Historien bakom Swanks diet

Jag har sett en video med Roy Swank, mannen bakom Swanks diet mot MS. För mig var det en viktig video eftersom det intryck det efterlämnar är: en noggrann och seriös läkare med en stor erfarenhet och kunskap speciellt inom området multipel skleros. Professor Swank hade en bred kunskap inom medicin. Han var kreativ och åtminstone för något år sedan användes ett av de filter han konstruerat inom dialysvården. Tyvärr är videon av dålig kvalitet men fullt möjlig att tillgodogöra sig.

I en annan video är det en kanadensisk journalist som jämför två olika behandlingsmetoder mot MS ” the Canadian Disease”. Videon är från 89, dvs innan det fanns några bromsmediciner- immunmodulerande medel. Man jämför dels ett experiment med ett cytostatikum cyklofosfamid och dels dietbehandling av MS. Vad som är intressant är att det handlar om två behandlingar som kanske båda är effektiva. Där finns cyklofosamid som jag läste en del om för några år sedan då det i högdos undersöktes i små studier under namnet Revimmune. Det var svårt att få pengar till dessa studier efter´som patentet gått ut och lite pengar fanns att vinna. Parallellt har emellertid alemtuzumab undersökts som nu godkänts som bromsmedel mot MS under namnet Lemtrada och dess effekter är ungefär liknande, dvs tar bort en del av immunsystemet och bygger ett nytt från scratch. Man kan nog säga att autolog stamcellstransplantation bygger på liknande principer- man slår ut immunsystemet men först har man ” räddat” stamceller som sen ”sprutas in” för att utgöra grunden för ett nytt friskt immunförsvar utan autoimmuna antikroppar som förstör myelin och åstadkommer inflammation i nervsystemet. I programmet lutar man åt att dieten är ett bättre alternativ.

Vad är vetenskap? Kan man räkna så kallade fallstudier soml vetenskap eller skall det alltid vara ”the gold standard” för utveckling av läkemedel som gäller, dvs dubbelblinda, randomiserade och kontrollerade studier? Swank påbörjade sitt arbete 1948 dvs säga det första år som en dubbelblind, randomiserad studie infördes. Ett av problemen med Swanks studie är att det kanske inte var upplagt som en studie från början- min gissning- men å andra sidan hade Swank publicerat studier tidigare. Mer troligt är att det var planerat som en studie med många fall där man sedan skulle följa hur det gick avseende hur trogen man varit dieten. Sedan gjordes studien om till en studie där kontrollgruppen blev de som ej följt dieten strikt. Och där kommer den tunga kritiken in, nämligen att man säger att de som det gick bra för följde dieten och de som det inte gick bra för följde inte dieten. De som det gick bra för hade en godartad ( benign) form av MS medan de som det inte gick bra för hade en malign form. Det kunde möjligen med hjälp av slumpen förklara resultatet att de 72 som följde dieten hade mycket bättre resultat:

Resultat: mycket färre dog till följd av MS, man försämrades avseende handikapp i mycket mindre utsträckning och antalet skov för de som följde dieten var ett skov vart nittonde år.

Resultatet kunde, då studien kom med redovisning av 35år med diet mot MS, med mycket stor möda förklaras med slumpen år 1990 då man trodde att antalet benigna fall av MS var cirka 15% ( det är i själva verket kriteriet på benign MS att man skall ha EDSS under 3 -tror jag det är- efter 15 år . Detta innebär inga synliga handikapp). När man undersöker detta närmare är det inte fullt så benignt – det finns kognitiv problematik, urinvägsproblematik och fatigue, parestesier som inte syns och dessutom visar det sig att efter 30 år finns det bara cirka 5 procent kvar som har ”benign” MS. Vid 35 torde det vara ännu färre. Därför faller det här argumentet mot Swanks studie i dag. Det är helt enkelt otroligt att hälften av hans grupp på 144 personer hade benign MS. Dessutom fanns där betydande handikapp redan då behandlingen påbörjades. I det korta programmet med RL Swank finns två av hans patienter med från studien som Swank publicerade i Lancet 1990. Man kan lyssna på dessa två patienter som intervjuades - det var inga benigna fall.

