprövningar med antidepressiva läkemedel är huvuddelen  av effekten faktiskt placebo, men vid en svår depression  får man en kemisk effekt utöver placebo som man tillskriva den kemiska verkan av läkemedlet.

Men forskningen går längre ändå. Om du ger någon ett läkemedel eller ett sockerpiller som de tror kommer att förbättra deras humör och du skannar ( undersöker med fMRI-magnetkamera) hjärnan samtidigt, börjar centra för humörreglering  i hjärnan att förändras ganska kraftigt, på grund av vad personen tror pillret kommer att göra, inte på grund av den kemiska verkan av läkemedlet. Du ger samma placebopiller och berättar för dem att det är ett smärtstillande medel, varvid smärtreglerings- centra i hjärnan aktiveras mycket kraftigt. Det tycks finnas  biologisk neurologisk grund för vad personen subjektivt upplever.

Lynne Malcolm: Och det belyser trons styrka också. Vad vet man om hur inflytelserik enbart tro och kanske andlighet kan vara  för utvecklingen av vårt sinnes och vår kropps välmående?

Craig Hassad: Tja, tro och ... jag nästan tvekar att använda ordet i en vetenskaplig framställning, men tro, en persons tro på vad pillret kommer att göra, inte bara tro på behandlingen, men det är också tron på "doktorn", behandlar och hela showen däromkring, stetoskopet kring halsen, den vita rocken och all annan ritual. Sådant har  faktiskt  en betydande effekt också. Så det är ungefär   denna tro eller tillit   med vilken vårt medvetande producerar förändringar i hjärnan vilka leder till en strömning rätt ner genom kroppen,där det påverka organ som mag-tarm. Immunsystemet aktiveras, liksom den subjektiva upplevelsen av olika saker som smärta och humör och liknande.

Lynne Malcolm programledare: Det blir mer och mer accepterat att stress avsevärt kan påverka vår fysiska hälsa. Craig Hassad förklarar hur mekanismerna fungerar:

Craig Hassad: Tja, vi använder ordet "stress", men om vi breddar det till "ohjälpsamma mentala och känslomässiga tillstånd" kan vi inkludera  ockå ilska och fientlighet, depression och psykisk ohälsa på olika sätt.De är alla ganska mycket förknippade med aktivering av det sympatiska nervsystemet, vilket egentligen är det system som aktiveras vid hotande fara där det är adekvat att vi skall slå tillbaka (kamp) eller springa iväg och undfly faran.

Kamp- eller flyktreaktionen spelar en riktigt viktig roll  när du tar en morgonpromenad genom en park och ...  ... ... en tiger har flytt från det lokala djurparken och letar efter frukost. DÅ behöver du att aktivera kamp eller flyktreaktionerna. Och det är mycket mer än bara hjärtat som  engageras; hjärtfrekvensen ökar, blodtrycket stegras,  hjärtvolym ökar vilket betyder varje hjärtslag pumpar ut mer blod än i normala förhållanden. Allt detta extra blodflödet går till musklerna eftersom musklerna kommer att göra en hel del arbete under de närmaste minuterna medan vi försöker komma från faran. Socker och fett pumpas in i blodet, din ämnesomsättning går upp, så du börjar känna dig varm och du svettas för att hålla dig sval .

Mer blod går till musklerna betyder det måste komma från någon annanstans så du blir blek, blodet förs bort från huden och bort från tarmen, så hela magtarmkanalen stängs. Ditt blod blir tjockt och klibbigt och kommer levra sig snabbare än normalt, vilket kan vara skillnaden mellan liv och död, om tigern får tag på dig. ( risken att förblöda minskar). Ditt immunförsvar aktiveras genom att pumpa ut inflammatoriska kemikalier, så det sker en kortvarig ökning av aktivitet i immunsystemet.. Och du blir mycket uppmärksam; din hjärna är relativt tyst men samtidigt mycket fokuserad på det viktigaste ( vad man kallar kikarseende: Detta kan tillämpas på om man är stressad vid exempelvis prov i matte. Det visar sig att man klarar svårare uppgifter bättre om man har mindre stresspåslag. Det mindre stresspåslaget innebär att man har en bättre överblick,hämtar in mer information och löser uppgiften bättre än om man har "kikarseendet" påkopplat).

