Om bromsmediciner-

Följande är hämtat från undervisning på Medscape av Patricia Koyle professor i neurologi vid Stony Brook Medicin, New York.

Allmänt om ms

Det finns ingen bot: (läs dock vad Jan Fagius säger om autologa stamcellstransplantationer)

MS orsakar fortlöpande skada i hjärna och ryggmärg med förlust av nervvävnad

Ungefär 5 procent har benign MS

De flesta obehandlade utvecklar skador kognitivt, motoriskt eller röstmässigt.

Behandling med bromsmediciner

Idag finns tio olika behandlingsalternativ med farmaka i USA med sju olika verkningsmekanismer.

I Sverige finns ännu inte BG 12 (Tecfidera ) godkänt. Det finns även andra preparat på startlinjen. Under tiden jag håller på att skriva det här godkänns Lemtrada ( alemtuzumab) av europeiska (EU) läkemedelsorganet

Syfte med behandling:

-Minska skov

-Minska handikapp

-Förhindra MS lesioner på magnetkamera (MRI).

Det finns starka argument för en tidig behandling

Tidig behandling kan minska dödlighet och kan fördröja el förebygga utveckling av sekundär progressiv MS.

Tidig behandling görs vid andra immunsjukdomar till exempel rheumatoid artrit och Crohns sjukdom. Det finns en teori som kallas epitope spreading vilket innebär att en ihållande mikroorgansisminfektion aktiverar specifika T1 hjälparceller som orsakar skada mot kroppsegen vävnad. Tidig behandling skulle kunna minska sådan epitope spreading om den nu finns.

Den antiinflammatoriska behandlingen minskar skador på axonen och därmed degeneration av nervvävnad.

Vanligtvis år bromsmedicinerna säkra och tolereras väl. Coyle kommer sedan in på de olika riskerna.

Sånt som påverkar val av bromsmediciner. ( Tyvärr finns idag inga blodprover att ta el liknande som kan hjälpa till i val av mediciner.

Medicinens egenskaper

Det har med respektive medicins egenskaper att göra:

-effektivitet, hur medicinen toleras och säkerhet

-kostnad

-hur det ges

-verkningmekanismer

-hur många patientår medicinerna har använts ( patientår dvs antal patienter x år resp. patient använt medlet).

Egenskaper hos patienten:

-finns andra sjukdomar?

-livsstil

-är man benägen att följa ordinationerna. För liten har ofta ingen effekt. För mycket är ofta toxiskt.

-har man annan medicinering

-kvinna i barnafödande ålder

Val av medinering beror också på hur sjukdomen ser ut

-vilken typ av MS

-allvarlighetsgrad

-hur ser framtiden ut

Vad har den insjuknade för diagnostisk profil?

(Riskfaktorer för sämre prognos )

manligt kön, debut efter 35, svart etnicitet ( där kan man misstänka D-vitaminet, min fundering)

hur ofta skov ( mer än två ggr per år)

påverkan av rörelseorganen

svaghet

påverkan av lillhjärnan

blås och tarmpåverkan

ej fullt återställ efter skov

hög “load” på MRI av lesioner, aktiva lesioner, svarta hål (T1)

Vad man har att erbjuda i USA

Injektionsterapi:

första handspreparat

glatirameracetat (Copaxone)

beta-interferon

dessa två medel har använts länge , två årtionden, man vet deras verkan och biverkningar

negativt är: stick, biverkningar

Andrahandspreparat

mitoxantrone ( används knappast i USA längre)

natalizumab ( Tysabri)

Andrahandspreparaten , dit man också kan räkna Gilenya fn, har bättre effekt men större risker.

Lemtrada kan också räknas hit.

Vad man ffa betänker är risken för PML (progressiv multifokal encephalopati). Där finns idag ett antikropps index- där man bestämmer halten av JC virus och kan relatera det till risk efter hur många månader man tar preparatet. Karolinska institutet finns med i förteckningen över de som deltagit i att ta fram metodiken.

Till fördelarna med Tysabri hör att det är effektivt och det tolereras väl (dvs man har inga direkta biverkningar då man får det omedelbart som t ex frossan vid injektion av betainterferon.) En annan fördel är att man tar det sällan och eftersom det ges på klinik så glöms det inte bort. Det är också ett preparat som nu är inne på sjunde året och man kan mer och mer om det och är sig hur det skall hanteras. ( se dock fördelarna med de orala preparaten, tabletterna)

Tabletter ( här kan finnas både förstahandspreparat och andrahandspreparat)

BG-12 dimetylfumarat ( Tecfidera, ännu ej godkänt i Europa- vetenskapliga rådet har dock rekommenderat det som förstahandspreparat- kanske är det detta som för att det dröjt).

Fingolimod (Gilenya godkänt i EU) Det är effektivt, enkelt att ta. Tolereras väl men man har inte så mycket långtidsdata.

Teriflunomide ( Aubagio godkänt i EU) Tolereras väl. Inte så mycket långtidsdata. Ngt mindre effektivt.

Ännu så länge har man inte samma långtidsdata men Gilenya har dock varit på marknaden i två år.

Svårigheterna att fortsätta med medicinerna

Man slutar med bromsmediciner (eller “glömmer” att ta dem) bl a på grund av

• effekterna är osynliga- medicinerna skall förhindra att symtom inte kommer. De tar inte bort symtomen.
• Man är trött på injektioner
• depression kan vara en orsak till att man inte vill fortsätta
• kognitiva besvär gör det svårare att fortsätta
• man har orealistiska förväntningar-man tycker att de är ineffektiva

Starkare magnetkamera kan visa fler lesioner

Patricia Coyle berättar också om ett fall där patienten var rädd för att ha fått ett nytt skov men undersökningen tydde snarare på att det var ett pseudoskov efter infektion. Ny MRI visade emellertid två nya lesioner till hennes förvåning. Men sedan visade sig att man använt en mycket starkare magnetkamera vilket förklarade att de två “nya” lesionerna såg. Hon säger att det är viktigt att man gör uppföljningar med samma magnetkameraegenskaper.

Coyle talar också om byte av medicin när medicinerna tycks svikta eller om man har biverkningar.

Det finns ett antal aspekter och faktorer man bör beakta. Jag tar inte upp dem här.

Här finns en intervju på MSology med Mark Freedman som också handlar om behandlingsrekommendationer. Mark Freedman är professor i neurologi i Ottawa Canada.

Lemtrada godkänd av The European Medicines Agency

Det kommer nu ytterligare en bromsmedicin. Det är alemtuzumab med kommersiella namnet Lemtrada.
Man kan här läsa om medlet på MS sällskapets hemsida.
Det synes  vara en mycket effektiv medicin, men har också en del biverkningar.
Något som är speciellt med den är att den ges i en session och sedan kanske inte mer.
Eventuellt kan den ges ett år senare igen.
Det är en monoklonal antikropp som trycker ned immunsystemet med påverkan på både T och B lymfocyter. I samband med att den ges är man ökat infektionskänslig  innan immunsystem byggs upp igen- ett förhoppningsvis friskare immunsystem.

Besvara gärna enkäten i marginalen!

God quinoa

Besvara gärna enkäten i marginalen!

 






















Quinoa är ett bra alternativ om man är glutenallergiker och äter mycket vegetarisk mat. Det innehåller mycket protein och viktiga spårämnen och vitaminer.
Här ett grundrecept på hur man kan koka det och få en fin smak.

