Om boken Gudaspis för hjärtat

Det som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan

Jag har läst boken Gudaspis för hjärtat, olivolja, vitlök, vin och choklad av Bengt W Johansson en hjärtläkare.

Lite väl frikostig med råd om alkohol för min smak

Redan i förordet till Gudaspis för hjärtat kommenterar Lars Ryden att det rekommenderas vin eller öl till nästa varje recept. Förvisso tyder forskningen på att vin och också alkohol troligen har en välgörande effekt för att förebygga exempelvis hjärtsjukdomar men samtidigt måste man också beakta att cirka 10 procent av oss har ett större eller mindre alkoholmissbruk. Hos kvinnor är det något lägre men där förekommer tablettmissbruk mer frekvent. Det är också så att man som alkoholmissbrukare letar efter varje ursäkt för att kunna fortsätta sin konsumtion.

Vidare står det också i boken att man kan ta ett glas vin eller allra högst två. Om man för så varje dag säger en del forskning att det för mycket. För män i genomsnitt är det enligt dessa rön ett glas rött vin inte två som man klarar av och dessutom är det lägre för kvinnor. Där gäller snarast ½ glas rött vin om dagen. Denna deklaration vill jag verkligen  skjuta in eftersom jag som företagsläkare hade en hel del patienter som brottades med spriten. I min ungdom arbetade jag också på en psykiatrisk klinik där jag på jourerna ibland kunde träffa på 50-100 missbrukare per dygn som kom in i olika skick. En del tillhörde de utslagna men det fanns också de som mångmiljonärer ( vilket inte var så vanligt som nu på den tiden) och hade verkliga maktpositioner i samhället. Sjukdomen alkoholism kan slå till i alla grupper i samhället. En alkoholterapeut  och fd missbrukare jag känner säger att alkoholism är den enda dödliga sjukdom där man i många fall  inte vill ha någon hjälp. Med den bakgrunden har jag stor respekt för alkoholens risker och känner att man som läkare inte skall vara alltför frikostig med att prisa alkoholens välsignelser. I nummer 47 av läkartidningen finns en artikel som säger att måttligt intag minskar risk för folksjukdomar ( jag bestrider inte detta utan det är helt korrekt men det får inte leda till att man rekommenderar människor att dricka varje dag, för då finns det en stor del som inte klarar detta utan att öka konsumtionen- är ett glas vin bra så är två glas bättre). En annan artikel lyder: Ingen grund för att rekommenderar alkohol för bättre hälsa.

Stor osäkerhet om vad som framkallar kroniska inflammationer av typ åderförkalkningssjukdomar.

I boken går Bengt Johansson igenom vad som står i undertiteln olivolja, vitlök och så vidare. Jag får en känsla av att han beträffande fetter inte vet riktigt vilken fot han skall stå på. Kanske är det transfetterna som kan förklara all ökning av åderförkalkningsjukdomar eller de kroniska inflammationer som man numera karaktäriserar många kroniska sjukdomar som. Ibland verkar det som att han anser att man skall ersätta mättade fetter med enkelomättade eller marina fetter men i recepten är han ganska frikostig med ägg, grädde, mjölk och ost. Han verkar också lite hesiterande inför saltets risker. Han säger att under medeltiden åt vi mycket mer salt. Jag trodde faktiskt salt var en bristvara i gamla tider.

Tillvänjande komponenter i mat:

Han säger till exempel att rent fett ger mättande signaler men rent socker aktiverar oss fortsätta äta genom att vara beroende framkallande. Han glömmer då att också fibrer i grönsaker och frukt ger mättnad och att till exempel vissa komponenter i mjölkprodukter casomorfiner stimulerar morfinreceptorerna i hjärnan. Det finns också glutenkomponenter som gör detsamma. Man tror att detta bland annat gör att spädbarnen stimuleras att dia. Det går alltså inte att säga att exempelvis mjölkprodukter inte är beroendeframkallande ( kasein i sig är inte fett men det ackompanjerar. Efter en period av fasta eller liknande är det ofta personer allra mest längtar efter ost, trots att de ofta luktar som gamla strumpor enligt Neal Barnard. Socker, fett och salt är alla beroendeframkallande ( i varje fall om man studerar hur många tryckningar råttor gör för att få smaka på respektive födokomponent).

Men i det stora hela lär man sig en hel del i boken och många av de här rätterna kan jag använda och göra om till sådant som passar min diet även de dagar jag äter veganmat. Det är mycket grönsaker och frukt som är baser i recepten och det finns ersättning för exempelvis grädde. Havrebaserad grädde går utmärkt att använda i stället för grädde. Oatleys produkter funkar bra. 

Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan

Sessionen Mat och hjärna

Amerikanska psykiatri föreníngen hade vid sitt årliga möte 2015 ett program kallad Mat och hjärna. Det refereras i en artikel på medscape. För de som ej läser medscape kan man se det här. I år skrev man i den ansedda tidskriften Lancet Psychiatry , att mental hälsa är komplext områd, men det växer fram övertygande bevisning för att nutrition är en central faktor vad gäller förekomst av mentala sjukdomar likväl som för hjärtsjukdomar, magtarmsjukdomar och endokrinologiska sjukdomar. På sessionen Mat och hjärna berättades också om en undersökning där man fann att kostinformation om sex timmar fick personer med depression att förbättras betydligt under en tvåårsperiod.

Kostens evolutionshistoria. De första homoniderna ( våra förefäder) startade sannolikt med växter , insekter och larver, men för två miljoner år sedan började man införa kött i dieten som sannolikt påverkade utvecklingen av hjärnan, Sedan mellan en till 2 miljoner år började man med rötter och lökar. Slutligen kom jordbruk med spannmål, mjölkprodukter och bön /ärtväxter in i dieten för 6000-10000 år sedan.

Först för 100 år sedan förändrades dieten drastiskt, man frångick fullkorns-, sk whole food, till alltmer processad föda med rikligt med raffiniderade kolhydrater; och många tillägg som konserveringsmedel, konsistensgivare mm. Det är en lite löjeväckande historia som bland annat spannmål genomgått: Tidagare nyttiga fullkornskärnorna har blivit fråntagna sina nutrienter i samband med raffinering och därefter tillsätter man specifika vitaminer,  till exempel risets utveckling från fullkorn till vitt polerat risk. En paradox är att under de här hundra åren har livslängden ökat betydligt, tillgången på föda har ökat och levnadsförhållandena har förbättrats i västvärlden.

Den föda som allra mest bidragit till människohjärnans utveckling är skaldjur. I Rift Valley östra Afrika fanns de tidigaste mänskorna och det kan vara den rikliga tillgången på skaldjur och fisk som möjliggjorde hjärnans utveckling genom sin rika tillgång på Omega 3 och kolesterol. Förutom de nyttiga fetterna finns också rikligt med andra nyttigheter som vitamin B12 i exempelvis ostron. Drew Ramsey, MD, psykologiprofessor vid Columbia universitetet, en av de som ledde seminariet , poängterade dock att det  inte är specifika nutrienter som är det viktiga utan det är mönstret av mat.
Ett sådant mönster är medelhavsdiet som är rikt på fiskoljor, nötter, spannmål, fågel, fisk grönt, frukt och eventuellt lite rött vin. ( under senaste åren har man blivit mer tveksam till vinets specifika gynnsamma effekter. Det har för en del personer blivit så att är ett glas rött bra så är väl två glas väl så bra). En undersökning redovisades där de vuxna som mest nogrant följde medelhavsdiet hade statistiskt signifikant minskad risk för depression. En stor metaanlys visade också minskad depression vid dietförändringar som var jämförbart undersökningar med läkemedel, ( Felice Jacka 'Deakin University , Melbourne Australien)
Sammantaget visar de flesta av de studier som gjorts av olika dieter att traditionella, icke processade komponenter i dieten är de hälsosammaste , och detta gäller också för hjärnan.
Så här sade Ramsey: Vi ser det i den kliniska verksamheten hela tiden. Med en hälsosammare diet förbättras människornas fokus, de får mer energi och självförtroende. Man blir mer intresserad av att ta vård om sin hälsa. Han inskärpte också att det inte räckte med att säga att patienterna skall äta ansjovis och kål utan man bör hjälpa till att få in den goda mathållningen i vardagen, exempelvis diskutera matlagningen, hur man får det att smaka bra. Idag äter många för en god hjärthälsa genom att räkna kalorier och undvika rött kött. Det är regler om undvikande i stället för hjälp med nyttigheter på tallriken,
Ramsey brukar säga till sina patienter: låt oss prata om vad du äter i några minuter eftersom det är mycket viktigt för den mentala hälsan. Han frågar om vad de äter till frukost, lunch och middag de senaste dagarna och ber dem skicka in foto av sina måltider. Om de inte har den hälsosammaste kostmönstret försöker han att visa på sådan bra mat för hjärnan som patienten gillar och hur denna kan införlivas i dieten. Det handlar inte om att säga ät veganmat! ät stenålderskost! utan det gäller att möta patienterna där de är och hjälpa till att välja kost som är bra med nyttigt innehåll. Ramsey varnar också för beige mat, pizza, pasta ris. Ät regnbågens färger, säger han. Färgerna indikerar att det finns viktiga vitaminer och andra nutrienter i födan. Speciellt rött, purpur och rött. Koncentrera kring två, tre matkomponenter som patienterna gillar och få dem att sätta dem i kylskåpet i stället för mindre bra mat. Han tar exemplet choklad. Han nämnet en sorts kringlor med vit choklad som kan bytas ut mot mandlar med mörk choklad.