Dessa stressreaktioner spelar en mycket viktig roll  eftersom de är utformade för att rädda vårt liv när vi verkligen behöver det. Men om vi aktiverar dessa reaktioner hela tiden i vårt tillvaro när vi egentligen inte behöver det, exempelvis om vi föreställer oss framtida ”besvärliga” händelser eller i vårt inre återupplivar tidigare ”stressande” händelser, eller genom att vi jagar upp oss och blir alltför arga som svar på vad som som sker just nu- vad vi gör då är vi överaktiverar denna kamp eller flyktreaktion, och det har en långsiktig kumulativ (pålagrande) effekt som kallas allostatisk belastning:
 Den allostatiska modellen  innebär att man vid allostas varierar anspänningen vid olika moment i tillvaron som då man plötsligt möter en tiger. Om man en längre tid går med sådan ökad anspänning får man en allostatisk belastning, dvs vid övermäktig stress.
Så egentligen om vi vill påskynda åldrandet och de sjukdomar som förknippas med åldrande, är   vad vi skulle göra att ständigt gå och oroa oss för framtiden ( om vilket vi vet ganska lite) och att gå och grubbla och älta vad vi varit med om.

Dessa effekter är mätbara inte bara i fråga om fysiologiska och metaboliska effekter och immuneffekter utan ända ner till vår arvsanlag i cellerna. De accelererar hastigheten för åldrandet av DNA som mäts i telomererna, som är de små mössor på slutänden av dina kromosomer. Dessa effekter gör att vi snabbar på utvecklingen av kronisk sjukdom, Dessa effekter är också observerbara i hjärnan. Vi skadar hjärnceller , vilket vi verkligen inte vill göra när vi blir äldre.

Lynne Malcolm:-Det finns stressreaktion men det finns också en ... ... relaxationsrespons.

Craig Hassad: Ja, det är avslappningsreaktionen som i ganska mycket är motsatsen till aktiveringen av kamp- eller flyktreaktionerna. När man inte behöver kamp-flyktreaktionen stängs den av och man återgår till en viloreaktion som i mycket är motsatsen. Termen relaxationsresponse myntades av Herbert Benson som arbetar på Mind Body Medicine Institute vid Harvard och han forskade i slutet av 70-talet och i början av 80-talet med den första forskningen på meditation. Han fann vid upprepade försök ett antal fysiologiska och metaboliska förändringar  och också förändringar i hjärnan som han kunde mäta, och kallade detta "relaxationsresponse" och skrev en bok med samma namn.

På många sätt var han mycket profetisk eftersom forskningen har kommit mycket längre än de inledande tidiga studierna, men det dokumenterar bara betydelsen av avslappningsreaktionen  0ch att vi måste lära oss att känna igen olämplig aktivering av stress och stänga av den.

Lynne Malcolm: Craig Hassed är en stark förespråkare av meditation och utövande av mindfulness, och har skrivit böcker om hur man lär sig och använder dessa tekniker. Han förklarar effekten av meditation på våra hjärnor. ( Mindful Learning Craig Hassad, Mindfulness for Life :Stephen McKenzie and Craig Hassed)

Craig Hassad: Vad vi vet är, att när vi inte är uppmärksamma, när vi inte är mentalt närvarande, distraherade, oroliga, ängsliga, glider hjärnan in i vad som kallas standardläge ( default mode), och man kan kartlägga områden i hjärnan som är aktiva i detta standard läge med magnetkamera.