Först sköljs quinoan.
Sedan häller man lite olivolja i en kastrull och tillsätter den mängd quinoa man vill koka. Sedan låter man det rostas  och det börjar poppa som  när man gör popcorn. När det är lätt brynt och det mesta har poppat häller man på den mängd vatten som rekommenderas på förpackningen. Koka på svag värme i 20 minuter.

Jag hittade tipset på youtube och det förhöjde verkligen smaken på quinoa.

Intervju med Karen Law-medförfattare till Recovery from multiple sclerosis

Karen Law berättar om sina egna erfarenheter av Jelineks protokoll:

1. Diet- restriktion av mättade fetter- inte steka i olja, inget kött, inga mejerivaror, ingen kokosolja. Kokosolja består av mättade fetter och detta skall man avstå från om man följer denna diet.
2. Regelbunden träning
3. Meditation el liknande. Andrum tycker jag är ett bra ord.
4. D-vitamin

Det rör sig alltså inte bara om diet. Här finns intervjun.
Boken Recovering from Multiple Sclerosis har jag skrivit ganska utförligt om här och bl a gjort en analys av vad som hänt de intervjuade och försökt att finna gemensamheter. Till de fyra punkterna skulle jag nog vilja tillföra:
     5. Stress och stresshantering

Fyll gärna i enkäten i marginalen . Tarmens bakterier beror också till syvende och sidst till stor del på diet

Skitsnack

Ursäkta titeln men det här inlägget handlar om avföring.

Har ni läst om  maskäggscocktail mot MS? Och har ni hört om behandling mot svåra tarminflammationer med ” transplantation av faeces”?

Vad det hela utgår från är vad man tidigare kallade hygienhypotesen men som också kallas ”Old Friends Hypothesis” numera.

Det handlar om våra bakterier i tarmen. De är viktiga för oss. De har varit med oss under evolutionen och medverkat till att vårt immunsystem utvecklats. Vi har så mycket bakterier i vår tarm att dessa innehåller flerfaldigt mer gener än vad vårt egna mänskliga genom (genuppsättning) gör. De är inte bara viktiga för vårt immunsystem utan de hjälper också till i matsmältning och  med metabolismen. Bakterierna kan skydda tarmslemhinnan bl a genom produktion av olika ämnen ( Biotin och folat). De kan till och med producera B12 ( hos vegetarianer i Indien). Skyddet av tarmepitelet ger minskad risk att utveckla tjocktarmscancer.

Old Friends hypotesen innebär att  den urbana miljön med dess levnadsvanor lett till att tarmfloran förändrats med påföljden att också regleringen av immunsystemet förändrats. Immunsystemet måste reagera på och samarbeta med eller motarbeta  de bakterier som finns i tarmen.

Man har börjat att införa ny tarmflora i ändtarmen på patienter med svåra tarminflammationer, till exempel efter att man fått behandling med kraftig antibiotika som slagit ut de vanliga bakterierna och det i stället utvecklats nya bakterier som orsakar inflammation i tarm och diarré eller andra symtom.

En av de två Nobelpristagarna avseende Helicobacterbakterien och magsår Thomas Borody arbetar med just så kallade fekala transplantationer. Första transplantationen av avföring ( fekal transplantation) gjorde han på 80-talet och han har vid det här laget utfört över 1500 sådana transplantationer. Det är huvudsakligen personer med irritabel colon syndrom som behandlas men det händer att de samtidigt har någon annan åkomma som acne, kronisk trötthetssyndrom och också MS. Man har då lagt märke till att de efter transplantationer ibland blivit förbättrade även avseende sina andra diagnoser.

Här skriver Borody  och kollegor om tre fall av MS:

Fall 1: En 30 årig man med förstoppning, yrsel och försämrad koncentration samt MS diagnos och trigeminus neuralgi.

Neurologiska symtom var allvarlig svaghet i ben och han behövde rullstol. Han hade också en inoperad kateter för urinen.

Hade tidigare misslyckats med bl a Interferonbehandling.

Patienten fick fem transplantationer med avföring och förstoppningen försvann helt. Intressant nog förbättrades hans MS successivt, han återfick förmågan att gå och man kunde ta bort hans kateter. Först sågs det hela som att ett skov gått över men patienten förblir nu bra efter 15 år utan skov.

Fall 2: 29-årig rullstolburen man med atypisk MS diagnos och allvarlig förstoppning. Han hade parestesier ( krypningar) och svaghet i ben.

Han fick 10 dagar med avföringstransplantationer och hans förstoppning försvann.

Han noterade en successiv förbättring avseende neurologiska symtom och återfick gångförmågan, parestesierna gick långsamt tillbaka. Tre år senare har patienten normal rörelseförmåga, normala urin- och tarmfunktioner.

Fall 3: En 80-årig kvinna med allvarlig kronisk förstoppning, smärtsamma krampsmärtor i analområdet ( proctalgia fugax) och allvarlig muskelsvaghet som gjorde det svårt att gå. Hon hade fått diagnosen atypisk MS. Patienten fick fem avföringstransplantationer med snabb förbättring av förstoppning och ökad energi. Då det gått åtta månader rapporterade hon att hennes tarmbesvär helt försvunnit och de neurologiska symtomen var förbättrade och hon gick nu långa avstånd utan någon hjälp. Två år efter transplantationerna av avföring hade hon inga symtom.

.

Intressant tycker jag.

 Forskning visar att tarmfloran påverkas av många saker bl a av vad man äter. Man har undersökt barn i Italien och barn i en by i Burkina Faso och fann helt olika tarmfloror hos dessa grupper. Gruppen från Burkina Faso åt närmast en stenåldersdiet med mycket växter medan den andra gruppen hade en västerländsk diet med mycket kött. Det finns givetvis flera saker som påverkade deras tarmfloror men det finns andra typer av forskning som visar att långvarig kostomläggning förändrar tarmfloran.

Kanske kan diet påverka autoimmuna sjukdomar via dessa mekanismer?

Det verkar finnas flera sätt som vi kan påverka kronisk inflammation.  I förra inlägget skrev jag om att det är viktigt att sova bra. Vad man äter har också betydelse kan man misstänka av det här. 

Känns den här terapin motbjudande? Skulle du kunna tänka dig att få fekal transplantationer  om det skulle bli en studie med sådan terapi? Se enkät i marginalen?

Om sömn

Om sömn

 

Sömnen är viktig för oss. Riktigt vad den betyder vet man inte ännu men under sömnen sker en del viktiga saker. Den är inte enbart en vila. Under sömnen pågår flera stadier. Under det som kallas REM sömn är delar av hjärnan minst lika aktiv som i vaket tillstånd. Sömn är livsnödvändig. Råttor som inte får sova dör. Med en bra sömn vaknar man pigg och utvilad.

Sömnstörningar, dålig sömnkvalitet ökar mängden av kemikalier i kroppen som förknippas med inflammation. Har man kroniska inflammatoriska sjukdomar torde en bra sömn vara en välsignelse. Det finns en hel del man kan göra för att förbättra sömnkvaliteten.-Men först några studier som tyder på att dålig sömn ökar inflammatoriska kemikalier.

