Sativex godkänns snart i England och Spanien

Möjligen kommer Sativex att godkännas i England och Spanien i slutet av juni 2010 enligt en artikel i Pharmaceutical Business Review den 20 maj 2010. I båda länderna säger nu läkemedelsmyndigheterna att det inte finns några större frågor avseende kvalitet, säkerhet eller effekt kvar att besvara. Det som återstår är i praktiken att uformningen av patientbroschyren skall utformas, dvs bipacksedeln. Efter detta återstår den sista fasen , som enligt artikeln kallas national phase, och sker i länderna var för sig och består i hur produkterna skall förpackas och vissa relaterade dokument. GW Pharmaceutical väntar därför att det skall godkännas i slutet av kvartal 2, dvs i juni.
Därefter kommer man att lämna in för godkännande i andra europeiska länder. Båda länderna är EU länder och godkännandet bör gå igenom EU:s läkemedelsmyndighet, EMEA.
Sativex framställs från cannabisplantor av ett företag som heter GW Pharmaceuticals. Medlet är en munspray. Det är sedan tidigare godkänt i Canada för nervsmärtor och spasticitet vid MS.
Extraktet bestär av THC, tetrahydrocannabinol och CBD, cannabidiol. Dessa forskas på avseende flera medicinska eftekter som smärtstillning, kramplösande, anti inflammation mm.
Det man framställer Sativex från är blad och knoppar, som är rikast på cannabinoider. Dessa skalas, torkas, upphettas och genomgår flertal olika processer innan det förvandlas till ett spray. Det kan sedan det insprayats i munnen absorberas av munslemhinnan till blodet. Enligt en beskrivning jag läst kan sprayen via ett mikrochiplås programmeras av läkaren för att minska missbruksrisk.
I England kommer medlet att sälja av Bayer Shering Pharma och i övriga EU av Almirall.

Förutom smärta, kramper, spasticitet kan medlet även användas mot täta urinträngningar. Kort sagt om det fungerar skulle det kunna öka livskvaliten en hel del för många med MS.

Sativex

Läser på DN och Aftonbladet att Sativex- munsprayen baserad på cannabis är godkänt i Sverige nu, men det är osäkert om det kommer att bli rabattberättigat. Man har tagit bort rabatten på ett medel, som har fungerat för mig och mitt knä nämligen glukosamin, men det kan man ändå få för en rimlig kostnad, Sativex kommer att kosta 1000 kronor i veckan och vem har råd med det? Jag hoppas verkligen att medlet kommer att bli rabatterat. Som vanligt en massa kommentar från människor som anser att man nu släpper loss knarket, samma onyanserade debatt som vid medicinering av ADHD. Andra anser att marijuana skall släppas loss, vilket enligt min mening innebär många risker, även om det kanske inte är mer beroendeframkallande än alkohol.

Sativex är välkommet. Jag hoppas det kommer att hjälpa många. Själv skulle jag nog bli hjälpt av det med mina myrkrypningar i benen men där finns också andra medel och dessutom är det så att besvären faktiskt börjat avta. Kanske hjälpte min behandling med lokalbedövande medel på underbenen som skulle förbättra känseln i fötterna enligt neuroplasticitetsprinciper. Känseln är definitivt bättre och myrkrypningarna kanske kryper bort?

Ansökan av godkännande av Sativex

Företaget GW Pharmaceuticals har lämnat in ansökan om godkännande av Sativex mot spastiska besvär vid MS i Storbrittanien och Spanien. Det väntas att ett svar kommer i slutet av detta år eller början av nästa. Medlet är godkänt i Canada mot neuropatisk smärta. Sativex är ett cannabisbaserat spray som utvecklats i syfte att få ett effektivt medel mot bland annat smärta och spasticitet. Här kan man läsa litet om de undersökningar som ligger bakom ansökan.

Två nyheter om MS.

Sativex, det cannibasbaserade medlet som sprayas under tungan mot spasticitet vid MS kommer med stor sannolikhet att godkännas i Sverige. Cannibas baserade medel används också mot cancersmärtor. Jag tycker mig ha läst att Sativex även används mot de obehagupplevelser i form av krypningar mm som man har i fötterna vid MS. Detta är om man skall döma av min enkät om symtomet ett mycket vanligt symtom vid MS. Läste detta i MSRC news, länk i marginale.