Man undersöker hjärnan när försökspersonen inte gör något alls utan bara ligger där, man testar detta ”vilotillstånd” resting state fMRI. I vilotillståndet har olika områden av hjärnan oscillatorisk aktivitet ( hjärnvågselektricitet) som man kan som signaler på fMRI. I bland sker dessa samtidigt i olika områden ( det vill säga vågorna är i samma fas samtidigt). Om man ser två sådana områden kan de vara funktionellt förbundna. Det behöver givetvis inte vara vilotillstånd för att man skall se sådan funktionell samhörighet ( funktionella nätverk). Det ses då man läser eller gör nästan vilken aktivitet som helst.

I det här standardläget för hjärnan är det många av de områden som är viktiga för kognitiva funktioner som inte fungerar så bra, vi minns sämre när vi inte är uppmärksamma, vi blir ofta oroliga och får ångest. Det finns flera sådana här mentala aktiviteter i ” standardläget” som ångest och depression.  Även i andra tillstånd som autism och schizofreni är de här funktionella nätverken aktiva. Det betyder att de exekutiva funktionerna som informationsbearbetning, beslutsfattande, emotionell kontroll och planering inte fungerar bra Därför finner vi det svårt att komma ihåg saker när vi inte är uppmärksamma, vi blir ofta oroliga och ängsliga. Det finns en hel del standard mental aktivitet i saker som ångest och depression och i andra saker också som schizofreni och autism, standardkretsar är mycket aktiva. Och det betyder att de verkställande funktionella områdena för exempelvis informationsbehandling, beslutsfattande, är emotionella regleringsområden som inte fungerar bra.

Och när det finns en viss standard mental aktivitet i hjärnan sker uppladdning med vad som kallas amyloid, och det är det protein som senare leder till Alzheimers sjukdom ( vilket skulle kunna betyda att vissa funktionella mönster i det neurala nätverket skulle kunna bidra till Alzheimers sjukdom). Men forskningen om saker som mindfulness meditation är intressant, och jag misstänker att det skulle vara samma om liknande studier gjordes med andra former av meditation. Forskningen på exempelvis mindfulness meditation har funnit att ju mer en person gör detta ju mer grå materia finns i hjärnbarken. Det tycks stimulera tillväxten av neuron säger Craig Hassen speciellt i de här områdena för exekutiva funktioner, emotionell reglering. Mindfulness dämpar ner aktiviteten i hjärnans stresscenter ( amygdala) påtagligt, säger han...

Det verkar som att ju mer och ju längre någon gjort detta kan man förhindra försämring av kognitiva funktioner som vid åldrande, sjukdom. Hassen säger ”kan ” för det är inte helt bevisat.

Shannon Harvey ( som gjort filmen The Connection-mind your body).

En av de riktigt intressanta studier som jag kom över var gjorda av en kvinna vid namn Sarah Lazar, en Harvardprofessorn som undersöker hjärnan hos människor som mediterar. Hon har påvisat, att människor som aldrig har mediterat förut, efter ett åtta veckors meditation program faktiskt förändrar strukturen på hjärnan. Deras små gråa celler, exempelvis stresscentra börjar att förändras efter endast åtta veckor. Hon upptäckte att hos de personer som hade gjort ett åtta veckors program, blev den del av hjärnan som kallas amygdala blev faktiskt mindre. Vad som var intressant var att de människor som hade gått åttaveckors programmet med meditation också rapporterade större känslor av frid och mindre stress i sina liv. När vi jämför det med en studie som gjordes i Indien av vissa forskare som tittar på möss, där de tog möss och de stressade ut dem i 10 dagar och de observerade att mössens amygdala blev större. Då man tog bort stressfaktorer och de mätte deras hjärnor igen förblev deras amygdala förstorade. Trots att man tagit bort stressfaktorer i mössens liv fortblev deras amygdala förstorad. Man kan se ett TED talk med Sarah Lazar här.

