Gurkmeja och sjukdom
Inledning
Jag har tagit gurkmeja i flera år,
men nu har jag läst en sammanställning som gjort mig tveksam till
att fortsätta. Det är en krydda som används mycket i Indien och
som tros ha potential att bekämpa sjukdomar. Sammanfattningen av
forskning kring denna krydda finns på sajten MSologi. Gurkmejan
behövs i stora doser för att kunna tas upp i tillräckliga mängder.
Jag har läst om studier som visat att gurkmeja tas upp lättare
tillsammans med peppar varför jag alltid kombinerar kryddorna. Jag
tar själv alltid gurkmeja som krydda och inte enskilt som någon
sorts medel, vilket jag förstått att många gör. I den här
artikeln skriver man att kryddan kvarstannar längre i kroppen om den
tas med olja.
Det finns ett par saker i det som läser som gör mig tveksam. Det är dels att det finns sparsam forskning om gurkmejans effekt hos människor och beträffande MS finns det inget alls. Däremot finns en fas II studie på gång som skall utvärdera kombinationen Rebif och gurkmeja för att se om det ger en ytterligare effekt. Studien heter CONTAIN, om man söker på clinicaltrials.gov heter studien NCT01514370. Det finns studier som antyder att gurkmeja kan ha en viss effekt vid reumatoid artrit och diabetes typ II(Chuengsamarn and colleagues. Diabetes Care 2012;35:2121-2127; Chandran & Goel. Phytother Res 2012;26:1719-1725). Dels finns också eventuella allvarliga biverkningar.
Bara studier i laboratorier och på djur.
Men studierna som gjorts är i huvudsak prekliniska, det vill säga det är studier gjorde på laboratorium av typ ämnets påverkan på vissa celler och det finns studier gjorda på möss med EAE (experimentell autoimmun encefalit), det vill säga de modeller av MS som framkallats på möss.
Det man sett är att gurkmejan tycks påverka några T lymfocyter som är involverade i MS, CD4+ och CD8+. ( Tysabri tros ha sin verkan via CD4+, och gör så att denna T-cell inte kan passera blodhjärnbarriären).
Gurkmeja tycks också påverka signalsubstansen gammainterferon. Detta är en proinflammatorisk signalsubstans, vars verkan man studerade för att se hur den påverkade skov av MS. Gammainterferon ökade sjukdomsaktiviteten vid MS. Gurkmeja tycks minska produktionen av gammainterferon.
I laboratoriet tycks alltså gurkmejan ha gynnsamma effekter på delar av immunförsvaret då man studerar påverkan på celler.
Jag har tidigare skrivit om gurkmejans effekt på transkriptionsfaktorn NF-kappaB. Detta är en substans som deltar i cellernas tillverkning av protein, och beskrivs ibland som en strömbrytare som slår på att bildning av ett protein skall ske och NF-kappaB tycks ha en central roll i immunförsvaret. Det finns också mediciner ( Tecfidera) som påverkar just Nf-kappa B faktorn, och som tros minska inflammationen. En nyligen gjord studie tyder också på att gurkmeja skyddar axon mot skada ( neuroprotektion)
Studier på EAE hos djur
Man har funnit att gurkmeja tycks hämma några substanser som verkar proinflammatoriskt bl a gammainterferon och interleukin-17 och detta tycks minska hur allvarligt djur drabbas av EAE.
Forskning gurkmeja och människor ( kliniska studier)
Men sedan finns det inte mer forskning om MS och gurkmeja. Ett problem är att det är en föda och inte ett farmakologiskt medel vilket aktualiserar problemet med vem skall finansiera studier. I de doser som behövs räcker det inte med att ge det som krydda. Det försvinner ganska snabba ur kroppen och när det kommer till tjocktarmen är det låga koncentrationer. ( Det studeras om det eventuellt skyddar mot tjocktarmscancer (Carroll and colleagues. Cancer Prev Res [Phila] 2011;4:354-364).
Det finns ett par saker i det som läser som gör mig tveksam. Det är dels att det finns sparsam forskning om gurkmejans effekt hos människor och beträffande MS finns det inget alls. Däremot finns en fas II studie på gång som skall utvärdera kombinationen Rebif och gurkmeja för att se om det ger en ytterligare effekt. Studien heter CONTAIN, om man söker på clinicaltrials.gov heter studien NCT01514370. Det finns studier som antyder att gurkmeja kan ha en viss effekt vid reumatoid artrit och diabetes typ II(Chuengsamarn and colleagues. Diabetes Care 2012;35:2121-2127; Chandran & Goel. Phytother Res 2012;26:1719-1725). Dels finns också eventuella allvarliga biverkningar.
Bara studier i laboratorier och på djur.
Men studierna som gjorts är i huvudsak prekliniska, det vill säga det är studier gjorde på laboratorium av typ ämnets påverkan på vissa celler och det finns studier gjorda på möss med EAE (experimentell autoimmun encefalit), det vill säga de modeller av MS som framkallats på möss.
Det man sett är att gurkmejan tycks påverka några T lymfocyter som är involverade i MS, CD4+ och CD8+. ( Tysabri tros ha sin verkan via CD4+, och gör så att denna T-cell inte kan passera blodhjärnbarriären).
Gurkmeja tycks också påverka signalsubstansen gammainterferon. Detta är en proinflammatorisk signalsubstans, vars verkan man studerade för att se hur den påverkade skov av MS. Gammainterferon ökade sjukdomsaktiviteten vid MS. Gurkmeja tycks minska produktionen av gammainterferon.
I laboratoriet tycks alltså gurkmejan ha gynnsamma effekter på delar av immunförsvaret då man studerar påverkan på celler.
Jag har tidigare skrivit om gurkmejans effekt på transkriptionsfaktorn NF-kappaB. Detta är en substans som deltar i cellernas tillverkning av protein, och beskrivs ibland som en strömbrytare som slår på att bildning av ett protein skall ske och NF-kappaB tycks ha en central roll i immunförsvaret. Det finns också mediciner ( Tecfidera) som påverkar just Nf-kappa B faktorn, och som tros minska inflammationen. En nyligen gjord studie tyder också på att gurkmeja skyddar axon mot skada ( neuroprotektion)
Studier på EAE hos djur
Man har funnit att gurkmeja tycks hämma några substanser som verkar proinflammatoriskt bl a gammainterferon och interleukin-17 och detta tycks minska hur allvarligt djur drabbas av EAE.
Forskning gurkmeja och människor ( kliniska studier)
Men sedan finns det inte mer forskning om MS och gurkmeja. Ett problem är att det är en föda och inte ett farmakologiskt medel vilket aktualiserar problemet med vem skall finansiera studier. I de doser som behövs räcker det inte med att ge det som krydda. Det försvinner ganska snabba ur kroppen och när det kommer till tjocktarmen är det låga koncentrationer. ( Det studeras om det eventuellt skyddar mot tjocktarmscancer (Carroll and colleagues. Cancer Prev Res [Phila] 2011;4:354-364).