 Mandlar innehåller mycket E vitamin och massor av enkelomättade fetter och mörk choklad är en rik källa på järn och flavonoider. Om nån älskar hamburgare, säger Ramsey, förslå biff och grönsaksstuvning i stället.

Här är i punktform viktiga komponenter.

Fisk och skaldjur
Dessa är packade med omega-3. Finns också i många vegetabilier som chia och linfrö. Dessa förändras inte lika lätt till den nyttiga fettsyran DHA , säger han. ( Mitt tillägg: Men om man har tillräckligt mycket vegetabilisk omega-3 upplagrat i kroppen bildas tillräckligt med DHA. George Jelinek rekommenderar att man skall äta fiskoljeomega-3 under cirka ett år samtidigt som vegetabilisk omega-3. Därefter kan man övergå till vegetabilisk om man så önskar.)
DHA påverkar generna att uttrycka mer av BDNF ( brain-derived neurotrophic factor) som kan hjälpa mänskor med ångest och humör sjukdomar. ( Sune: BDNF:s roll vid exempelvis MS blir jag inte helt klar över vid snabb sökning. Man kan läsa på Barts blog om detta. ) Musslor, ostron innhåller mycket B12. Sex ostron ger 240 procent av vad man behöver dagligen av B12 och 500 procent av zink. I fisk och skaldjur finns även vitamin D, jod och krom. Många oroar sig för kvicksilver, säger Ramsey och rekommenderar att man skall äta små fiskar som sardiner, ansjovis och sill som vanligen inte lagrar giftiga nivåer.



Bladgrönt
Där finns mycket mat god gör hjärnan, fiber, folsyra ( ett B vitamin), magnesium och vitamin K. Kål, senap, bladgrönt, bok choy ( en sorts kinesisk kål) innehåller den mest absorberbara formen av kalcium ( mer än mjölk). Bladgrönt innehåller även flavonoider och karotenoider. One cup (2,4 dl) av kål innehåller 600 % av dagligen K vitaminbehovet, 200% av vitamin A behovet samt ett dagsbehov av vitamin C- och det innehåller endast 33 kcal. De som inte gillar grönt kan försöka sautera med olivolja och vitlök, göra en smoothie eller chips på kål.

Nötter innehåller inte så mycket fett säger Ramsey. När man ser på innehålldeklarationen av energi skall man dra av 25 procent eftersom det överskattas. Nötter innehåller mänger med enkelomättade fetter och gör så att man tar upp fettlösliga nutrienter som vissa vitaminer-A, D,E m fl. I nötter finns fibrer.

Baljväxter

Innehåller är en alternativ källa till proteiner i stället för kött. Det är viktigt för planeten att man äter mindre kött och dessutom är rött kött i stora undersökningar förknippat med många vanliga sjukdomar. 2,4 dl linser innehåller 18 g proteiner och 90 % av dagliga folatbehovet.

Beträffande vegetarisk diet så innehåller seminariet kluvna uppgifter, dels finns säger man vissa undersökningar som säger att sådant är bra för humöret samtidigt säger man att det är förknippat med mer ångest. I mitt tycke synes det som att man inte är klar med forskning. Men egentligen tycks B12 brist vara den stora risken och det är ju välkänt och kan enkelt substitueras.



Och så var det det här med gluten
 Det har ju blivit en diet som många använder utan att vara glutenkänsliga. I USA har cirka två procent celiaki och sex procent är känsliga för gluten men hela elva procent äter glutenfritt. Det finns forskning kring gluten och psykiska sjukdomar. I en undersökning av personer som hade schizophreni hade hela 23 procent antikroppar mot gliadin mot endast 3,1 procent i kontrollgruppen. ( The Catie trial). Man trodde på denna session emellertid inte att glutenfri kost är nyttigare än icke glutenfri om man inte har celiaki eller glutenkänslighet.
Man tog också upp tarmbakterier och microbiota. Det forskas mycket kring psykiska sjukdomar och mikrobiota. En del av forskningsområdet är kroniska inflammationer och hur mikrobiotan ser ut. Och kan kroniska inflammationer påverka ångestsjukdomar och depressioner eller bipolär sjukdom.
Vid kronisk inflammation kan signalsubstanserna i immunsystemet Interleukin-6 och gammainterferon öka och i sin tur göra att signalsubstanserna i nervsystemet påverkas, nämligen hur tryptofan konverteras serotonin, som har betydelse för psykiska hälsan.

Föreläsning om hjärnan

Föreläsning om hjärnan

Jag har hållit en föreläsning om hjärnan på skandinaviska klubben i Puerto. De som lyssnade var mellan 35 och 95 år. Det är mycket intressant att tala för en sådan grupp för efteråt kommer det fram personer som berättar sina egna erfarenheter som bekräftar vad man just talat om, till exempel om hjärnans förmåga att återhämta sig efter skador-neuroplasticitet. Det var mycket roligt. Här är föreläsningen.

Man brukar börja sådana här berättelser med de gamla grekerna. Och det var så att Aristoteles såg hjärnan som ett organ som kylde ned hjärtat om detta blev för upphettat. Hjärtat uppfattades som det viktigaste organet, där tankar och känslor fanns. Man kan förstå det bland annat av olika uttryck och citat. Någonstans i bibeln står det att “Maria gömde och begrundade detta i sitt hjärta”- det var inte i hjärnan hon begrundade det utan i hjärtat. Det symboliska språket är fyllt av sådana uttryck där man säger hjärtat i stället för det som skulle vara mer adekvat : hjärnan. Men det finns gamla kulturer där man kunde mer om hjärnan. I exempelvis gamla Egypten har man hittat verktyg som användes för att operera inne i skallgropen.

Om hjärna och nervsystem i grova drag.

Hjärna och ryggmärg utgör centrala nervsystemet. Därifrån utgår nerver till olika delar av kroppen och instruerar om hur vi skall röra oss och liknande. Det går också in nervsignaler från kroppen med information om känsel, balans, syn, hörsel och lukt mm. Hjärnan styr också på andra sätt : hormonsystemet dirigeras till stor del från hjärnan. Även immunsystemet har kopplingar till hjärnan.

Om man tittar på hjärnan uppifrån består den av två hemisfärer som har förbindelser med varandra. Hjärnhalvorna har delvis en likartad funktion men hjärnhalvorna är också specialiserade. Till en del är det också så att nervbanor från höger hjärnhalva styr vänster del av kroppen och vice versa. Det gäller exempelvis rörelser- motorik.

Vad som skiljer vår hjärna från djurens är bland annat hjärnbarken, de nyaste yttre lagren av hjärnan. Vi skall titta på en bild av hur hjärnan ser ut under utvecklingsgången. Man ser hur hjärnbarken-cortex på latin- tillväxer. Det som skiljer oss från primaterna, chimpanserna, gorillorna är inte minst framloben som är betydligt större hos människan. 

Under senaste decennierna har det kommit en explosion av kunskaper om hjärnan. Det beror på digitalisering och de därmed nya metoder att undersöka hjärnan som kommit. Där finns bl a datortomografi som är en röntgen, som bland annat gjorde det möjligt att undersöka blödningar och tumörer på ett enklare sätt än tidigare.

Magnetkameran- och speciellt funktionell MRI- det vill säga en magnetkameraundersökning där man kan studera under tid vad som händer i hjärnan, genom att följa cirkulationen och energiförbrukningen. Jag förmodar många av er har genomgått en magnetkameraundersökning, men för de som inte gjort det skall vi se en bild. Datortomografi och magnetkamera blev vanligt under slutet av 80-talet och har tillfört mycket. Det är en ganska enkel undersökning att genomgå om man inte har anlag för klaustrofobi-rädsla för tvånga utrymmen. Vi har en bild av en magnetkamera här:

.

Hjärnan ett nätverk

På nästa bild vi ska se har man studerat i magnetkamera vilka områden som var aktiva när man lyssnade på musik. Ett antal personer fick höra musik från sina tonår och tidiga ungdom under tiden som de undersöktes i en magnetkamera och man såg vilka områden som blev aktiva medan de lyssnade. Efteråt intervjuades personerna och fick berätta vad de tänkt på, om de kände igen melodierna och liknande och då fick man fram denna bild. Bild f. Vi ser gröna områden – dessa aktiverades om man var bekant med melodin. Blå områden aktiverades om man tyckte om musiken. Röda områden aktiverades om musiken väckte speciella minnen från då man lyssnade på musiken. Gula områden där associerade man vidare och kanske kom att tänka på människor, böcker eller liknande då man lyssnade. Detta är alltså en magnetkamera bild. Bilden visar att stora delar av hjärnan är involverade då vi lyssnar på musik. Hjärnans olika delar tycks samarbeta i nätverk. Som vi ser så aktiverar musik centra för minnen från förr i framloben. Framloben är ofta bevarad länge då man har Alzheimer och förklarar varför Alzheimer patienter ofta kan tillgodogöra sig musik som de känner igen.

 

Hjärnans olika centra

Att hjärnan samarbetar i nätverk har man inte alltid trott utan man har mera sett det som att hjärnan har olika centra – synen ett centrum, hörseln ett annat och så vidare. Och det är så det finns olika centra i hjärnan men de olika delarna samarbetar också.

Tidigare var det svårare att få kunskaper om hjärnan. Det var mest undersökningar efter döden där man kunde utgå från att någon hade fått en skada under livet och haft det ena eller andra symtomet- till exempel svårt att tala eller lyfta en arm och så kunde man sedan efter döden se hur det såg ut i hjärnan.

Phineas Gage var en ung skötsam järnvägsarbetare,, arbetledare, familjefar som 1848 råkade ut för en olycka där ett järnspett genomborrade hjärnans främre del- pannloben. Han överlevde den allvarliga olyckan men blev efteråt helt förändrad. Han började bete sig ibland förargelseväckande, han började dricka, han kunde inte sköta ett arbete. Han förlorade kontrollen över sin personlighet och även hur han skulle bete sig socialt. Genom hans skada lärde man mycket om hjärnan och speciellt framlobens funktioner- man såg att den var mycket viktig för den personliga kontrollen, för tänkande, planering och organisation samt minne- så kallade kognitiva funktioner. Phineas Gage tillförde vetenskapen om hjärnan mycket i fråga om anatomi, fysiologi, psykologi mm men själv dog han försupen 12 år senare. Vi kan se en bild på Phineas Gage och järnspettet här:

Andra vägar att undersöka var under och efter operationer. Det har förekommit operationer av hjärnan under större delen av 1900-talet. Man opererade bland annat psykiatriska tillstånd som svåra tvångssyndrom, men man visst inte alltid vad man gjorde. Man hade ganska diffusa kunskaper om vad hjärnans alla delar hade för funktioner. De som sett en serie om familjen Kennedy vet att en av presidentens systrar opererades och förlorade en stor del av sin personligheten. Presidentmodern Rose Kennedy förlät aldrig sin man för att han tvingat fram operationen enligt denna film. Man opererade också epilepsi. Henry Molaison fick efter att han cyklat omkull en svår epilepsi. Detta var under femtiotalet. Den var mycket svår och mediciner fungerade dåligt. Man beslöt sig för att operera honom och man tyckte att epilepsin kom från ett område i det inre av hjärnan då man bl a undersökte honom med EEG- ett område som kallas hippocampus- latin för sjöhäst. Man trodde på den tiden att hippocampus inte hade någon funktion. Operationen lyckades -avseende epilepsin- men Henry Molaison fick en mycket svår skada- hans förmåga att minnas nya saker från operationen och framåt var helt borta. Han kunde möta samma människa varje dag och tala med denne men lärde sig aldrig känna igen personen ifråga. Henry Molaison ställde upp för olika forskningsprojekt och hans fall har lärt hjärnforskare mycket om minnet. Man fick klart för sig hippocampus viktiga roll för minnet. Hippocampus är ett av de områden som drabbas tidigt då man insjuknar i Alzheimers sjukdom. Vi skall se en bild av hippocampus: vi ser att det faktiskt liknar en sjöhäst i viss utsträckning.

På dessa och en hel del andra sätt har man kommit fram till var olika centra finns i hjärnan. Vi skall titta på bilder av detta. Om man tittar på hjärnans yta kan man grovt säga att det ser ut så här.

Och ser man till de inre delarna ser det ut så här. Man kan där se centra för minne, men också centra för hormonsystem mm.

Neuroplasticitet

Något som är ganska nytt inom hjärnforskningen är neuroplasticitet- dvs hjärnans förmåga att utvecklas och också att läka efter skador. Förr betraktade man hjärnan som en lång utförsbacke där man förlorade 10 000 nervceller om dagen och att detta skulle vara något katastrofalt. Idag vet man att det inte bara är så. Troligen är det inte så många nervceller som förloras och dessutom bildas i vissa delar av hjärnan nya nervceller. Det finns i hippocampus stamceller från vilka nya celler bildas. Vi har också stora reserver. Vi har 100 miljarder neuron och om vi förlorar 10 000 per dag så återstår ändå drygt 99, 5 miljarder neuron efter 100 år. 

En nervcell ser ut så här. Fast i verkligheten ser den inte ut så. Bilden visar ett snitt som visar att det finns enstaka utskott, trådar från nervcellen- neuronet- men i själva verket om man ser hela nervcellen finns det från början 10-15000 utskott -nervtrådar som har förbindelser med andra neuron. En nervcell har en nervkropp med nervkärna i vilken finns bland annat arvsanlagen DNA. En enda nervcell tar emot information från 1000-tals andra nervceller. Allt detta bearbetas i nervcellskroppen och resultatet skickar nervcellen vidare genom ett enda utskott som kallas axon. Det tycks ske ett enormt arbete bara i en enda nervcell, där signaler från mängder av andra celler resulterar i information som kan skickas vidare bara genom ett enda utskott. Detta utskott delar sedan på sig och ger signaler till flera olika nervceller eller också andra celler typ muskelceller.

Nervkroppen har således 10 000-tals nervutskott från början. Efter hand blir de färre men det är inte en följd av att de blir sämre och fungerar sämre utan snarare att hjärnan effektiviseras och hanterar sina uppgifter bättre. Detta är en del av neuroplasticiteten. Allra mest sker denna utveckling i barndomen och speciellt i tonåren under tillväxtspurten. Då tillväxer och utvecklas hjärnan som mest. Man kallar detta utvecklingsplasticitet. Det har betydelse för bland annat skolan. Då puberteten kommer olika tidigt för olika personer kan det i en och samma skolklass och åldersgrupp finnas ungdomar som har en 18 årings hjärna och andra som har 12 åringars hjärnor.

