God Jul- vad har vi fått för julklappar i år?

Den första tabletten Gilenya som är en bromsmedicin mot MS har kommit och den är ganska effektiv- cirka 50 procent reduktion av årliga skov och den har dessutom effekt på progressionen. Personligen tror jag att det innebär att den pekar i riktningen även mot effekt på progressiv MS. Såg förresten en undersökning där personer med primär progressiv MS fått interferon och vid mycket lång uppföljning hade den effekt.

Det har inträffat ett dödsfall dagen efter att en person började med medicinen. FDA (amerikanska läkemedelsverket har tittat på detta och inte kunnat binda det till medicinen, något som förövrigt skulle vara mycket svårt om det berott på en rytmförändring av typ långsam hjärtverksamhet). Men det är i dagsläget 28 000 personer som tagit medicinen och det innebär att det skulle vara en mycket liten risk om man följer reglerna med observation vid första tillfället och dessutom är noga med att undersöka innan. Jag skulle till exempel inte själv vara en kandidat för medlet eftersom jag för länge sedan låg inne just på grund av hjärtat gick långsam. Fick aldrig någon förklaring till det men tror själv att det beror på att jag hade ett skov med lesion i förlängda märgen där centra för andning och hjärtreglering finns. Ett år senare såg man en stor lesion just där på MRI.

Det har dessutom kommit mycket forskning om genetik och MS. Bland annat har sambandet mellan MS och D-vitamin stärkts eftersom den genetiska forskningen stödjer detta samband med en annat typ av bevis än vad nord-sydgradienten innebär( man hittar fler fall av MS och många andra sjukdomar där man får mindre ”naturligt” D-vitamin via solen. ( Jag är egentligen lite allergisk mot ordet naturlig som jag tycker missbrukas i olika sammanhang i matdiskussioner- naturligt fett, naturlig mat, riktig mat etcetera. Även den onaturliga maten eller D-vitaminer kan ju vara bra om man ser på det så. Mycket av maten som man äter i Asien skulle vara ”onaturlig” om man anser att maten på Grönland är naturlig och så vidare.)

Det har kommit mycket grundforskning om hjärnan, forskning om olika sjukdomar som Parkinsons sjukdom, Alzheimer men också om en del ovanligare sjukdomar. När man läser det erfar man mycket hopp men samtidigt vet man att det tar tid.

Något som jag tycker har stärkts under året är livstilsfaktorernas betydelse. Fysisk aktivitet, sluta röka, stressreduktion, kost har kommit fram starkt som förebyggande mot många olika sjukdomar.

På kostområdet har exempelvis medelhavskosten ryckt fram som en nyttig kost. Det har då gällt frukt, grönsaker, fisk och andra havets produkter. På kostområdet har socialstyrelsen presenterat nya råd för diabetiker. Går man igenom en del av forskningen som ligger bakom den klarnar det exempelvis beträffande fetter i allmänhet.

9. Hooper, L, Summerbell, CD, Thompson, R, Sills, D, Roberts,

FG, Moore, H, et al. Reduced or modified dietary fat for

preventing cardiovascular disease. Cochrane Database Syst Rev.

2011 (7):CD002137.

10. Astrup, A, Dyerberg, J, Elwood, P, Hermansen, K, Hu, FB,

Jakobsen, MU, et al. The role of reducing intakes of saturated

fat in the prevention of cardiovascular disease: where does the

evidence stand in 2010? Am J Clin Nutr. 2011 93(4):684–8.

11. Jakobsen, MU, O’Reilly, EJ, Heitmann, BL, Pereira, MA,

Balter, K, Fraser, GE, et al. Major types of dietary fat and

risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort

studies. Am J Clin Nutr. 2009 89(5):1425–32.

12. Fung, TT, van Dam, RM, Hankinson, SE, Stampfer, M, Willett,

WC, Hu, FB. Low-carbohydrate diets and all-cause and

cause-specific mortality: two cohort studies. Ann Intern Med.

2010 153(5):289–98.

13. Trichopoulou, A, Bamia, C, Trichopoulos, D. Anatomy of

health effects of Mediterranean diet: Greek EPIC prospective

cohort study. BMJ. 2009 338:b2337.

Vad som är helt klart är två eventuellt tre saker om fetter:

1 konstgjorda transfetter ökar risker för olika sjukdomar exempelvis hjärtkärlsjukdom.

2 Omega-3 som finns bland annat i fet fisk är ett fett som är nyttigt minskar risken för hjärtsjukdom. Det är ett fett man kan byta till i stället för mättade fetter.

3 Möjligen finns hållpunkter för att även enkelmättade fetter som olivolja också har en skyddande effekt men där är läget osäkert. Däremot kan man exempelvis byta ut mättade fetter mot exempelvis olivolja. Det finns dock inte 100 procentigt stöd för att det förbättrar risken för hjärt-kärlsjukdomar men det innebär ingen ökad risk.

4 Om man skall minska på exempelvis mättade fetter bör man inte öka med snabba sockerarter i stället som snarast tycks öka risken för hjärtsjukdomar.

5 Angående omega-6 som är mycket vanligt i olika produkter är det osäkert. (Om man tittar på de olika signalsubstanserna i immunförsvaret får man en viss vägledning. Beträffande vad som exempelvis George Jelinek, Swank säger om omega-3, att de bildar underlag för de signalsubstanser som verkar antiinflammatoriskt stämmer det väl med resultaten av forskningen. Jelinek säger också att omega-6 ökar de proinflammatoriska cytokinerna och att man bör undvika dem. Där lämnar den här forskningen inget svar./ När man tittar på omega-6 fetterna enskilt blir det mer komplicerat- en del verkar vara med i bildningen av proinflammatoriska cytokiner medan några andra (bland annat GLA) verkar ge antiinflammatoriska cytokiner.

Det finns alltså stöd för att äta enligt Jelineks råd. Om man ser på Trichopoulous forskning om medelhavskost finner man att riskerna för neurodegenerativa minskar med en sådan diet.

Med Jelineks kost bör man välja fetter som omega-3, enkelomättade. Min egen erfarenhet säger mig att jag mår bra av att äta så litet mättat fett som möjligt- men det är alltså viktigt att inte ersätta det med snabba kolhydrater. Egentligen är det inte något stort problem ur näringssynpunkt. Många av oss äter mer än vi behöver och mår bara bra av att minska på intaget. ( dock inte alla).