Alzheimer test : Rita en klocka som är tjugo i tre!

På Medscape Education har neurologen Reisa Sperling talat om Alzheimers sjukdom och den vinsten av att upptäcka den i tid, tidigare än den börjar märkas i form av kognitiva besvär som minnessvårigheter, organisationsförmåga. Sperling är biträdande professor i neurologi vid Harvard Medical School och ledare för ett forsknings och behandlingscentrum vid Brigham and Women's sjukhus och ledande forskare för en studie om den åldrande men friska hjärnan Harvard Aging Brain Study.

Alzheimer är en av flera demenssjukdomar

Mellan 60-70 procent av de som drabbas av demens har Alzheimer sjukdom.Det finns en lång rad olika åkommor som kan ge demens: olika degenerativa sjukdomar, andra demensformer, parkinson, arterioskleros och metaboliska sjukdomar som hypothyreos, B12 brist etc. De senare är relativt ovanliga men kan det är speciellt viktigt att upptäcka dem tidigt eftersom de då har kunnat åtgärdas sedan länge. Alzheimer är dock den vanligaste diagnosen vid demens.

Typiska symtom vid Alzheimers sjukdom:

Fortskridande försämring av minne men också av förmågan att organisera, göra flera saker samtidigt ( så kallade exekutiva funktioner)

Påverkar tal, rumsuppfattning och orientering i rummet, beteende.

Alzheimer test, Rita en klocka som är tjugo i tre!är ett snabbt och säkert test som påvisar bl.a spatiala problem

Den fortskridande tillbakabildningen av nervvävnaden i hjärnan ger så småningom försämring av såväl mentala som kroppsliga funktioner och leder till döden. Sjukdomen kan utvecklas med olika hastighet och ibland går fortskridandet från frisk tills att man dör snabbt men det kan också ta många år.

Att upptäcka Alzheimer innan man blivit glömsk kan vara viktigt i framtiden

Reisa Sperling tror att det är viktigt att upptäcka Alzheimer innan man märker glömska bl a på grund av att man hittills gjort inte mindre än ett tiotal fas III studier om bromsmedicinering som inte varit lyckade. Sperling tror och hoppas att om man upptäcker alzheimerförändringar tidigare kan förebyggande åtgärder sättas in, kanske fungerar medicinerna då etc. Det är nämligen så att man med olika avbildningstekniker kan upptäcka förändringar som finns vid Alzheimer vilka möjligen förebådar att man kommer att insjukna i Alzheimer. Genom att skjuta fram Alzheimers sjukdom fem år kan man minska kostnaderna för Medicare ( lagstadgad federal försäkring för sjukvård för personer över 65 i USA) med 50 procent, vilket är en oerhörd siffra. Kan man förebygga Altzheimer totalt är givetvis vinsten gigantisk.

Det finns flera stadier som föregår demens

Idag sker diagnossättandet med hjälp av klinisk undersökning, sjukhistorien, kognitiva test; men i tidgare stadier är detta mycket svårt och ju tidigare desto svårare. Därför behövs biomarkörer avseende risk för demens utveckling

Om milt kognitivt åldrande

Det finns en sorts milt kognitivt åldrande, som är mer än det normala åldrandet. Vid den formen av symtombildning är det inte alla som blir dementa utan det stannar vid en mild form. Sperling säger att det är cirka fifty fifty. Men det är viktigt att uppmärksamma det skedet eftersom det då kan sättas in resurser som verkar förebyggande, och med hjälp av biomarkörer kan detta ske.

Men nu finns också forskning som antyder även tidigare stadier där det inte finns några tecken på kognitiva förändringar men man med hjälp av biomarkörer kan upptäcka risker för alzheimer utveckling..

De olika indelningar av kognitiv funktion vid demensutredning man har idag är:

(Tidiga tecken av Kilander)

Intakt kognitiv funktion	normalt
Subjektiv episodminnesstörning
Mild kognitiv störning	Subjektiv episodminnesstörning plus visar sig på kognitivt test
Mild Alzheimer demens	Förlust av självständighet
Svår Alzheimer demens	Klarar inga av de vardagliga aktiviteterna

Vad man kan testa för utredning av demens:

Spinalvätska Idag kan prov tas på den vätska som finns i ryggmärgskanalen, så kallad spinalvätska och då kan man där hitta och mäta halten Beta-amyloid. Detta kan göras i relativt tidigt skede, från det man har en mild kognitiv störning. Om man har låga värden i spinalvätskan kan detta tyda på att det håller på att ackumuleras plack i hjärnan. Normalt gör vi oss av med Beta-amyloid.

Det går också att mäta en form av protein som kallas Tau ( antingen Total Tau eller fosfo-Tau i ett senare skede. (Vid utvecklad demens)

Genetik och Alzheimer. Den amerikanska psykologen Margaret Gatz vid University of Southern California, Los Angeles har sedan 1985 följt över 12000 svenska tvillingar avseende ärftlighet och Alzheimer. Hon uppskattar utifrån sina studier att 70% av risken för Alzheimers sjukdom inom en befolkning beror på ärftlighet. Hos varje person beror det på en kombination av gener och miljö. I genomsnitt har dock gener en större inverkan än omgivningen för att förklara sjukdom. Men hos enäggstvillingar ( som har exakt samma arvsanlag) är risken för Alzheimer 45 procent att få det om den andra har det och man är man. För kvinnor är risken 60 procent. Just det här samspelet mellan gener och miljö handlar om epigenetik, där man funnit att faktorer som påverkar hur generna uttrycker proteiner, exempelvis transkriptionsfaktorer kan påverkas av olika faktorer i miljön som mediciner, vad man äter, om man motionerar. Bland annat har man funnit att riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdomar också är riskfaktorer för Alzheimer: högt blodtryck, kolesterolvärden, höga blodsocker värden, diet med dåliga fetter, diet med dåliga kolhydrater, en stillasittande livsstil och att inte ha något bra social nätverk. (William H. Thies, vid Alzheimer's Association)

Man kan se typiska förändringar med PET-kamera.