Neuroplasticiteten fortsätter under en lång tid till 30-35 års ålder.

Men neuroplasticitet fungerar också då man utvecklar en skada. Det kan dels ske en läkning men det är också så att hjärnan är flexibel. Om ett område blir oanvänt tex om en människa blir blind så kan andra funktioner ta sin plats där. Det finns en del filmer på youtube som visar hur människor som blivit blinda kan utnyttja ljud för att lokalisera sig. Jag har sett en video där en man cyklar. Han klickade med munnen och lyssnar sedan av ljuden - precis som en fladdermus orienterar sig. Man uppfattar ekon av ljudet och kan då höra hinder och liknande. Med MRI har man funnit att detta äger rum just i synbarken. Det finns också personer som föds med olika hjärndefekter. En kvinna föddes med i stort sett endast en hemisfär- men hon har lärt sig att fungera bra. Den resterande hjärnhalvan har utvecklat funktioner som normalt sitter i andra hjärnhalvan. Ett annat exempel : Man behandlar fantomsmärtor med hjälp av neuroplasticitet. Då man opererar bort ett ben inträffar det ofta att man får smärtor som tycks komma från det bortopererade benet. Smärtan sitter i hjärnan-i den del där känselinformation för det borttagna benet fanns.. Med en finurlig spegelanordning kan man lura hjärnan att tro att man har kvar benet eller armen medan det i själva verket är den andra armens spegelbild man ser. Man får medan man tittar på bilden uppmaningar att röra armen och liknande och när spegelbilden rör sig uppfattar man det som att det är den borttagna armen som rör sig. Detta fungerar så att man får mindre fantomsmärtor efter behandlingar. Hjärnan har fått ny information till området i fråga.

I Lund har man också börjat att behandla människor med försämrad känsla i fötter. Man antog att man har en del reservkapacitet i det område som omfattar underbenet och beslöt sig för att bedöva underbenet med bedövningsalva. Detta fick vara kvar under några timmar och det fungerade faktiskt. Man fick bättre känsel i fötterna som satt kvar en stund och efter ett antal behandlingar satt det i längre och längre. Professorn i handkirurgi Göran Lundborg har intresserat sig en del för detta. Det pågår ett antal olika försöksverksamheter med neuroplasticitet.

Det finns också inlärningsplasticitet. När man lär sig något och när det fastnar i långtidsminnet innebär det att det har bildats en ny förbindelse mellan två olika nervceller. Det har bildats en ny synaps- som förbindelser mellan nervceller eller mellan nervcell och exempelvis muskler heter. Eric Kandel fick Nobelpriset för denna upptäckt. Man har funnit att de som kör taxi i London har en förstorad del av det område i hippocampus som rör hur man orienterar sig i rummet. Man har också studerat musiker och funnit att till exempel pianister får större områden i hjärnan där fingrarnas rörelser är lokaliserade, speciellt gäller detta om man börjat spela före 8 års ålder.

Det är inte allt som försämras då man blir äldre. I stället är det så att vissa banor är redan etablerade- förbindelser skapade som gör att den äldre löser en del uppgifter snabbare. Med andra ord vad man kallar erfarenhet och det finns alltså korrelat hjärnan för hur det fungerar. Det är heller aldrig för sent att lära sig nya saker. Det bildas nya synapser även i den äldre hjärnan- vill man hålla den i gång är det klokt att påbörja nya saker. Korsordslösning är bra men allra helst skall man variera det med andra saker och börja med nya saker.

Olika former av demens

Det område som Phineas Gage skadade- pannloben kan skadas av en speciell demens- pannlobsdemens. Hippocampus området drabbas tidigt av Alzheimer. Det finns också vaskulär demens- som innebär att man får småproppar kanske som följd av förkalkade kärl men det kan också bero på förmaksflimmerattacker i hjärtat. Förmaken fungerar inte och där kan bildas proppar(embolier) som lossnar och ger sig ut i kroppen till bland annat hjärnan. Detta kan man förebygga med mediciner av typ Waran och liknande.

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

Man har mer och mer kommit fram till att de faktorer som gör att man blir sjuk i hjärtat och kärlen också är de faktorer som gör att man får sjukdomar i hjärnan. Man brukar säga att det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan. Man tror inte längre att det är ärflighet som till största delen ligger bakom varför man får hjärtinfarkt och liknande. Det är livsstilsfaktorer som rökning, motion, stillasittande liv,( vilket är två olika faktorer) Det finns människor som motionerar flitigt men sedan sitter stilla resten av dagen. Det är ganska riskfyllt, Sedan har man kosten. Det finns flera stora undersökningar som visar att de faktorer som fanns i medelhavskost tidigare är bra för hjärtat men också för hjärnan:

fibrer, fullkorn, fisk/kyckling, grönsaker, frukt, olivolja, nötter. Litet med rött kött, litet med mättade fetter och absolut inget med konstgjorda transfetter samt litet med mjölkprodukter. En stor del av mänskligheten klarar sig utan mjölk. Vatten är en bra dryck. Läskedrycker, coca cola men också rikligt med juicer har en stor skuld i den överviktsproblematik vi ser. De innehåller socker. Alkohol har för och nackdelar. Dels löper en stor del av oss risk att utveckla missbruk och dessutom finns i alkohol snabba kolhydrater-socker. Vidare är det små mängder som visat sig vara nyttigt. Ett glas rött vin per dag för män under 65, för kvinnor och män över 65 gäller ett halvt glas om dagen. När läkare ger rekommendationer till sina patienter brukar de säga att något glas rött vin per dag är nyttigt. Detta är inte helt i linje med vad forskningen kommit fram till.

Sen är det också det att vi äter och dricker för mycket oavsett vad vi äter.

Man kan sammanfatta det här med : vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.

Till sist bilder som illustrerar hur informationkanalerna i hjärnan går. Man har funnit att det är ett verkligt nätverk där nervsignalerna går nästan som gator i hjärnan med både upp och ner och åt sidorna.

Ett känslig budskap: fisk, grönsaker, frukt, fullkorn och nötter

Mozaffarian är också en av de forskare som är involverad i American Nurses' Study, Physicianns' Study etcetera.

Han menar att man inte skall fokusera på att man skall äta så och så mycket av olika makronutrienter fett, protein och kolhydrater angivna i procent utan snarare inrikta sig på att äta de nyttiga sorterna av mat: och han nämner då de 5 grupper: fisk, grönsaker, frukt, fullkorn och nötter.
Sockrade drycker bidrar också till ohälsan. Vatten är en bra måltidsdryck.
Äter man enligt detta kommer man naturligt att få en bra sammansatt föda med bra fetter ( mindre mättade fetter, inga transfetter, fleromättade fetter, omega 3, enkelomättade fetter, fetter från växtvärlden), bra kolhydrater (ej processade där fibrer och vätska tagits bort, ej juicer. Frukter och grönsaker i sin helhet med bevarade fibrer, fullkornsspannmål) Bra proteiner ( proteiner från växtvärlden minskar risken för hjärtsjukdomar mm jämfört med proteiner från rött kött).  Vitaminer ( från grönsaker och frukt) Mineraler ( grönsaker, frukt och nötter)
Fisk är inte en mat att äta varje dag- finns en del miljöföroreningar i dem. Haven håller på att utfiskas. Dock har man funnit genom rön från American Nurses' Health Study att omega-3 från växtvärlden skyddar lika bra.
Att regelbundet äta så ger positiva effekter. Det behöver inte innebära att man skall avstå helt från rött kött. Kanske återgå till hur man åt tidigare i många hem: rött kött till söndagsmiddagen.
Fokus bör dock ligga på i rubriken nämnd kost.
En kalori är inte en kalori säger Robert Lustig och det stämmer ur en synpunkt. Det är  stora skillnader på en kalori rent socker och en kalori från kolhydrater i broccoli, eller en kalori från rött kött jämfört med från bönor, eller en kalori från ost  jämfört med från olivolja.
Dricker man dessutom vatten och ett glas rött vin ibland ( inte för ofta där finns risken att bli alkoholist) till maten och dessutom gör den motion man tycker om har man gjort en hel del för sin hälsa.
Lär man sig sen att hantera stress gör det sitt till-
men det kanske är lätt att bli stressad av allt det här- det kan vara lättare att avfärda det som strunt- men en sån reaktion är inte det en reaktion på att det är ett känsligt ämne

Det finns ingen nivå av alkohol som kan antas vara säker.