Vid Emory University School of Medicine in Atlanta, Georgia har man gjort en uppföljning av sömnkvalitetens inverkan på inflammations.markörer och risker för hjärtsjukdom. 525 deltagare fick fylla i en enkät (Pittsburgh Sleep Quality Index) svseende sömnen. Då man besvarar denna enkät får man ett index och de som fick mer än sex bedömdes som att de hade en dålig sömnkvalitet. Man kan testa sig själv på svenska med ovanstående länk. Man delade också in deltagarna i grupper efter hur lång tid man sov i genomsnitt: mindre än 6 timmar, mellan 6 och 8.9 timmar samt över 9 timmar.

Undersökningen tydde på att dålig sömn kan medverka till inflammation och kanske som följd av det sjukdomar i hjärtat.

Samma forskare har också funnit att dålig sömnkvalitet ökar risken för högt blodtryck och hos män även ökad stelhet i artärerna. ( Samma länk)

Inflammationsmarkörer är sådana prover som kan tyda på inflammation i kroppen.

Ofta är inflammationsmarkörer ämnen som produceras i samband med inflammation. En vanlig inflammationsmarkör är CRP, C-reaktivt protein som normalt finns i blodet men som ökar i samband med inflammationer exempelvis infektioner. Det deltar i immunförsvaret mot bakterier och virus. Men C-reaktivt protein är också en markör för risk för kärlsjukdom. Hos helt friska personer är CRP oftast mycket lågt, mindre än tre milligram per liter. Om undersökningen utförs vid sjukhuslaboratorium, brukar värden över fem milligram per liter bedömas som förhöjda. Någon nedre gräns finns inte i de här fallen . CRP har blivit en mycket viktig markör avseende risken att drabbas av hjärtinfarkt och besläktad sjukdom.

Andra inflammationsmarkörer är fibrinogen, IL-6 med flera.

Studien av inflammationsmarkörer visade att dålig sömn tycks ha samband med inflammation. Deltagare med dålig sömnkvalitet hade högre värden av samtliga tre inflammatoriska markörer: fibrinogen, IL-6 samt CRP.De personer vars sömn låg mellan 6 till 8.9 timmar hade lägre halter av fibrinogen, Il-6 samt CRP jämfört med de som sov mindre än sex timmar.

Detta var en studie som belyste längre tids sömnstörningar och inflammationsmarkörer. Man har också studerat mer kortvariga sömnstörningar. I en studie följdes under tre dagar ett antal kvinnor avseende sömnen med polysomnografi, vilket innebär . mätning av andningen, samt hur den påverkar sömnkvaliteten. En metod för att bl a studera uppehåll i andningen under sömnen. Därtill gjordes också en provtagning på inflammationsmarkörer bl a CRP och fibrinogen samt några till. Man fann att de med sömnstörningar hade förhöjda inflammationsmarkörer och av ämnen förknippade med koagulationsprocessen.

Om sömn

Om dålig sömn kan ge inflammation är det viktigt att försöka förbättra sin sömn speciellt om man har en inflammatorisk sjukdom men går det. På Youtube berättar läkaren Ellen Hughes vid Osher Institute San Fransisco om sömn:

Vad är sömn?

• Komplex aktiv process som involverar hela kroppen
• Nödvändig för normal funktion
• reversibelt beteende tillstånd där man kopplar bort varseblivningen av omgivningen och inte reagerar på densamma

Cirkadisk rytm

 Är den biologiska klockan som är en rytm baserad på 24 timmars klockan ( fast i själva verket är den lite längre).

• styr vakenhet
• styr melatonin produktion-  produceras under mörker, tillåter oss somna. I viss mån är dess produktion motsatsen mot kortisol som produceras mest under vakenhet. Men även andra hormoner styrs av den cirkadiska rytmen, Tillväxthormon som tros  medverka vid reparationsprocesser i celler produceras under sömnen.Follikelstimulerande hormon och luteiniserande hormon som bl a har med reproduktionen att göra produceras också under sömn
  
• basala kroppstemperaturen-tenderar sjunka innan vi somnar
• Om den biologiska klockan råkar ut för det inte stämmer med den klocka som har med yttre omständigheter- t.ex. resa över Atlanten kan man drabbas av sömnighet trots vila-jet lag. Har man en annan dygnsrytm på helger än under vardag kan man känna av Povels Ramels måndag morgon blues. När dygnet förändras om man bor i norr el syd och dagarna blir kortare eller längre kan det resultera i att man blir nedstämd.

Olika sömnstadier

Sömnen kan uppdelas i olika stadier utefter det elektriska mönstret man får då man gör en EEG undersökning. I början av natten dominerar djupsömnen men sedan blir sömnen ytligare och man drömmer mer.

Djupa sömnen: Långsamma deltavågor på EEG, Här är kroppen orörlig, man tror denna sömn är viktig bl a för att konsilidera vad man lärt sig,

REM sömn. Snabba EEG vågor. Också viktig sömn. Personer som lider brist på den mår inte så bra har man sett i sömnlaboratorier. Vi är ”förlamade” under sömnen men ögonen rör sig snabbt.

Vi behöver alla denna sömn. För tonåringar är den viktig men de lider ofta brist på den. REM sömn minskar med stigande ålder liksom vid en del sjukdomar bl a Alzheimer och Parkinson.

Ålder och sömn

Babies sover mycket men med tiden minskar sömnbehovet.

Som äldre förändras sömnmönstret

• fler uppvaknanden
• sömnen blir mer splittrad
• vi får allt mindre deltavågor ( djupsömn) då vi åldras
  Neubauer: Sleep problems in the elderly 1999 American Family Physician

Sömn deprivation inga problem somna tonåringar föräldrarna skiftarbetare flygpersonal sjukvårdspersonal lastbilschaufförer Vårt samhälle har blivit ett 24 timmarssamhälle mobiltelefoner, uppkoppling, spel

Sömnsvårigheter -insomnia svårt somna svårt fortsätta sova vakna för tidigt vaknar trött

Sömnen i Amerikat

I början av 1900 talet sov man 9 timmar per dygn som vuxen

Man behöver 8-8.5 timmars sömn enl Ellen Hughes

Numera sover amerikanen 7 timmar per dygn

Då Clinton var president sov han 5-6 timmar per natt

Vad händer så man inte får tillräckligt med sömn?

• Man får mindre gjort på arbetet el i skolan
• Olyckor ( trafik). Brist på sömn leder till många allvarliga olyckor. Tjugofyra timmars sömnlöshet motsvarar lika mycket påverkan av alkohol som då man är rattfull ( i USA- andra värden än i Sverige).
• Försämrad kognitiv prestation
• Fetma, glukosintolerans. Dålig sömn gör att hormonproduktionen blir förändrad och bl a medverkar till glukosintolerans. På sömnlab störde man personers sömn och fann att efter några dygn hade deras glukosmetabolism störts.
• Ökad fysisk smärta. Har man en kronisk åkomma är det viktigt att sova bra på nätterna
• Ökad risk psykiska åkommor
• Försämrad livskvalitet
• Dålig allmän hälsa
• Ökad för tidig död?

Sömnsvårigheter är kopplade till sjukdom

Studier visar att det finns ett starkt samband mellan sömnstörningar och sämre livskvalitet. Smärttillstånd och depressioner är kopplade till sömnstörningar antingen som följd av tillstånden eller sjukdom som finns samtidigt. Dessutom finns mer ångesttillstånd, alkohol och drogberoende, hjärt och kärlsjukdomar hos människor med sömnstörning. Data pekar på ett överaktivt arousal system. Människor med sömnstörningar har ofta ökad ämnesomsättning, förhöjd kroppstemperatur, hjärtfrekvens och höjda nivåer av stresshormonerna noradrenalin och adrenalin.