Den ökade kunskapen vi har idag om sjukdomen MS förlopp stärker Swanks fynd med dietens betydelse vid MS. Hans diet gick ut på en minskning av mättade fetter till under 20g/dag- vilket innebar inget el mindre med mjölkprodukter, inget rött kött, mer fisk, vegetabilisk olja, mer vegetabilier. Det finns alltså flera komponenter i diet som kanske kan förklara en del: fet fisk med D-vitaminer och omega 3, kanske var det typen av fetter som innehöll färre proinflammatoriska fettsyror och mer antiinflammatoriska fetter, kanske fiber och andra viktiga komponenter i grönsaker som vitaminer och andra viktiga nutrienter. Mindre med rött kött och karnitin. Eller kanske den här dieten gör att det blir mer godartade tarmbakterier som ger ett friskare immunsystem. ( Jämför fallen med MS som fick fekal transplantatión av andra skäl). Det finns alltså många möjliga förklaringar till varför diet skulle kunna hjälpa- och vi vet ju att 70-75 procent av MS troligen är miljöbetingat.

Ytterligare tre av Swanks patienter kan man se i en program på youtube från 2009 i samband med minnesstunden efter Roy Swank. ( Jag är inte 100-procentigt säker på att dessa deltog i studien men var i varje fall fall som varit sjuka i många år- en av dem 55 år vad jag förstår. ) Det är intressant att se dessa vitala personer som en illustration till studien. Det finns också en femtioårsuppföljning från 2003 då man lyckades hitta ett femtontal patienter som då var mellan 72-84 och som följt dieten i femtio år. Av dessa var 13 helt fysiskt aktiva medan två behövde någon assistans för att kunna gå. Mig säger dessa fall som man ser en del, men kanske mest som en illustration till studien.

Första tjugofem minuterna redogör Swank för sin studie

Bakgrund till studien:

Efter att bland annat ha studerat situationen i Skandinavien under 1940-talet drog Swank slutsatser att kost tycktes inverka på utvecklingen av sjukdomen MS. Statistiken från Norge är väl känd där de som åt en  kost liknande bondens med mycket mjölk och kött hade högre insjuknande än fiskebefolkningen trots att de bodde längre norrut ( i de flesta fall tyder statistiken på att ju längre från ekvatorn man bor desto mer fall av MS). Det andra med Norge var att under kriget minskade fallen med MS- en tid då man åt betydligt mindre med animaliskt fett och hade mindre med mat överhuvudtaget. Efter kriget ökade man konsumtionen med animaliskt fett och mjölkprodukter och då steg också fallen med MS.

Swank säger i videon att dieten inte är en bot mot MS, men det skyddar mot försämring för de ett stort antal. Det skyddar inte alla säger han men anger en så hög siffra som 95 procent. Han baserar detta på sin erfarenhet med 1500 MS patienter. Följer man inte dieten får man återfall.

Studien visar att det är viktigt att börja så tidigt som möjligt- de personerna som var minst handikappade då man började fick bäst resultat. Men de som hade större handikapp hade inte lika gott resultat- men deras försämring bromsades upp.

En annan sak som han ansåg var mycket viktig var stress. Han berättar om en kvinna som det gick mycket illa för. Hon följde dieten och det gick bra till en början, men så hamnade hon i en svår situation där hon efter skilsmässa och andra svåra saker stod utan något socialt stöd eller försäkring. Hon försämrades då snabbt och dog trots att man försökte hjälpa henne på många sätt.

Han talar om att man ger plasmatransfusioner vid försämringar eller till ex efter graviditet för att förebygga skov. Kanske är det samma effekt man får av detta som av gammaglobulin (IVIG)?

En sak som kanske också spelar en stor roll är Roy Swanks omhändertagande av patienterna.

Han tycks vid första besöket ägnat en stor del av dagen åt dem, med undersökning, genomgång av diet, genomgång av levnadsråd- det var bl a viktigt att vila en stund på dagen. Sedan var återbesöken glesa. En man berättade på minnesdagen att han endast träffat Swanks ganska få gånger men ändå lyckats följa programmet under de 55 år som hade gått 2009. Jag tror starkt på placeboeffekten som en viktig del i början av en behandling  sedan klingar den nog av men den kan hjälpa till att exempelvis följa dieten i början. Därför var detta mycket ovanliga omhändertagande av patienterna initialt mycket viktigt, men jag tror inte att placeboeffekten håller i 35 år -det är nog snarare månader det rör sig om.

Medelhavsmat.

Vad är det? I korthet:

Vad är medelhavsmat?