Den 8/4 2011 publicerade British Medical Journal förkortat BNJ en stor studie om alkohol och risken att få cancer. Man tillskrev ungefär tio procent av cancer hos män och tre procent av cancer hos kvinnor deras tidigare och nuvarande alkoholkonsumtion.

Undersökningen är gjord utifrån en stor datainsamling i Europa ( European Prospective Investigation into Cancer= EPIC)) och från data om alkoholkonsumtion insamlat av WHO.
Man undrar vart tog ett glas rött vin om dagen vägen? efter att ha läst detta.
Forskaren Naomi Allen vid Oxford som är medförfattare i studien säger, att detta stöder den evidens som redan finns att alkohol orsakar cancer och att risken ökar även med moderat konsumtion. ( Medscape Internal Medicine).
EPIC studien som fortfarande pågår är en studie om diet cancer. Den omfattar mer än en halv miljon europeer. Aktuella data om alkohol insamlades 1992-2000 och omfattar knappt 364 000 människors dryckesvanor för tio år sedan. 2/3 delar är kvinnor
Förekomsten av cancer ( incidens) fick man genom olika register från cancercenter, försäkringsregister och dödsbevis.
Information om alkoholkonsumtion var insamling via ett detaljerat formulär.



Forskarna misstänkte samband mellan alkohol och cancer i övre mag-tarmkanalen (vilket inbegriper munhåla, svalg, talorgan och matstrupe), lever cancer, samt bröstcancer och tjocktarmscancer. Undersökningen visade samband mellan de olika cancerformerna;

Cancerform	Män	Kvinnor
cancer i övre delen av magtarm	44%	25%
levercancer	33%	18%
tjocktarmscancer	17%	4%
bröstcancer		5%

Dessa siffror avser till stor del konsumtion mer än vad som World Cancer Research Fund rekommenderar sov övre intag, dvs två glas( 28 g alkohol) per dag för män och ett glas för kvinnor. Ett standardglas rödvin är cirka 15 gram alkohol. Större konsumtion än detta beräknades bidra till mellan 57-87 procent av alkoholrelaterad cancer hos män, och motsvarande siffror för kvinnor var 20-98 procent.
Många cancerfall skulle kunna undvikas om man begränsade konsumtionen till detta , sa huvudförfattaren till studien Madlen Schûtze vid Deutches Institut für Ernährungsforschung Potsdam-Rehbrücke, Nuthetal i Tyskland. Övriga fall beror på att man dricker det rekommenderade eller under.
Att dra ned på alkohol är en av de viktigaste vägarna till att minska risken för cancer tillsammans med att inte röka och hålla normalvikt, kommenterade Sara Hiom informationschef vid en cancerforskningsorganisation i Storbritannien. Man kan läsa kort om det i Dagens Nyheter men på SVT kan man istället läsa om att en expertgrupp säger till Folkhälsoinstitutet att det finns inget vetenskapligt underlag för olika alkoholrekommendationer till kvinnor och män. Sällsynt illa tajmat att detta "arbetsmaterial" läckt ut. Samtidigt är det en lite intressant nyhet som läckt. Skall man verkligen låta vad folk "tycker" styr rekommendationer baserade på vetenskap.

Nåväl, kontentan av det här: kanske mindre risk för hjärtsjukdomar med måttlig alkoholkonsumtion medan samma alkoholkonsumtion ökar risken för cancer. Största risken med alkohol är nog ändå just alkoholism. Det är den enda dödliga sjukdom man oftast inte vill bli botad från.

Vad skall man ta till sig och lita på?

Vad skall man ta till sig och lita på. Jag har lite funderingar efter att att lyssnat på lite TED-föreläsningar och senast nu läst boken Blue Zones- Lär dig leva längre av de människor som levat längst. Dan Buettner har tillsammans med olika experter på djupet undersökt människor i områden av världen där människor lever längst, där det finns flest hundraåringar. Det gäller ett områden på ön Okinawa i Japan, ett bergsområde på Sardinien (också en ö), ett ensligt område i Costa Rica samt en grupp sjundedagsadventister i Los Angeles trakten. Och han kommer fram till att det finns vissa punkter som deras liv har gemensamt. Men det här är ändå bara reportage det är inte kontrollerade studier där man förvissat sig om att alla ovidkommande faktorer är kontrollerade och inte inverkar på resultatet. Är sådana här ”reportage” av något värde. Förvisso har man tillbringat en lång tid på de olika ställena och väl satt sig in i hur livet fortgår i de här trakterna där många blir hundra år Dan Buettner hävdar att man genom olika åtgärder kan vinna ytterligare cirka 10 år att leva om man lever som de här människorna.

Att leva mycket länge- beror det på ett hälsosamt liv?

I och för sig är inte att leva länge något eftertraktansvärt i sig. Det är beroende av om man lever med kvalitet eller inte, men det intressanta för mig är att det som gör att man lever längre sannolikt är samma saker som gör att man är frisk och det är eftertraktansvärt. Läste någonstans att rent genetiskt kunde leva länge förklaras bara till 25-30 procent och då bör ju miljöfaktorerer spela in en hel del, som rökning, kost, motion med mera. Därför tycker jag att det är intressant att ta reda på vilka faktorer hittade Buettner & Comp på de här platserna som de kallar Blue Zones.

Om de här faktorerna har stöd i forskning och studier då väger de tyngre. Ett problem här är att Buettner har med sig en del forskare på sina exkursioner som naturligtvis letar efter speciella saker som de tror har betydelse, något som i forskarvärlden kallas bias, och som innebär att man tolkar in vad man redan vet, favoriserar svar som man redan vet. Det är därför man försöker att göra studier blinda, det vill säga de som följer upp det man undersöker skall inte veta exempelvis om man fått placebo eller aktivt piller eller vad det nu gäller. Men sådan här bias är naturligtvis ännu starkare i det här tillvägagångssättet.

Min bias är att jag vill veta vad kan man göra för att må bättre, och då har jag redan nu en viss bias till att det är bra med grönsaker och frukt, att slappna ibland, att röra på sig, att inte röka, att minska snabba kolhydrater men också på mättade fetter, omega-6 och allra viktigast på fettfronten konstgjorda transfetter. Däremot är omega-3 och olivolja välgörande samt någon omega-6 GLA.

Nå, vad hittar Buettner?

Sardinien 1.Mycket växtbaserad kost och endast sparsamt med kött 2 Drick getmjölk 3. Starka familjeband 4. Vörda äldre personer. 5 Promenera 6 Drick ett glas rött vin per dag eller två 7. Ha roligt i vänners lag 8. Alla äldre hade en viss solbränna, tydande på att de fick nog med D-vitamin

Okinawa 1. Växtbaserad kost. Fläsk kött endast vid speciella tillfällen. 2 Äta bönor, soja, tofu. 3 Trädgårdsskötsel. Även om det är bara några lådor. 4 Att äta tills man är 80 procent mätt. Kallas på japanska Hara hachi bu. 5.Ha starka vänskapsband som ger social trygghet både ekonomiskt och att möjlighet att umgås 6 Fortsätt vara aktiv och rör dig även som äldre. 7. Gräv inte ned dig i dina sorger utan njut av nuet. 8 Att ha ikigai, vilket betyder att man varje dag känner att man har en mening med livet. 9. Även här fick man troligen tillräckligt med D-vitamin

Costa Rica 1 Dricka hårt vatten (fanns i området med många 100-åringar) 2 Ät lätta måltider, speciellt de senare måltiderna. Man åt specialbehandlad majs samt mycket bönor. 3 Många mycket gamla kände ett ändåmål med livet. 4 Fokusera på familjen. 5. Vårda sociala kontaktnätet. 6. Fortsätt anstränga dig. 7. Sola förståndigt men se till att man får tillräckligt med D-vitamin

Loma Linda. Sjunde- dagsadventisterna i Los Angeles. 1.Man gjorde ett totalt break från all stress, arbete och liknande på lördagen, sabbaten 2 Man åt mycket vegetariskt och även veganmat. Åt mycket nötter, dvs omega-3. 3 Åt mycket sparsamt med kött. Många var vegetarianer. 4.Åt lätta måltider, speciellt en tidig lätt middag. Åt frukost som en kung, lunch som en prins och middag som ett fattighjon. Lite kalorier till den tid då man gör av med lite. 5 Dricka mycket vatten. 6.Var regelbundet ute och njöt av naturen, vilket innebar bland annat lågintensiv motion. Promenader. 7.Man umgicks till stor del med de som hade samma värderingar, dvs sjundedagsadventister. 8. Man gjorde mycket frivilligarbete och liknande.