Andra nyheten en rapport om autolog stamcellstransplantaion och långtidsuppföljning. Autolog stamscellstransplantation innebär i princip att man först tar ut stamceller från patientens benmärg och sedan dödar man benmärgens celler och därmed immunsystemet. Sedan insprutning av stamcellerna och det bildas ett nytt immun´system med friska celler.
Uppföljningen är av 35 patienter och genomsnittuppföljningen är 11 år. Man fann att sannolikheten att sjukdomen inte skulle förvärras på 15 år var 25 procent.
16 personer förbättrades med en punkt på EDSS skalan efter transplantationen och detta bestod i genomsnitt två år. På MRI minskade antalet lesioner och också storleken, Två personer, dvs 6 procent dog. Författaren Vasilios Kimiskidis, MD, finns på Aristotle University of Thessaloniki Medical School in Thessaloniki,.
Minns säger Kimiskidis att detta är för patienter med snabbt progredierande sjukdom. Det är inte i dagsläget en behandling för MS i allmänhet. Denna studie läste jag om på phys.org länk i marginalen. Publicerat i marsnumret av Neurology.
Jag minns att Jan Fagius berättade om uppföljningen av de svenska fall han följt. Där fanns inga dödsfall och Fagius uppfattade det som att behandlingen närmast var en bot av de som behandlades i tidigt skede.
Även på MSRC news skriver man om stamcellstranslantation. 2009 publicerades en studie av Burt i Lancet. 17 av 21 patienter förbättrades efter stamcellstransplantationen och ingen hade försämrats efter i genomsnitt tre år.
Som en uppföljning rekryteras nu patienter som som skall jämföra stamcellstransplantationer med Tysabri i Sverige och i Brasilien. Man måste göra det tidigt i sjukdomen , där är där det spännande finns och det är därför vi gör en kontrollerad studie säger Burt.
I MSRC news berättas också om en artikel från Multiple Sclerosis Journal i februari där man skriver att det kan ha betydelse hur man gjort före transplantationen. Man kan "avdöda" det gamla immunsystemet i olika grad, ett högintensivt med cellgifter och strålning och sedan kan man försöka av avdöda bara delar av immunsystemet. Man spekulerade i artikeln att möjligen kunde det intermediära "avdödandet" ge bättre resultat.

Användning av marijuana hos MS-patienter kan öka de kognitiva skadorna

Källa : Neurology, 29 mars 2011



Jag läser på physorg.com att den lindring av ”smärta” och andra problem vid MS som användning av marijuana kan ge skulle kunna suddas ut av de negativa effekterna på förmågan att tänka som marijuanan ger.
Man får inte glömma bort att det kan finnas en tendens här att förminska effekterna eftersom man skriver att vissa kliniska försök har rapporterat en ”mild” godartad effekt på smärta, blåsfunktion och spasticitet och just ordet mild i sammanhanget kan vara ett sätt att dämpa ned effekten. Det kan ju vara så att vad man hittat är att det har god effekt på en del personer och mindre eller inget på andra men som resultat kommer då fram ”mild” effekt. På samma sätt som att beta-interferon har god effekt på vissa personers MS men inte på allas
Man undersökte två grupper på 25 personer mellan 18 och 45 med MS. En grupp använde marijuana medan den andra gruppen inte använt det på många år. Man använde urintester för att se vilka som använde icke använde. ( Med urintest kan man se användning senaste månaden inte längre).
Gruppernas individer var matchade så att inte skulle vara olikheter avseende ålder, kön och utbildningsnivå, IQ före diagnos, grad av handikapp och hur länge man hade haft MS
I genomsnitt hade användningen av marijuana varit 26 år. Cirka 72 procent av användarna rökte hasch ( egentligen marijuana som inte riktigt har samma styrka som vad vi kallar hasch) dagligen medan 24 procent gjorde det en gång i veckan och en person gjorde det två ggr i veckan.
Man testade deras kognitiva förmåga ( ung tankeförmåga) Man fann att de som använde marijuana var statistiskt signifikant sämre vad gällde uppmärksamhet, hastighet att tänka, exekutiva funktioner ( organisera , ledarskapsfunktioner etc) och spatiell bedömning med synen. Till exempel var de som använde marijuana ungefär 1/3 sämre beträffande att tänka snabbt. De som använde marijuana hade också dubbelt så stor risk att vara skadade avseende två eller flera kognitiva förmågor, vilket man kallade global kognitiv skada.
Forskningen är gjord av Anthony Feinstein med flera vid Sunnybrook Health Services Center och vid universitetet i Toronto, Ontario.
Källa : Neurology, 29 mars 2011