Är det vad man äter i Israel eller i Spanien, Grekland, Frankrike, Tunisien, Egypten eller vad det nu är. När Anna-Lisa i Att ta åran i egen hand var på rehabilitering i Egypten på sextiotalet fick hon vare sig grönsaker eller frukt på en månad med undantag av lite gurka. Jag vistades en tid i Israel i min ungdom. Jag tror den kost jag åt då var ganska lik den medelhavskost som avses då man gör undersökningar avseende medelhavskost och hälsa. Den mat man äter på Teneriffa, där jag numera vistas långa tider, skulle knappast uppfylla de krav som ställs. Det är mycket rött kött, mycket processat kött, mängder av skinka, mycket ost samt ett bröd som knappast kan kallas fullkorn.

Vad avser man med medelhavsmat i de studier som gör om mat och hälsa.

Man utgår då från en skala som avser hur mycket man konsumerar av följande mat: Grönsaker, frukt, fullkornsprodukt, fisk, nötter, olivolja, rött eller processat kött. Jag hittade den här skalan ute på nätet. Man kanske kan säga att det är en populariserad sådan skala, men det ger en bild av vad man menar.

Hur medelhavslik är din mathållning. Ge dig poäng!		Om ja ge dig en poäng	Om nej ge dig 0 poäng
Grönsaker	Jag äter två el fler “cups” per dag
Frukt	Jag äter två eller fler fruktdelar per dag
Fullkornsprodukt	Jag äter två el flera fullkornsprodukter per dag.
Rött vin	½ -1 glas rött vin per dag
Fisk 1-2 gånger i veckan	Fisk en till två gånger per vecka ( el fler).
Nötter	En liten näve nötter per dag.
Fett	Mycket olivolja och mindre andra fetter. Raps- och linfröolja går också bra
Rött eller processat kött	Högst två måltider i veckan
Baljväxter, bönor, ärter, linser.

Summa poäng:

Ju högre poäng man får desto mer medelhavsdietlikt äter man. Jag håller just nu på att lära mig lite mer systematiskt om medelhavsdiet och vad som ligger bakom forskningsmässigt.

Det är inte bara hälsingegårdar som blivit världsarv

Medelhavsdiet är ett världsarv enligt UNESCO.  I medelhavsdieten ingår inte bara de födoämnen som finns där utan också alltomkring- hur man får tag på maten, tillagningen och det sociala umgänget då man äter, festligheterna. Här är en av UNESCOs videos om Medelhavsdiet.

Svenskarna struntar i myndigheternas fettråd

skriver man på DN ekonomi. och felet är LCHF( låg kolhydrat mycket fett dieten).
jag har egentligen inte tänkt skriva mer om detta med kostdebatt- det är så mycket aggressivitet i debatten med anklagelser hit och dit som inte gör någon klokare, man kommer snarare ett steg närmare sin kokpunkt, jag ser Krusse stå och  slå med sina skor i FN under en debatt då jag läser vad som skrivs eller ser debatt i TV. ( Ursäkta att jag raddar upp en massa meningar efter varandra utan ordentlig satsdelning- men de känns som de hör ihop).

 I DN skriver man att livsmedelsverkets huvudsakligen är
• Ät mycket frukt och grönt
• Ät fisk 2–3 gånger i veckan
•Håll igen på godis, läsk, glass, snacks och bakverk
• Välj i första hand fullkornsprodukter
• Använd flytande margarin eller olja i matlagningen
• Salta mindre
• Ät varierat
• Ät enligt tallriksmodellen
• Välj mat med Nyckelhålet

Det är en kost som jag i mycket följer - dock inte idag då jag ätit en traditionell västvärmländsk rätt
"nävgröt", fläsk, lingonsylt och lingondricka. Där spräckte jag min dagliga dos av mättade fetter ordenligt. Den skall vara under 15 g per dag och det håller jag vanligen. Jag äter vegetariskt sex dagar i veckan nu och fisk en dag i veckan.  Det vegetariska är kanske allra mest därför att jag vet att kyckling och kalkon,  som jag åt  tidigare, inte känns så bra att äta ur djurrätt synpunkt.
Vad jag vill invända mot ovan är om "olja i matlagningen" innebär att man steker i olja. Då förändras de omättade fetterna och det är inte speciellt bra. Olivolja är bäst att steka i men det är inte heller speciellt bra. Jag brukar i bland ha i olivolja i vatten då jag steker. Jag brukar ha på vegetariska oljor efteråt i stället, linfröolja, rapsolja eller olivolja. Linfröolja är mycket rik på omega 3 och när man väl har laddat upp med den typen av omega-3 från växtvärlden fungerar det lika bra som omega-3 från fisk. ( Den omega-3 som finns hos gräsätande djur är riklig skriver en del, medan andra skriver att den är obetydlig ( jag tror 'Willett sa så). Jag har inte kollat upp det vetenskapliga underlaget.