Hur skall man förstå detta.

Inbyggd stresshantering: En viktig del är att det tycks finnas en sorts inbyggd stresshantering i respektive samhällen, nämligen de sociala förhållandena, familj- och vänskapsband. Det är välkänt från forskning att det sociala nätet har stor betydelse för hur man klarar sin situation vid stress. I vårt moderna samhälle går det kanske åt motsatt håll?

Inbyggd fysisk aktivitet: Även beträffande detta finns det inbyggt i samhället utom hos sjundedagsadventisterna. Men där ingår det i deras livåskådning att man skall vara ute i naturen och röra på sig. Det finns inga direkt maratonspringare i någon av grupperna utan det handlar mer om regelbunden fysisk aktivitet, man är herde, man sköter trädgård osv.

D-vitamin. Att vara ute i friska luften, få D-vitamin.

Dieten tycks viktigt liksom lätta måltider. Genomgående är också att det är mycket kost som kommer från växtvärlden. Kött äts mera sällan till aldrig. Bönor, soja, frukt, grönsaker. Maten kan ta en del plats men innehåller lite energier.

Lätta måltider där man äter det mesta på morgonen.

Attityd till livet. Att göra klart för sig varför man lever, vad är det för mening med livet. Att varva ned. Meditativa aktiviteter.

Efter boken har man besökt en femte blue zone

-

Healthy Eating Diet -Äta nyttigt dieten.

Att äta nyttigt ” Healthy Eating” av är ett program lanserat av institutionen för nutrition vid Harvard School of Public Health.. Man har bland annat lanserat en ny hälsopyramid Healthy Eating Pyramid eftersom man ansåg att den gamla från 1992 var dåligt underbyggd, bland annat var basen spannmålsprodukter- syftet var att ersätta fetter med kolhydrater- men forskningen visa att alla fetter är inte dåliga och alla kolhydrater inte bra. Man har därför gjort en egen matpyramid. En av forskarna Willett bakom pyramiden var i Sverige 2010. Besöket skildrades olika av olika personer beroende på var man hade sin  utgångspunkt.

Texter och budskap kan uppfattas olika

Först från en intervju med Svenska Dagbladet: ”Raffinerade kolhydrater är minst lika skadligt för hälsan som för mycket mättat fett och det behövs ett förändrat fokus i folkhälsoarbetet för att varna för snabba kolhydrater.”. Han anser att man skall ha en mer balanserad syn på kost. ”Raffinerat mjöl och socker, inte minst i läsk, är en av de största orsakerna till fetma, ökad insulinresistens och diabetes. Om man istället äter fullkorn blir insulinpåslaget mindre. Dessutom följer många nyttigheter på köpet.

”

Kostdoktorn hörde Willett också vid Sverigevisiten och skriver: ”Själv gav han inte intryck av att vara särskilt orolig över mättat fett. Men han gick inte lika långt som i Danmark härom dagen, där han tydligen sade till tidningar att det finns inte skuggan av bevis för att mättat fett är skadligt. ”

I danska artikeln Verdens førende ernæringsforsker: Fedt ikke farligt står det ”»Konklusionen är att det är mycket liten skillnad på att utvecjka hjärt-kärlsjukdomar om fettet utbytts mot kolhydratater. Det finns det massor av bevis på” Vidare hade Willett sagt: ” exempel från flera studier bekräftar att mättat fett inte i sig ökar risken att dö i en hjärtattack”. Willett sa att mättat fett höjer kolesterolvärdena men både det goda och det dåliga och det är balansen mellan dessa som är viktig för utveckling av sjukdomar i hjärta och kärl. ”Han visade istället resultat från studier som utförts vid Harvard, där slutsatsen var att de fleromättade fettsyrorna som finns i bland annat vegetabiliska oljor och fisk minskar risken för hjärtsjukdom betydligt mer än mättat fett ökar.” 

Min tolkning:  vad Willett egentligen sa var att av fetter skall man nog välja omega 3 plus vegetabiliska oljor av typ olivolja och rapsolja samt spola raffinerat socker.

Healthy Eating programmet vid Harvard har också lanserat råd vars syfte är att man skall äta så hälsosamt som möjligt.

1. Första rådet är: Välj goda kolhydrater men välj inte inga kolhydrater. Fullkornsprodukter är bäst.
2. Det är viktigt varifrån du får proteinerna. Fisk, kyckling, nötter och bönor är bästa proteinkällorna.
3. Välj hälsosamma fetter men begränsa mättade fetter och undvik transfetter. Oljor från växtvärlden, nötter och fisk är de bästa källorna. Kolesterol omnämns speciellt. Det är viktigt att ha bra kolesterolvärlden, dvs låga men det betyder inte att man helt skall undvika kolesterol. Det är i stället så att höga kolesterolvärlden beror på den mix av fetter man äter.
4. Välj fiberrik mat, fullkorn, grönsaker och frukt
5. Ät mer grönsaker och frukt. Titta på färger och välj varierade. Mörkgrönt, gul, orange, rött (och blått som i blåbär skulle jag vilja tillägga).
6. Kalcium är viktigt. Finns i mjölk men det är inte den enda eller ens den bästa källan skriver man. Finns i en del gröna grönsaker bland annat grönkål samt i bönor.
7. Vatten är det som bäst släcker törsten. Sluta med sockrade drycker och var försiktig med mjölk och juicer.
8. Ät mindre salt. Salt kan höja blodtrycket.
9. Alkohol kan vara nyttigt- men inte för alla. En på tio av alla män är alkoholmissbrukare. Risken är alltså hög att utveckla missbruk. Det kan vara lätt att tänka är ett glas rött om dagen nyttigt måste ju två vara ännu bättre. Och varför inte tre och  … .... ..... .......
10. En multivitamin per dag. Jag är inte säker på att detta är ett gott råd. Det finns en metastudie som säger tvärtom. D-vitamin och B vitamin kan jag däremot hålla med om

Shangri La i ett piller?

Hejda åldrandet

Jag har i två sammanhang talat om att svält eller dietrestriktioner tycks förlänga livet. Det var dels en undersökning om apor och dels en undersökning av möss, där livslängden jämfördes hos de som fick en kalorisnål diet, på vilken de knappt överlevde och dels de som fick obegränsad föda. Det visade sig att de som fick äta snålt blev betydeligt äldre. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/apor-pa-svaltkost-ar-friska-langre-1.908430kan man läsa i Dagens Nyheter om undersökningen på apor.

En bidragande orsak till åldrandet är skada på celler som följd av stress. Det kan tyckas underligt att

om en så stressande sak som svält bromsar åldrandet, men nu forskar man hej vilt om proteinerna sirtuiner och associerade gener, som tycks ge en viss inblick i varför det kan vara så att genom att dra ned mängden mat kan förlänga livet. Dr Clemens Steegborn vid Institut für Physiologische Chemie, Medizinische Fakultät der Ruhr-Universität Bochum, 44780 Bochum, Germany har studerat sirtuinfamiljen, och speciellt de två sirtuinerna Sirt3 och Sirt5, som finns i mitokondrierna ( organell i cellerna viktig för energiomsättningen, cellernas kraftstation och mitokondrierna utnyttjar de molekyler som finns i vad vi äter till att förse oss med energi.) hos människan.