Hjärnan tillväxer alltså i vissa områden. Detta kallas neuroplasticitet. Sarah Lazar visar ett intressant diagram i TED- föreläsningen där mediterare och icke mediterare jämförs avseende
Shannan Harvey säger att det hela handlar inte om att förändra våra liv utan snarare förhållandet till våra liv. Det handlar inte om att förändra miljön utan snarare på hur vi reagerar på vår miljö då man mediterar.


Shannon Harvey intervjuade dr Herbert Benson ( mannen med relaxationsresponse) i filmen, och en del människor menar att han har startat hela det psykoneuroimmunologin,. Hon ville fråga hur relaxationresponse kan förändra människor hälsa. Han berättade att man nyligen funnit att relaxationreaktion tycks kunna påverka gener och deras inverkan på sjukdom, Studie om relaxationsträning under åtta veckor ökade utrycken av gener ( det innebär ungefär bildning av proteiner) som var associerade med energiomsättning, mitokondriefunktion, insulininsöndring och telomerernas stabilitet medan det minskade utrycken av gener kopplade till inflammationsreaktioner och stressrelaterade biokemiska vägar. Han säger med andra ord att man kan bromsa gener som ger sjukdom, tolkar Sharon Harvey det som.
Shannon Harvey: Deta är epigenetik... ...
Lynne Malcolm ( programledaren): ... där dina gener kan påverkas eller ändra deras uttryck på grund av yttre faktorer.

Shannon Harvey: Exakt, eller inre faktorer, beroende på hur du vill formulera det, det stämmer. Utvidgning av detta område fick jag då jag träffade Dr Dean Ornish som är ganska känd, särskilt i Amerika. Han är känd för sitt program som kallas Ornish Spectrum som tittar på kost och livsstil och inför saker som kärlek och intimitet, och han kan faktiskt få några otroliga resultat där människor gör sina program där i vissa fall man går tillbaka till tidigare stadium prostatacancer. Hans program har godkänts av Medicare i USA, framför allt till följd av att behandla människor med hjärtsjukdom. Så han är ganska känd. Han var konsult åt president Clinton efter att han hade sin hjärtinfarkt. Han är ganska välkänd.

Men det som verkligen gladde mig vid intervjun med honom är att hans forskning faktiskt tittar på denna idé om telomerer, vilket ... Elizabeth Blackburn ( intervju i SVD) , som faktiskt är en australisk forskare från Tasmanien, vann Nobelpriset för (upptäckten telomerer). Och Dr Ornish och Dr Blackburn slog sig ihop, och de tittade på vad som hände med människors telomerer när de gick igenom Ornish livsstilsprogram.

Telomerer är relaterade till cellulära åldrandet, så det bästa sättet att beskriva vad de är är att de är små mössor som sitter på ändarna av våra kromosomer som ändar våra skosnören, och när vi åldras blir ändarna av dessa skosnören successivt mindre. Och vad Dr Blackburn och Dr Ornish hittat är att när de gick igenom Ornish program som involverade livsstilsförändringar, som meditation, yoga, familjestöd, samhällets stöd, samt kost, upptäckte de att människors telomerer faktiskt blev längre med dessa åtgärder.George Jelinek minns då han fick diagnosen MS: Det var en känsla av total förstörelse i dessa stunder som jag inte kommer att glömma, och det har beskrivits som en av de mest livs förändrande diagnoser man kan få, och jag kan har förstahandsupplevelse av detta. Det kändes verkligen som en enorm hand bara hade ryckt in i mitt liv och tagit bortl min framtid framför mina ögon. Jag kunde genast föreställa mig förlamning och katetrar, rullatorer och rullstolar, och alla de saker jag sett hos min mamma plötsligt blev min framtid. Och jag kände bara att allt var borta.

Lynne Malcolm: Det är George Jelinek som minns sin MS-diagnos. Sjukdomen har en stark genetisk komponent, och 18 år tidigare hade George Jelineks mor tagit sitt eget liv eftersom hennes MS symtom hade blivit outhärdliga.