Ovanstående kostråd är också  i stort sett de råd som Walter Willet rekommenderar. Så här tolkar kostdoktorn honom: http://www.kostdoktorn.se/legendariske-willett
Det  är lite lustigt och också lite lärande hur olika man tolkar saker utifrån sina egna utgångspunkter: Så tolkar jag Willett.

Ledgångsreumatism (RA) och bakterierna i tarmen

Om hälsa och tarmens bakterieflora

 

Forskaren Dan Littmans grupp vid New York University har i en studie funnit att personer som nyligen insjuknat i reumatoid artrit (RA) har en avvikande mikrobiota. Forskare i Göteborg har funnit att patienter som har en viss typ av bakterier i sin tarm har mindre risk att utveckla stroke. Det gäller en typ av bakterier som medverkar till att det bildas karotener i tarmen. Skrev relativt nyligen om olika aspekter på tarmbakterier ur hälsosynpunkt. Bl annat om att tarmfloran-tarmmikrobiotan hos barn i en by i Burkina Faso där man levde på stenåldersåkerbruk skiljde sig avsevärt från mikrobiotan hos europeiska barn.

Gamla vänner trängs undan och ersätts av några som kanske inte är vänner

Forskaren Graham Rook har skrivit en artikel om hur bakterierna i vår tarmkanal förändrats i och med att tiderna förändrats och att detta skulle kunna orsaka att det uppträder nya sjukdomar, att sjukdomar blir vanligare till exempel TID ( typ I diabetes) och MS. Tarmbakterierna deltar i och ”utbildar” immunsystemet. De bakterier, som funnits med sedan Adam och Evas tid i paradiset, har blivit gamla vänner och en sorts kroppsegna bakterier. Med nyare kostregimer och nya typer av kost ( konserveringsmedel, processad mat mm), hygienförändringar sker en betydande förändring av tarmfloran- de gamla vännerna blir färre och ersätts av bakterier som inte är så väl kända av immunsystemet. Rook är övertygad om att den ökning som skett under 1900-talet av TID och MS inte är en följd av genetisk förändring utan kan bara förklaras av miljöförändringar och menar att en sådan skulle kunna vara just den förändring av tarmfloran som skett- åskådliggjort av undersökningen av barn från Afrika och Europa.

Kan tarmbakterier förklara varför köttkonsumtion( rött kött) ökar risken för förkalkning i ådrorna?

Det är tidigare känt att tarmbakterier omsätter ämnena kolin och phosphatidylkolin bildas ämnets trimetylamin( TMA) som sedan omvandlas ytterligare till ämnen som främjar ateroskleros (förkalkningar i kärl) dvs trimetylamin-N-oxid. (TMAO). På ett liknande sätt omvandlar mikrobiotan i tarmarna hos möss L-carnitin ( som är ett trimetylamin som finns rikligt i rött kött) till TMAO enligt denna studie och man visade att det bidrog till utveckling av förkalkning i mössen kärl av typ arterioskleros. Samma forskare jämförde också ”köttätare” och vegetarianer som intog

L-carnitin och fann att köttätarna producerade mer TMAO trots att man alltså åt samma. Man visade också att det var tarmbakterier som åstadkom detta. Man gav försökspersonerna antibiotika som slog ut tarmbakteriena och efter detta sjönk produktionen av TMAO (knappast något bildades). Man tittade också på patienter som genomgick en utredning avseende hjärta och fann att L-carnitin halten i plasma förutspådde ökade risker för hjärt kärlsjukdom och större händelser av typ stroke och infarkt men bara hos de som samtidigt hade höga TMAO värden. Man drar slutsatsen att tarmbakterier på det här sättet kan bidra till att förklara varför man funnit ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och konsumtion av rött kött.

.

Så var det detta med reumatoid artrit och tarmbakterier.

För första gången har man kopplat en viss bakterie i tarmen till en autoimmun sjukdom.

Man undersökte nyinsjuknade i RA, personer som haft RA länge, personer med artrit kopplat till psoriasis och friska personer.

Man fann att de nyinsjuknade i hög procent ( 75) hade förekomst av bakterien Prevotella copri medan de andra grupperna hade betydligt lägre förekomst. De som hade en hög halt av Prevotella copri hade också lägre förekomst av bacteroides bakterier som brukar betecknas gynnsamma. Varför de som haft RA längre inte hade samma höga halt gavs ingen säker förklaring till man man talade om att den immundämpande behandlingen kanske minskar immunsystemet aktivitet och påverkar halten Prevotella copri.