Apotos- programmerad celldöd

Sirt5 finns inte bara inne i mitokondrierna utan ävenså i ett mellanrum i membranet som omger mitokondriet, och från denna plats kan Sirt5 påverka något som kallas apoptos, vilket innebär att celler har en förmåga att ta kål på sig själv vid exempelvis exceptionell stress. Apoptos är mycket viktig och innebär att cellen begår självmord för att hela organismen skall överleva. Celler med skadat DNA kan ge cancer, men ett sätt för kroppen att bekämpa cancer är apotos. Celler som är infekterade med virus kan döda sig själva genom apoptos för att andra skall överleva. Apoptos har många viktiga funktioner vid till exempel fosterutvecklingen, Proteinet Sirt5 kan således påverka denna viktiga funktion. Vad forskarna funnit är att man har preciserat funktionen för Sirt3; man fann att två viktiga enzym i ämnesomsättningen förändras och aktiveras. Detta får cellerna individen då mat saknas att använda andra energikällor och göra detta effektivt. Sirt3 aktiverar speciella former av dessa enzym och samtidigt som Sirt3 åstadkommer att energi fås fram så bildas också föreningen

NADPH, som är viktig för att cellernas anti-stress försvar. Sirt3 skulle därför vid svält kunna bidra till att livslängden förlängs.

Men var kommer resveratrolin i bilden och ett glas rött vin om da'n?

David Sinclair vid Harvard har intresserat sig för den genetiska bakgrunden för åldranden han började studera de gener som är associerade till sirtuiner på grund av de fynd man gjort om svält och dess påverkan på livslängd och sirtuinernas roll. Han började leta efter ämnen som kunde aktivera dessa sirtuiner och kom då fram till resveratrolsom han 2003 testade bland annat på jästsvampar och kunde finna att deras livslängd ökades. I en studie har han fött upp två grupper av möss på rikligt med fett ( 60% av energiinnehållet) och en grupp fick standard hälsosamt kost. En av grupperna som fick rikligt med fett fick också resveratrol. De möss som fick fet kost utan resveratrol fick allahanda komplikationer associerade med fetma, de blev slöa, fick diabetes och dog tidigare än de två andra grupperna, medan de två andra grupperna hade 30% mindre risk att dö än gruppen som fick mycket fett men inte resvarotrol. Gruppen som fick resveratrol var i betydligt bättre form än den andra gruppen med rikligt med fett.

Man har även provat resveratrol på människor med diabetes. David Sinclairs företag har utvecklat ett konstgjort resveratrol / ej extrakt från druvor/ SRT501 som tros ha en flera gånger starkare effekt och som nu testas på människor i fas II studie. Läkemedelsföretaget Glaxo Smithe Kline köpte Sinclairs företag för 720 miljoner dollar förra året, vilket talar för att man ser en stor potential i detta medel.

Medelhavsmat.

Vad är det? I korthet:

Vad är medelhavsmat?

Är det vad man äter i Israel eller i Spanien, Grekland, Frankrike, Tunisien, Egypten eller vad det nu är. När Anna-Lisa i Att ta åran i egen hand var på rehabilitering i Egypten på sextiotalet fick hon vare sig grönsaker eller frukt på en månad med undantag av lite gurka. Jag vistades en tid i Israel i min ungdom. Jag tror den kost jag åt då var ganska lik den medelhavskost som avses då man gör undersökningar avseende medelhavskost och hälsa. Den mat man äter på Teneriffa, där jag numera vistas långa tider, skulle knappast uppfylla de krav som ställs. Det är mycket rött kött, mycket processat kött, mängder av skinka, mycket ost samt ett bröd som knappast kan kallas fullkorn.

Vad avser man med medelhavsmat i de studier som gör om mat och hälsa.

Man utgår då från en skala som avser hur mycket man konsumerar av följande mat: Grönsaker, frukt, fullkornsprodukt, fisk, nötter, olivolja, rött eller processat kött. Jag hittade den här skalan ute på nätet. Man kanske kan säga att det är en populariserad sådan skala, men det ger en bild av vad man menar.

Hur medelhavslik är din mathållning. Ge dig poäng!		Om ja ge dig en poäng	Om nej ge dig 0 poäng
Grönsaker	Jag äter två el fler “cups” per dag
Frukt	Jag äter två eller fler fruktdelar per dag
Fullkornsprodukt	Jag äter två el flera fullkornsprodukter per dag.
Rött vin	½ -1 glas rött vin per dag
Fisk 1-2 gånger i veckan	Fisk en till två gånger per vecka ( el fler).
Nötter	En liten näve nötter per dag.
Fett	Mycket olivolja och mindre andra fetter. Raps- och linfröolja går också bra
Rött eller processat kött	Högst två måltider i veckan
Baljväxter, bönor, ärter, linser.

Summa poäng:

Ju högre poäng man får desto mer medelhavsdietlikt äter man. Jag håller just nu på att lära mig lite mer systematiskt om medelhavsdiet och vad som ligger bakom forskningsmässigt.

Alzheimer test : Rita en klocka som är tjugo i tre!

På Medscape Education har neurologen Reisa Sperling talat om Alzheimers sjukdom och den vinsten av att upptäcka den i tid, tidigare än den börjar märkas i form av kognitiva besvär som minnessvårigheter, organisationsförmåga. Sperling är biträdande professor i neurologi vid Harvard Medical School och ledare för ett forsknings och behandlingscentrum vid Brigham and Women's sjukhus och ledande forskare för en studie om den åldrande men friska hjärnan Harvard Aging Brain Study.

Alzheimer är en av flera demenssjukdomar

Mellan 60-70 procent av de som drabbas av demens har Alzheimer sjukdom.Det finns en lång rad olika åkommor som kan ge demens: olika degenerativa sjukdomar, andra demensformer, parkinson, arterioskleros och metaboliska sjukdomar som hypothyreos, B12 brist etc. De senare är relativt ovanliga men kan det är speciellt viktigt att upptäcka dem tidigt eftersom de då har kunnat åtgärdas sedan länge. Alzheimer är dock den vanligaste diagnosen vid demens.

Typiska symtom vid Alzheimers sjukdom:

Fortskridande försämring av minne men också av förmågan att organisera, göra flera saker samtidigt ( så kallade exekutiva funktioner)

Påverkar tal, rumsuppfattning och orientering i rummet, beteende.

Alzheimer test, Rita en klocka som är tjugo i tre!är ett snabbt och säkert test som påvisar bl.a spatiala problem

Den fortskridande tillbakabildningen av nervvävnaden i hjärnan ger så småningom försämring av såväl mentala som kroppsliga funktioner och leder till döden. Sjukdomen kan utvecklas med olika hastighet och ibland går fortskridandet från frisk tills att man dör snabbt men det kan också ta många år.

Att upptäcka Alzheimer innan man blivit glömsk kan vara viktigt i framtiden

Reisa Sperling tror att det är viktigt att upptäcka Alzheimer innan man märker glömska bl a på grund av att man hittills gjort inte mindre än ett tiotal fas III studier om bromsmedicinering som inte varit lyckade. Sperling tror och hoppas att om man upptäcker alzheimerförändringar tidigare kan förebyggande åtgärder sättas in, kanske fungerar medicinerna då etc. Det är nämligen så att man med olika avbildningstekniker kan upptäcka förändringar som finns vid Alzheimer vilka möjligen förebådar att man kommer att insjukna i Alzheimer. Genom att skjuta fram Alzheimers sjukdom fem år kan man minska kostnaderna för Medicare ( lagstadgad federal försäkring för sjukvård för personer över 65 i USA) med 50 procent, vilket är en oerhörd siffra. Kan man förebygga Altzheimer totalt är givetvis vinsten gigantisk.

Det finns flera stadier som föregår demens

Idag sker diagnossättandet med hjälp av klinisk undersökning, sjukhistorien, kognitiva test; men i tidgare stadier är detta mycket svårt och ju tidigare desto svårare. Därför behövs biomarkörer avseende risk för demens utveckling

Om milt kognitivt åldrande

Det finns en sorts milt kognitivt åldrande, som är mer än det normala åldrandet. Vid den formen av symtombildning är det inte alla som blir dementa utan det stannar vid en mild form. Sperling säger att det är cirka fifty fifty. Men det är viktigt att uppmärksamma det skedet eftersom det då kan sättas in resurser som verkar förebyggande, och med hjälp av biomarkörer kan detta ske.