Egentligen inget förvånande resultat eftersom användning av hasch ger välkända sådana effekter. Förhoppningsvis skall man inte få dessa effekter med exempelvis Sativex eller andra mediciner som är utvecklade för att påverka det endocannabinoida systemet.





Lite om de möjligheter som kan finnas beträffande det endocannabinoida  systemet

Vad är det som krånglar då man har besvär med att kissa

 Problem med att kissa ett vanligt problem

Problem med att kissa är ett av de vanligaste symtomen vid multipel skleros. I undersökningar i upprepade studier har man kommit fram till att ungefär ¾ ( 75 procent) av personer med MS har sådana problem, dock kanske de siffrorna är något gamla eftersom de bygger på äldre studier. Idag får man diagnosen tidigare och förhoppningsvis leder det till att färre utvecklar symtomen.
Vanligaste problemet är tvingande trängningar-man måste ta sig iväg till toa så fort som möjligt, och tvingande trängningar ( urgency) har 24-86 procent av de med urineringsproblem.
Att springa på toa ofta, ökad urineringsfrekvens, är ett problem för 17-65 procent av MS-patienter med urineringsproblem.
Problem med att tömma blåsan , retention, är ett ovanligare symtom än trängningar men finns ändå hos mer än var fjärde patient. Detta kan vara en problematik man inte upptäcker själv åtminstone till en början. Därför brukar man mäta hur stor volym urin som finns kvar i blåsan efter att man kissat. Denna volym kallas residualvolym. Det är viktigt att undersöka om man har urinretention då kvarstående urin innebär ökad risk för urinvägsinfektioner som kan inbegripa och skada njurarna. Står det mycket urin i blåsan kan detta i sig leda till njurskada. ( Källa)

Nerverna till urinblåsan har en komplicerad uppbyggnad. Det gäller dels urinblåsan och dels de slutmuskler som omsluter urinröret.

• I urinblåsan finns en muskulatur som drar ihop sig då blåsan skall tömmas. Då detta sker styrs sammandragningarna av det parasympatiska nervsystemet. När däremot urinen fylls på i blåsan skall muskulaturen slappas av, det skall inte ske några sammandragningar. Detta styrs av det sympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet är det nervsystem som aktiveras då vi blir stressade. Det gör att hjärtat går fortare, vi andas snabbare och djupare. Blodet styrs om till muskler från exempelvis mage och tarm, där det sympatiska nervsystemet har en avslappande verkan liksom på urinblåsan. Det är inte speciellt angeläget att man skall kissa eller göra andra behov när man är i fara till exempel jagad av en isbjörn. Därför slappas urinblåsans muskulatur av genom det system som aktiveras vid stress.
• Vad gäller slutmusklerna så styrs den inre sfinktern av det sympatiska nervsystemet. Det finns en liknande sort receptor där som de som gör att blåsan slappnar av. En viktig funktion för den inre sfinktern, som bara finns hos män, är att den sluts i samband med att mannen får utlösning och därigenom förhindrar att sädesvätska tränger upp i urinblåsan. Den yttre sfinktern består av samma muskulatur som i skelettmuskulaturen och den styrs alltså med viljan. De nerver som går till denna sfinkter kommer inte från samma nerv som de som går till blåsan.
  Hos kvinnan ser uppbyggnaden annorlunda ut. Där finns bara den yttre, externa sfinktern.  Den är mer komplicerad eftersom det är nära till inte bara ändtarmsmynning utan också till slida och livmoder. Tryck från dessa organ kan ge upphov till bl a trängningar.