Vad är en sömnstörning? Det är en diagnos och här är ett förslag till krav som behöver uppfyllas för att diagnosen skall ställas. ( Long-Term Issues in the Treatment of Sleep Disorders Roth med fl Primary Psychiatry May 23, 2013.)

• Sömnstörning eller insomnia kan vara svårigheter att somna, svårigheter att förbli sovande, tidiga uppvaknanden eller att man trots sömn inte känner sig utvilad och vaken.
• Dessa störningar skall också vara kopplade till någon form av besvär under dagtid typ trötthet eller koncentrationssvårigheter. Dessa symptom skall uppstå trots att man haft möjligheterna att sova. Vidare skall de förekomma minst tre gånger i veckan under en månads tid.

Vilka lider av sömnsvårigheter?

Vanligaste orsakerna är olika sjukdomstillstånd och åldrande. I fallet med åldrandet är det ofta kopplat till antalet sjukdomar. Bilden är en bearbetning från tidigare länkad artikel Long-Term Issues in the Treatment of Sleep Disorders.

Det finns en viss ihopklumpning av sömnproblen i familjer. Det är också kopplat till skiftarbete och liknande.

Sjukdomar, sjukdomstillstånd och sömnsvårigheter..

Sjukdomar behöver inte vara kopplade till sömnstörningar. På bilden har mer än hälften med fyra eller fler sjukdomstillstånd bra eller utmärkt sömn. Smärta är ofta kopplat till sömnproblem. Genom att förbättra sömnen kan också smärtan minskas. Sömnsvårigheter kan också leda till ökad smärta och är kopplat till ökad inflammation.

Sjukdomar som artrit, kronisk hjärtsvikt, hjärt/kärlsjukdom, kronisk lungsjukdom, Parkinson sjukdom, demens, refluxsjukdom och kronisk njursjukdom är kopplade till sömnbesvär. Vid MS kan exempelvis urinträngningar, restless legs mm leda till sömnsvårigheter.

En vanlig sjukdom som oftast medför sömnproblem är depressioner. Sömnstörningar kan också medföra ökad risk för depression.

En stor del av sömnstörningar beror på ökad arousal. Kanske är detta nödvändigt för störd sömn?

Normalt sjunker kroppstemperaturen under natten, men hos de med sömnstörningar är det inte ovanligt att kroppstemperaturen stiger. (Lushingham m flera). Man har också funnit att personer med sömnstörningar har en ökad ämnesomsättning ( ökad syrgasförbrukning) jämfört med normalt. ( Bonnet och Arand). Hjärtfrekvensen är också ofta ökad och det finns förhöjda värden av stresshormonerna noradrenalin och adrenalin. Man har också sett en ökning av metabolismen i centra i hjärnan. Man brukar brukar kalla detta förhöjd arousal. Kanske måste också en ökning av arousal till för att man skall få störd sömn. Som vi sett har inte enbart störningar från sjukdomar lett till sömnsvårigheter. Mer är hälften med flera sjukdomstillstånd sover bra.

Det finns som alla vet farmakologisk behandling men bästa effekterna får man av bättre sömnhygien, kognitiv beteende terapi ev i kombination med farmakologisk terapi. Men det finns också mediciner som kan försämra sömnen. Alla mediciner och droger som kan passera blod-hjärnbarriären kan påverka sömnen. Blod-hjärnbarriären är det biologiska skyddet för hjärnan mot exempelvis infektioner och gifter. Man ser en skada på det vid exempelvis akuta skov av MS ( barriärskada).

Alkohol kan påverka Koffein- kaffe mm Nikotin Avsvällande medel ( vid förkylningar o liknande) Uppåttjack- kokain, amfetamin, efedrin mm

Antidepressiv medicin Kortison Betastimulerare Betablockerare Teofyllin ( astmamedicinering) Dopaminagonister medicin som stimulerar dopaminreceptorer vid exvis Parkinsons sjukdom.

Lider jag/du av sömnproblem? 

Det kan vara viktigt att inse att ens sömnproblem kan vara temporära. Man kanske haft en stressig period, råkat ut för något allvarligt. Sedan när stressen minskat kanske man börjat oroa sig för sömnen, Det kan behövas att bryta en sådan cirkel. Ofta kan en "stresshantering", krissamtal leda till att sådant förebyggs. Se bild ovan.

 

Utvärdering 1

Har du svårt att somna, förbli sovande under natten, tidigt uppvaknande?

Känner du dig trött och sliten under dagen?

Hur länge har du haft sömnproblem?

Hur ofta har du sömnproblem?

Tidigare liknande besvär?

Vad säger sin sovrumspartner? Sömnapné

Vad har du försökt göra åt det?

Några livsstils- sömnhygienåtgärder som du kan ändra?

Har du somnat vid ratten.

Utvärdering 2

Sömndagbok

Utvärdering 3

Epworth sömnighetsskala

Har du varit sömnig i dessa situationer?

sömn	poäng
Siter och läser
TV tittande
Sittande på allmän plats- inaktiv
Passagerare i bil
Ligger och vilar på eftermiddagen
Sitter och pratar med någon
Sitter efter lunch utan att ha tagit alkohol
I bilen, stopp i trafiken några minuter

Ge följande poäng:

Aldrig 0

Liten risk1

Viss risk 2

Stor risk 3

Man bör ha mindre poäng än 10.

Viktigt att diskutera sina sömnbesvär med läkare, men de icke farmakologiska åtgärderna är ofta försummade
Man kan också testa sig enligt ovanstående länk, Pittsburgh Sleep Quality Index. Men det är viktigt att diskutera detta med sin läkare el annan kunnig innan man experimenterar för mycket. Sömnstörning med exempelvis andningstillestånd bl a leda till ökad risk för farlig hjärtsjukdom. Ellen Hughes skisserar en utredningsgång vid sömnsvårigheter, och säger att stadiet med information om sömnhygiendiskussion som kognitiv beteende ändring ofta är försummat. Se bild

Sömnhygien: Kanske inte så bra med för mycket internet innan sänggåendet?

Sömnhygien handlar om flera olika steg. Ibland handlar det om utbildning.

• I vissa fall kan det vara så enkelt som kaffedrickande som stör sömn. Själv har jag gått över till koffeinfritt kaffe. Om jag dricker med koffein kan jag vanligtvis räkna med att en vederkvickande nattsömn gått till spillo.Förutom koffein kan alkohol och nikotin störa sömnen. Kaffe med konjak går inte längre.

• Om man har uttalade sömnproblem är sådant som vanor viktigt. Att införa regelbundna vanor avseende sömnen mm. Där kan behövas coaching för att komma fram till god sömnhygien.
• Regelbunden motion är en annan punkt. Motion är avslappande. Man bör dock inte lägga den så sent att att inte klarar att varva ned då man lägger sig. '
• Avslappande teknik innan sänggåendet.
• Man bör undvika bastanta måltider innan sänggång.
• Se om din sovplats: är det mörkt? Här spelar melatoninet in. Om det är ljust störs produktionen och de fysiologiska förutsättningarna för god sömn minskar. Är det tyst? En bra säng?
• Undvik att göra andra saker än att sova och ha sex i sängen. Titta inte på TV, läs mm i sängen om sömnproblematik.
• Och hur är det med mobilen? Kanske inte heller så bra med för mycket internet innan man skall sova? Där kanske finns nåt jag kan göra? Det här skriver jag innan jag lägger mig.

