Stroke

Stroke främsta orsaken till neurologiskt handikapp totalt

Det är största orsaken till neurologiskt handikapp hos äldre och medelålders men MS är största orsaken till handikapp hos yngre. I Sverige drabbas ungefär 30 000 personer per år av stroke.

I korthet är stroke en skada i hjärnan, som orsakas av en katastrof i kärlsystemet, hjärnans blodförsörjning. Det kan dels bero på en blödning i hjärnan som följd av en bristning i kärl eller att cirkulationen stängs av pga proppbildning. I många fall är den bakomliggande sjukdomen åderförkalkning eller arterioskleros. Stroke kan översättas med slag och tidigare användes det ordet som ett samlande begrepp. I början av 50-talet var, som jag minns det, slaganfall den vanliga beteckning i allmänt tal.

Att förebygga risken för stroke

Det finns några saker som ökar riskerna för stroke, bland annat

• högt blodtryck
• tidigare attacker av övergående natur sk TIA, är en alarmklocka
• högt kolesterol
• rökning
• förmaksflimmer
• diabetes
• migrän huvudvärk

Det är i princip sådana faktorer som också bidrar till åderförkalkning. Man kan säga att åderförkalkning är ett mellanled mellan exempelvis högt blodtryck och stroke. Det finns också olika orsaker till exempelvis högt blodtryck, högt kolesterol, förmaksflimmer med mera. Det rör sig om exempelvis dåliga kostvanor, grad av fysisk aktivitet och mycket upplevelse av stress.

Utvecklingen av stroke pågår från vaggan till graven.

Det bästa förebyggeriet är förmodligen när det inte handlar om att förebygga utan att man lever livet på ett sådant sätt att man att man eliminerar eller minskar de skadliga faktorerna. Det finns exempelvis skillnad på kosten i olika länder som leder till att vissa folkgrupper får mer åderförkalkningssjukdomar än andra. I västerländska länder är arterioskleros en vanlig sjukdom speciellt på norra breddgraderna medan det är mindre vanligt i sydligare länder.

Alla vet hur det skall vara?

Om rökning Ett enkelt sätt att minska risken för stroke är att sluta röka, de andra faktorerna är mer komplicerade men just rökningen kan man styra. Det är som bekant inte alltid så lätt men det går. Tyvärr stiger fortfarande en hel del personer på tåget som går till sjukdomslandet- rökartåget. Rökningen bidrar till att öka åderförkalkning.

Om man tittar på de bakomliggande faktorerna kost, fysisk aktivitet, stress och D-vitamin är det stora möjligheter att påverka dessa också. Det allra bästa är att man därigenom också minskar risken för en mängd olika sjukdomar.

Stress Egentligen vet man allt detta numera. Det finns mycket forskning bakom och gemene man hör och läser om det dagligen. Man vet att stress ökar risken för diabetes, övervikt och hypertoni men i vilken utsträckning lär sig barn att leva ett liv med mindre stress. I stället är det snarare en jakt efter betyg, att ha de finaste kläderna, att ha en fin kropp, att platsa i fotbollslaget. Dessutom lär barn sig snarast av att titta på vuxna och hur de gör i stället för att göra som de råder till att göra. Men det vore givetvis idealet att ” förebyggeriet” vore inbyggt i livet. Sannolikt hade stenåldermänskan det så, och i viss mån hade människorna i Sverige det så för inte så länge sedan. Man levde ett liv utan kronisk stress. Det var andra orsaker till att man dog. Det här var idealet men så är det inte och därför får man gå in för att motverka riskerna.

Kost Tittar man på kosten finns det stora studier som funnit att medelhavskost med hög kvot enkelomättat / mättat fett, måttlig alkoholkonsumtion,mycket baljväxter, mycket spannmål med fullkorn,mycket frukt,mycket grönsaker,lite kött och köttprodukter samt lite mjölk och mejeriprodukter ger en ökad överlevnad för både hjärt/ kärlsjukdomar i vilket stroke ingår, cancersjukdomar och degenerativa neurologiska sjukdomar.

En dålig kost kan ge övervikt och högt blodtryck.

Blodtryck: Om någon utvecklat högt blodtryck är den första behandlingsprincipen ( förutsatt att det inte är ett extremt högt blodtryck) att man försöker med ändring av livsstilsfaktorer; mindre stillasittande och mer fysisk aktivitet, kostförändringar, och stressreduktion. Genom att blodtrycket normaliseras börjar kärlen fungera normalt. Man har funnit att cellerna i kärlväggen kan producera flera ämnen, och när en blodpropp håller på att bildas börjar plötslig det spruta ut av det proppupplösande ämnet tPA som löser upp den propp som håller på att bildas. Men då blodtrycket är högt sker inte detta. Orsaken kan vara att våra förfäder vi en akut stressituation ofta löpte risk att bli skadade av någon fiende, ett rovdjur eller en annan människa. Om de då fick ett sår var det viktigt att blödningen stannade av. Ett av kännetecknen på en akut stressreaktion är att blodtrycket stiger och det är egentligen helt naturligt att det inte skall produceras några medel som hindrar blodet från att levras då.

