Om reparativ medicin vid diabetes mellitus

Vad är diabetes?

Svar: Förhöjt blodsocker .

Netdoktor skriver ett slumpmässigt mätt blodsocker som ligger på över 11 mmol/L tyder på diabetes. Ett fasteblodsocker över 7 mmol/L efter två mätningar innebär diabetes.

Sjukdomen diabetes har man kännt till i flera tusen år Ordet diabetes kommer från grekiska och betyder sifon, ett uttryck för att de sjuka drack ständigt och kissade oupphörligt. Ordet mellitus betyder honung och syftar på att urinen innehöll socker.

 Vanligaste formerna av diabetes är Diabetes typ I och diabetes typ II ( tidigare åldersdiabetes). Det finns även andra former av diabetes,  graviditetsdiabetes och sekundär diabetes som orsakas av andra sjukdomar m fl. Vidare finns diabetes insipidus som inte alls har med insulin att göra utan är en oförmåga att koncentrera urinen pga hormonbrist.

Diabetes typ I (tidigare juvenil eller ungdomsdiabetes) är en autoimmun sjukdom där de celler i bukspottskörteln som producerar insulin angrips av immunsystemet och förstörs. . Så småningom blir man sämre och sämre om man inte hittar felet. Diabetes typ I var förr en dödlig sjukdom innan insulinet kom.

Under en period strax efter man fått diagnosen har man en viss insulinproduktion och kan om man ändrar på dieten klara sig utan insulin. Detta har man kallat smekmånadsdiabetes (honey moon diabetes), eftersom insulinproduktionen till slut försvinner. Detta är en period som man med behandling försöker förlänga och på sikt hoppas man att bromsa upp sjukdomen där.

Diabetes typ två beror inte på insulinbrist utan att insulinet fungerar sämre. Övervikt är mycket vanligt men behöver inte finnas. Medelvikten har ökat i västvärlden och man talar om en fetmaepidemi i alla grupper. Detta har lett till att man nu också ser diabetes typ två hos barn, och det är en av anledningarna till att man inte längre kallar sjukdomen åldersdiabetes. Andra tillstånd samtidigt med typ II diabetes är vanliga: högt blodtryck, höga blodfetter, åderförkalkningssymtom och som nämnts tidigare fetma.

Miljön och diabetes.

Miljön har inverkan på både typ I och typ II diabetes men det är inte samma faktorer. Vad som egentligen påverkar diabetes typ I vet man inte till hundra procent eller ens femtio men sjukdomen är vanligare i de samhällen vi kallar västerländska. Det är mer sällsynt med diabetes typ I i lantbruksmiljöer i exempelvis Afrika eller Indien än det är i USA eller Europa. Den så kallade hygienhypotesen har diskuterats som en förklaring. Den innebär att miljön har blivit friare från parasiter och kroniska infektioner, vilket medfört att immunsystemet på ett sätt går på sparlåga. Man forskar bland annat utifrån detta. Diabetes har också en nord-sydgrandient, där solen skiner mer sparsamt är diabetes vanligare och det finns en del forskning om diabetes och D-vitamin. ( Gäller både typ I och II).

Beträffande diabetes typ II är man mera bekant med vilka omgivningsfaktorer som inverkar. Där är kost, överätning, övervikt och för lite fysisk aktivitet välkända bovar.

Historik och diabetes.

Diabetes i de båda vanliga formerna har man känt till i tusentals år. Förr var det en dödlig sjukdom och först i och med att insulinet kunde framställas blev det annorlunda.

Eugene Opie en amerikan upptäckte sambandet mellan langerhanska öarna och diabetes. Han fann att hos barn som dött av diabetes hade de lagerhanska öarna förstörts av inflammation. Det var lymfocyter som orsakade inflammationen. Detta var 1901.

Banting och Best gjorde försök på hundar med langerhansk extrakt och lyckades sänka blodsockret.

Detta var 1921. 1922 började de injicera patienter men det var inte framgångsrikt. Inom kort började man kunna tillverka insulin från djurpancreas, och det konstgjorda insulinet kom mycket senare.

Sedan kom mediciner i tablettform som dels kunde stimulera insulinproduktionen och dels öka känsligheten för insulin ( minska insulinresistens).

När jag var ung läkare hade jag nog en känsla av att man snart skulle kunna bota diabetes men vägen dit är snårigare än jag trodde. Dock har ju mycket förbättrats beträffande diabetesvården. Man har fått större möjligheter att kunna följa att man har bra blodsockervärden och styra dem, med följden att riskerna för komplikationer minskas och mycket mer. På den negativa sidan är att diabetes typ II har ökat i stor utsträckning på grund av den minskade fysiska aktiviteten och fetmaepidemin.

Man har också blivit bättre på att minska komplikationer typ synskador på grund av diabetes.

Man kan transplantera buksportkörteln

Man har använt transplantationer av pancreas vilket kan ge en god kontroll. Det finns alltså en massa fördelar med detta men det finns nackdelar risker med operationen organet kan avstötas den autoimmuna inflammationen kan återkomma starka mediciner som skall motverka avstötningen det finns få bukspottskörtlar att transplantera.

Transplantationen är ofta värre än att ha sjukdomen. De som redan har en transplantation kan dock vara betjänta av samtidig transplantation av pancreas om de har diabetes.

Transplantation av langerhanska celler. Detta är betydligt lättare operation som kan ske genom ”insprutning” av dessa celler i pancreas. Detta kan ge kontroll av blodsockernivån i varje fall för en period. Det finns för få langerhanska celler för att kunna göra nya öar.

Man har försökt att transplantera djur med langerhanska öar från andra djur men det fungerar dåligt.

Framställning av Langerhanska celler

Man försöker därför nu att bygga langerhanska öar på laboratorium. Att bygga upp det med hjälp av genteknik har visat sig komplicerat.

Man har försökt att få Langerhanska öar att föröka sig på laboratorium men det har varit svårt med detta.

Ett tredje sätt är att försöka odla langerhanska öar precis som det sker då de bildas i kroppen.

Man har försökt göra langerhanska celler från totipotenta celler och pluripotenta stamceller men det har varit svårt

Nu försöker man att göra langerhanska celler från patienters egna stamceller. Man försöker att göra det på liknande sätt som man klonade fåret Dolly.

Ibland är börjar forskare forska av personliga skäl. Jeffrey A. Bluestone är en sådan forskare inom diabetes området. Båda hans föräldrar hade diabetes och då fadern fick behov av ny njure donerade Jeffrey en av sina. Det kanske inte är så konstigt att han ägnar sin forskning åt gåtan diabetes och vad man kan göra åt den. Han verkar vid Diabetes Center UCLA San Fransisco. Han ägnar sig bland annat åt att finna en någon form av behandling vid autoimmuna sjukdomar som skall hämma de delar av immunsystemet som angriper den egna kroppen. Vid diabetes är det de insulinproducerande langerhanska öarna i bukspottskörteln som angrips, vid MS är det myelinet. Hur skall man kunna ta bort denna verksamhet hos immunsystemet och inte samtidigt ta bort försvaret mot infektioner, mot cancertumörer och liknande? Om man lyckas med en sådan teknik skulle man kunna behandla bland diabetes typ I i ett tidigt skede, dvs under den tiden man har en smekmånadsdiabetes. På så sätt skulle man kunna göra att utvecklingen stoppas och kroppens egna läkande krafter kan sätta in. Det pågår sådana försök.

Källa: föredrag med Michael German vid UCLA, SF: se youtube video