Aldrig släppa taget

Filmen Aldrig släppa taget med ALS sjuka Maria Eggers finns på Kunskapskanalen play.
Sänds också i kväll 21.55 i Kunskapskanalen.

Svensk studie tyder på att fet fisk förebygger MS

Vid Karolinska har forskaren Bäärnhielm m fl gjort en studie där man undersökt om fiskkonsumtion påverkar risken för MS. Bakomliggande teori var att D-vitamin har visat sig förebygga MS. Man skriver att fet fisk är största dietkällan avseende D-vitamin. Frågan var nu huruvida konsumtion av fet fisk ( som alltså innehåller D-vitamin) skulle förebygga MS. Studien är en case-control studie (En grupp individer med sjukdom identifieras och deras exposition jämförs med en kontrollgrupp. Man letar efter samband mellan exposition och sjukdom. Fall-kontroll studier kan göras matchade eller omatchade. I fall-kontrollstudier utgår man från en grupp av individer med en speciell sjukdom och letar efter samband med exposition.). Här jämfördes 1879 fall av MS med 4135 kontrollpersoner.
Personer med hög konsumtion av fet fisk jämfördes med de med låg konsumtion och man tittade på utfallet beträffande MS. Man fann ett samband mellan hög konsumtion av fet fisk och minskad  risk för MS. För mager fisk fann man inget sådant samband. Till fet fisk hör lax och sill.
Är det omega-3 fettsyrorna i fet fisk eller D-vitaminet som avspeglar sig i detta resultat?

Mabthera

Här är en länk till MS sällskapets information om Mabthera.
Det finns också en sammanfattande studie om Mabthera. Intressant är det att det tycks ha effekt vid progressiv Ms ( hos en undergrupp under 50 år) dessutom finns det i undersökningen en effekt även på hela gruppen primär progressiv MS, men där var effekten inte statistiskt signifikant ( p var o,14- dvs sannolikheten att detta skulle vara en slump är cirka 1 på 8). Observera studierna som ingår är små men en betecknas som fas II-III - där fas III är den fas som används för bedömning om medlet skall godkännas för behandling av läkemedelsverk i olika länder.
Effekten på skov är också anmärkningsvärd samt de positiva effekter man ser på magnetkamerafynd.

Biverkningar: där fanns en del biverkningar men det tolererades ganska väl. Mabhera har getts till 180000 personer av vilka många har reumatoid artrit (RA) och det finns sex fall av PML, dvs ett fall på 30 000, dvs i det närmaste obefintligt i de fall där det gäller RA.

Här är en presentation av Perrone som går fjärde året på läkarutbildningen och har gjort denna studie:
Presentationen gjordes på denna kongress.

  Han säger att för patienter med sekundär progressiv MSfinns få behandlingsalternativ. Den enda godkända behandling för sekundär progressiv MS är Novantrone i USA.

Fas I och II-studier har visat god säkerhet rituximab vid skovvis förlöpande MS

 Perrone har granskat  25 patienter vid University of Massachusetts Multiple Sclerosis Center med sekundär progressiv MS som behandlats med rituximab under 2 år. Utfallet blev att de antingen stabiliserades eller förbättrades i 84% av fallen.

Fyra patienter (16%) svarade inte på rituximab och deras sjukdom fortsätter att utvecklas.

Perrone och kollegor har använt EDSS skala, 25-fots gångtest, och nio-håls motorik test ( se youtube) hos 30 patienter som stod på rituximab terapi för 2 år

 Nine hole peg

. Det var 13 män och 17 kvinnor, medelålder 56 år, med en genomsnittlig sjukdomstid på 12 år. Fem patienterblev senare uteslutna.

Forskarna fick tillgång till data från 2 år innan rituximabterapi att fastställa graden av progression, och de erhållna poängen ett (1) år innan behandling användes  för utgångspunkt (baseline). Studien hade inga kontrollgrupper.

Resultaten visade att 2 år innan rituximabterapi fanns statistiskt signifikanta ökningar i EDSS-poäng (0,5 poäng per år, p = 0,02), rapporterade Mr Perrone och hans kollegor. Efter behandlingen började, det fanns inga signifikanta skillnader i jämförelse med baslinjevärdena hos majoriteten av patienterna (mindre än 0,1-procentenheter mellan första och andra behandlingscykeln, och 0,05-punkts ökning mellan andra och tredje behandlingscykel) ,vilket tyder på att patienterna  stabiliserats med denna behandling. Behandlingscyklerna var 6 månaders mellanrum.