Men nu finns också forskning som antyder även tidigare stadier där det inte finns några tecken på kognitiva förändringar men man med hjälp av biomarkörer kan upptäcka risker för alzheimer utveckling..

De olika indelningar av kognitiv funktion vid demensutredning man har idag är:

(Tidiga tecken av Kilander)

Intakt kognitiv funktion	normalt
Subjektiv episodminnesstörning
Mild kognitiv störning	Subjektiv episodminnesstörning plus visar sig på kognitivt test
Mild Alzheimer demens	Förlust av självständighet
Svår Alzheimer demens	Klarar inga av de vardagliga aktiviteterna

Vad man kan testa för utredning av demens:

Spinalvätska Idag kan prov tas på den vätska som finns i ryggmärgskanalen, så kallad spinalvätska och då kan man där hitta och mäta halten Beta-amyloid. Detta kan göras i relativt tidigt skede, från det man har en mild kognitiv störning. Om man har låga värden i spinalvätskan kan detta tyda på att det håller på att ackumuleras plack i hjärnan. Normalt gör vi oss av med Beta-amyloid.

Det går också att mäta en form av protein som kallas Tau ( antingen Total Tau eller fosfo-Tau i ett senare skede. (Vid utvecklad demens)

Genetik och Alzheimer. Den amerikanska psykologen Margaret Gatz vid University of Southern California, Los Angeles har sedan 1985 följt över 12000 svenska tvillingar avseende ärftlighet och Alzheimer. Hon uppskattar utifrån sina studier att 70% av risken för Alzheimers sjukdom inom en befolkning beror på ärftlighet. Hos varje person beror det på en kombination av gener och miljö. I genomsnitt har dock gener en större inverkan än omgivningen för att förklara sjukdom. Men hos enäggstvillingar ( som har exakt samma arvsanlag) är risken för Alzheimer 45 procent att få det om den andra har det och man är man. För kvinnor är risken 60 procent. Just det här samspelet mellan gener och miljö handlar om epigenetik, där man funnit att faktorer som påverkar hur generna uttrycker proteiner, exempelvis transkriptionsfaktorer kan påverkas av olika faktorer i miljön som mediciner, vad man äter, om man motionerar. Bland annat har man funnit att riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdomar också är riskfaktorer för Alzheimer: högt blodtryck, kolesterolvärden, höga blodsocker värden, diet med dåliga fetter, diet med dåliga kolhydrater, en stillasittande livsstil och att inte ha något bra social nätverk. (William H. Thies, vid Alzheimer's Association)

Man kan se typiska förändringar med PET-kamera.

Sperling berättar att numera finns det möjligheter att undersöka förändringar innan demens eller förstadium utvecklas. Det handlar om avbildning med PET-kamera där man kan se en av de typiska förändringar man finner vid Alzheimers sjukdom. Typiska förändringar i hjärnvävnaden vid Alzheimer är amyloidplaques och nystan av neurofibriller. Det är just dessa nystan som man tidigare kunde se i mikroskop (efter döden eller på taget prov) men som man nu kan se i den levande hjärnan genom att använda PET-kamera.

Vid undersökning med PET-kamera förs radioaktiva spårämnen in i kroppen. Med denna teknik får man fram en tredimensionell bild av olika processer i kroppen till exempel kan man ta reda på olika centra i hjärna när man gör, tänker på vissa saker. Det är med denna teknik man kan se nystan av neurofibriller.

.Andra typer av avbildningstekniker exempelvis Magnetkamera eller datortomografi kan vara framför allt att utesluta andra orsaker till kognitiva förändringar exempelvis vaskulär skada och liknande. På Mri kan man se förändringar som typiska atrofier och liknande men då är det i ett relativt sent skede.

Vad betyder det att man kan upptäcka dessa neurofibrillära nystan med PET-teknik?

Man har funnit att genom att undersöka personer som är 65 år har cirka 30 procent av dessa sådana neurofibrillära nystan enligt PET-bilderna. Men tittar man däremot på statistiken så måste man för att hitta så hög procent av personer med Alzheimer måste man åtminstone gå minst 15 år framåt dvs till över 80 år. Det verkar alltså som man kan se Alzheimer minst femton år tidigare innan man fått symtom. Kan man börja förebyggandet där är givetvis mycket vunnet.

Förebyggeri

Förebyggande av Alzheimerutveckling kan förhoppningsvis ske via mediciner, men som vi sett finns det en hel del miljöfaktorer som spelar in.

Rökning

Alkohol: Är både en riskfaktor och en plusfaktor. För de som klarar av att hålla en låg alkoholkonsumtion kan cirka ett glas rött vin vara av nytta. Detta gäller män. För kvinnor gäller något lägre mått. Men cirka 10 procent klarar inte av kontroll av alkoholkonsumtion utan blir alkoholister. Många av dessa lever inte tills de utvecklar Alzheimer. Men högkonsumtion av alkohol är också en riskfaktor för demens ( inte nödvändigtvis Alzheimer utan alkoholdemens/ näringsbrist vitaminB1).

Kost. Det finns bland andra en stor studie som visar att medelhavskost minskar risken för neurodegenerativ sjukdom. När man säger detta opponerar sig många och påtalar att fetma ökar i medelhavsländerna. Jo visst är det så men man kan nog inte säga att det beror på att man äter mer medelhavskost, snarare är det ökning av en massa snabbmat.

Med medelhavskost enligt nämnda studie menar man ganska strikt: Mycket omättat, lite omättade fetter. Baljväxter, ärtor,bönor. Mycket frukt Mycket grönsaker. Nötter och Mandel Fisk Måttlig alkoholkonsumtion Lite kött och köttprodukter Lite mjölk och mejeriprodukter

Fysisk aktivitet

Här kan man läsa om detta på Newsmill.

D-vitamin
Det finns en del forskningsresultat där man kopplat låga halter av vitamin D till kognitiv försämring hos äldre, men samtidigt finns det också möjligheter att det finns faktorer som spelar in och ger "falska" samband exempelvis om man är allmänt aktiv och mycket ute bidrar ju ganska säkert till kognitivt alertare och samtidigt får man högre D-värden. Samtidigt är mindre aktiva personer fetare och sannolikt mindre ute och får mindre D-vitamin.  Kanske är sambandet där fetman och kognitiv nedsatta funktioner och inte D-vitamin. I den här ledaren efterlyser man dubbelblinda placebokontrollerade studier men då är man kanske inte så medveten om hur lång tid (15 år och mer) det tar innan Alzheimer utvecklas så att det blir symtom. Det blir svårt att ha en så långtgående dubbelblind randomiserad studie. I varje fall att se till att man inte har D-vitaminbrist är nog inget fel.

Omega-3
Samma diskussion gäller omega 3, att få ett resultat efter 6-12 månader av omega-3 tillskott hos patienter som har haft Alzheimer i upp till nio år, som i den här studien, år är nog tämligen svårt. Man får betänka att utvecklingen då kan ha pågått i 25-30 år.

Sömn: Snabbt hittar jag inget bra om sömn och Alzheimerutveckling. Men en god sömn kan inte vara fel. Det finns många sätt att främja en god sömn.

Stress: Hantering av stress är viktigt. Jag skulle tro att man kan förebygga demens genom att stressa mindre.

Ett bra socialt nätverk: skyddar mot mycket, bland annat mot skadliga effekter av stress.

Tidig påverkan: Nutrition under fosterstadiet kan spela en roll. Man har undersökt holländare som var i fosterstadiet under en svält i avslutningen av andra världskriget och fann att de som var detta under tidigt fosterstadium senare i livet efter 55 år visade nedsatt kognitiv funktion på tester. De som var utsatta i sent skede blev i stället något mer småvuxna.

 

Vad som är bra för friska och människor i allmänhet är ofta bra för de som har en kronisk sjukdom eller löper risk att utveckla det, ex vis MS, Alzheimer ... ... ...