Lite om hjärnan och musik

Något jag skall berätta om snart för några jazzvänner

Ronnie Gardiner

Ronnie Gardiner är förutom trummis upphovsman till en terapi för hjärnskador och har utvecklat det bland annat från sitt musicerande.

Det är en terapi baserad på rytm. Rytmen är basal och finns med oss redan från fosterlivet i form av mammans hjärtrytm I sin rytmterapi idag arbetar Gardiner med tre (3) r, rytm, rörelse och röst. Teoretiskt kan syftet med behandlinen liknas vid en elektrisk omkoppling i hjärnan: att lära de intilliggande områdena i hjärnan att ge samma impulser som det skadade området inte längre kan ge. Den av Ronnie Gardiner utvecklade metoden har ett unikt notsystem för rörelser och rytmer. Syftet är att stimulera så stora delar av hjärnan som möjligt och att utveckla, förbättra kontakterna mellan båda hjärnhalvorna. Ronnie har sett att det förbättrat kroppsspråket, koordinationen av motoriken och förmågan till koncentration hos de strokepatieter som deltagit i rehabilitering

.Informationen hämtad från Kreaprenör

Neuroplasticitet Man kan nog säga att hans terapi är ett exempel på hjärnans neuroplasticitet som kanske är det viktiga i vad jag säger här. Neuroplasticitet är ett ganska nytt begrepp, som betecknar hjärnans utvecklingsförmåga, att läka efter skador, att bilda nya nervceller. För inte så länge sedan trodde man att inga nya nervceller bildades efter att man föddes, och att det enda som hände var att ett visst antal nervceller i hjärnan dog varje dag, vanligen 10 000. Så är inte fallet. I vissa delar av hjärnan bildas ny celler hela livet. Hjärnan har en förmåga att utvecklas och att läka sig själv. Träning med exempelvis pianospel gör att man får förstorade områden i hjärnan där just centrum för bland annat fingrarnas muskler. Träning av andra förmågor gör att andra områden utvecklas. Ett känt exempel på detta är att taxichaufförer i London har området för minne av namn och geografisk lolalisation förstorat jämfört med andra. När något område skadas i hjärnan finns en viss potential för att detta skall kompenseras med neuroplasticitet, att nya nervbanor bildas, att nya nätverk mellan hjärnceller i hjärnan utvecklas. Så fort vi överför något till långtidsminnet bildas nya förbindelser mellan olika nervceller. Detta håller på hela livet.

Träning i att spela piano ger vissa förändringar i hjärnan avseende händernas motorik. Gäller andra instrument också, och speciellt om man börjar före 7 års ålder är detta markant.

Här är Dave Brubeck: Take the A-Train.

1. Det sker en stor tillväxt av hjärnan då man framtill av hjärnan från man är född till 25-årsåldern. Denna utvecklingsneuroplasticitet är speciellt stor under puberteten. Eftersom den kommer olika tidigt hos olika personer och det också skiljer sig två år mellan pojkar och flickor kan hjärnorna vara på tolvårsåldersstadiet hos en del i en skolklass och hos andra kan det vara på 18 årsstadiet.
2. En liknande förmåga till förändring finns om en stor skada inträffar exempelvis en stroke, olycka, operation. Då sätter en liknande läkningsprocess igång. Läkningsneuroplasticitet
3. Slutligen finns en ständigt pågående nybildning av nervceller och omändring av nervceller med nya kontakter mellan dem, ny nätverk mellan nervcellerna. Detta har med inlärning av nya förmågor och minnet att göra. Inlärningsneuroplasticitet.

Att hjärna och musik och talförmåga hängde ihop skrev man om redan på 1700-talet. Olof Dahlin skrev 1745 om den dumbe (mållöse) som kunde sjunga. Det handlade om Jon Persson som vid 33 års ålder fick ett slaganfall med förlamningssymtom från högra sidan av kroppen och förlust av talförmågan (afasi). Han kunde inte säga mer än ordet ”ja”. MEN han kunde sjunga psalmer , psalmer som han lärt innan han blev sjuk och detta gjorde han rent och tydligt som när han var en frisk. Han måste dock hjälpas igång av någon annan. Dessutom kunde han på samma sätt läsa kända böner om någon hjälpte honom igång och bönerna lästes med betoning av rytmen.

Musik och rytm tycks aktivera strukturer i båda hjärnhalvorna samtidigt men mer i högra halvan än vänstra. Vid skador på exempelvis talcentrat som finns på vänster sidas hjärnbark kan man med musikens hjälp ordna fram mer neurala resurser( nätverk mellan olika nervceller) för att träna tal, språk eller kognitiv träning som minnesträning.