• Miktionsreflexen är den stimulering som sker av urinblåsan att dra ihop sig. Genom att hjärnan kan skicka signaler och hämma de nerver som stimulerar att muskulaturen i blåsan dras ihop kontrolleras när man skall kissa, det vill säga att miktionreflexen bryts. ( Miktionscentrum i hjärnan finns i pons i förlängda märgen. Jag vet att jag har en ganska stor MS-skada i pons och det är förmodligen så att mina trängningar beror på att hämningen av miktionsreflexen är skadad.) . När urinblåsan börjar bli fylld så skickas nervsignaler till hjärnan att hämningen av miktionsreflexen skall upphöra och man börjar känna trängningar, men kan kontrollera detta med hjälp av den yttre slutmuskeln som styrs med viljan. Det är nog så att de som har en drottningblåsa har en vältränad yttre slutmuskel och kan sitta på Nobelmiddag i många timmar.

Figur: Viktiga strukturer i regleringen av vattenkastningen

Täta trängningar kan alltså bero på att hämningen av miktionsreflexen är skadad. Jag har tidigare skrivit om flera sätt att försöka påverka urinträngningar.

•  Bäckenbottenträning och slutmuskelträning är en metod. Studier visar att detta är effektivt.  
• Yoga och trängningar har jag också avhandlat.Det finns också en del forskning om detta.

 Det finns ett antal mediciner mot urinträngningar.:

• En typ går  ut på att stimulera den nervfunktion som verkar avslappande på blåsan . Det är medel som verkar via dessa nervers receptorer ( beta-adrenoceptoraktivering).
•  En annan sorts medel är de som blockerar trängningar, sk antikolingerga medel. Det finns också forskning avseende Sativex och urinträngningar. Medlet som är utvecklat ur cannabis används vid svåra spastiska besvär vid MS.

 Andra metoder att hantera urinträngningar

•  Genom botoxinjektioner  i blåsväggens muskulatur kan urinblåsträngningarna tas bort; man måste då tömma urinen med självkateriseringar, sk RIK ( Ren Intermittent Kateterisering). 
• Täta trängningar kan också sammanhänga med att blåsan inte tömmer sig ordentligt och det kvarstår residualurin. Då kan RIK andvändas. Ibland då man använder  antikolinergika för att dämpa trängningarna kan det få till följd att residualurin uppstår och  då måste man använda RIK för att hantera detta.

Det finns ett flertal effektiva behandlingar mot urineringsbesvär vid MS och av andra orsaker. Om man har sådana besvär är kontakt med urolog och uroterapeut den väg man kan gå. Man kan få remiss av allmänläkare eller skriva självremiss. Det finns en hel del att läsa om det här på MS sällskapets hemsida, Blåsrubbningar.

Hur mår jag? En ganska frisk pensionär

Halvårsutvärdering.

Senaste utvärdering: Här

26 december 2011.

Jag börjar med minnet i år. Där upplever jag en påtaglig förbättring. Kanske är det i stort sett känslan av att det fungerar. Något av en placeboeffekt. Ordet på tungan fenomenet finns kvar men besvärar mig inte. Dessutom är det troligen så att ju längre tid det går efter ett skov ( upplevda eller så kallade tysta skov) ju mer återhämtar sig hjärnan, skapar nya förbindelser. I hippocampus som är viktigt för minnet bildas dessutom nya nervceller hela livet.

Kanske har också yogaövningen som jag tidigare berättat om effekt, den där man tittar på ena axeln, sedan på andra axel och fortsätter så. Man har huvudet stilla men vrider på ögonen. På så sätt tvingas ögonen ändra fixeringspunkt. Näsan skymmer så att man inte kan fixera vänster axel med annat än vänster öga, höger axel kan bara fixeras med högra.

