Sputnikvaccinet har gjort fler än Putin glad-- även vi i väst

 

Sputnikvaccin, som också kallas  Gam-COVID-Vac tycks enligt en artikel i välkända medicinska tidskriften Lancet vara ett effektivt vaccin. Den studie man publicerar och introducerar är en Fas III studie.

Det har funnits mycket frågetecken kring detta vaccin sedan man släppte det för allmänheten i ett tidigt skede, dvs efter fas II studier. Putin sade bland annat att hans dotter tog det då.

Vad innebär fas II och fas III studier, bland annat:

Fas II studier är undersökningar där man undersöker effekten av ett läkemedel på människor. Varför man inte använder dessa studier för att godkänna ett läkemedel är vanligast för att  det är för litet personer  i studien för att det skall ge ett statistiskt säkert resultat. Syftet med undersökningen i Fas II är att se om det har någon effekt. Om man inte ser någon effekt så går man inte vidare med de skarpare Fas III studierna.

Krav som ställs på en studie för att den skall accepteras i en  välrenommerad medicisk tids:rift.

Det finns vissa krav för att en studie skall accepteras i de välkända tidskrifterKna och ett sådant är att studien skall ha genomgått en peer review, dvs den skall ha blivit granskad av expert(er) som tidningen utsett. Experterna granskar hur studien gått till, vilka modeller man använt och försöker att hitta fel och hitta alternativa slutsatser till de skribenterna har gjort. Om studien klarar gå igenom detta synålshål kan studien publiceras. Den ryska studien publicerades således efter dylik granskning. I bland kritiseras det är granskarna är anonyma. Det kan ju dölja sig en forskarkonkurrent bakom .

Sputnik vaccinet är ett DNA vaccin 

Sputnikvaccinet  är ett vaccin ganska lika  Astra-Pfizers. Med vaccinationen introducerar man i kroppen en del av Coronavirusets DNA; Den del som medverkar till bildandet av de proteiner som bygger upp taggarna ( spikes) som omger virusets hölje. Dessa  taggar är det som fäster Coronaviruset på kroppscellerna och möjliggör att hela viruset passerar in i cellen och ge sjukdomen Covid 19.

I vaccinet behövs en bärare av  det aktuella DNA:t in i kroppscellen. I Astra Phizers fall använde man en sorts virus ( som kallas adenovirus och infekterar elefanter) Detta för att det inte skall finnas något immunförsvar hos människan som bryter ner vaccinen innan det får verka. I fallet med Sputnikviruset så använder man två olika adenovirus vid de två injektionstillfällena för att ytterligare minska risken att det skall angripas av immunförsvaret. De virus som ges med vaccinationen kan ej förmera sig då de inte har den fullständiga arvsmassan.  Arvmassan från Coronaviruset kan ej heller bilda ny virus  men däremot kan den producera mängder av typ spikesäggviteämnen, som immunförsvaret lär sig känna igen och producerar motmedel emot som antikroppar och vissa vita blodkroppar.

Sputnikvaccinet tycks ha god effektivitet

Hur effektivt är då Sputnikvaccinet enligt studien. Det man rapporterar är effektiviteten 21 dagar efter första dosen och den var drygt 91 procent.  Man säger vidare i rapporten att ju längre tid som gått efter första dosen ju bättre tycks effektivitet vara. Detta är också vad man funnit med Johnson&Johnson vaccinet. Efter 49 dagar var det där inga nya insjuknanden.

Det finns en del information om att man ev kan kombinera Spotnikvaccinet med Astra-Zenecas. De båda bolag som producerar vaccinen har sedan tidigare samarbete.

Om allvarliga biverkningar

Beträffande allvarliga biverkningar fann man inga sådana relaterade till vaccinen men det fanns allvarliga biverkningar som inte var kopplade. Man såg ett lika stort  allvarliga biverkningar hos kontrollgruppen som fått placebovaccin (icke verksamt vaccin-troligen fysiologisk saltlösning).

Det är ganska troligt att detta ryska vaccin också kommer att godkännas inom EU, men det levereras redan till många länder varför det i så fall troligen kommer att ta tid innan det kommer hit. Hur det blir med det så bidrar det ju till att bekämpa pandemin då flera u-länder beställt och även fått levererat en del.

Källa The Lancet