När man tränar att tala efter en hjärnskada med afasi, kan sjungande som till stor del härstammar från centra i högra hjärnhalvan göra att man smiter förbi skadan i vänstra hjärnhalvans talcenter för att träna patienternas tal. Man har till exempel visat att sång kan göra att man lär sig ord bättre. Vid enbart tal aktiveras till stor del talcentra i vänster sida av hjärnan. Musik plus text engagerar fler hjärncentra på samma gång. Tajmingen är viktig för att text, rytm, motorisk aktivitet skall komma exakt rätt. . Det verkar som musiken också kan verka aktiverande vid uppmärksamhetsstörningar pga hjärnskada. Sång och träning av musik på instrument gör också att man utnyttjar betydligt fler olika nätverk mellan celler i hjärnan än enbart tal, eller enbart en motorisk uppgift. Speciellt har man visat att om en musiker börjar träna ett instrument före sju års ålder får mer tillväxt av hjärnan för just de muskler man arbetar med, exempelvis hos violinister, pianister. Ett exempel på hur utvecklingsneuroplasticitet kan påverkas.
Musik Alice Babs och Duke Ellington. Tajming är viktig för avancerade kognitiva uppgifter, organisationsförmåga exempelvis. En av Ellingtons förmågor var ledarskap, och musiken kunde bidra till att utveckla den,

Under senaste 20 åren har en stor kunskap om hjärnan tillkommit, kanske är 95 % av vad vi vet detta med neuroplasticitet. Det har nämligen kommit till flera olika undersökningapparaturer som möjligtgjort detta. På en bild finns en så kallad magnetkamera, Magnetic Resonance Tomography. En utveckling av den gör att man kan studera förändrad cirkulation i hjärnan, något som visar var aktiviteter är på gång. Med hjälp av detta och flera andra metoder kan man nu oblodigt studera skallens inre och hjärna samt ryggmärg. Många har sannolikt gjort magnetkameraundersökning. Man måste då ta bort alla metaller annars far dessa iväg och kan orsaka stor skada. Det dundrar kraftigt och de som har claustrofobi är det svårt för. Ett sätt att motverka sådana känslor är att man kan få ta med sig favoritmusik och spela under undersökningen. Ett exempel på musikens påverkan på hjärnan emotionellt. Melodier i dur och snabba tempon kan ge lyckokänsla, medan melodier i moll och långsamma tempon kan motsvara ledsenhet. Snabba tempon tillsamman med dissonanser kan ge känsla av oro och fruktan. Dissonanser kanske genomgående i olika kulturer skapar ledsenhet. Till en del är dissonanserkulturbetingade men tycks också vara en inre kvalitet i musiken. Man har studerat spädbarn på fyra månadr och funnit att de reagerar negativt på dissonanser ( men samtidigt när man vet att spädbarnen erfarenheter börjar redan i fosterlivet och med moderns upplevelser så är kanske det inte heller helt obetingat till kultur).

Musik Louis Armstrong Westendblues- jag skulle kunna ta med mig denna in i magnetkameran. Det påverkar mig emotionellt och binder min uppmärksamhet.

1. . Man kan ha olika perspektiv eller sätt att se på hjärnan. Ett sätt är att dela in den i höger och vänster hjärnhalva. Vänster hjärnhalva är hos de flesta dominant, eftersom där finns centrum för tal dvs ordförståelse och artikulation, där finns de centra som styr rörelser och uppfattar känsla från den pariga kroppsdel, arm fot man använder mest. Höger hjärnhalva är dock minst lika viktig, den har en förmåga för uppfattning av helheten, en del av kreativiteten. De som bara lyssnar till musik använder i stort sett högra halvan, men musiker och de som analyserar tenderar att mer och mer använda vänster hjärnhalva. Förbindelserna mellan de båda hjärnhalvorna är viktig eftersom hjärnan arbetar som en enhet, nätverkar mellan olika viktiga centra i hjärnan för varje händelse i storhjärnan och hjärnbarken kortex.
   Man skall dock inte stirra sig blind för detta med olika centra för olika förmågor, varje förmåga är beroende av att olika nervceller på olika ställen samarbetar. En annan bild visar fMRI bilder över olika delar som stimuleras då man lyssnar på musik. För att gå måste man kunna både känna var olika delar av kroppen finns och man måste kunna styra kroppens muskler. När man lär sig en ny förmåga engagerar många olika nervceller på olika ställen och nya förbindelser och nya celler bildas.(inlärningsneuroplasticitet) Exempelvis när man lär sig gå, eller när man lär sig spela piano. Ju mer man tränar en förmåga desto färre hjärnceller engageras. När en proffsmusiker spelar ett stycke använder denne betydligt färre hjärnceller än amatören som spelar samma stycke. När man lärt sig gå blir detta automatisk och omedvetet.
   Musik: Louis Armstrong and Ella Fitzgerald: Här är det nog så att musiken kan tilltala alla människor, njutas av och att höger hjärnhalva användes hos mig. Hos Louis och Ella var det säkert så att vänster hjärnhalva användes. Centra för analysförmåga, tonarter, texter.