Sperling berättar att numera finns det möjligheter att undersöka förändringar innan demens eller förstadium utvecklas. Det handlar om avbildning med PET-kamera där man kan se en av de typiska förändringar man finner vid Alzheimers sjukdom. Typiska förändringar i hjärnvävnaden vid Alzheimer är amyloidplaques och nystan av neurofibriller. Det är just dessa nystan som man tidigare kunde se i mikroskop (efter döden eller på taget prov) men som man nu kan se i den levande hjärnan genom att använda PET-kamera.

Vid undersökning med PET-kamera förs radioaktiva spårämnen in i kroppen. Med denna teknik får man fram en tredimensionell bild av olika processer i kroppen till exempel kan man ta reda på olika centra i hjärna när man gör, tänker på vissa saker. Det är med denna teknik man kan se nystan av neurofibriller.

.Andra typer av avbildningstekniker exempelvis Magnetkamera eller datortomografi kan vara framför allt att utesluta andra orsaker till kognitiva förändringar exempelvis vaskulär skada och liknande. På Mri kan man se förändringar som typiska atrofier och liknande men då är det i ett relativt sent skede.

Vad betyder det att man kan upptäcka dessa neurofibrillära nystan med PET-teknik?

Man har funnit att genom att undersöka personer som är 65 år har cirka 30 procent av dessa sådana neurofibrillära nystan enligt PET-bilderna. Men tittar man däremot på statistiken så måste man för att hitta så hög procent av personer med Alzheimer måste man åtminstone gå minst 15 år framåt dvs till över 80 år. Det verkar alltså som man kan se Alzheimer minst femton år tidigare innan man fått symtom. Kan man börja förebyggandet där är givetvis mycket vunnet.

Förebyggeri

Förebyggande av Alzheimerutveckling kan förhoppningsvis ske via mediciner, men som vi sett finns det en hel del miljöfaktorer som spelar in.

Rökning

Alkohol: Är både en riskfaktor och en plusfaktor. För de som klarar av att hålla en låg alkoholkonsumtion kan cirka ett glas rött vin vara av nytta. Detta gäller män. För kvinnor gäller något lägre mått. Men cirka 10 procent klarar inte av kontroll av alkoholkonsumtion utan blir alkoholister. Många av dessa lever inte tills de utvecklar Alzheimer. Men högkonsumtion av alkohol är också en riskfaktor för demens ( inte nödvändigtvis Alzheimer utan alkoholdemens/ näringsbrist vitaminB1).

Kost. Det finns bland andra en stor studie som visar att medelhavskost minskar risken för neurodegenerativ sjukdom. När man säger detta opponerar sig många och påtalar att fetma ökar i medelhavsländerna. Jo visst är det så men man kan nog inte säga att det beror på att man äter mer medelhavskost, snarare är det ökning av en massa snabbmat.

Med medelhavskost enligt nämnda studie menar man ganska strikt: Mycket omättat, lite omättade fetter. Baljväxter, ärtor,bönor. Mycket frukt Mycket grönsaker. Nötter och Mandel Fisk Måttlig alkoholkonsumtion Lite kött och köttprodukter Lite mjölk och mejeriprodukter

Fysisk aktivitet

Här kan man läsa om detta på Newsmill.

D-vitamin
Det finns en del forskningsresultat där man kopplat låga halter av vitamin D till kognitiv försämring hos äldre, men samtidigt finns det också möjligheter att det finns faktorer som spelar in och ger "falska" samband exempelvis om man är allmänt aktiv och mycket ute bidrar ju ganska säkert till kognitivt alertare och samtidigt får man högre D-värden. Samtidigt är mindre aktiva personer fetare och sannolikt mindre ute och får mindre D-vitamin.  Kanske är sambandet där fetman och kognitiv nedsatta funktioner och inte D-vitamin. I den här ledaren efterlyser man dubbelblinda placebokontrollerade studier men då är man kanske inte så medveten om hur lång tid (15 år och mer) det tar innan Alzheimer utvecklas så att det blir symtom. Det blir svårt att ha en så långtgående dubbelblind randomiserad studie. I varje fall att se till att man inte har D-vitaminbrist är nog inget fel.

Omega-3
Samma diskussion gäller omega 3, att få ett resultat efter 6-12 månader av omega-3 tillskott hos patienter som har haft Alzheimer i upp till nio år, som i den här studien, år är nog tämligen svårt. Man får betänka att utvecklingen då kan ha pågått i 25-30 år.

Sömn: Snabbt hittar jag inget bra om sömn och Alzheimerutveckling. Men en god sömn kan inte vara fel. Det finns många sätt att främja en god sömn.

Stress: Hantering av stress är viktigt. Jag skulle tro att man kan förebygga demens genom att stressa mindre.

Ett bra socialt nätverk: skyddar mot mycket, bland annat mot skadliga effekter av stress.

Tidig påverkan: Nutrition under fosterstadiet kan spela en roll. Man har undersökt holländare som var i fosterstadiet under en svält i avslutningen av andra världskriget och fann att de som var detta under tidigt fosterstadium senare i livet efter 55 år visade nedsatt kognitiv funktion på tester. De som var utsatta i sent skede blev i stället något mer småvuxna.

 

Vad som är bra för friska och människor i allmänhet är ofta bra för de som har en kronisk sjukdom eller löper risk att utveckla det, ex vis MS, Alzheimer ... ... ...