Man tittade också på utvecklingen utifrån EDSS-poäng. Efter två (2) år var 12 patienter (48%) stabila och hade ingen förändring av EDSS poäng, 9 patienter (36%) visade signifikant förbättring i EDSS-poäng, och hos fyra patienter (16%), fortsatte sjukdomen att utvecklas.

Man fann också att patienter med större handikapp( högre initiala EDSS-poäng )   tycktes  stabiliseras i högre grad efter behandling, medan patienter med initialt lägre EDSS-poäng var mer benägna att uppvisa en betydande förändring i EDSS.( Något som kanske visar att det är få patienter och att slumpen spela in  men kanske är det också så att progressionen går snabbast i början  och sedan mattas av.  Min kommentar). Hur som helst vid RA har medlet en god effekt och det tycks också vara så vid MS.
Det finns ett medel med liknande verkningsmekanism Ocrelizumab som det finns mer forskning kring avseende MS. Det är nog så att det inte finns så mycket pengar att tjäna på rituximab- medlet har varit så länge på marknaden och den goda sidan av det är att det är  just denna marknadskonkurrens som gjort att det kommit nya medel. Läkemedelsbranschen är en ganska utsatt bransch och det kommer totalt ganska få nya medel har jag förstått. Det är oerhört dyrt att få fram nya medel.

Andra delen av dokumentären Den sista resan.

Sänds nu på söndad 15.03.  Den här gången handlar det om Erkki  och vad som förde honom fram till beslutet att avsluta sitt liv på Dignitas i Schweitz. Ett angeläget ämne som bör diskuteras. Då jag fick diagnosen MS omvärderade jag min inställning till detta eller kanske snarare tänkte djupare på det. Det kändes att det angick mig.
När jag var barn hade jag en nära anhörig med en ganska svår MS(sängbunden många år) och rent emotionellt hade jag fått en mörk bild av sjukdomen.  Jag har fått omvärdera det också. Speciellt under senare år. Det är inte bara medicinerna som kommit, det är också fysisk träning, kunskapen om rökning,  sol och D vitamin, övervikt och MS och också det psykiska välmåendets betydelse ( det finns en större del av MS personer som är deprimerade än genomsnittligt). Autolog stamcellstransplantation kanske till och med botar sjukdomen.

Samtidigt tycker jag mig ha läst att antalet benigna fall är ganska litet om man ser det på lång tid.

Om benign MS

Det är en diagnos som ges i efterhand, det går inte att göra från början.

15 år med sjukdomen MS där man inte ha ngn funktionsnedsättning brukar betecknas MS. EDSS 3 poäng eller mindre. Vid EDSS 3 har man inga synliga funktionsnedsättningar för personer i allmänhet men de finns och kan i sig vara ganska besvärliga.

Ungefär 30 procent av de med MS uppfyller detta kriterium skriver MS Research Blog, men efter 30 år är det bara 5 procent som uppfyller kriteriet. Vid 35 är det sannolikt ännu mindre.

(Efter 35 år finns knappast några kvar. ( Vilket ju gör Swanks studie om diet och MS extra intressant eftersom han följde sina patienter i 35 år i sin kända studie- argumentet att hans fall som klarade sig bra var av typen benign MS tycks falla med de kunskaper man har nu om utvecklingen). Hans forskning var inte out of the box då den började men är det med nutida standard. Men forskning kan vara out of the box och vara bra speciellt om nyare kunskap gör att motargumenten inte håller längre.Exakt vad som gjorde att de patienter som följde dieten klarade sig så bra vet jag inte men de gjorde det i minst 35 år. Så det finns skäl till att ha gott hopp.

Ingvor ville att man skulle ha  fest inför det allra sista:
Här är Saturday Night Fever of 1880's

Där var Bolla, den präktiga Takeneflickan,
hon är fager och fin, men har intet i fickan,
hon är gäcksam och skojsam och käck.
Där var Kersti, den trotsiga, vandrande, vilda,
där var Finnbacka-Britta och Kajsa och Tilda
och den snudiga Marja i Bäck.

Där var Petter i Toppsta och Gusten i Backen,
det är pojkar, som orka att kasta på klacken
och vischa en flicka i skyn.
Där var Flaxman på Torpet och Niklas i Svängen
och rekryten Pistol och Högvaltadrängen
och Kall-Johan i Skräddarebyn.