Fysisk aktivitet: Det finns även mycket forskning om fysiska aktiviteten hälsosamma effekter. Man har också funnit att dess motsats stillsittande, så vanligt i vårt samhälle, kraftigt ökar hälsoriskerna. För stroke finns det flera forskningsrapporter som visar att de individer som har en hög fysisk aktivitet har mindre risk för stroke än de som har låg fysisk aktivitet. Även där vore det önskvärt att det vore en del av livet i stället för att bli ett krav som läggs på en redan stressande situation.

D-vitamin: Genom solens ultravioletta strålning (UVB) bildas D-vitamin i huden. Det räcker med cirka en halvtimmes sol på breddgraderna i norden för att få dagsbehovet. Ett problem är att det finns inte tillräckligt med detta ultravioletta ljus under vinterhalvåret och det är därför viktigt att äta kost som innehåller D-vitamin och dessutom bör man ta tillskott av D-vitamin om det inte finns medicinska skäl mot det.

Förmaksflimmer. En grupp som drabbas av hjärninfarkter är patienter med förmaksflimmer, en form av oregelbunden hjärtverksamhet, som kan leda till att det bildas blodproppar i hjärtat som lossnar och ger sig av ut i kroppen och stänger av cirkulationen lokalt. Det kan drabba alla kroppsdelar men är allvarligast då det gäller de områden som tål syrebrist sämst, och där hjärnan intar en topplats. Denna typ av stroke kan förebyggas på flera sätt.

1. Det bästa är om man lyckas göra hjärtrytmen normal.
2. Om det inte lyckas att ta bort förmaksflimmer är det viktigt att förebygga att proppar bildas i hjärtat och det gör man genom att ge så kallat blodförtunnande medel.

Ett blodförtunnande medel är acetylsyratpreparat, vilka dock inte är så effektiva men då man inte har kunnat ge andra medel används detta ibland. Det andra förebyggande medlet är betydligt effektivare men det är också riskfylldare. Det handlar om medlet warfarin. Då man ger det måste man ställa in en viss nivå av dess påverkan i blodet. Ger man för lite så fungerar det inte och ger man för mycket är det risk för blödningar. Det är alltså ett medel som måste följas noggrant år efter år.

Under senaste åren är det emellertid nya medel på väg som visat sig vara lika effektiva som warfarin men de behöver inte kontrolleras med blodprovsuppföljning på samma sätt. Dock finns det blödningsrisker med även dessa. Jag läste nyligen rapporter från ett möte, 2011 European Stroke Conference in Hamburg, där man diskuterade dessa medel och där fanns det de som trodde att medlen helt kommer att ersätta både warfarin och acetylsalicylsyra inom några år.

Viktigt att snabb komma under vård

Främsta orsaken är hjärninfarkt (85%) och 15 procent beror på blödning. Hjärninfarkt beror på att blodflödet o blodkärlen i hjärnan stryps ner och det blir syre och näringsbrist i området som drabbas av nedsatt blodcirkulation med följden av cellerna i området dör. Det är alltså samma mekanism som vid hjärtinfarkt, blodtillförseln stryps till en del av hjärtmuskeln och den delen av hjärtmuskeln dör. Får man en stroke är det mycket viktigt att man kommer in till sjukhus snabbt, nervcellerna är mycket känsliga för syrebrist. I genomsnitt dör två miljoner nervceller varje minut som blodtillflödet är avstängt och livslängden förkortas med tre veckor för varje minut. Om det blir totalt stopp på syretillförseln dör hjärnans nervceller på fem minuter. När det är fråga om en proppbildning har man mer tid på sig beroende på att ett område som drabbas av stopp i en artär på grund av en propp kan få blod via andra vägar. Det finns bland annat en cirkelbildning av de stora kärlen i hjärnan som möjliggör att ett stopp i blodtillförsel från ett kärl kan i viss mån kompenseras av blod via andra kärl. Det är inte lika effektivt, men det gör att det finns en tidsmarginal om man drabbas av stroke.

Symtom på stroke

Man kan drabbas av förlamningar, ofta en sida av kroppen. Det kan yttra sig som en hängande mungipa.

Känseln kan påverkas. Man känner kanske domningar krypningar i en kroppsdel.

Talet kan påverkas. Man talar sluddrigt.

Man kan också ha svårt att förstå tal.