Sömnhygien är effektivt men räkna med att det tar tid.

Sömnhygien och kognitiva beteendeförändringar kan vara minst lika bra som mediciner mot sömnproblem men det tar tid och inträffar inte med en gång. Ett piller hjälper första kvällen medan sömnhygienåtgärder kanske tar 14 dagar el kanske till och med 10 veckor. Men kaffeinskränkning och liknande kan ibland gå ganska fort.

Nästa steg är att kombinera sömnhygien med sömnmedicinering.

Slutligen handlar det om sömnspecialist. Kanske man skall utredas på sömnlaboratorium eller med polysomnigrafi. Förutom apneproblematik finns också snarkning utan apne. Snarkning kan vara ett minst lika stort problem för “the significant other” som i sin tur kan få sömnproblem, med åtföljande problematik. Snarkare använder ibland nässpray för att öka luftpassagen i genom näsan och det är lätt att bli missbrukare av nässpray med de problem detta medför.

Metoder man använder för att minska snarkning:

Viktnedgång

Sova på sidan. En del använder tennisbollar och liknande för att inte hamna på rygg.

Undvika lugnande medicinering och alkohol.

Tekniska hjälpmedel som skenor och liknande. Masker som ger ett visst övertryck av luft genom näsan och håller luftvägarna öppna.

Operation

Det var en del om sömn- kanske så mycket att ni somnade innan ni kom till slutet

An apple a day keeps the doctor away

An apple a day keeps the doctor away-knappast för mig men äpplen är nyttigt

I en stor undersökning vid Harvard School of Public Health har man studerat riskerna med att äta frukt och att få diabetes typ II. Studien publicerades i British Medical Journal. Man har samlat in material från tre olika studier och undersökt dels totalkonsumtionen av frukt, men också individuella frukter. Vidare har man tittat på juicekonsumtion.

Man har också undersökt frukternas glykemiska ”load” och glykemiska index.

Glykemiskt index är relaterat till blodsockerstegring och känt genom GI dieten. Vid glykemisk load tar man också in i beräkningen hur hur mycket av kolhydrat man får i sig totalt då man äter en viss produkt. Med glykemiskt load får man en beräkning hur stor blodsockerstegring man får av att äta en viss produkt. Morötter har ett högt glykemiskt index men däremot lågt glykemiskt load vilket beror på att det innehåller en hel del annat som påverkar blodsockerstegringen.

Sammanfattningsvis fann man i studien att fruktkonsumtion totalt minskar risken för diabetes II.

I en del av studien jämförde man personer som frukt minst två gånger i veckan jämfört med de som åt högst en gång i månaden. De som åt frukt ( helfrukt) två ggr i veckan minskade risken med 23 procent att få diabetes. Speciellt sant var detta för blåbär, vindruvor,torkade plommon, äpplen, grapefrukt och bananer.

Drack man däremot juicer ökade snarare risken att utveckla diabetes typ II. Skillnaden mellan helfrukt och juice är att helfrukt innehåller bl a fiber som passerar långsammare genom tarmen vilket bl annat kan ge långsammare blodsockerstegring och kanske också upptag av nyttiga ämnen i form av antocyaniner i exempelvis druvor, som bl a kan minska hjärtsjukdomsrisk.

Det här är i överensstämmelse med vad man tidigare vetat att helfrukt är nyttigt medan däremot fruktjuicen knappast är det.

An apple a day keeps the doctor away

Den behandling och hjälp man fick för att klara av tiden i Kongo var fri sprit

"Jag tål inte stress alls längre". Orden är Lennart Hultcrantz'. Han kom hem från sin sista FN tjänstgörning för 22 år sedan. Han hade då varit med om flera svåra upplevelser som satte spår i hans psyke, som i dag avspeglar sig i  att han inte klarar arbets, ständigt äter antidepressiva medel och tvingas till ett att leva ett mycket inrutat liv med rutiner för att hantera sitt liv. När han kom hem då för 22 år sedan fanns inget omhändertagande av han och hans kamrater och ändå bör det ha varit 1991 och alltså inte på stenåldern.
                          
I min intervju med Hans Berg i boken " Att ta åran i egna händer" beskriver Hans sin tid som FN soldat i Kongo så här:
Om tiden på jägarskolan var bland de bästa perioderna i hans liv blev tiden i FN-tjänst definitivt den värsta. Han var med i stridande förband under Kongokrisen. Vad som skedde under den tiden orkar han inte tala om på djupet. ”Det var ett rent helvete. Man kunde aldrig slappna av. När vi kom ner fick vi laddade vapen och skarp ammunition. Jag laddade aldrig ur så att jag hade inte oladdat en enda gång under de åtta månaderna. Vi åt med K-pistarna, vi sov med K-pistarna och vi levde med K-pistarna.” Han önskar att inga ungdomar idag skall behöva råka ut för något liknande. Lång tid efter hemkomsten hade han skrämmande bilder på näthinnan och känslor i kroppen som var närmast outhärdliga. Den behandling och hjälp man fick för att klara av tiden i Kongo var fri sprit, säger han. Man hade tre fotogendrivna kylskåp på förläggningen: ett med starksprit, ett med öl och ett med coca cola. Vi var sällan nyktra säger han. Han påminns om situationen i Kongo än idag. ”Jag bär det alltid inom mig och jag har aldrig talat ut om det. Det skulle aldrig ha gått att vara kristen som jag är idag. Jag var fullständigt säker på att det finns ingen gud. Hade det funnits en gud skulle han aldrig ha tillåtit vad som hände där nere.”

DN har en serie  som heter Efter traumat, som behandlar situationen efter så kallade "life events", dvs händelser som lett till en kraftfulla emotionella reaktioner som lämnat spår i livet med följder för fysisk och psykiska hälsan.  I serien intervjuas bl a människor gått igenom sådana traumata och även om behandlingsmetoder av de följdtillstånd som kan uppstå i form av posttrumatiskt stress syndrom.

Som företagsläkare mötte man många ärenden där man dels såg följderna av traumatiska upplevelser men också mötte personer som nyligen upplevt sådana händelser. Jag har den senaste tiden tittat på föreläsningar från Osher Institute, University of California, San Francisco  som handlat om stress och stresshantering mm.
Jag trodde jag visste en del om detta men efter att ha tagit del av dessa föreläsningar har jag märkt att det är nog ganska lite jag vetat. Det har hänt ganska mycket inom forskningen sedan jag läste om det här på 90-talet, och dessutom har man genom inte minst internet tillgång till information på ett helt annat sätt ändå.
Jag skall försöka återkomma till ämnet då jag bearbetat det mera.

Är det så det är?

Tänkte jag skulle rapportera lite om något som jag skrev i juni .   Förutom kost innehåller boken ( Neal Barnards Power Food for the Brain) andra tips om vad man skall göra för att minska risken att bli dement  för att skydda hjärnan. Jag skrev tidigare om ett tips i boken för att sova bättre. Nämligen att stretcha och gäspa ( låtsasgäspra) precis som djur och bebisar gör. Jag hade då provat tipset att stretcha och gäspa i 10 dagar. Nu har det gått lite längre- snart tre månader- och det fortsätter att fungera. Jag sover bättre och varför.
Jag tror att det är på grund av att stretchningen hjälper mot mina obehag i fötterna, en sorts restless legs. Jag har funnit att minskar dessa besvär så att de helt kommer i bakgrunden eller försvinner både på dagtid och då jag vill somna. De har inte plågat mig på hela sommaren.
Jag får kanske lämna in en brasklapp. Kanske är det värmen som gjort att det är bättre men det kommer nog att visa sig nu under hösten. Jag får   rapportera mer senare om det.

