Diskussionen om föda handlar ofta om
strid mellan reduktionister och de som har en mer översiktlig syn på
kost. För reduktionisten handlar det mer om enskilda
nutritionsfaktorer typ kolhydrater eller fetter. Den motsatta sidan
som man kan kalla generalisterna påpekar det viktiga faktumet att
varje komponent i en diet samverkar, samarbetar eller med ett mer
heltäckande ord interagerar andra komponenter i kosten på ett högst
komplicerat sätt. Som generalist blir det också svårt att göra
placebokontrollerade studier eftersom det då är svårt eller
rentav omöjligt att kontrollera denna interaktion på ett bra sätt.
Andra former av studier måste till.Med min syn på mättade fetter
skulle man kunna kalla mig reduktionist men så gott det går
försöker jag vara en generalist, eftersom mig förefaller tankarna
logiska att ett ämne som man äter påverkar många fler ämnen. Ett
närliggande exempel är gurkmeja och peppar. Jag läste hos en
indisk forskare ( västerländskt skolad) att gurkmeja tas upp
avsevärt bättre om det kombineras med svartpeppar- om jag minns
rätt åtta gånger- tyvärr har jag inte kvar referensen. En annan
sak är att järnupptaget blir bättre med vitamin C. Vill man kan
den här listan nog göras hur lång som helst. Ett annat exempel är
kalcium och magnesium. Att äta kalcium utan magnesium gör att
kalcium tas upp sämre. I naturen är det så vist ordnat att många
livsmedel exempelvis nötter och mandlar båda är rika på kalcium
och magnesium. Och här kanske förklaringen finns- det är Darwin
igen som kanske förklarar- vi har nog som art (och inte bara vi utan
också andra arter) utvecklat det här förhållandet till kalcium
och magnesium eftersom de i naturen förekommer tillsammans.
Författaren och läkaren Daphne
Miller har skrivit boken The Jungle Effect. Det framkommer klart att
hon inte är reduktionist utan generalist. Hon arbetar i San
Fransisco och i sin praktik träffar hon på patienter med rötter på
många ställen runt om i världen. Hennes huvudtema är att hennes
patienter drabbas el riskerar att drabbas av de så kallade
välfärdssjukdomarna i det nya hemlandet medan förfäderna som
behållit matvanor då de kommit till USA och de som levat i
respektive hemländer inte drabbas i samma utsträckning. Daphne
Miller ger sig ut till de olika ställen som hennes patienter
härstammar från och kallar det cold spots- kalla punkter med låg
frekvens av prostatacancer och bröstcancer på exempelvis Okinawa i
Japan medan risker ökar kraftigt hos de nya generationerna i USA.
Hon kommer på samtliga platser hon besöker fram till varför hon
tror att sjukdomspanpramat förändras. Det har mycket med processad
mat att göra. Det vill säga mat som innehåller mycket tillsatser
och förändrade produkter. För Okinawa gäller bl begreppet Hara
Hachi Bu- att man skall äta till man blir 80 procent mätt.
Mättnaden kommer senare. Ett annan viktig del är “ röra på sig”
de äldre generationerna var mycket aktiva och på Okinawa förekom
maratonlopp där det bland annat ingick mycket äldre människor men
framförallt gällde det inte motion utan snarare att undvika att
sitta för mycket. Att ta tag i tillfällena att få röra sig, gå
trappor i stället för hiss, cykla eller gå i stället för att ta
bil osv. Men VAD man åt var naturligtvis viktigt.
För att äta som äldre människor på
Okinawa ( yngre hade i stort sett anammat Coca Cola och Mc Donald
dieten) bör man äta rikligt med frukt och grönsaker helst
säsongens. Av soja bör ma äta det som inte är processat- dit hör
helsoja som finns i tofu, sojabönor. Osötat sojamjölk är också
acceptabelt.
Man bör få sitt fett från fisk (
omega 3). Övrigt kött skall helst vara från vilt. Och man skall
äta begränsat med kött.
D-vitamin är också viktigt från fisk
och från sol.
Lykopen tros vara ett viktigt ämne för
att undvika bl a prostatacancer och det finns i vattenmelon, grön
grapefrukt, samt tomater och guava. Obs att kokta tomatprodukter
innehåller mest lykopen
Kålgrönsaker och exempelvis haricots
verts innehåller sulforaner som också tros bekämpa cancer. Om
man värmer upp dessa minskar upptaget av sulforaner läste jag
nånstans men om man kombinerar med någon okokad grönsak exempelvis
ruccolasallad förbättras upptaget. Åter ett exempel som talar för
att ha en generalists syn på kost.
Av liknande anledning besöker Miller
bl a Island, Afrika, Sydamerika, Kreta och finner lite olika matvanor
men till sist blir ändå slutsatserna. Omega 3 ( fisk och kött och
vegetariskt), olivolja, fibrer, fullkornsprodukter, grönsaker, frukt
är nyttigt. Begränsat med socker och onyttiga fetter. Begränsat
med kött. Lite processad mat. Sparsamt med mjölkprodukter.
Det starkaste evidensunderlaget
avseende en kost nyttig för hälsan har medelhavskosten läste jag
nyligen på Medscape.
Enjoy |
Jag läser det mesta om kosten som kan bidra till MS.
SvaraRaderaFör ett antal år sedan hängde jag upp kartor i hallen vart sjukdomen MS fanns mest.
Jag kom direkt in på D vitaminbrist så kosten kan vara en bidragande orsak.
Irans spike i MS fall talar i samma riktning.
http://www.youtube.com/watch?v=yERsG3Th5wg