Arbetsminnet beskrivs i den svenske hjärnforskaren Torkel Klingbergs bok den lärande HJÄRNAN. Mekanismerna bakom arbetsminnet Om du skall minnas exakt var du har sett ett föremål, håller du den informationen i arbetsminnet. Informationen hålls kvar genom att de nervceller som kodar för den positionen är konstant aktiva. Om aktiviteten bryts försvinner pckså minnet. Olika nervceller kodar för olika positioner, det vill säga en nervcell är aktiv om du sett något snett uppåt till höger, en annan skulle vara aktiv om du skulle minnas något till vänster. Nervcellerna i intraparietala cortex skapar på så sätt en tvådimensionell minneskarta. En liknande karta finns också i frontalloben , nära området som styr ögonrörelser. Kartan är inte en exakt bild av det du sett utan är en del av det system som håller reda på var du sett något. Andra delar analyserar detaljer av vad du sett, som färg och rörelse.

Jag säger inte att det är så, spekulerar bara men kanske finns ett samband mellan ögonrörelse centrum och ”minneskartan” i frontalloben och att man genom att träna ögonrörelserna kan träna minnet lite grand. Vad som frapperade mig då jag började med rörelserna var att det dök upp sådana saker som jag då sökt i minnet men inte kommit på. Numera märker jag inget sådant men jag gör rörelserna varje dag. Om inte för annat så för placeboeffektens skull, vår allra starkaste medicin.

Gångförmåga: mycket bra, men har haft en period då jag överansträngt hö knä igen. Sprang 3 ggr i veckan cirka 4 km på hårt underlag samt gick i övrigt på hårt underlag. Det blev för mycket, men nu efter vila och att jag tagit bort en del yogaövningar som kanske ansträngde knän samt att jag börjat med glukosamin har det blivit bättre. Jämfört med förra året så har jag kunnat springa längre sträckor. Just nu tyvärr inget spring. Man har mycket spring i kroppen efter de åren med rörelsesvårigheter.

Balans: oförändrad.

Sväljning: inga besvär subjektivt. Däremot kan hostan komma ibland då jag äter så en viss problematik finns det.

Kramper i hö sida: Finns egentligen inte kvar nu, knappast förnimmelserna av det heller. Där har symtomen klar förbättrats eller försvunnit senaste två åren

Känsel: Myrkrypningarna finns där men kanske är de mer i bakgrunden nu. Låt oss säga oförändrade så får vi se hur det ser ut om ett halvår.

Jag har provat två saker för det:

1. Inclined Bed Therapy(IBT). Gav ingen förbättring.

(Vad är Inclined Bed Therapy? Det är inspirerat av CCSVI, teorin om att det som ligger bakom MS är försämrat avflöde från hjärnan eftersom det finns avflödeshinder i form av förträngningar i venerna. Med IBT höjer man huvudändan på sängen och tanken är då att det skall bli ett bättre avflöde från hjärnan.)

2. Sedan provade jag med en metod som man använder för att förbättra känseln i fötterna för exempelvis diabetiker eller känseln i händer för sådana med vibrationsskador av känseln i händerna, inspirerat av professorn i handkirurgi Göran Lundborgs arbete med detta.. Jag provade med bedövningssalva på underbenen. Idén var att det område i hjärnan där underbenens känsel finns lokaliserad skulle känna av att det fanns ledig plats för det som eventuellt är skadat av fötternas känselområde och att fötterna skulle ta en del av den platsen. Känseln i spec vä fot blev bättre men någon påverkan på myrkrypningarna gav det inte. Eller kanske är det därför de känns som om de var mer i bakgrunden nu. ( Jag vet att det finns medel för det här och nu har dessutom Sativex kommit som kanske hjälper men jag tycker inte jag är där att jag behöver mediciner för det, även om jag tror att myrkrypningarna är energitjuvar, precis som exempelvis tinnitus stjäl energi då ”hjärnan” försöker att minska deras störande effekt ( om ngn förstår vad jag menar).

Urinträngningar : oförändrat tycker jag. Varierar en hel del.

Magproblem: Det finns en del saker jag inte tål. Gluten tillhör dem. Banan. Lök. Men jag har märkt att också för mycket soja inte fungerar. Där finns ett problem eftersom jag bland annat använt soja yoghurt. Jag håller på att pröva mig fram.

Fatigue och kognition: Som förra året. Trötthet förnimmer jag knappast men däremot har jag inte så mycket ”go”.

Sammanfattningsvis är det bättre än förra året.. Egentligen känner jag mig som en ganska frisk pensionär.