När jag strechar och "låtsasgäspar" kommer det en riktig gäspning efter en halvminut cirka och ganska snart somnar jag.




Jag brukar att göra den här stretchningen då jag är uppe och obehagen i benen försvinner. Kanske är mina "restless legs" helt enkelt symtom på spasticitet.

Vore bra och få veta om någon annan upplevt samma sak. Jag vet att det här är ett vanligt problem. Enligt enkäten jag gjorde för drygt ett år sedan var det cirka 10 procent som hade besvärliga problem med detta. ( Det finns effektiva mediciner mot dessa problem se boken Ta åran i egna händer- avsnittet Intervju med Per Bergman men kan man klara det så här enkelt vore det ju fantastiskt.

En helt annan sak: salt. En bra illustration till vad salt kan ställa till med såg man i programmet "Sveriges bästa äldreboende". En kvinna fick byta från brustablett Alvedon till vanlig Alvedon. Och efter någon vecka hade det försvunnit en massa vatten ur hennes kropp ( 20 l el 20 kg). Hon hade haft denna vikt i minst 20 år och var nu 90. Den enda skillnaden som gjordes var att hon inte längre fick natriumsalt genom sin brustablett.

Hur mår maten? en bok om djurhållningen

Maten har blivit billigare, speciellt kött. Men djuren betalar priset. Boken Hur mår maten är skriven professorn i etologi vid Linköpings universitet Per Jensen.  ( etologi= läran av djurens beteende.) Han berättar i boken om hur djurhållningen förändrats under senaste decennierna. Det liv som djuren ( och  personerna) hade på 50-talets lantgård finns inte längre. I stället har det kommit en massproduktion av kött.

Jensen jämför förhållandena i Sverige med förhållanden i EU men också i andra delar av världen. Om man har läst Jonathan Safron Foers bok Äta djur kan den här boken vara ett lämpligt komplement för att se hur förhållandena är i Sverige. Och vad jag förstår av Jensen finns ingen tvekan om att den svenska djurhållningen är mer djurvänlig men samtidigt håller den på att konkurreras bort av köttimport från länder där reglerna är mindre restriktiva. Vill man rädda den svenska djurhållningen och vara djurvän bör man i första hand köpa svenskt kött. Slaktdjur-nötkreatur kan ha det som på bilden-jag gick förbi idag och tog kortet. Blir det för dyrt kanske man skall köpa mindre kött. Sedan 1990 har konsumtionen av kött ökat med
60 procent skriver Jensen och är idag 90 kg om året. En del av detta är ben och liknande men vi äter enl livsmedelsverket 55-50 kg, dvs 144 g per dag.  Äter man mer än 90 gram rött kött från nöt, svin och lamm ökar risken för bl a tjocktarmscancer och rekommendationen i USA är att man skall gå ned till 70 gram per dag. Är dessutom köttet processat skall man vara försiktigare och helst inte äta det.  En bra lösning både för djuren och människorna är kanske att man minskar konsumtionen men köper det dyrare svenska köttet. Väljer man dessutom KRAV och ekologisk mat är detta ofta till fördel för djuren.

Ett problem med hur djuren har det är att kycklingar, kalkoner har det allra värst och där är det som vi såg i Safran Foers bok riktigt eländigt. Förnållandena är bättre i Sverige men knappast djurvänliga.
Det är svårt att få tag på ekologiskt eller KRAV kycklingar. Det finns dock sådana men man får leta eller föda upp själv.
Även grisar har ett ganska eländigt liv i djurfabrikerna- men Sverige har de djurvänligaste alternativet.

Själv äter jag mest vegetariskt numera. Och oftast blir det väldigt gott. Cirka en gång i veckan blir det icke vegetariskt ( plus att jag äter en äggvita varannan dag).  Det fungerar väl nu tycker jag. När jag är bortbjuden brukar jag äta vad som bjuds men med urskiljning. Det finns ofta mycket grönsaker och liknande numera och är inget problem.
Jag följer Jelineks diet med att äta max 15-20 g mättat fett per dag oberoende om det är från animalier eller om det är vegetabilt.

salt och immunsystemet

Is that all there is- visst var Peggy Lee  utomordentlig sångerska. Hennes far var svensk och modern norska.

Att MS, reumatoid artrit, Crohns sjukdom, med flera är sjukdomar där immunsystemet är involverat är helt klart. De mediciner som fungerar bäst verkar på immunsystemet och autolog stamscellstransplantation som i det närmaste botar sjukdomen MS kan sägas bygga upp immunsystemet igen från grunden. Att immunsystemet är centralt torde få eller ingen bestrida.

Immunsystemet har flera funktioner som att skydda mot inkräktare i form av bakterier, virus och parasiter. Immunsystemet har också en roll i att motverka att cancerceller skall bildas eller att förökas. Immunsystemet har alltså en viss roll i att skydda oss mot celler som bildas av oss själva. Ibland går det snett och immunsystemet angriper egen vävnad som är frisk och nödvändig. När detta leder till sjukdom kallas detta autoimmunitet som egentligen bara betyder att den egna vävnaden angrips. Vad som sker i detalj och varför säger det ingenting om.

Immunsystemet är

• dels medfött, där man har från födseln har med sig immunceller som reagerar mot bakterier och andra sjukdomsalstrarer
• dels ett förvärvat immunsystemet, där det fordras har kontakt med det sjukdomsframkallande antigenet och immunsystemet lär sig känna igen och oskadliggöra angriparen ifråga.
• Det finns ett flertal immunceller som har olika funktioner. En viktig gren av immunceller är lymfocyter. Det finns en typ av lymfocyter som kallas Th17 som anses spela en viktig roll vid utvecklingen av MS. T lymfocyter kallas så därför att de mognar i thymus ett organ som finns i mitten upptill i bröstet. (Thymus eller brässen är ett organ som tidigare inte antogs ha någon funktion. Man trodde under en period att det orsakade plötslig död hos barn därför att man ofta fann stora thymus hos barn ( status lymphaticus). Ibland trodde man att det orsakade svårigheter att andas och barn som skulle genomgå narkos fick genomgå strålning av thymus. Så småningom fann man att förutom att man det var fel att stor thymus orsakade död hos barn att strålningen gav cancer i thymus och området där. Att thymus är stort hos barn har samband med utvecklingen av immunförsvaret.) Övriga delen av namnet på T lymfocyter beror på vilken typ av substanser, cytokiner som cellerna omger sig med. Avseende Th17 har den fått namnet efter cytokinen IL 17 som verkar proinflammatoriskt genom att påverka bland annat transkriptionsfaktorn NfkappaB, som medverkar till att inflammatoriska äggviteämnen uttrycks. Kort sagt Th 17 medverkar till ökad inflammation och tros ha en nyckelroll vid inflammationer och vid MS.

Det har kommit tre studier om salt och Th 17. Ökningen av MS under de senaste decennierna har lett till att man börjat fundera över orsaken. Det kan inte vara genetiken som förändrats för det tar tusentals år utan det måste sökas i omgivningsfaktorer. Man tittar på livsstilsfaktorer, infektioner, sol och D vitamin med mera och nu har man tittat på saltkonsumtionen som anses ha ökat bland annat genom snabbmat.