George Jelinek kom till rätta med sin egen diagnos när han mötte upp med en gammal vän och mentor Dr Ian Hislop.

George Jelinek: Vi började prata om den effekt mitt känslomässiga tillstånd och min själ och stress och så vidare i mitt liv kan ha haft avseende MS. Men han frågade mig också ett par viktiga frågor, som jag tror var riktigt viktigt. Han frågade mig , vad jag prioriterar i mitt liv. Han sa, "I detta skede  är du verkligen  tvungen att sätta dig själv först." Han frågade mig sedan om jag någonsin hade mediterat, och det jag hade och jag slutade för ett par år efter att jag tog den här nya jobbet ( som professor i akutmedicin), då jag blev så upptagen att jag bara inte hittade tid att göra det.

Och den tredje frågan, som jag tror var faktiskt det viktigaste, han frågade mig om mitt andliga liv, och det tog tag i mig då att jag insåg att jag var så splittrad i mitt liv avseende arbetet och mina förpliktelser att jag inte hade givit mig tid till lite mer viktiga saker som jag behövde tänka på och undersöka i mitt liv. Det blev så att mötet med Ian fick mig att börja titta på hur jag själv reagerade på att jag blivit sjuk och det ledde mig ut på alla sorters vägar att titta i medicinsk litteratur efter saker som jag själv kunde göra avseende denna sjukdom och hur jag själv kulle kunna hjälpa mig att bli bättre. Och givetvis hittade jag en massa saker som jag började tillämpa i mitt liv och nu mår jag bra. Det var för femton år sedan

Lynne Malcolm: Kan du ge mig en sammanfattning av de saker ... de ändringar som du har gjort i ditt liv som du tror har bidragit till din återhämtning?

George Jelinek: Förändringsarbetet har två sidor. En sida gällde det praktiska som jag hittade i litteraturen  om vad som kan modulera immunreaktionerna. Jag hittade kosten där det inte finns mycket tvekan om att det finns inte mycket hälsosammare än en växtbaserad fullkornskost, som kompletterad med fisk förmodligen ger lite extra fördelar vad avser att modulera immunreaktionerna eller komplementering med omega 3 om man inte äter fisk,

Jag tittade också på nyttan att exponera sig för sol vid autoimmun sjukdom. Det fanns litteratur som mycket starkt talade för att man skulle få adekvat solexponering och nu solar jag åtminstone 10-15 minuter per dag och när jag inte gör det tar jag D-vitamin. Jag håller mina D-vitaminvärden på en hög normal nivå. Jag motionerar regelbundet. Simmar en och en halv kilometer de flesta dagar i veckan eller springer sex eller sju kilometer och jag har börjar meditera  regelbundet igen. Se det finns ett antal praktiska saker jag gör.

Men det fanns också annan fråga som Ian tog upp med mig som var den andliga sidan av mitt liv, och jag började undersöka den i detalj. Och jag började föra dagbok där jag spelade in de viktiga saker som händer med mig livet. Jag började läsa mycket mer runt andlighet, började jag läsa några av de viktigaste arbetena kring andlighet av, en rad olika författare. Och jag började läsa mycket mer om healing.

Och jag började träffa människor som ... Jag gick ut ur mitt sätt att träffa människor som jag visste hade tillfrisknat från sjukdom eller som jag fann vara upplyftande i andlig mening. Jag drogs mot Ian Gawler, som många människor vet bor och arbetar i Victoria och anordnar cancer retreater efter sitt eget tillfrisknande från obotlig cancer mer än 30 år sedan. Och förvisso inom ett par år ledde jag retreater för personer med MS vid Gawler Foundation, och därefter har jag sådana i hela Australien och i olika delar av världen. Och den kombinationen av saker har verkligen samverkat och bidragit till att hålla mig i form.