1. En annat uppdelningssätt kan vara utifrån hur hjärnan utvecklats. Vi skall se en bild som visar hjärnan hos primitiva djur, hummer, groda, fågel, fisk och människan. Det unika för djur högre upp i evolutionskedjan är storhjärnan och för människan är det hjärnbarkens utveckling. Det är därifrån beteckningen reptilhjärnan kommit, en skämtsam beteckning på när omedvetna krafter styr,vid driftpräglade beteenden och grundläggande biologiska funktioner. Oftast syftar begreppet på hjärnstammen men i vissa fall räknas även lillhjärnan och amygdala dit. Reptilhjärnan är inte ett vetenskapligt begrepp utan används framförallt i massmedier . Många viktiga funktioner finns inom de lägre områdena till exempel är centra för andning, cirkulation och hjärtverksamhet till stor del omedvetna. Stor del av minnesfunktionen är baserad i områden nedanför hjärnbarken. Även primitiva varelser har minne. Eric Kandel fick Nobelpriset för banbrytande forskning om minnesfunktioner hos snäckan Aplysia. Vid utövande av musik ställs stora krav på de olika minnescentra. Då något går från korttidsminne till långtidsminne innebär det att nya förbindelser bildas mellan olika nervceller. Inlärnings neuroplasticitet. Denna form av att utvecklas finns kvar hela livet. Det är till och med så att där är den äldre hjärnan överlägsen den yngre. Den har ofta uppspårade banor där yngre behöver göra nya. Ett sätt att främja denna förmåga att utveckla hjärnan är att försöka tänka i nya banor, se saker på ett nytt sätt.Där finns något som samhället är dåligt på att utnyttja.
   Som att sätta nya texter till gamla melodier, ge musiken ett nytt innehåll.
   Musik Monika Zetterlund As time goes by/ men tiden går

2. Ett tredje sätt att dela in hjärnan är titta på olika var olika centra för olika funktioner finns. Var talcentrum ( förstå tal) finns har man vetat i mer än 100år och likaså var Brocas area( att artikulera, att tala) finns. Under senare år har man tilldelat Einstein en egen area, ett område för abstrakt och metaforiskt tänkande. Ett område som inte ligger långt i från området för att förstå tal, och heller inte för det område som är välutvecklat hos musiker- planum temporale- de som har absolut gehör, absolute pitch har speciell stort på vänstersidan. Någonstans har jag läst att Einstein spelade fiol då han ville vara kreativ.

Men egentligen vet man numera att för alla aktiviteter och egenskaper gäller att det är nätverk som gäller. När man till exempel tar in information via synen delas den upp i små, små bitar, hur storlekar, lutningar, uppdelningar av färger och mycket mycket mer. När man ser en grön ask så är det egentligen något helt annat hjärnan ser men plockar sedan ihop det till en grön ask. På samma sätt är det med hörseln, när vi lyssnar till musik separeras den i olika delar som sedan via olika nätverk sätts samman så att vi uppfattar en viss musik.

Musik:

Man har börjat studera vad som händer i hjärnan vid improvisation. Man tror ju att improvisation har med kreativitet att göra. Att studera detta i magnetkamerautrustning är svårt eftersom instrument ofta innehåller metaller. Men man har gjort åtminstone en undersökning där man byggt ett keyboard av plast och uppmanade personer att improvisera. Det är en så kallad pilotundersökning- förstudie. Vad fann man?

Då man blir kreativ använder man samma hjärnätverk som man sett då man drömmer.

1. Först stängdes inhibitionen av, en region som är ansvarig för självkontroll blev mindre aktiv. Sitter i prefrontalloben alldeles bakom frontalloben.
   
2. Ett mindre område i samma prefrontallob blev mer aktivt. Där finns en region knuten till när man berättar sin autobiografiska historia. (jazzimprovisation har många individuella stilar som ofta beskrivs om att berätta den egna musikaliska berättelsen.
   
3. Ännu mer fascinerande var att de studerade musikerna också fick ett förhöjt medvetande; regioner som hade med känsel, hörsel, syn förstärktes trots att de som spelade inte såg hörde kände något nytt.
   

Musik Miles Davis och John Coltrane

Man får ta mycket av vad jag sagt med en eller flera nypor salt. Att man funnit något i en vetenskaplig studie betyder inte att det man funnit är vetenskapligt bevisat. Det är betydligt större krav än så. Ofta ser man rapporter i studier om att det är si eller så. Grönt te är nyttigt, är farligt osv. Det finns mycket kvar att studera innan man kan fastställa mycket av vad jag sagt men,

Det är så att hjärnan fortsätter att utvecklas långt efter man fötts och det är inte vara så att 10 000 hjärnceller dör. Man har föresten 1 biljon hjärnceller, varför man vid 100 år bara har förlorat 0,000 nånting procent och dessutom har det då tillkommit nya.

Att hjärnan har en förmåga att förändras och läkas långt upp i åren är också allmänt accepterat. I vissa avseende blir den bättre ju äldre man blir. Det är vad vi kallar erfarenhet men det finns alltså neurobiologiska förklaringar till vad det är.