1. I en studie har forskarna Markus Kleinewietfeld, Prof. David Hafler med flera har funnit att produktionen av Th17 celler ökar dramatiskt under vissa förhållanden med bland annat högra saltkoncentration. ( cellodling). På möss fann man också att sjukdomen EAE (“råttMS”) blev allvarligare hos möss som fick diet rik på salt och man fann också att Th17 lymfocyter ökade hos sådana möss.
2. I denna studie fann man att ökade koncentration av salt ledde till att genen SGK1 aktiverades och ökade utvecklingen av Th 17 celler. Detta gjorde att forskarna
3. Denna studie tittar på ett nätverk av 39 faktorer som verkar kring Th17 lymfocyten

Dessa studier visar alltså inte att ökad saltkonsumtion ökar risken för MS, utan ligger på ett mer grundläggande plan. Kanske leder de så småningom till att man undersöker risken hos människor att utveckla MS i förhållande till deras saltkonsumtion. Att äta mycket salt är en riskfaktor för högt blodtryck och därmed hjärtsjukdomar- och det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan. Själv tar jag ett salt som är en blandning av natrium och kaliumsalt. En del säger att det har en bismak-men jag känner inte det.

PUFA fleromättade fetter har effekt på skov enl Cochranstudie

2007 publicerades en Cochranstudie över effekten av fleromättade fetter ( omega-3 och omega-6) vid MS.
Man drog slutsatsen att det inte hade någon effekt vare sig på progression eller på skov.
2012 publicerades en uppdatering och då har det skett en förändring i slutsatserna: ingen effekt på progression men däremot skriver man att pufa tenderar minska antalet skov under en tvåårsperiod.

Cochranstudier brukar beskrivas som den främsta utvärderingen av medicinsk forskning. Jag är själv lite skeptisk till metastudier då jag tror man ibland kastar ut barnet med barnvattnet, men här har man fått ett positivt resultat för kost eller kosttillskott.
Cochrane Org

Lite underlag för fettdebatten

Fettdebatten i DN har haft en avslutande kommentar. Jag har försökt göra en sammanfattning av vad man funnit i de senaste årens studier om fetter. Det är inte helt entydigt. Det framkommer också något som jag tror är viktigt att det är inte ett eller flera enskilda ämnen det gäller utan snarare hur en diet ser ut i sin helhet, ja hela livsstilen.

I SVD skriver man att stenålderskosten är den rätta- stenåldermänskorna hade inga moderna sjukdomar säger man- men om inte jag missminner mig har man hittat arterioscleros ( förkalkningar i kärl) hos stenåldersmänskor.

Här en sammanfattning av de studier avseende nuvarande diskussion om fetter. Som ni ser är de inte entydiga avseende resultaten.

• En metaanalys av Skeaff och Miller

Dietary Fat and Coronary Heart Disease: Summary of Evidence from Prospective and Randomised Controlled trials.

ntag av totalfett hade inget samband med död i hjärtsjukdom eller hjärt-kärlhändelser.

Intag av transfetter hade starkt samband med död i hjärtsjukdom och hjärt-kärlhändelser.

Intag av mättade fetter hade inget samband med död i hjärtsjukdom eller hjärt-kärlhändelser.

Enkelomättade fetter hade inget samband med död i hjärtsjukdom eller hjärt-kärlhändelser.

Intag av fleromättade fetter hade ett starkt samband med död i hjärtsjukdom men inte med hjärt-kärlhändelser, samtidigt som 5% ökning av samma fleromättade fetter ledde till en signifikant minskning av kärlhändelser men inte hjärtdöd. ( Ett lite konfunderande resultat som säger lite om svårigheterna med det här).

Intag av omega-3 från fisk var starkt associerat med minskad hjärtdöd men inte med hjärt-kärlhändelser. I diskussionen skriver man bl a att den totala evidensen från kohortstudier konsistent visar att högt intag av omega-3 el konsumtion av fisk är associerat med lägre risk av fatala och icke fatala hjärt-kärlhändelser. Randomiserade kontrollerade studier är mer svårtolkade och motsägelsefulla. Man säger också att det finns en stor skillnad mellan kohortstudier (17 år) där undersökningstiden är mycket längre än i randomiserade studier.( två år).

• En sammanslagen analys av 11 kohortstudier av fett i dieten och kranskärlssjukdom Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies. presenterades för expertbedömning och publicerades i maj 2009 [Jakobsen et al., 2009].

Denna analys avsåg 344 696 personer under 4-10 år.

Mättade fetter och fleromättade fetter:

Man fann att med ett 5% lägre intag av mättade fetter och åtföljande högre intag av fleromättade fetter var det ett signifikant inverst samband mellan PUFA och risk för ” hjärt-kärlhändelser”,dvs fleromättade fetter som ersatte mättade fetter minskade risken för ”hjärt-kärlhändelser”.

.

Mättade fetter och kolhydrater

Med ett 5% minskat intag av mättade fetter och ett åtföljande högre energiintag från kolhydrater fanns det ett svagt samband mellan kolhydrater och ”hjärt-kärlhändelser”

Enkelomättade fetter

För enkelomättade fetter fann man inga samband- det var neutralt till hjärt-kärlhändelser.

• En studie som ofta hänvisas till är denna av Mente med flera:

: Systematic Review of the Evidence Supporting

a Causal Link Between Dietary Factors and Coronary Heart Disease

557 cohortstudier och 94 randomiserade kontrollerade studier medtogs i översynen av totalt 5705 artiklar. De övriga uppfylld inte undersökarnas krav på studierna.

Sammanfattningsvis : ( här skall studierna uppfylla visst antal krav och delas efter hur många krav som uppfylls i stark evidens, moderat samt otillräckligt stöd eller evidens)

faktorer avseende hjärt och kärlsjukdom

Stark evidens för skydd: grönsaker, nötter, enkelomättat fett ( olivolja mm) medelhavsmönster samt ett ”prudent=eftertänksamt” mönster

faktorer som skadar: transfetter, högt glykemiskt index el load (ex morötter har högt GI men lågt load) och ett västvärldsmönster.

Av diet mönster har bara medelhavsdiet studerats i randomiserade kontrollerade studier och konstaterats ha samband med hjärt och kärlsjukdom.

Man fann också måttligt stöd för kausalt samband mellan intag av fisk, omega-3 från havet, fullkorn, vitamin E och C i dieten och betakaroten, alkohol, frukt och fiber.

Otillräckligt evidens för tillskott av vitamin E och C, mättade fetter och fleromättade fetter ( med undantag omega-3 från havet), totalfett, linolensyra, kött, ägg och mjölk.

En slutsats författarna Mente el al drar är att man bör studera diet och matmönster totalt om man vill studera utfallet avseende hjärt och kärlsjukdom snarare än enskilda faktorer.

• Siri-Tarino m fl Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease

Mättat fett är inte associerat med stroke eller hjärtsjukdom

• Hooper et al 2012 Reduced or modified dietary fat for preventing cardiovascular disease.

En metastudie baserad på randomiserade kontrollerade studier. 65508 deltagare.

Genom att ändra intaget av mättat fett genom minska eller modifiera mättade fettintaget kan minska hjärt och kärlsjukdomar med 14 procent. Minst två års ändring. Att ersätta med stärkelse gav ingen minskad risk. Idealt fleromättat fett är oklart.