Lynne Malcolm: Dr George Jelinek, som har gått i 15 år utan återfall. Hans senaste bok heter Att besegra multipel skleros ( Overcoming multiple sclerosis). Det finns en senare bok som han skrivit tillsammans med Karen Law, Recovering from multiple sclerosis. Real life stories of hope and inspiration.

Shannon Harvey i din dokumentär The Connection hävdar du att det finns en mycket stark själslig faktor som spelar en roll i många kroniska sjukdomar. Tror du att denna idé kan få folk att känna sig på något sätt otillräckliga eller skyldiga för att de är själsligt undermåliga?

Shannon Harvey: Det är en riktigt bra fråga och något som har varit mycket viktigt för mig i att göra filmen, är att denna film inte handlar om att vilja dig väl, detta är inte en film om att göra sig själv sjuk eftersom du är alltför  orolig, det är inte om att säga mantran om och om igen och därmed mirakulöst få din cancer försvinna. Detta är en film som ser på en riktigt viktig del av medicinen, och det är den roll som sinnet spelar i resultatet av en sjukdom. Och det är verkligen viktigt att budskapen i filmen handlar om att lägga till kropp-själ medicin till en övergripande behandlingsmetodik snarare än att kasta bort allt det underbara som västerländska medicin erbjuder.

Lynne Malcolm: Shannon Harvey, som nu har återhämtat sig helt från den autoimmuna sjukdomen lupus, som hon fick diagnosen för nio år sedan.

Shannon Harvey: Många frågar mig var finns den magiska kraften.. Man har fått någon diagnosen , vad finns det för magisk kraft som jag kan använda för att bli bättre? Och jag säger ihärdigt att det finns inget enkelt svar, och det är inte heller lätt, det är hårt arbete. När jag tänker tillbaka på mitt liv tidigare när jag först fick diagnosen och jag jämför det med mitt liv nu, det är nästan oigenkännlig. Jag är en helt annan person.

Så de mer uppenbara saker som jag gör för att hålla sig bra är att jag mediterar regelbundet, jag tränar yoga regelbundet, jag värdesätter mina relationer och de människor som jag älskar över allt annat liksom mitt arbetet, som kan vara mycket, mycket svårt. Jag ser också till att skriva dagbok  när sker något överväldigande eller om jag blir känslomässigt upprörd. Det finns riktigt intressant vetenskap kring att skriva i en dagbok och vad som det faktiskt kan göra för att ditt immunförsvar. ( Skriva kan till och med läka sår enligt denna studie) ( Enligt en liten studie kan skrivandet göra att cancerpatienter får en annan syn på sin sjukdom och förbättra deras livskvalitet). ( Att skriva ner vad man är tacksam för kan ge en positivare syn på livet). ( Och skrivandet om vad man är tacksam för kan ge en bättre sömn-något som är viktigt för läkning) (Och det kan faktiskt vara bra för många andra saker). Kursiverad stil är mitt tillägg.
Shannon Harvey fortsätter: Jag är absolut inte rädd för att söka hjälp hos en psykoterapeut för att lugna mig och komma i balans, och just det var faktiskt en stor del av min egen resa, nämligen att gå hos en psykolog i ett antal år för att förstå en del av det undermedvetna som jag inte hade insett.

Lynne Malcolm: Shannon Harvey.
Fråga till Craig Hassad:Så i vilken utsträckning kan detta kropp-själ tillvägagångssätt  införlivas i konventionell medicin?

 Craig Hassad:  Förståelsen av detta har gått låångsamt. En av anledningarna är att det inte är en patenterbar produkt, så att man får ingen marknadsförings push som då det till exempel kommer nya mediciner där det finns mycket stora summor att ta in. Den andra delen tror jag har att göra med utbildning. Tyvärr tror jag de flesta av våra medicinska skolor ligger decennier efter forskningen inom detta område. Så det inte blir integrerade i medicinsk praxis. Jag tror forskningsagendan måste komma ikapp liksom. Där finns  absolut en guldgruva.