Synfältsbortfall.

Balanssvårigheter och yrsel.

Jag har sett i Puerto de la Cruz där medelåldern bland skandinaver är ganska hög en instruktion om hur man kan upptäcka stroke och det inträffar alltsomoftast att människor blir sjuka. Dels skall man kolla om personen i fråga kan lyfta upp båda händerna och behålla dem högt och dels skall man titta om de kan le brett. Detta kan man givetvis avslöja stroke men det utesluter det inte.

Strokebehandlingen förändras snabbt.

Strokebehandlingen har revolutionerats. Under sjuttiotalet gjorde man inte mycket aktivt åt den vanlige strokepatienten. Vid vissa typer av stroke var det givetvis bråttom, exempelvis om det rörde sig om blödningar som kunde åtgärdas eller brustna kärl, men den vanliga strokepatienten lade man i stort sett in och observerade. Kanske fick de avsvällande behandling som skulle göra att området som drabbats skulle svullna av och bli tillgängligare för cirkulation. Ofta fick de då kortison vilket under senare tid har visat sig vara mindre lämpligt eftersom det gör nervcellerna känsligare för bland annat syrebrist. Rehabilitering hade också kommit igång. Det var också viktigt att snabbt upptäcka om man hade övergående korta attacker av syrebrist i hjärnan, så kallade TIA. Då fanns i en del fall in den del fall möjlighet att operera kärl där det fanns förändringar som släppte ifrån sig proppar som gav sig upp i hjärnan. Under sent 70-tal började man också med acetylsalicylsyra som förebyggande mot blodproppar vilket ges fortfarande. Det kunde också vara övergående attacker med förmaksflimmer som gav upphov till proppar till hjärnan. Där kunde effektiva blodförtunnande medel ges som dock innebar blödnings risker.

Man inrättade speciella strokeenheter för att personal skulle kunna specialiseras på stroke, vilket var viktigt för alla kategorier som arbetade med patienterna.

Propplösande medel mot stroke-Trombolysbehandling

Under slutet av 90-talet förändrades omhändertagandet av stroke, man började att behandla akut med proppupplösande medlet tPA. Detta är ett ämne som tillverkas av endotelcellerna i kärlväggarna och som frisätts då en propp börjar bildas. Många proppar upplöses under bildandet. Det är mycket effektivt under tiden proppen håller på att bildas. Nu kan man tillverka detta ämne och har börjat spruta in det akut på de patienter man fann hade en blodpropp. Det blev nu mycket viktigt att man kom till sjukhuset snabbt. Det gällde att kunna spruta in medlet innan skadorna blev för utbredda och ju tidigare det skedde desto effektivare skulle medlet verka. Svenska forskare har tittat på detta och funnit att om man ger det inom tre timmar från det man insjuknat har det en god effekt, men även en lite längre tidsmarginal 4,5 timmar ger en viss effekt. Medlet heter Alteplase och studierna har visar en klar ökning av människor som klarar sig själva efter stroke än en i en jämförelsegrupp som ej fått behandling. Till en början gav man inte medlet till människor över 80 år men det har visat sig att även om man är över 80 har medlet en god effekt. Man har också funnit att man med hjälp av ultraljud dels kan följa när blodproppen upplöses, men det har också visat sig att ultraljud tillför energi till området och blodproppen tar upp tPA bättre och upplöses snabbare. Detta är en metod under utveckling.

Nya undersökningsmetoder gör att man snabbt kan få diagnos och börja behandla. Med hjälp av datortomografi och annan modern teknik kan man nu mycket snabbt, inom några minuter, få en överblick över hjärnan och hjärnans cirkulation, och man kan där se om områden är avstängda genom en blodpropp.

Nu kan man plocka bort proppen

Proppupplösare ger bra effekter vid mindre strokes men vid större är det inte lika bra. Nu har emellertid helt nya metoder kommit, där man går in i kärlen och med verktyg försöker spruta in medlet direkt i proppen eller man kan till och med gå in och hämta ut proppen. Det är ett flertal metoder att avlägsna blodproppar på gång idag. En del görs idag på våra universitetssjukhus men bor man på längre distans från dessa finns inte samma möjligheter ännu, men förhoppningsvis kommer det i varje fall att spridas till regionsjukhusen. Men bor man i glesbygd kommer inte det att räcka. Det blir i varje fall mycket viktigt att diagnostisering utlokaliseras, att transporterna går snabbt så att vården blir jämlik över landet. En förbättrad sjukvård handlar om forskningens framsteg men inte bara- bakomliggande sjukvårdsorganisation, politik mm är också mycket viktigt.

Källa: Nils Wahlgren Föredrag på Hjärnans dag 2011 (Ny revolutionerande strokebehandling).