• Mozaffarian et al 2010 gjorde en metastudie av undersökningar där man bytt ut mättade fetter mot mättade: Effects on Coronary Heart Disease of Increasing Polyunsaturated Fat in Place of Saturated Fat: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials
  

.En metastudie över åtta umdersökningar med totalt 13614 personer där man undersökte personer som utbytte mättade fett mot fleromättade. Man fann en 10 procentig minskning av risk för hjärtsjukdom för varje 5procentig ökning av energi från fleromättade fetter i stället för mättade. Man fann också att ju längre tid interventionen med utbyte av mättade fetter mot fleromättade pågått-desto större effekt.

DeOliviera Otto m fl bl annat ovanstående Mozaffarian publicerade 2012 en studie där man undersökte om olika typer av mättade fetter hade olika effekter på hjärt-kärlhändelser.

Man fann att mättade fetter från mjölkprodukter medförde minskade risker för hjärt-kärlhändelser medan mättade från kött medförde ökade risker för hjärt-kärlhändelser.

Det finns inget i det här som får mig att ändra min kost men det visar att det ännu är långt fram till målet - men en medelhavsinspirerad kost håller långt.

Autolog stamcellstransplantation mot MS. Bot säger säger neurologen Jan Fagius

På SVT intervjuas Jan Fagius om stamcellstransplantation.

 God effekt av svenska stamcelltransplantationer

Det har nu gjorts ett femtiotal autologa stamcellstransplantationer mot MS med goda resultat- så goda resultat att man nu börjar tala om att det botar. De som hittills fått behandling i Sverige är personer med mycket svår  variant av sjukdomen som dessutom inte kunnat behandlas med god effekt av andra medel.
Genomgång av resultatet under i genomsnitt 4 år:
Resultatmässig har 90 procent inga nya skov.
85 procent har ingen aktivitet på magnetkamera
70 procent har  inga tecken på sjukdomen alls.

Behandlingen i korthet
Vid den här behandlingen slår man ut immunförsvaret med cytostatika efter att ha tagit till vara blodstamceller från individen i fråga. Därefter återför man blodstamcellerna  med syftet att ett nytt friskt immunförsvar skall bildas. Och det gör det alltså.
Risk för farliga infektioner
Den stora risken är att man får livsfarliga infektioner under tiden immunförsvaret är är utslaget.
Risken är att man dör i infektion. Man har emellertid blivit bättre och bättre på att hantera detta och det kommer troligen att bli aktuellt att andra med MS kan behandlas.
Det finns redan andra grupper av MS patienter som behandlats
I Ryssland finns behandling gjord på andra grupper. Bland annat på grupp med en mycket svåt sjukdom som progredierar.  (EDSS 7,0-8.0)  fall med hög aktivitet och snabb neurologisk försämring i sena skeden av sjukdomen.) Resultat sju patienter totalt. Två förbättrades och fem stabiliserades.
Ett hundratal patienter rapporterades om i en studie jag beskriver här. Det finns alltså redan nu andra grupper som genomgår denna behandling

.

Etik och min blogg

Jag tänkte jag skulle skriva om CCSVI och vad som tycks vara läget nu. Efter att ha funderat på det under en dag kom jag fram till det kanske vore skäl att beakta etiken i bloggandet och då kanske speciellt mitt bloggande. Min tanke bakom bloggandet har varit att skriva om det mesta som handlar om MS och om en hel del annat. Vad jag försökt vara noga med är att hålla mig till vad man som sjukvårdspersonal är skyldig att göra nämligen att följa “vetenskap och beprövad erfarenhet”. Många frågar sig kanske hur kan jag då skriva om diet av typ Swank, Jelinek och till och med rekommendera den, eftersom flertalet läkare inte gör så. Där har jag två svar: dels att det finns en hel del forskning bakom det. Det andra är att denna diet är en generellt nyttig diet som många läkare , dietister kan skriva under på även om man säger att diet har ingen roll att spela vid MS. Att formulera sig så är för övrigt helt ovetenskapligt. Dessutom säger jag inte att det hjälper mot MS däremot att en hel del talar för att det kan hjälpa.

Det finns även andra etiska riktlinjer man bör följa i bloggandet:
Man skall respektera en läsares autonomi vilket man kan göra genom förbättra dennes handlingsförmåga och förbättra de yttre möjligheterna till handling. Jag anser att man kan göra detta genom att orientera om till exempel forskning och situationen inom det man skriver om. Man kan där komma i konflikt med en annan princip- att inte skada läsaren. När jag skrev om fetma och den starka ökningen av överviktiga personer menade en läsare att man skall vara försiktig och se till att man inte genom vad man skriver får människor med problem med övervikt att må dåligt, få ångest. Detta är naturligtvis en helt riktig anmärkning. Samtidigt ser jag dock ett så stort problem med överviktsutvecklingen att den måste vara diskuterbar- speciellt som jag skriver så mycket om kost.
Jag skriver inte bara om sådant som är baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Jag skriver också om sådant som strider mot det. Jag har tagit upp exempelvis homeopati, sakral terapi och Marshall Protocol. Det senare inlägget ledde till många kommentarer där det fanns flera som var positiva och det fanns en risk tyckte jag att min mycket kritiska blogganteckning ledde till att det blev propaganda för metoden och någon frågade efter läkarkontakter. Detta ansåg jag inte skulle stå i min blogg. Jag fick ta bort det inlägget av andra skäl- skräpkommentarer via maskin ; men lägger nu ut det igen, Marshall Protocol. (numera modererade kommentarer då jag inte vill ha skräpkommentarer). Där kan man i kommentarerna läsa frågan: Hur kommer man i kontakt med den norske läkaren? Jag skrev då följande: Hur ställer man sig till senaste inlägget? Jag tänkte jag skulle skriva så här: "Eftersom jag inte finner att MP behandling är vetenskapligt prövad och dessutom tror att delar av den kan vara skadlig, vill jag be er att inte lägga ut länkar till hur man får denna behandling här på bloggen. Bloggen är dock öppen för diskussion om MS."
Men jag vill ju att ordet skall vara ( fritt med vissa undantag )varför jag skriver det inom parentes. Jag vill dock poängtera att jag förordar inte Marshal Protocol behandling. Frågan är: vad är det rätta? Kan det betraktas som censur.???

När CCSVI kom var jag intresserad av det och informerade om dels vad det var och människor som genomgått det. Däremot var jag skeptisk till att man skulle åka och pröva metoden som jag dels uppfattade som inte helt utan risker, kostbar och inte på något sätt genomforskad. Skulle man genomgå detta var enligt min mening den enda vägen att delta i klinisk prövning. Jag tror kanske inte att min blogg ledde till att någon åkte och blev behandlad, men en bekant jag hade läste mina anteckningar och så småningom reste han och genomgick behandling. Detta gjorde att jag inte längre ville skriva om CCSVI. Jag ville inte medverka till att någon skulle genomgå en behandling där det inte finns tillräcklig vetenskap. I dagsläget är det snarast så att det som finns motsäger att man skall genomgå behandling. De som väljer att åka och göra behandling måste man ha respekt för men samtidigt inte medverka eller stimulera till att åka. Jag anser till exempel att en månad på Vintersol kostar 50 000 och skulle förmodligen ge betydligt mer om man nu skall bekosta någon form av sin behandling.
Det är ingen helt enkel sak om man skall blogga sådant som är viktigt för många människor men samtidigt vet jag ju att mitt bloggande är bara en droppe i ett stort hav.