Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

lördag, november 03, 2012

Om boken Gudaspis för hjärtat

Det som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan

Jag har läst boken Gudaspis för hjärtat, olivolja, vitlök, vin och choklad av Bengt W Johansson en hjärtläkare.






































Lite väl frikostig med råd om alkohol för min smak
Redan i förordet till Gudaspis för hjärtat kommenterar Lars Ryden att det rekommenderas vin eller öl till nästa varje recept. Förvisso tyder forskningen på att vin och också alkohol troligen har en välgörande effekt för att förebygga exempelvis hjärtsjukdomar men samtidigt måste man också beakta att cirka 10 procent av oss har ett större eller mindre alkoholmissbruk. Hos kvinnor är det något lägre men där förekommer tablettmissbruk mer frekvent. Det är också så att man som alkoholmissbrukare letar efter varje ursäkt för att kunna fortsätta sin konsumtion.
Vidare står det också i boken att man kan ta ett glas vin eller allra högst två. Om man för så varje dag säger en del forskning att det för mycket. För män i genomsnitt är det enligt dessa rön ett glas rött vin inte två som man klarar av och dessutom är det lägre för kvinnor. Där gäller snarast ½ glas rött vin om dagen. Denna deklaration vill jag verkligen  skjuta in eftersom jag som företagsläkare hade en hel del patienter som brottades med spriten. I min ungdom arbetade jag också på en psykiatrisk klinik där jag på jourerna ibland kunde träffa på 50-100 missbrukare per dygn som kom in i olika skick. En del tillhörde de utslagna men det fanns också de som mångmiljonärer ( vilket inte var så vanligt som nu på den tiden) och hade verkliga maktpositioner i samhället. Sjukdomen alkoholism kan slå till i alla grupper i samhället. En alkoholterapeut  och fd missbrukare jag känner säger att alkoholism är den enda dödliga sjukdom där man i många fall  inte vill ha någon hjälp. Med den bakgrunden har jag stor respekt för alkoholens risker och känner att man som läkare inte skall vara alltför frikostig med att prisa alkoholens välsignelser. I nummer 47 av läkartidningen finns en artikel som säger att måttligt intag minskar risk för folksjukdomar ( jag bestrider inte detta utan det är helt korrekt men det får inte leda till att man rekommenderar människor att dricka varje dag, för då finns det en stor del som inte klarar detta utan att öka konsumtionen- är ett glas vin bra så är två glas bättre). En annan artikel lyder: Ingen grund för att rekommenderar alkohol för bättre hälsa.

Stor osäkerhet om vad som framkallar kroniska inflammationer av typ åderförkalkningssjukdomar.
I boken går Bengt Johansson igenom vad som står i undertiteln olivolja, vitlök och så vidare. Jag får en känsla av att han beträffande fetter inte vet riktigt vilken fot han skall stå på. Kanske är det transfetterna som kan förklara all ökning av åderförkalkningsjukdomar eller de kroniska inflammationer som man numera karaktäriserar många kroniska sjukdomar som. Ibland verkar det som att han anser att man skall ersätta mättade fetter med enkelomättade eller marina fetter men i recepten är han ganska frikostig med ägg, grädde, mjölk och ost. Han verkar också lite hesiterande inför saltets risker. Han säger att under medeltiden åt vi mycket mer salt. Jag trodde faktiskt salt var en bristvara i gamla tider.

Tillvänjande komponenter i mat:
Han säger till exempel att rent fett ger mättande signaler men rent socker aktiverar oss fortsätta äta genom att vara beroende framkallande. Han glömmer då att också fibrer i grönsaker och frukt ger mättnad och att till exempel vissa komponenter i mjölkprodukter casomorfiner stimulerar morfinreceptorerna i hjärnan. Det finns också glutenkomponenter som gör detsamma. Man tror att detta bland annat gör att spädbarnen stimuleras att dia. Det går alltså inte att säga att exempelvis mjölkprodukter inte är beroendeframkallande ( kasein i sig är inte fett men det ackompanjerar. Efter en period av fasta eller liknande är det ofta personer allra mest längtar efter ost, trots att de ofta luktar som gamla strumpor enligt Neal Barnard. Socker, fett och salt är alla beroendeframkallande ( i varje fall om man studerar hur många tryckningar råttor gör för att få smaka på respektive födokomponent).

Men i det stora hela lär man sig en hel del i boken och många av de här rätterna kan jag använda och göra om till sådant som passar min diet även de dagar jag äter veganmat. Det är mycket grönsaker och frukt som är baser i recepten och det finns ersättning för exempelvis grädde. Havrebaserad grädde går utmärkt att använda i stället för grädde. Oatleys produkter funkar bra. 


Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar